SE463711B - Instaellbar fordonssits - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 r C w u' w ...à .- à l\) Fordonssitsen enligt uppfinningen kännetecknas av att ett eller flera av de bärande organen och/eller ryggstödet är inställbara med hjälp av ställdon, vilka är anordnade på en gemensam kopplings- och manöveraxel, och att ställ- donen kan kopplas in separat eller i kombination med var- andra genom att respektive ställdon bringas till ingrepp med kopplingsaxeln via ett medbringarorgan, varvid en hylsformig del av ställdonet bibringas en radiell eller en axiell rörelse vid en vridning av kopplingsaxeln, var- vid ett eller flera av de bärande organen och/eller rygg- stödet påverkas.

Företrädesvis uppbär kopplingsaxeln ett första ställdon, med vars hjälp sätets framkant höjes eller sänkes, ett andra ställdon, med vars hjälp sätets bakkant höjes eller sänkes, ett tredje ställdon, med vars hjälp sätet för- skjutes framåt eller bakåt i sin längdriktning, och ett fjärde ställdon med vars hjälp ryggstödet fälles framåt eller bakåt. Sätet höjes eller sänkes i sin helhet med hjälp av det första ställdonet och det andra ställdonet i samverkan.

I en föredragen form av uppfinningen uppvisar det första ställdonet ett första kugghjul, vilket står i förbindelse med ett motsvarande kugghjul på ett höj- och sänkbart or- gan som utgör en del av ett främre bärorgan, som i sin tur utgör ett ben eller en benliknande anordning till fordonssitsen. Det andra ställdonet uppvisar ett andra kugghjul, vilket står i förbindelse med ett motsvarande kugghjul pâ ett höj- och sänkbart organ på ett bakre bär- organ, vilkets huvudfunktion är densamma som det främre bärorganets. Det fjärde ställdonet uppvisar ett fjärde kugghjul, vilket står i förbindelse med ett motsvarande kugghjul på en ryggstödsaxel, vilken i sin tur är lagrad 'i förbindelse med fordonssitsens säte, och kring vilken ryggstödet kan vridas framåt eller bakåt. a 10 15 20 25 30 35 .fa c\ Det tredje ställdonet uppvisar ett tredje kugghjul, vil- ket står i förbindelse med ett motsvarande kugghjul på en drivaxel, som i sin tur står i förbindelse med en drivan- ordning, genom vilken sätet kan förskjutas framåt eller bakåt. Företrädesvis sträcker sig drivaxeln centralt ge- nom det bakre bärorganet, vilket även står i förbindelse med det andra ställdonet. Drivaxeln är därvid ansluten till ett kugghjul, vilket är vridbart lagrat på en del av ramen till fordonssitsen och anordnat i förbindelse med en kuggstång eller liknande, vilken är fast förbunden med fordonet. Det är emellertid inte nödvändigt att det tred- je ställdonet uppvisar kännetecken som sammanfaller med kännetecknen för det första, det andra och det fjärde ställdonet. Det tredje ställdonet kan alternativt inne- fatta t ex en skruv- och muttertransmission, genom vilken sätet på fordonssitsen kan förskjutas framåt eller bakåt.

I en föredragen form av uppfinningen är medbringarorga- nen fast anbringade på kopplingsaxeln, varvid denna är axiellt förskjutbar till på förhand bestämda lägen, i vilka åtminstone ett medbringarorgan befinner sig i in- grepp med motsvarande ställdon. Företrädesvis uppvisar respektive medbringarorgan utvändiga splines i förhållan- de till kopplingsaxeln samtidigt som respektive ställdons hylsformiga del uppvisar motsvarande invändiga splinesl Splinesen på ett medbringarorgan är inskjutna i splinesen i den hylsformiga delen på ställdonet när detta ställdon befinner sig i ingrepp med kopplingsaxeln.

Inställningsanordningen för fordonssitsen kan ges olika funktion beroende på vilka ställdon som befinner sig i ingrepp med kopplingsaxeln. För en inställning av en kon- ventionell fordonssits är fem inställningslägen aktuella, dvs ställdonen är inkopplade till ingrepp med kopplings- axeln på fem olika sätt. Dessa lägen benämns i fortsätt- ningen I-V. 10 15 20 25 30 35 _ |\ CF.

Cß' \'| _. .x J: I läge I befinner sig det tredje ställdonet i ingrepp med kopplingsaxeln, varigenom sätet kan förskjutas framåt el- ler bakåt i förhållande till ramen genom en vridning av kopplingsaxeln antingen manuellt, t ex med hjälp av en vev eller med hjälp av en elektrisk motor.

I läge II bringas det fjärde ställdonet i ingrepp med kopplingsaxeln, varigenom ryggstödet kan fällas framåt eller bakåt genom ryggstödsaxelns vridning, som åstadkom- mes genom en vridning av kopplingsaxeln.

I läge III bringas det andra ställdonet i ingrepp med kopplingsaxeln, varigenom de bakre bärorganen till for- donssitsen kan höjas eller sänkas genom en vridning av kopplingsaxeln.

I läge IV bringas det första ställdonet i ingrepp med kopplingsaxeln, varigenom de främre bärorganen till for- donssitsen kan höjas eller sänkas genom en vridning av kopplingsaxeln.

I läge V bibehålls det första ställdonet i ingrepp med kopplingsaxeln samtidigt som det andra ställdonet åter bringas i ingrepp med kopplingsaxeln. Vid den vridning av kopplingsaxeln kan därigenom de främre och de bakre bär- organen till fordonssitsen höjas eller sänkas samtidigt.

I ett alternativt utförande av uppfinningen drivs kopp- lingsaxeln av en elektrisk motor som är anordnad med en och samma rotationsriktning. Medbringarorganen är här an- bringade på ett hylsformigt organ, som omger kopplinga- axeln, varvid det hylsformiga organet vridfast omsluter densamma. Det hylsformiga organet är axiellt förskjutbart utmed kopplingsaxeln från ett friläge till ett första in- greppsläge, i vilket medbringarorganen befinner sig i in- grepp med ställdonet och bringar detta att rotera i samma u 10 15 20 25 30 35 _ (7 H4 4 UJ-a) 12: Kn -rn riktning som kopplingsaxeln, eller till ett andra in- greppsläge, i vilket medbringarorganen befinner sig i ingrepp med en kuggväxel till ställdonet och bringar det- ta att rotera i motsatt riktning till kopplingsaxeln. Det hylsformiga organet är här försett med en kopplingsplat- ta, vilken sträcker sig i ett plan vinkelrätt mot kopp- lingsaxeln och vilken omges av två elektromagneter. Då en elektrisk ström tillföres endera av elektromagneterna utövar denna en kraft på kopplingsplattan som bringar det hylsformiga organet att förskjutas axiellt utmed kopp- lingsaxeln så att medbringarorganen på det hylsformiga organet förskjutes från friläget till endera av de två ingreppslägena. När den elektriska strömmen brytes till elektromagneten ifråga återföres det hylsformiga organet och medbringarorganen till friläget med hjälp av en re- turfjäder.

I det alternativa utförandet av uppfinningen kan inställ- ningen av fordonssitsens lägen skötas från en manöveren- het som är anordnad t ex på fordonets instrumentpanel.

Manöverenheten kan vara utformad som en knappsats och stå i förbindelse med en dator i vilkens minne på förhand valda lägesinställningar kan lagras. En fordonsförare kan därigenom lagra de för honom aktuella inställningslägena i datorns minne och t ex ställa in fordonssitsen i det önskade läget genom att ange en kod på knappsatsen.

BESKRIVNING TILL FIGURER Uppfinningen beskrivs nedan i form av utföringsexempel i anslutning till bifogade figurer.

Figur 1 visar en fordonssits enligt uppfinningen sedd från sidan, varvid dess säte och ryggstöd endast marke- rats fragmentariskt. 10 15 20 25 30 35 Figur 2 visar en förstoring av det främre partiet av for- donssitsen enligt figur 1 i ett längdsnitt genom ett av dess främre ben.

Figur 3 visar en förstoring av det bakre partiet av for- donssitsen enligt figur 1 i ett längdsnitt genom ett av dess bakre ben.

Figur U visar ett tvärsnitt av ett bakre ben längs linjen A-A på figur 3.

Figur 5 visar en detalj av ryggstödets vridningsmekanism i ett tvärsnitt längs linjen B-B på figur 3.

Figur 6 visar ett första alternativt utförande av for- donssitsen enligt uppfinningen sett från sidan.

Figur 7 visar en förstoring av det främre partiet av for- donssitsen enligt figur 6 i ett längdsnitt genom dess främre benparti.

Figur 8 visar en förstoring av det bakre partiet av for- donssitsen enligt figur 1 i ett längdsnitt genom dess bakre benparti.

Figur 9 visar ett andra alternativt utförande av for- donssitsen enligt uppfinningen sett från sidan.

Figur 10 visar en förstoring av det främre partiet av fordonssitsen enligt figur 9 i ett längdsnitt genom dess främre ben.

Figur 11 visar en förstoring av det bakre partiet av for- donssitsen enligt figur 9 i ett längdsnitt genom ett av dess ben. 10 15 20 25 30 35 4.4.2 'm Figur 12 visar en detalj av anordningen enligt figur 10.

Figur 13 visar ett tvärsnitt längs linjen C-C på detaljen enligt figur 12.

EXEMPEL 1 En fordonssits enligt figur 1-5 innefattar ett säte 1, vilket bäres upp av en ram 2, samt ett ryggstöd 3, vilket är ledat förbundet med sätet 1 vid dess bakre kant. Ramen 2 innefattar två yttre U-formiga rambalkar U, vilka sträcker sig utmed stolens sidor i dess längdriktning, och vilka är avsedda att anbringas fast på golvet i for- donet, vilket dock ej visas på figurerna. Respektive ytt- re rambalk U uppvisar ett spår som sträcker sig utmed dess översida, genom vilket ett främre ben 5.1 och ett bakre ben 5.2 sträcker sig och är anbringade på en inre U-formig rambalk 6 som är förskjutbart anordnad inuti respektive yttre rambalk Ä, tillsammans utgörande en gejd. Respektive ben 5.1, 5.2 vilka visas på figur 2, 3 och U står i förbindelse med sätet 1 via konsoler 6, av vilka en visas fragmentariskt på figur N. Respektive kon- sol 6 är försedd med en i huvudsak vertikal cylinderfor- mig konsolhylsa 7 vid sin nedre ände. vilken utgör ett höj- och sänkbart övre avsnitt av respektive ben 5.1, 5.2. En cylinderformig kulmutter 8 är vridbart lagrad i konsolhylsan 7 och försedd med ett över konsolhylsans 7 övre ände utskjutande koniskt första kugghjul 9 samt med en över konsolhylsans 7 nedre ände utskjutande stoppmut- ter 10. Kulmuttern 8 hålls härigenom fixerad mot för- skjutning i sin axiella riktning. Ett nedre avsnitt av benet 5.1, 5.2 utgöres av en kulskruv 11.1, 11.2, vilken är försedd med en gänga utmed sin hela längd, och vilken är införd i kulmutterns 8 gänga. Kulorna i denna gänga är anordnade på ett för kulgängor känt sätt. Kulskruven 11.1, 11.2 är vid sin nedre del infästad i den inre 10 15 20 25 30 35 4» rQ-“x (N sd ......\ ...å rambalken 6 så att den inte vrider sig kring sin längd- axel då kulmuttern 8 bringas att rotera kring samma längdaxel. Vid en drivning av det första koniska kugghju- let bringas kulmuttern 8 att rotera i konsolhylsan 7 och förflytta sig själv och konsolhylsan 7 uppåt eller nedåt på kulskruven 11.1, 11.2, vilket i sin tur medför en höj- ning eller en sänkning av konsolen 6 samt sätet 1.

På figur 2 visas ett av de två främre benen 5.1 till for- donssitsen. Den främre kulskruven 11.1 utgöres här av en massiv stång, vars nedre ände är vridbart lagrad på en kulskruvsaxel 12, vilken sträcker sig vinkelrätt mot ram- balkarna H, 6, och vilken är förskjutbar i ett spår 13 i två främre lagringar 14, vilka är anbringade på var sida om den främre kulskruven 11.1 i förbindelse med den inre rambalkens 6 vertikala väggar. Spårets 13 funktion kommer att beskrivas nedan i samband med en beskrivning av for- donssitens olika funktioner.

På figur 3 och U visas ett av de två bakre benen 5.2 till fordonssitsen. Den bakre kulskruven 11.2 utgörs här av en rörformig stång, vars nedre ände är försedd med tvâ kul- skruvsaxeltappar 15, vilka är anordnade med en gemensam vridaxel, som sträcker sig vinkelrätt mot balkarnas U, 6 sidor, dvs parallellt med kulskruvsaxeln 12 på respektive främre ben 5.1. Kulskruvstapparna 15 är vridbara i två bakre lagringar 16, vilka, liksom de två främre lagring- arna 1H, är anbringade på var sida om den bakre kulskru- ven 11.2. Centralt inuti den bakre kulskruven 11.2 är en drivhylsa 17 anordnad, vilken uppvisar en inre mantelyta med ett sexkantigt tvärsnitt. Drivhylsan 17 förhindras att glida axiellt nedåt med hjälp av en skruvring 18, som är inskruvad i en gängad försänkning i den nedre änden på den bakre kulskruven 11.2. En sexkantig transmissionsaxel 19, vars tvärsnitt sammanfaller med drivhylsans 17 inre tvärsnitt, sträcker sig upp genom drivhylsan 17 och ut 10 15 20 25 30 35 463 711 genom en cylinderformig lagring i det första koniska kugghjulet 9 på kulmuttern 8. Transmissionsaxeln 19 är försedd med ett mot lagringen svarande cylinderformigt parti 20, i vilkets direkta anslutning ett andra koniskt kugghjul 21 är anordnat på transmissionsaxeln 19.

Ett drivkugghjul 22 är anordnat vid den bakre kulskruvens 11.2 nedre ände och har en vridaxel, som sammanfaller med den bakre kulskruvens 11.2 vridaxel. Drivkugghjulet 22 är lagrat dels i en nedre lagring 23 i den inre rambalken 6 och dels i en övre lagring 2U i en bygel 25 som sträcker sig utmed den inre rambalkens 6 botten och är fast för- bunden med denna. Drivkugghjulets 22 övre axeltapp är ut- bildad till ett drivhuvud 26, vilket uppvisar en i huvud- sak sfärisk form med ett tvärsnitt genom sfärens centrum som motsvarar tvärsnittet på drivhylsan 17, i vilken drivhuvudet 26 är infört. Genom det sfäriskt sexkantiga drivhuvudet 26 kan en vridningsrörelse hos drivhylsan 17 överföras till drivkugghjulet 22 även då drivhylsans 17 vridaxel lutar mot drivkugghjulets 22 vridaxel. Såsom visas på figur 4 står drivkugghjulet 22 i förbindelse med den yttre rambalken N till fordonssitsen. Vid en drivning av det andra koniska kugghjulet 21 på transmissionsaxeln 19 roterar drivkugghjulet 22 och förskjuter den inre ram- balken 6 utmed den yttre rambalken 4.

En kopplings- och manöveraxel 27 sträcker sig utmed sä- tets 1 undersida från dess främre kant till dess bakre kant vid ryggstödet 3, samt utmed fordonssitsens ena sida i ett plan genom benen 5.1, 5.2 på denna sida. Kopplings- axeln 27 uppbärs av ett antal axelkonsoler som sträcker sig nedåt från sätets 1 undersida. Kopplingsaxeln 27 är förskjutbar i sin längdriktning samt vridbar kring sin längdaxel med hjälp av en manöveranordning 28, vilken är anordnad på en första axelkonsol 29, vilken i sin tur är försedd med en första lagring 30 för kopplingsaxeln 27. 10 15 20 25 30 35 10 Manöveranordningen 28 innefattar ett huvuddrev 31, som kan vridas kring sin huvudaxel 32 med hjälp av en vev 33.

Huvuddrevet 31 är försett med en invändig kuggbana, vil- ken står i förbindelse med ett axeldrev 33 på kopplings- axeln 27. Huvuddrevaxeln 32 är lagrad i en medbringar- platta 35, som dels omsluter kopplingsaxeln 27 omedelbart intill axeldrevet 3U och som dels är förskjutbar i en rätstyrning 36 genom en i denna införd styrbom 37, som sträcker sig parallellt med kopplingsaxeln 27. Styrbommen 37 är fixerad i ett hål i manöverplattan 35 genom ett låsstift 38. Styrbommen 37 är försedd med fem lägesspår 39, vilka är avsedda att bringas i ingrepp med en fjäder- belastad spärrkula 40, som är anordnad i kontakt med styrbommen 37 inuti ett hål i rätstyrningen 36.

Vid en förskjutning av huvuddrevet 31 åt vänster på figur 2 medföljer även medbringarplattan 35 genom att en första spårfjäderring 41 på huvuddrevaxeln 32 överför kraften från dragningen i veven 33 då den befinner sig i det streckprickade läget på figur 2. Samtidigt överför med- bringarplattan 35 kraften från veven 33 till axeldrevet 3U som i sin tur förskjuter kopplingsaxeln 27 axiellt åt vänster på figur 2. Styrbommen 37 förskjuts därvid tills något av lägesspåren 39 på denna bringas i kontakt med spärrkulan H0. Dessa lägesspår 39 är avpassade för att svara mot lägen för inkoppling av olika drivningsrörelser vid inställning av fordonssitsen. Vid förskjutning av huvuddrevet 31 åt höger tillbaka till det läge som visas på figur 2 överförs kraften först till medbringarplattan 35 som i sin tur överför kraften till kopplingsaxeln 27 via en andra spårfjäderring H2 som är anordnad på kopp- lingsaxeln 27 på den andra sidan av medbringarplattan 35 i förhållande till axeldrevet 3ü. Efter avslutad manöv- rering kan veven 33 på manöveranordningen 28 fällas in i en urtagning 43 i huvuddrevet 31. I 10 15 20 25 30 35 11 Ett första ställdon HH, vilket visas på figur 2, är an- ordnat på kopplingsaxeln 27 vid det ena främre benet 5.1.

Det första ställdonet HH innefattar en första cylinder- formig ställdonshylsa H5, vilken omsluter kopplingsaxeln 27 och vilken vid sin ena ände uppvisar ett tredje ko- niskt kugghjul H6 som står i förbindelse med det första koniska kugghjulet 9 på kulmuttern 8 till det främre be- nent 5.1. Den första ställdonshylsan H5 är vridbart lag- rad och fixerad mot axiell förskjutning i en andra axel- konsol H7 som står i förbindelse med sätet 1. Den första ställdonshylsans H5 ände, som är motsatt änden med det tredje koniska kugghjulet H6, sträcker sig i en riktning från det främre benet 5.1 mot sätets 1 främre kant. Den inre mantelytan på den första ställdonshylsan H5 är för- sedd med splines H8, vilka är avsedda att bringas till ingrepp med en första medbringare H9, vilken är försedd med motsvarande splines, och vilken är fast förbunden med kopplingsaxeln 27. Då den första medbringaren H9 befinner sig i_ingrepp med splinesen H8 i den första ställdonshyl- san H5 överförs en vridningsrörelse från huvuddrevet 31 i manöveranordningen 28 via kopplingsaxeln 27 och den för- sta ställdonshylsan H5 med det tredje koniska kugghjulet H6 till det första koniska kugghjulet 9 på kulmuttern 8 på det främre benet 5.1. Kulmuttern 8 bringas därvid att rotera och att samtidigt höjas eller sänkas i förhållande till den främre kulskruven 11.1.

Ett andra ställdon 50, vilket visas på figur 3, är anord- nat på kopplingsaxeln 27 vid det bakre benet 5.2 som be- finner sig i samma plan som det som löper genom kopp- lingsaxeln 27 och det främre benet 5.1. Det andra ställ- donet 50 innefattar en andra cylinderformig ställdonshyl- sa 51, vilken omsluter kopplingsaxeln 27, och vilken vid sin ena ände uppvisar ett fjärde koniskt kugghjul 52, som står i förbindelse med det första koniska kugghjulet 9 på kulmuttern 8 till det bakre benet 5.2. Den andra 10 15 20 25 30 35 4.52; 71": 12 ställdonshylsan 51 är vridbart lagrad och fixerad mot axiell förskjutning i en tredje axelkonsol 53, som står i förbindelse med sätet 1. Den andra ställdonshylsans ände, som är motsatt änden med det fjärde koniska kugghjulet 52, sträcker sig i en riktning från det bakre benet 5.2 mot sätets 1 främre kant. Den inre mantelytan på den and- ra ställdonshylsan 51 är försedd med dels en yttre rad splines 54 och, på ett avstånd från denna utmed kopp- lingsaxeln 27, en inre rad splines 55, vilka är avsedda att bringas till ingrepp med en andra medbringare 56, vilken är försedd med motsvarande splines, och vilken är fast förbunden med kopplingsaxeln 27. Då den andra med- bringaren 56 befinner sig i ingrepp med den yttre raden splines SN eller den inre raden splines 55 i den andra ställdonshylsan 51 överförs en vridningsrörelse från huvuddrevet 31 i manöveranordningen 28 via kopplingsaxeln 27 och den andra ställdonshylsan 51 med det fjärde koniska kugghjulet 52 till det första koniska kugghjulet 9 på kulmuttern 8 på det bakre benet 5.2. Kulmuttern bringas därvid att rotera och att samtidigt höjas eller sänkas i förhållande till den bakre kulskruven 11.2.

Ett tredje ställdon 57, vilket även visas på figur 3, är anordnat på kopplingsaxeln 27 vid det bakre benet 5.2 men riktat bakåt från det bakre benet 5.2 mot sätets 1 bakre kant. Det tredje ställdonet 57 innefattar en tredje cy- linderformig ställdonshylsa 58, vilken omsluter kopp- lingsaxeln 27 och vilken vid sin ena ände uppvisar ett femte koniskt kugghjul 59, som står i förbindelse med det första koniska kugghjulet 9 på kulmuttern 8 till det bak- re benet 5.2. Den tredje ställdonshylsan 58 är vridbart lagrad i en fjärde axelkonsol 60, som står i förbindelse med sätet 1. Den inre mantelytan på den tredje ställdons- hylsan 58 är vid den ände, som är motsatt änden med det femte koniska kugghjulet 59, försedd med splines 61, vilka är avsedda att bringas till ingrepp med en tredje 10 15 20 25 30 35 f: CA CJ ~1 -å ...A 13 medbringare 62, vilken är försedd med motsvarande splines, och vilken är fast förbunden med kopplingsaxeln 27. På figur 3 är den tredje medbringaren 62 visad i in- grepp med splinesen 61 i den tredje ställdonshylsan 58.

En vridningsrörelse från huvuddrevet 31 överförs via kopplingsaxeln 27 och det femte koniska kugghjulet 59 till det andra koniska kugghjulet 21, vilket är anordnat på transmissionsaxeln 19, som sträcker sig genom det bak- re benet 5.2 till drivhuvudet 26 på drivkugghjulet 22, varvid drivkugghjulet 22 bringas att rotera och förskjuta den inre rambalken 6 i den yttre rambalken 4 i en gejdrörelse.

Ett fjärde ställdon 63, vilket även visas på figur 3, är anordnat omkring kopplingsaxelns 27 bakre ände vid rygg- stödet 3 på sätet 1. Det fjärde ställdonet 63 innefattar en fjärde ställdonshylsa 64, vilken är försedd med en skruvkuggbana 65, som sträcker sig utmed dess cylinder- formiga mantelyta. Den fjärde ställdonshylsan 64 är vrid- bart lagrad i en fjärde axelkonsol 66 och en femte axel- konsol 67, vilka befinner sig på var sida om den fjärde ställdonshylsan 64, och vilka står i förbindelse med sä- tet 1. Den inre mantelytan på den fjärde ställdonshylsan 64 är försedd med splines 68, vilka är avsedda att bring- as till ingrepp med en fjärde medbringare 69, vilken är fast förbunden med kopplingsaxeln 27. Skruvkuggbanan 65 befinner sig i ingrepp med en kuggsektor 70, vilken är fast anbringad på en rörformig ryggstödsaxel 71, som är vridbart lagrad i ramen 2 till fordonssitsen, på vilken axel ryggstödet 3 är anbringad. En detalj av den fjärde ställdonshylsans 64 ingrepp med kuggsektorn 70 visas på figur 5, varav framgår att kuggsektorn 70 utgörs av ett skivformigt element, vilket sträcker sig vinkelrätt mot ryggstödsaxeln 71, och vilket är försett med kuggar 72 som är riktade i ryggstödsaxelns 71 längdriktning mot den fjärde ställdonshylsan 64. En vridningsrörelse från 10 15 20 25 30 35 oi Lv! sa -.-à -uà 1Ä huvuddrevet 31 överförs via kopplingsaxeln 27 och skruv- kuggbanan 65 på det fjärde ställdonet 63 till kuggsektorn 70 och ryggstödsaxeln 71, varvid ryggstödet 3 fälls framåt eller bakåt beroende på kopplingsaxelns 27 vrid- ningsriktning.

Det första ställdonet ÄH står, via det tredje koniska kugghjulet 46, i förbindelse med ett sjätte koniskt kugg- hjul 73, som uppbärs av en första tväraxel 7U som sträc- ker sig från det ena benet 5.1 i det främre benpartiet på fordonssitsen till det andra benet, ej visat på figurer- na, vid vilket tväraxeln uppbär ett ytterligare koniskt kugghjul som står i förbindelse med det första koniska kugghjulet på detta ben. Det andra ställdonet 52 står, via det fjärde koniska kugghjulet 52, i förbindelse med ett sjunde koniskt kugghjul 75, som uppbärs av en andra tväraxel 76 som, liksom vid det främre benparet 5.1, sammanbinder det bakre benparet 5.2.

Inställningsanordning för fordonssitsen enligt figurerna 1-5 kan ges olika funktion beroende på i vilket läge styrbommen 37 inställs i förhållande till rätstyrningen 36. I det läge som visas på figurerna befinner sig det tredje ställdonet 57 i ingrepp med kopplingsaxeln 27, varigenom sätet 1 kan förskjutas framåt eller bakåt i förhållande till ramen 2 genom en vridning av huvuddrevet 31 med hjälp av veven 33 som är anbringad på detta. Detta läge är markerat med I vid motsvarande lägesspår 39 på styrbommen 37 såsom visas på figur 2. De övriga lägena för inställning av styrbommen 37 är markerade med hänvis- ningarna II-V.

Då styrbommen 37 utdrages till läge II bringas det fjärde ställdonet 63 i ingrepp med kopplingsaxeln 27, varigenom ryggstödet 3 kan fällas framåt eller bakåt genom rygg- stödsaxelns 71 vridning, som åstadkommes genom en 10 15 20 25 30 35 15 vridning av huvuddrevet 31 med hjälp av veven 33.

Då styrbommen 37 utdrages till läge III bringas det andra ställdonet 50 i ingrepp med kopplingsaxeln 27, varigenom det bakre benparet 5.2 kan höjas eller sänkas genom en vridning av huvuddrevet 31 med hjälp av veven 33. Sätet 1 vrider sig därvid kring en axel som sträcker sig vinkel- rätt mot dess längdriktning samtidigt som dess bakre ben- par 5.2 vrider sig kring respektive kulskruvsaxeltappar 15 i de bakre lagringarna 16 för dessa. Dess främre ben- par 5.1 vrider sig samtidigt kring respektive kulskruvs- axel 12, vilka samtidigt förskjuts mot sätets 1 främre eller bakre ände i respektive spår 13 i de främre lag- ringarna 14.

Då styrbommen 37 utdrages till läge IV bringas det första ställdonet UU i ingrepp med kopplingsaxeln 27, varigenom det främre benparet 5.1 kan höjas eller sänkas genom en "vridning av huvuddrevet 31 med hjälp av veven 33. Sätet 1 och de båda benparen 5.1, 5.2 vrider sig därvid på samma sätt som vid en höjning eller sänkning av det bakre ben- paret 5.2.

Då styrbommen 37 utdrages till läget V bibehålls det för- sta ställdonet ÄH i ingrepp med kopplingsaxeln 27 samti- digt som det andra ställdonet 50 åter bringas i ingrepp med kopplingsaxeln 27. Vid en vridning av huvuddrevet 31 med hjälp av veven 33 kan det främre benparet 5.1 och det bakre benparet 5.2 höjas eller sänkas samtidigt. Vid den- na rörelse kan sätet 1 luta valfritt mot ramen 2 beroende på det främre benparets 5.1 och det bakre benparets 5.2 längd i utgångsläget. 10 15 20 25 30 35 åäö 711 W EXEMPEL 2 I ett alternativt utförande av uppfinningen enligt figur 6-8 innefattar fordonssitsen ett säte 101, vilket bäres upp av en ram 102, samt ett ryggstöd 103, vilket är ledat förbundet med sätet 101 vid dess bakre kant. Ramen 102 innefattar här liksom i exempel 1 en yttre och en inre rambalk, av vilka endast den inre rambalken 10ü visas på figurerna. I detta utförande av uppfinningen är de båda benparen utformade som teleskopiska rätstyrningar 105, vilka inte är avsedda att uppbära fordonssitsens tyngd utan endast att styra sätets 1 rörelser och hålla detta fixerat i olika lägen. Rätstyrningarna 105 är markerade med streckprickade linjer på figurerna. Rätstyrningarnas 105 infästning till den inre rambalken 104 är utförd på samma sätt som i exempel 1 och visas ej på figurerna. En kopplingsaxel 106 sträcker sig i detta exempel centralt utmed sätets 101 undersida från dess främre till dess bakre ände, och uppbär fyra ställdon.

Ett första ställdon 107, vilket visas på figur 7, är an- ordnat på kopplingsaxeln 106 vid det främre paret rät- styrningar 105 och innefattar en första cylinderformig ställdonshylsa 108, vilken omsluter kopplingsaxeln 106 och vilken uppvisar en första skruvkuggbana 109 som sträcker sig utmed dess mantelyta. Den första skruvkugg- banan 109 står i förbindelse med ett första kugghjul 110, vilket är vridfast anbringat pâ en främre tväraxel 111 som sträcker sig mellan de främre rätstyrningarna 105, vinkelrätt mot sätets 101 längdriktning, och är vridbart lagrad i dessa. En främre kamskiva 112 är vridfast anord- nad pâ den främre tväraxeln 111 i ett plan vinkelrätt mot denna samt på insidan av och intill respektive främre rätstyrning 105 och försedd med ett kamspår 113, som sträcker sig i en spiralformig sektor från en inre punkt till en yttre punkt på den främre kamskivan 112. En 10 15 20 25 30 35 “J ...s ...x 17 främre styrtapp 114 är fast anbringad på den inre rambal- ken 104 och riktad parallellt med den främre tväraxeln 111 samt inskjutande i kamspåret 113. Vid en vridning av den främre tväraxeln 111 bringas respektive kamskiva 112 att vrida sig i förhållande till respektive styrtapp 114, varvid avståndet mellan den främre tväraxeln 111 och respektive främre styrtapp 11ü ändras. Den första ställ- donshylsan 108 är vridbart lagrad och fixerad mot axiell förskjutning mellan en första axelkonsol 115 och en andra axelkonsol 116 som står i förbindelse med sätet 101. Den inre mantelytan på den första ställdonshylsan 108 är för- sedd med splines 117, vilka är avsedda att bringas till ingrepp med en första medbringare 118, vilken är försedd med motsvarande splines, och vilken är fast förbunden med kopplingsaxeln 106. Den första ställdonshylsan 108 utgör vidare en lagring för kopplingsaxelns 106 främre ände. Då den första medbringaren 118 befinner sig i ingrepp med splinesen 117 i den första ställdonshylsan 108 överföres en vridningsrörelse hos kopplingsaxeln 106 och den första ställdonshylsan 108 med skruvkuggbanan 109 till det för- sta kugghjulet 110 på den främre tväraxeln 111. De båda främre kamskivorna 112 på den främre tväraxeln 111 vrider sig därvid likformigt varigenom sätets 101 främre parti höjes eller sänkes i förhållande till ramen 102 beroende på i vilken riktning kopplingsaxeln 106 vrides.

Ett andra ställdon 119, vilket visas på figur 8, är an- ordnat på kopplingsaxeln 106 vid det bakre paret rätstyr- ningar 105 och innefattar en andra cylinderformig ställ- donshylsa 120, vilken omsluter kopplingsaxeln 106 och vilken uppvisar en andra skruvkuggbana 121 som sträcker sig utmed dess mantelyta. Den andra skruvkuggbanan 121 står i förbindelse med ett andra kugghjul 122, vilket är vridfast anbringat på en bakre tväraxel 123, som sträcker sig parallellt med den främre tväraxeln 111 mellan de bakre rätstyrningarna 105 och är vridbart lagrad i dessa. 10 15 20 25 30 35 455 711 w Två bakre kamskivor 129 är vridfast anordnade på den bakre tväraxeln 123 intill respektive bakre rätstyrning 105 på samma sätt som de tvâ främre kamskivorna 112 samt spegelvända i förhållande till dessa. De båda bakre kam- skivorna 12H uppvisar ett kamspår 125 i vilket en bakre styrtapp 126 befinner sig liksom vid de främre kamskivor- na 112. Den andra ställdonshylsan 120 är vridbart lagrad och fixerad mot axiell förskjutning mellan en tredje axelkonsol 126 och en fjärde axelkonsol 127, vilka står i förbindelse med sätet 101. Den inre mantelytan på den andra ställdonshylsan 120 är försedd med splines 128, vilka är avsedda att bringas till ingrepp med två andra medbringare 129, vilka är försedda med splines, och vil- ka är fast förbundna med kopplingsaxeln. Då den andra medbringaren 129 befinner sig i ingrepp med splinesen 128 i den andra ställdonshylsan 119 överföres en vridnings- rörelse hos kopplingsaxeln 106 och den andra ställdons- hylsan 120 med skruvkuggbanan 121 till det andra kygghju- let 122 pâ den bakre tväraxeln 123. De båda bakre kamski- vorna 124 på den bakre tväraxeln 123 vrider sig därvid likformigt varigenom sätets 101 bakre parti höjes eller sänkes i förhållande till ramen 102 beroende på i vilken riktning kopplingsaxeln 106 vrides.

Ett tredje ställdon 130, vilket visas på figur 8, är an- ordnat på kopplingsaxeln 106 mellan det första ställdonet 107 och det andra ställdonet 119 och innefattar en tredje cylinderformig ställdonshylsa 131, vilken omsluter kopp- lingsaxeln 106 och sträcker sig utmed större delen av denna. Den tredje ställdonshylsan 131 är försedd med en gänga utmed sin yttre mantelyta och utgör en kulskruv för en kulmutter 132, vilken står i förbindelse med fordonets golv via ett teleskopiskt förskjutbart stag 133, som sträcker sig vinkelrätt mot kopplingsaxeln 106. Den tred- je ställdonshylsan 131 är vridbart lagrad och fixerad mot axiell förskjutning mellan en fjärde axelkonsol 134, 10 15 20 25 30 35 Ia. :__,\ r .__. 19 vilken visas på figur 7, och en femte axelkonsol 135, vilken visas på figur 8, vilka båda står i förbindelse med sätet 101. Den inre mantelytan på den tredje ställ- donshylsan 131 är försedd med splines 136, vilka är av- sedda att bringas till ingrepp med en tredje medbringare 137, vilken är försedd med motsvarande splines, och vil- ken är fast förbunden med kopplingsaxeln 106. Då den tredje medbringaren 137 befinner sig i ingrepp med splinesen 136 i den tredje ställdonshylsan 131 överföres en vridningsrörelse hos kopplingsaxeln 106 till en rät- linjig rörelse mellan den tredje ställdonshylsan 131 och kulmuttern 132, varvid den tredje ställdonshylsan 131 förskjutes linjärt tillsammans med sätet 101 i förhållan- de till teleskopstaget 133.

Ett fjärde ställdon 138, vilket visas på figur 8, är an- ordnat omkring kopplingsaxelns 106 bakre ände vid rygg- stödet 103 på sätet 101. Det fjärde ställdonet 138 inne- fattar en fjärde ställdonshylsa 139, vilken är försedd med en tredje skruvkuggbana 140, som sträcker sig utmed dess cylinderformiga mantelyta. Den fjärde ställdonshyl- san 139 är vridbart lagrad mellan en sjätte axelkonsol 141 och en sjunde axelkonsol 142, vilka står i förbin- delse med sätet 101. Den inre mantelytan på den fjärde ställdonshylsan 139 är försedd med splines 143, vilka be- finner sig i ingrepp med en fjärde medbringare 144, vil- ken är fast förbunden med kopplingsaxeln 106. Den fjärde ställdonshylsan 139 utgör vidare en lagring för kopp- lingsaxelns 106 bakre ände. Den tredje skruvkuggbanan 140 befinner sig i ingrepp med ett kugghjul 145, vilket är fast anbringat på en axel 146, på vilken ryggstödet 103 är anbringat. Denna axel 146 är vridbart lagrad i ramen 102 till fordonssitsen. En vridningsrörelse hos kopp- lingsaxeln 106 överföres till skruvkuggbanan 140 och den fjärde stäiiddnsnyisan 139 på de: fjärde ställdonet 138 till kugghjulet 145 på ryggstödsaxeln 146, varvid 10 15 20 25 30 35 i; ao ryggstödet 103 fälles framåt eller bakåt beroende på kopplingsaxelns 106 vridningsriktning.

Inställningsanordningen för fordonssitsen enligt figurer- na 7 och 8 kan ges olika funktion beroende på i vilket läge kopplingsaxeln 106 inställes i förhållande till en styrning 147, vilken är anbringad på sätet 101, och i vilken kopplingsaxeln 106 är axiellt förskjutbar mellan olika lägen som är markerade I-V på figur 7. Kopplings- axeln 106 är försedd med fem lägesspår 148, vilka är av- sedda att bringas i kontakt med en fjäderbelastad spärr- kula 1ü9, som är anordnad i kontakt med kopplingsaxeln 106 inuti ett hål i styrningen 147. Ett nav 150 är fast anbringat vid kopplingsaxelns 106 främre ände och försett med en vev 151 med vars hjälp kopplingsaxeln 106 vrides.

Vid en förskjutning av kopplingsaxeln åt vänster på figur 7 kan denna bringas att intaga olika lägen som svarar mot lägen för inkoppling av olika drivningsrörelser vid in- ställning av fordonssitsen. Efter avslutad manövrering kan veven 151 fällas in i en urtagning 152 i navet 150.

Då kopplingsaxeln 106 befinner sig i läge I, såsom visas på figur 7 och 8, befinner sig det fjärde ställdonet 138 i ingrepp med kopplingsaxeln 106, varigenom ryggstödet 103 kan fällas framåt eller bakåt genom ryggstödsaxelns 146 vridning, som åstadkommes genom en vridning av kopp- lingsaxeln 106 med hjälp av veven 151 på navet 150.

Då kopplingsaxeln 106 utdrages till läge II bringas det tredje ställdonet 130 i ingrepp med kopplingsaxeln 106, varigenom sätet 101 kan förskjutas framåt eller bakåt i förhållande till ramen 102 genom en vridning av kopp- lingsaxeln 106 med hjälp av veven 151 på navet 150.

Då kopplingsaxeln 106 utdrages till läge III bringas det andra ställdonet 119 1 ingrepp med kopplingsaxeln 106, 10 15 20 25 30 35 .I>- -n 'N 7'l1 21 varigenom det bakre partiet på sätet 101 kan höjas eller sänkas genom en vridning av kopplingsaxeln 106 med hjälp av veven 151 på navet 150.

Då kopplingsaxeln 106 utdrages till läge IV bringas det första ställdonet 107 i ingrepp med kopplingsaxen 106, varigenom det främre partiet på sätet 101 kan höjas eller sänkas genom en vridning av kopplingsaxeln 106 med hjälp av veven 151 på navet 150.

Då kopplingsaxeln 106 utdrages till läge V bibehålles det första ställdonet 107 i ingrepp med kopplingsaxeln 106 samtidigt som det andra ställdonet 119 åter bringas i in- grepp med kopplingsaxeln 106, Vid en vridning av kopp- lingsaxeln 106 kan sätet 101 höjas eller sänkas likfor- migt. Vid denna rörelse kan sätet 101 luta valfritt mot ramen 102 beroende på i vilket läge dess främre respek- tive bakre parti befinner sig i utgångsläget. . _ M EXEMPEL 3 I ytterligare ett alternativt utförande av uppfinningen enligt figur 9-13 innefattar fordonssitsen ett säte 201, vilket bärs upp av en ram 202, samt ett ryggstöd 203, vilket är ledat förbundet med sätet 201 vid dess bakre kant. Ramen 202 innefattar två yttre rambalkar 20ü vilka uppvisar ett spår som sträcker sig utmed respektive ram- balks översida, genom vilket ett främre och ett bakre ben 205 sträcker sig och är anbringade på en inre rambalk 206 som är förskjutbart anordnad inuti respektive yttre ram- balk 20U. Respektive ben 205 har ett utförande som är identiskt med motsvarande ben 5.1, 5.2 på fordonssitsen enligt exempel 1. En kopplingsaxel 207 sträcker sig, lik- som i exempel 1, utmed sätets 201 ena sida parallellt med rambalkarna 20ü, 206 och uppbär fyra ställdon. Kopplings- axeln 207 uppvisar ett sexkantigt tvärsnitt som sträcker 10 15 20 25 30 35 711 22 sig obrutet på vardera sidan av en transmission 208 som dels står i förbindelse med kopplingsaxeln 207 och dels står i förbindelse med en elektrisk motor 209.

Ett första ställdon 210, vilket visas på figur 10, är anordnat på kopplingsaxeln 207 vid det ena främre benet 205.1. Såsom visas i detalj på figur 12 och 13 innefattar det första ställdonet 210 ett ställdonshus 211, vilket omger kopplingsaxeln 207, och vilket vid sin ena ände ut- med kopplingsaxeln 207 uppvisar ett koniskt kugghjul 212 och vid sin andra ände uppvisar ett invändigt cylindriskt kugghjul 213. På en första axelkonsol 214, vilken är fast anbringad på sätet 201, är en planethjulsplatta 215 fast anordnad, vilken uppbär tre cylindriska planetkugghjul 216, vilka dels står i ingrepp med det invändiga kugghju- let 213 på ställdonshuset 211 och dels står i ingrepp med ett solkugghjul 217, som är roterbart lagrat på en kopp- lingshylsa 218 som omger kopplingsaxeln 207. Kopplinga- hylsans 218 inre, inuti ställdonshuset 211 belägna ände är försedd med en medbringare 219 försedd med splines, vilken kan bringas i ingrepp med motsvarande första splines 220 inuti en inre försänkning i ställdonshuset 211 eller med motsvarande andra splines 221 i en försänk- ning i solkugghjulet 217 genom en axiell förskjutning av kopplingshylsan 218 från ett friläge, i vilket medbringa- ren 219 inte befinner sig i ingrepp. Detta friläge är an- ordnat i en yttre försänkning i ställdonshuset 211. Kopp- lingshylsans 218 yttre ände är försedd med en cirkelfor- mig kopplingsskiva 222, som sträcker sig i ett plan vin- kelrätt mot kopplingsaxeln 207, och som skjuter ned mel- lan en första elektromagnet 223 och en andra elektromag- net 22ü, vilka är schematiskt visade på figur 12, och av vilka den första elektromagneten 223 är anordnad mellan kopplingsskivan 222 och planethjulsplattan 215 på den första axelkonsolen 21ü. Kopplingshylsan 215 uppvisar en sexkantig inre tvärsnittsform som sammanfaller med 10 15 20 25 30 35 23 kopplingsaxelns 207 yttre tvärsnittsform, varigenom kopplíngshylsan 218 medföljer kopplingsaxeln 207 vid dennas rotation.

Då den första elektromagneten 223 tillföres en elektrisk ström utövar den en dragkraft på kopplingsplattan 222, som är framställd av ett magnetiskt material. Kopplings- hylsan 218 förskjutes därvid från sitt friläge så att dess medbringare 219 bringas i ingrepp med de första splinesen 220 på ställdonshuset 211, som därvid blir di- rekt anslutet till kopplingsaxeln 207 och medföljer denna vid dennas rotation. Då strömmen brytes till den första elektromagneten 223 återföres kopplingshylsan 218 till sitt friläge med hjälp av en returfjäder, vilken inte visas på figurerna.

Då den andra elektromagneten 224 tillföres en elektrisk ström utövar den en dragkraft på kopplingsplattan 222 i motsatt riktning till den som åstadkommas genom den för- sta elektromagneten 223. Kopplingshylsan 218 förskjutes därvid från sitt friläge så att dess medbringare 219 bringas i ingrepp med de andra splinesen 221 på solkugg- hjulet 217, som därvid blir direkt anslutet till kopp- lingsaxeln 207. Vid kopplingsaxelns 207 rotation medföl- jer solkugghjulet 217 och bringar planetkugghjulen 216 att rotera och att överföra rörelsen till ställdunshusets 211 invändiga kugghjul 213. Ställdonshuset 211 och därmed dess koniska kugghjul 212 bringas därvid att rotera i motsatt rotationsriktning till kopplingsaxeln 207. Då strömmen brytes till den andra elektromagneten 22ü åter- föres kopplingshylsan 218 till sitt friläge med hjälp av en andra returfjäder, vilken inte heller visas på figu- PGPDâ. .

Det första ställdonets 210 koniska kugghjul 212 står dels i förbindelse med ett motsvarande kugghjul på det främre 10 15 20 25 30 35 -FH os L1 sa ...Ä 24 benet 205.1 till fordonssitsen och dels i förbindelse med ett koniskt kugghjul på en främre tväraxel, som förbinder de båda främre benen på fordonssitsen liksom i exempel 1, varigenom sätets 201 främre parti kan höjas eller sänkas.

Ett andra ställdon 225, vilket visas på figur 11, är an- ordnat på kopplingsaxeln 207 vid det ena bakre benet 205.2 på samma sida av fordonssitsen som det främre benet 205.1. Det andra ställdonet 225 står i förbindelse med en andra axelkonsol 226, som är anbringad på sätet 201, och innefattar samma slags delar som det första ställdonet 210, såsom beskrivits i anslutning till figur 12 och 13.

Det andra ställdonets 225 koniska kugghjul 212 står dels i förbindelse med ett motsvarande kugghjul på det bakre benet 205.2 till fordonssitsen och dels i förbindelse med ett koniskt kugghjul på en bakre tväraxel, som förbinder de båda bakre benen på fordonssitsen liksom i exempel 1, varigenom sätets 201 bakre parti kan höjas eller sänkas.

Ett tredje ställdon 227, vilket också visas på figur 11, är anordnat på kopplingsaxeln 207 vid samma bakre ben 205.2 som det andra ställdonet 225. Det tredje ställdonet 227 står i förbindelse med en tredje axelkonsol 228, som är anbringad på sätet 201, och innefattar samma slags de- lar som det första ställdonet 210 och det andra ställdo- net 225. Det tredje ställdonets 227 koniska kugghjul 212 står i förbindelse med ett motsvarande kugghjul på en transmissionsaxel som sträcker sig genom det bakre benet 205.2 och är ansluten till ett drivkugghjul som i sin tur påverkar den yttre rambalken 20ü, varvid sätet 201 kan förskjutas framåt eller bakåt.

Ett fjärde ställdon 229, vilket också visas på figur 11, är anordnat på kopplingsaxeln 207 vid dess bakre ände.

Det fjärde ställdonet 229 är anordnat mellan en fjärde axelkonsol 230 och en femte axelkonsol 231, vilka är 10 15 20 25 30 35 -TX (_ \ LR! \1 ._- Ä _. Ä 25 anbringade på sätet 201, och innefattar samma slags delar som det första ställdonet 210 med undantag för att ställ- donshuset 211 här är försett med ett skruvkugghjul 232 som är anordnat på dess cylinderformade yttre mantelyta.

Skruvkugghjulet 232 står i förbindelse med en kuggsektor på en ryggstödsaxel med vars hjälp ryggstödet 203 kan fällas framåt eller bakåt.

Inställningsanordningen för fordonssitsen enligt figurer- na 10-13 kan ges olika funktion beroende på hur elektro- magneterna 223, 224 aktiveras vid de olika ställdonen.

Samtliga ställdon befinner sig i friläge då ingen av elektromagneterna 223, 22ü är aktiverad. Eftersom samt- liga ställdon kan bringas till ingrepp i vardera tvâ in- greppslägen kan en stor mängd rörelsekombinationer utfö- ras, av vilka endast de fem viktigaste ska beröras.

Då det första ställdonet 210 ensamt bringas till ingrepp kan sätets 201 främre parti höjas eller sänkas. Då det andra ställdonet 225 ensamt bringas till ingrepp kan sätets 201 bakre parti höjas eller sänkas. Då det första och det andra ställdonet 210, 225 samtidigt bringas till ingrepp aktiveras elektromagneterna 223, 22ß på ett så- dant sätt att hela sätet 201 höjes eller sänkes.

I ett alternativt utförande av uppfinningen, vilket ej visas på figurerna, kan de bärande organen vara utförda med en fast längd, men svängbara kring inbördes parallel- la axlar anordnade vid de bärande organens nedre respek- tive övre ände. Vid de bärande organens övre ände är vridaxeln ansluten till ett ställdon som kan kopplas in separat eller i kombination med andra ställdon anordnade på en och samma kopplings- och manöveraxel. Denna manö- veraxel är därvid försedd med tvâ skilda gängavsnitt an- ordnade vid kopplings- och manöveraxelns vardera ände. De båda gängavsnitten uppvisar därvid gängstigningar som är 10 15 20 25 30 35 f./_f,- k.

'\J _ VTÅÅ 'xfi Iíï 26 motsatta varandra. Vid en vridning av kopplingsaxeln bringas det främre ställdonet respektive det bakre ställ- donet att röra sig mot varandra eller från varandra be- roende på om de är inkopplade samtidigt eller ej. Vid en samtidig inkoppling av det främre och det bakre ställdo- net erhålles en likformig höjning eller sänkning av for- donssítsens säte. Vid inkoppling av endast det främre ställdonet kan sätets främre parti höjas eller sänkas se- parat, medan vid inkoppling av det bakre ställdonet sä- tets bakre parti kan höjas eller sänkas separat.

De bärande organen kan även vara anordnade i form av en saxlänk på vardera sidan av sätet, varvid den nedre delen på ett av dessa organ är förskjutbar i ramens längdrikt- ning. Vid en höjning eller sänkning av sätet i sin helhet eller av sätets framkant eller bakkant sker en glidning mellan den förskjutbara nedre delen av respektive saxlänk och ramen till fordonssitsen.

Claims (8)

10 15 20' 25 30 35 _ 4 _' 31,. %L>u f :s 27 PATENTKRAV

1. Inställbar fordonssits innefattande ett säte (1), vilket bärs upp av en ram (2) eller av en ramliknande del av fordonet, samt ett ryggstöd (3), vilket eventuellt är ledat förbundet med sätet (1) och fällbart framåt eller bakåt vinkelrätt mot sätets (1) längdriktning, varvid sätet (1) står i förbindelse med ramen (2) via bärande organ (5) och är höj- och sänkbart i sin helhet, eller dess framkant eller bakkant är individuellt höj- och sänkbar, eller är sätet (1) i sin helhet förskjutbart i sin längdriktning i förhållande till ramen (2), varvid sätets (1) och eventuellt ryggstödets (3) rörelser kan förekomma såväl separata som i kombination med varandra, k ä n n e t e c k n a d av att ett eller flera av de bärande organen (5) och/eller ryggstödet (3) är inställ- bara med hjälp av ställdon (44, 50, 57, 63), vilka är anordnade på en gemensam kopplings- och manöveraxel (27), och att ställdonen (44, 50, 57, 63) kan kopplas in separat eller i kombination med varandra genom att ställdonen bringas till ingrepp med kopplingsaxeln (27) via med- bringarorgan (49, 56, 62, 69), som är vridfast anordnade på kopplingsaxeln (27), varvid en hylsformig del (45, 51, 58, 64) av de ställdon som befinner sig i ingrepp med motsvarande medbringarorgan bibringas en roterande rörelse vid en vridning av kopplingsaxeln (27), varvid ett eller flera av de bärande organen (5) och/eller ryggstödet (3) påverkas.

2. Fcrdonssits enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att kopplingsaxeln (27) uppbär ett första ställdon (44), med vars hjälp sätets (1) framkant höjes eller sänkes, ett andra ställdon (50), med vars hjälp sätets (1) bakkant höjes eller sänkes, ett tredje ställdon (57), med vars hjälp sätet (1) förskjutes framåt eller bakåt i sin längd- riktning, och ett fjärde ställdon (63) med vars hjälp ryggstödet (3) fälles framåt eller bakåt. 16 15 20 25 30 35 É ' 28

3. Fordonssits enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att sätet (1) höjes eller sänkes i sin helhet med hjälp av det första ställdonet (HU) och det andra ställ- donet (50) i samverkan.

4. N. Fordonssits enligt krav 2-3, k ä n n e t e c k n a d av att det första ställdonet (HH) uppvisar ett första kugghjul (46), vilket står i förbindelse med ett motsva- rande kugghjul (9) på ett höj- och sänkbart organ (8) på ett främre bärorgan (5.1), att det andra ställdonet (50) uppvisar ett andra kugghjul (52), vilket står i förbin- delse med ett motsvarande kugghjul (9) på ett höj- och sänkbart organ (8) på ett bakre bärorgan (5.2), och att det fjärde ställdonet (63) uppvisar ett fjärde kugghjul (64), vilket står i förbindelse med ett motsvarande kugg- hjul (70) på en ryggstödsaxel (71), kring vilken rygg- stödet (3) kan vridas framåt eller bakåt.

5. Eordonssits enligt krav H, k ä n n e t e c k n a d av att det tredje ställdonet (57) uppvisar ett tredje kugghjul (59), vilket står i förbindelse med ett motsva- rande kugghjul (21) på en drivaxel (19), som i sin tur står i förbindelse med en drivanordning (17, 22, 26), genom vilken sätet (1) kan förskjutas framåt eller bakåt.

6. Fordonssits enligt krav U-5, k ä n n e t e c k n a d av att medbringarorganen (H9, 56, 62, 69) är fast an- bringade på kopplingsaxeln (27), att kopplingsaxeln (27) är axiellt förskjutbar till på förhand bestämda lägen, 1 vilka åtminstone ett medbringarorgan (62) befinner sig i ingrepp med motsvarande ställdon (57).

7. Fordonssits enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att respektive medbringarorgan (H9, 56, 62, 69) upp- visar utvändiga splines i förhållande till kopplingsaxeln (27), att respektive ställdons (ÄH, 50, 57, 63) 16 15 20 25 30 35 29 nyisformiga dei (145, 51, 58, 611) uppvisar meßsvavaflde invändiga splines (H8, 53, 56, 61, 68), och att splinesen på ett medbringarorgan (62) är inskjutna i splinesen (61) i den hylsformiga delen (58) när detta ställdon (57) be- finner sig i ingrepp med kopplingsaxeln (27).

8. Fordonssits enligt krav U-5, k ä n n e t e c k n a d av att medbringarorganen (219) är anbringade på ett hyls- formigt organ (218) som omger kopplingsaxeln (207), att det hylsformiga organet (218) vridfast omsluter kopp- lingsaxeln (207), och att det hylsformiga organet (218) är axiellt förskjutbart utmed kopplingsaxeln (207) från ett friläge till ett första ingreppsläge, i vilket med- bringarorganen (219) befinner sig i ingrepp med ställ- donet (210, 225, 227, 229) och bringar detta att rotera i samma riktning som kopplingsaxeln (207), eller till ett andra ingreppsläge, i vilket medbringarorganen (219) be- finner sig i ingrepp med en kuggväxel (216, 217) till ställdonet (210, 225, 227, 229) och bringar detta att rotera i motsatt riktning till kopplingsaxeln (207).