SE462108B - Framstaellning av torrformat tissuepapper, varvid en faergad massa anvaendes - Google Patents

Description

462 108 10 15 20 25 30 35 2 Papperstillverkning enligt vâtformningstekniken tillgår konventionellt så att massan - eventuellt tillsammans med en eller flera andra pappersmassor - slås upp i vatten i ett s.k. maskinkar under bildande av en mäld som bearbetas på olika sätt, framför allt genom malning i kvarn eller raffinör innan densamma via en inloppslåda eller liknande sprids ut på en formeringsvira (alternativt en cylinder eller liknande) på vilken formas en sammanhängande bana av sammanbundna fibrer efterhand som vattnet i mälden bortgàr genom viran. Denna bana bringas därefter att passera ett antal pressvalsar och en torkningsstation i vilken densamma torkas under bildande av färdigt papper.

För många användningsändamàl krävs att papperet färgas; något som sker antingen genom s.k. mäldfärgning eller alternativt genom ytfärgning. Mäldfärgningen, som är den vanligaste infärgningsmetoden, sker genom att ifrågakommande färgmedel tillsätts till den städse ofärgade massafibrer innehållande mälden i ett steg någonstans mellan uppslagningen av massan i maskinkaret och formeringen på viran, vanligen redan i maskinkaret, samt fixeras på fibrerna pá lämpligt sätt. Ytfärgning sker genom pâföring av en färglösning på den formerade pappersbanan då denna passerat torkstationen, t ex i en denna efterföljande limpress. Vanliga medel för mäldfängning utgörs av natriumsalter av organiska sulfonsyror (CnH2n+1, SO2OH) respektive substantiva färgämnen uppbyggda av linjära molekyler som kan bilda vätebryggor med fiberytorna. Dylik mäldfärgning ger i praktiken goda resultat med avseende på uppgiften att till lägsta möjliga kostnad ge ett homogent genom- färgat papper; ehuru metoden ifråga dock är begränsad till en enda genomgående färg eller färgnyans hos papperet. I jämförelse med mäldfärgning är ytfärgning dyrbarare och mer problemfylld. En allvarlig olägenhet hos ytfärgningsmetoden är även att den ej sällan ger ett papper med olika färgstyrka på olika sidor. 10 15 20 25 30 35 462 108 3 På senare tid har vid sidan av den ovan relaterade, konventionella våtformningstekniken även utvecklats metoder för torrformning av papper. Torrformat papper förfärdigas principiellt genom att den i ark- eller banform levererade (alternativt flufformiga) massan rivs och finfördelas samt införlivas i en luftström som likt mälden bringas att passera en formeringsvira på vilken bildas en väsentligen jämntjock pappersbana.

I detta fall erfordras - i motsats till fallet med våtformat papper - en tillsats av särskilda bindemedel med uppgift att binda samman de enskilda fibrerna till en sammanhängande bana. Vid torrformningsmetoden, vilken särskilt lämpar sig för framställning av ett fluffigt tissuepapper med en struktur som mycket liknar textil, erbjuder just färgningen av papperet ett bemästrat problem. Sålunda har färgningen tidigare vår- skett genom påsprayning av en lämplig färglösning på den färdigformade pappersbanan; en teknik som i praktiken ger dålig genomfärgning, regelmässigt resulte- rande i ett mer eller mindre flammigt papper vars båda sidor har olika färgstyrka. Dylikt tissuepapper lämpar sig dåligt för tillverkning av exempelvis ser- vetter,idukar och liknande) dvs produkter på vilka kraven på jämn och homogen färgning är stora.

Kort redogörelse för uppfinningstanken Föreliggande uppfinning tar sikte på att åstadkomma ett framställningsförfarande medelst vilket torrformat- tissuepapper kan ges en enkel och högkvalitativ färg- ning. Detta ernås medelst'ett förfarande som närmast kännetecknas av att såsom pappersmassa används torkad, kemisk avsalupappersmassa vilkens fibrer är färgade medelst ett färgmedel, t ek ett azofärgämne, som till- förts fibrerna medan dessa fortfarande befinner sig i en vattensuspension med en massakoncentration av upp till 50% i massabruket, men före sluttorkning i detta.

Genom att i enlighet med uppfinningen färga massan 462 108 10 15 20 25 30 35 4 redan i samband med dennas framställning vinnes icke blott att färgat tissuepapper kan framställas genom torrformning utan någon som helst färgningsoperation i pappersbruket eller -maskinen, utan även att färg- ningen kan genomföras med användande av konventionell mäldfärgningsteknik, som ger en homogen och hållbar färgning av fibern. En annan betydande fördel hos uppfinningen är att densamma möjliggör framställning av ett torrformat tissuepapper med melerad struktur.

Sålunda kan i enlighet med ett föredraget utförande av uppfinningen papperet sammansättas av tvâ eller flera pappersmassor av vilka åtminstone en är färgad, medan den andra är ofärgad eller olikfärgad.

Framställningen av den kemiska avsalupappersmassa som används enligt uppfinningen kan exempelvis genom- föras på sätt som framgår av bifogat flödesschema.

Från kokaren och olika tvättsteg (och efter eventuell blekning) i en konventionell fiberlinje pumpas en suspension av cellulosafibrer och vatten (massakoncentra- tion cirka 1%) till en första blandare l i vilken tillsätts en hârdhetsbildare så att vattnets hårdhets- grad kommer att uppgå till 5° dH. Denna tillsats görs för att erná förbättrad addition av ett färgämne som tillsätts i en efterföljande blandare 2. Ifrágavarande färgämne kan utgöras av en azofärg, t ex av det slag som är kommersiellt tillgängligt under varubenämningen CARTASOL ROT, varvid färgämnet doseras i en mängd av 5 vikt-% räknat på mängden torr massa. Efter färg- doseringen bör färgämnet ha en uppehållstid på omkring fem minuter i ett reaktionskärl 3. Ett fixeringsmedel, t ex en kvartenär polyhydroxyalkylenpolyamin som för- säljs under benämningen CARTAFIX FF, doseras vid 4 för att de sista färgresterna skall adderas till cellu- losan samt även för att erná god färghärdighet. Slut- ligen passerar fibersuspensionen ett reaktionskärl 5 i vilken de med fixeringsmedel påförda fibrerna får uppehålla sig under cirka en minut. Cellulosafibrerna 10 15 20 25 30 35 462 108 är nu infärgade.

De defibreringskvarnar som ingår i torrformnings- anläggningar kräver med dagens teknik att massan till- förs en mjukgörare (debonding agent) som minskar fiber- bindningarna när cellulosan torkas. Tillsats av en dylik mjukgörare benämnd BEROCELL B-584 i en mängd av 0,3 vikt-% sker i blandaren 6. Den infärgade och med mjukgörare behandlade cellulosan kan nu via ett reaktionskärl 7 med en uppehållstid på cirka en minut gå till en torkmaskin 8 för konventionell avvattning, sluttorkning och upprullning.

Ovannämnda förfarande kan tillämpas oavsett om massan är blekt eller oblekt. Vid oblekt massa används på konventionellt sätt med fördel ett basiskt färgämne innehållande en aminogrupp ( - NH2), medan för blekt massa används sura färgämnen, såsom natriumsalter av organiska sulfonsyror, eller substantiva färgämnen uppbyggda av linjära molekyler som kan bilda väte- bryggor med fiberytorna. I det senare fallet erfordras ej något fixeringsmedel. Det är även tänkbart att använda olika typer av pigmentfärgämnen som är olösliga i vatten och utfälls på fibern vid limning med harts och alun.

Det skall även påpekas att en cellulosa enligt ovan även kan'framställas utan mjukgörare, men då krävs en betydande ökning av kapaciteten hos defibre- ringskvarnen i torrformningsanläggningen. Ehuru ifråga- kommande färgmedel lämpligast páförs fibrerna medan dessa fortfarande är uppslammade i vatten i låga koncentrationer, t ex omkring 1%, är det i och för sig tänkbart att ombesörja färgpåförgningen även vid högre massakoncentrationer¿ tlex ända upp till omkring 50% som kan förekomma i presspartier efter viran.

Det väsentliga är att färgtillsättningen verkställs före sluttorkningen.

Claims (2)

462 108 PATENTKRAV

1. l. Förfarande vid framställning av torrformat tissuepapper av pappersmassa, i synnerhet för för- färdigande av dukar, servetter och liknande, k ä n n e - t e c k n a t därav, att såsom pappersmassa används torkad, kemisk avsalupappersmassa vilkens fibrer är färgade medelst ett färgmedel, t ex ett azofärgämne, som tillförts fibrerna medan dessa fortfarande befinner sig i en vattensuspension med en massakoncentration av upp till 50% i massabruket, men före sluttorkning i detta.

2. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att papperet sammansätts av tvâ eller flera pappersmassor av vilka åtminstone en är färgad, medan den andra är ofärgad eller olikfärgad under ástadkommande av ett tissuepapper med melerad struktur. f: