SE464942B - Roentgenkassetthaallare - Google Patents

Description

464 942 10 15 20 25 30 35 2 lyftas, vartill krävs 4-5 personer, och pallas upp med kuddar. Under detta arbete måste man ofta se upp med livsuppehållande slangar och ledningar. Sidobildstag- ningen är ibland så besvärlig och riskabel för patienten, särskilt hjärtinfarktpatienten, att man måste avstå från densamma. Ändamålet med föreliggande uppfinning är att anvisa ett enkelt hjälpmedel, vilket underlättar sidobildstag- ningen vid röntgenundersökning i sådan grad, att en enda person utan ansträngning kan ta bilden utan någon som helst risk för patienten. Ändamålet uppnås medelst en röntgenkassetthållare som kännetecknas av att medlet för fastgöring av kassetten också är avsett för fast- spänning av denna och består av en rem med minst en runt kassettens ena kant hakbar första krok i sin ena ände, vilken rem löper genom ett på det övre stödorga- net fäst första spänne och på sin mot det undre stödor- ganet vända part har ett längs denna förskjutbart andra självlåsande spänne, som är försett med minst en andra krok, vilken är hakbar runt en andra kassettkant, som är motsatt den första.

Uppfinningen skall i det följande närmare beskrivas under hänvisning till bifogade ritningar, som visar ett utföringsexempel.

Fig l visar från sidan och i perspektiv en röntgen- kassetthållare enligt uppfinningen och Fig 2 åskådliggör användningen av denna kassett- hållare vid röntgenundersökning.

Fig l visar en röntgenkassetthållare enligt upp- finningen, bestående av en bygel 10, som har en övre skänkel ll och undre skänkel 12, vilka är förbundna med varandra medelst ett liv 13. Skänklarna ll, 12 och livet 13 kan vara utformade i ett stycke av trä, plast eller metall, företrädesvis aluminiumrör eller aluminium- profil, men för att bygeln skall kunna användas till 10 15 20 25 30 35 464 942 ' 3 olika slags underlag kan livet också vara teleskopiskt anordnat, såsom antydes vid 14, genom att den i figuren övre livdelen har en utskjutande tapp, som formbundet passar i en hålighet i den undre livdelen och förankras i denna medelst lämplig fästanordning, t ex skruvar 28. I stället för teleskopanordning kan något slags saxanordning användas för placering av skänklarna ll, 12 på önskat avstånd från varandra. Den övre skänkeln ll är något kortare än den undre skänkeln 12, så att den förras ände slutar innanför den senares. Bygeln l0 är avsedd att inskjutas över liggunderlaget, på vilket patienten vilar. Liggunderlaget består normalt av en sängbotten 25 och en på denna placerad madrass 26, såsom visas i fig 2, i vilket fall den undre skänkeln 12 stickes under sängbottnen 25 för efterföljande anpressning mot dennas unders da. Ofta befinner sig sängbottnen på en något högre nivå än den runtom gående kanten, som normalt har formen av ett rör, och för anbringning av den undre skänkeln 12 ungefär horisontellt kan denna ha en upp- skjutande del l5 i sin fria ände. Om bygelns l0 undre skänkel 12 p g a sängkonstruktionen inte kan skjutas in under sängbottnen skall den kunna placeras under madrassen 26, i vilket fall skänkeln 12 lämpligen förses med en stödplatta, såsom antydes vid 16, vilken fästes på skänkelns ovansida exempelvis medelst skruvar. Stöd- plattan kan även fästas på livet 13 och själv bilda underskänkeln 12.

Kassetten är avsedd att förbindas med bygelns 10 övre skänkel ll och för detta ändamål kan ett flertal fästanordningar användas, huvudsaken är att kassetten snabbt och lätt kan placeras i fästanordningen i hori- sontelt eller något lutande läge och därefter svängas i riktning mot den undre skänkeln 12, d v s moturs i fig l. En enkel, fördelaktig fästanordning visas på ritningarna och består av en rem 20, vilken löper genom ett konventionellt spänne 17, som är fäst i änden på 10 15 20 25 30 35 464 942 4 den övre skänkeln 11 medelst en U-formig hållare 18, viken är förbunden med skänkeln 11 medelst skruvar 19.

Det inses, att remmen 20 kan matas genom spännet 17 på känt sätt och bibehâllas i inställt läge. I sin på ritningarna övre ände har remmen en hake 21. På sin på andra sidan spännet 17 belägna part har remmen 21 ett andra självlàsande spänne 22, genom vilket remmen också kan matas till önskat läge, så att en med spännet 22 medelst ett förbindningsstycke 24 förbunden andra hake 23 kan anbringas på ett av den använda röntgen- kassetten beroende avstånd från den första haken 21.

Remmen 21 kan också vara fast förbunden med den övre skänkelns 11 ände och haken 21 förbunden med den övre remparten medelst ett självlàsande spänne, liknande spännet 22. I stället för remmen 21 kan andra fästorgan användas, t ex på ett gångjärnsliknande organ längs förskjutbart och låsbart anordnade stänger med en hake i sin ena ände.

Den beskrivna kassetthállaren användes på följande sätt för att ta en sidobild av en på liggunderlaget vilande patient. De båda krokarna 21 och 23 hakas först om motsatta kanter på en röntgenkassett, såsom antydes i fig 2 och genom åtdragning av remmen genom spännet 22 fastspännes kassetten mellan krokarna. Därefter kon- trolleras avståndet mellan kassettens nedåtvända kantyta och skänkelns 12 uppåtvända sida så att det understiger liggunderlagets tjocklek. Kassetten svänges därpå upp till ett läge ovanför och ungefär parallellt med bygelns 10 övre skänkel ll. Därefter stickes bygeln 10 över liggunderlagets kantparti, såsom visas i fig 2, och den uppsvängda kassetten 27 svänges ned till ingrepp med liggunderlagets 25, 26 resp madrassens 26 ovansida.

Eftersom avståndet mellan kassettens mot skänkeln 12 vända kantyta och skänkelns 12 ovansida understiger liggunderlagets tjocklek kommer kassettens kantyta att tryckas ned i liggunderlaget mot verkan av den undre 10 15 20 464 942 5 skänkeln 12. Därigenom hålles den säkert på plats och eftersom den nedre kassettkantytan nedskjuter i madrassen till en nivå under det plan, på vilket patienten vilar, erhålles en fullständig sidobild av exempelvis en lunga.

I allmänhet är en bygel 10 tillräcklig för att hålla kassetten men i vissa fall kan två erfordras, vilka då lämpligen förbindes med varandra medelst tvärstycken.

Av ovanstående framgår att ett synnerligen enkelt hjälpmedel för röntgenundersökning erhållits som en enda person lätt kan hantera utan risk för patienten.

Uppfinningen kan givetvis modifieras på mångahanda sätt såväl med avseende på bygelns 10 utförande som fästan- ordningen för kassetten. Fastspänningen och justeringen av kassettens läge i förhållande till bygelns undre skänkel 12 behöver inte nödvändigtvis ske i den ordnings- följd, som antydes ovan utan var och en, som använder kassetthâllaren, kan göra som den finner bäst.

Claims (3)

464 942 10 15 20 25 30 35 PATENTKRAV

1. Röntgenkassetthållare för röntgenundersökning av sängliggande patienter innefattande ett stativ (10) med ett övre och ett undre stödorgan (11 resp 12), av vilka det undre (12) är avsett att placeras under liggunderlaget (25, 26) i beröring med dettas nedátvända sida och det övre (11) har medel (17-24) för losstagbar fastgöring av röntgenkassetten (27) med den ena kantytan intryckt i liggunderlagets (25, 26) ovansida mot verkan av det undre stödorganet (12), varvid stativet (10) har formen av en över liggunderlagets (25, 26) kantparti skjutbar bygel, vars skänklar bildar det övre resp undre stödorganet (11, 12), k ä n n e t e c k n a d därav, att medlet (17, 24) för fastgöring av kassetten (27) också är avsett för fast- spänning av denna och består av en rem (20) med minst en runt kassettens (27) ena kant hakbar första krok (21) i sin ena ände, vilken rem (20) löper genom ett på det övre stödorganet (11) fäst första spänne (17) och på sin mot det undre stödorganet (12) vända part har ett längs denna förskjutbart andra självlàsande spänne (22), som är för- sett med minst en andra krok (23), vilken är hakbar runt en andra kassettkant, som är motsatt den första.

2. Röntgenkassetthàllare enligt krav 1, k ä n n e - t e c k n a d därav, att bygelns liv (13) består av en teleskopkonstruktion, varmedelst skänklarna (11, 12) är placer- och låsbara på önskat, av liggunderlagets (25, 26) tjocklek beroende avstånd från varandra.

3. Röntgenkassetthållare enligt krav 1, k ä n n e - t e c k n a d därav, att det undre stödorganet (12) har ett plattformigt parti (16) för placering mot undersidan på liggunderlaget (26). 14