SE461990B - Metod och apparat foer tvaettning av pappersmassa - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 461 990 bränsle underhålla en fortgående förbränning. Detta åstadkom- mes normalt genom indunstning. Den tjocka, 60% torrsubstans innehållande svartluten brännes i àtervinningsugnen för att frigöra både oorganisk-kemiska tillgångar, som ingår däri,och värme för att generera ånga. En del av den av luten sålunda genererade ångan användes i ett kontinuerligt avdunstnings- flöde för koncentrering av svartlut, medan återstoden använ- des för medverkan vid andra fabriksprocesser, såsom pappers- torkning.

Denna med inbördes växelverkan förbundna kemiska återvinnings- process är ekonomiskt beroende av jämvikten mellan bränslevärde och vatten i svartlutsflödet. överskott av vatten i vätskeström- men ökar behovet av värme för föràngning av luten och minskar därmed den disponibla mängden värme från ligninbränslet för underhåll av andra fabriksprocesser. Sådana andra fabriksproces- ser måste följaktligen understödjas genom inköpta tilläggsbrän- slen, något som dramatiskt ökar den totala kostnaden för fab- riksenergin.

Den vanliga källan för sådant öveskott av vatten i luten ligger vid massatvättarna, varvid det främsta ändamålet för de flesta massafabriker är en ren massa. Merkvantiteten av i massan kvar- varande lignin efter tvättarna ökar kostnaderna för bleknings- kemikalier eller resulterar till och med i oacceptabel pappers- kvalitet.

Av det föregående inses klart, att effektiviteten av massatvätt- ningen är väsentlig för en gynnsam ekonomi hos en massafabrik.

Den gällande,hävdvunna metoden för massatvättning omfattar an- vändningen av två till sju roterande vakuumtrumfilter, såsom beskrives i US-patenten 3,363,744; 3,403,786; 3,409,l39 och 4,l38,3l3. Enligt denna praxis är ett långsamt roterande trum- filter delvis nedsänkt i ett blandningskar innehållande en 10 15 20 25 30 3 461 990 massauppslamning av 1 % till 3% koncentration. Det delvis evakuerade inre rummet i trumman leder uppslamningen mot ytan av trummans nedsänkta filtersil. Massafibrer kvarhålls på silens yta, medan en del av det i massan ingående vattnet pas- serar därigenom. En sådan ansamling av fibrer på ytan av trum- mans sil bygger upp en fibermatta därpå, till dess trummans rotation bringar mattan ovanför ytan av uppslamningen i bland- ningskaret. I ett bågformigt inkrement mellan utträdet från ytan i karet och inträdet i karet för vederbörande tvättsteg skalas mattan av från trummans yta och ledes ned i karet för efterföljande tvättsteg, där processen upprepas.

När massatvättprogrammet löper från det första till det sista steget, rör sig det från massan avskilda filtret i motström mot massan, så att filtratet från varje steg används för att tvätta mattan av massa i föregående steg.

I teorin medför förträngning med "plug flow" av vätskan i mat- tan med mera utspädd tvättvätska minsta blandning av respekti- ve vätskor och största tvätteffekt. Om en' idealisk "plug flow" kunde uppnås på alla stadier, skulle icke mera färskvatten till- sättas till det sista tvättsteget än det som bortföres med massan från det sista steget. Olyckligtvis kan icke idealet uppnås i praktiken, beroende på det förhållandet att filter- ytans matta icke är vare sig homogent genomsläppande eller porös. Vätska i mattan, som förefinnes i mellanrumsmatrisen mellan fibrerna är icke likformigt tillgänglig för utbyte mot tvättvätska. Följaktligen passerar den tillgängliga tvättvät- skan genom mattan utefter ett ojämnt fördelat system av kana- ler och sinsemellan förbundna större porer. Dessa kanaler och sinsemellan förbundna stora porer spolas fria från i mattan befintlig vätska, men stora volymer av sådan vätska som in- spärrats i slutna eller trånga porer stannar kvar för att fåas över till nästa tvättsteg. 10 15 20 25 30 461 990 En målsättning för föreliggande uppfinning är därför att erbjuda en metod och apparatur för förbättring av effekti- viteten hos uttvättningen av massan på trumfilter utöver vad som har varit uppnåeligt med hittillsvarande teknik.

En annan målsättning för föreliggande uppfinning är att för- bättra tvätteffektiviteten hos en hel serie av massatvättar genom förbättring av effektiviteten hos varje tvättsteg inom serien.

En annan målsättning för föreliggande uppfinning är att öka procenthalten av den i mellanrummen i en filtermatta befint- liga vätskan, som är tillgänglig för utbyte mot tvättvätska.

En annan målsättning för föreliggande uppfinning är att be- skriva en ordningsföljd för anbringandet av tvättvätskan, var- igenom en större procent av i mellanrummen i filtermattan befintlig vätska bortskaffas med en kvantitet tvättvätska som icke är större än enligt tidigare teknik.

Uppfinningen kan sammanfattas sålunda. Nämnda och andra syften med uppfinningen uppnås genom en spolningsföljd, där en liten mängd av den tvättvätska som är avdelad för ett visst tvätt- steg tillföres på sådant sätt att den slår sönder massaskik- tet som dessförinnan bildats pá filterytan.

När massaskiktet stiger upp ur blandningkaret,fastsittande på den perforerade filterytan av den roterande trumman, på- lägges försiktigt tvättvätska på mattans yta i ett antal steg fördelade över ett bågformigt inkrement av trummans rotations- bana. Mellan närliggande steg av försiktig tillförsel riktas emellertid en mindre Volym av tvättvätska under högt tryck in i mattan för att slå sönder och ordna om mattans pormatris, varigenom tidigare tillslutna porer och förträngningskanaler öppnas. 10 15 20 25 30 5 461 990 Nedan följer en beskrivning av ritningarna. Med avseende på ritningarna, där samma hänvisningssiffror betecknar samma eller liknande element alltigenom de olika figurerna på ritningarna, gäller: Fig 1 illustrerar ett flödesschema för en fyrstegs tvätt- anläggning för brun massa, Fig 2 visar en särskild besprutningsanordning och motsvaran- de utförande av rörarbetet enligt uppfinningen, Fig 3 ger en grafisk framställning av kurvorna för förtäng- ningskvoten (DR) Es tvättvätskekvoten (O) vid en ana- lytisk modell, genom vilken föreliggande uppfinning utvärderas, I Fig 4 representerar en analytisk jämförelse av sambanden mellan förträngningskvot och tvättvätskekvot vid för- trängningstvättning med tidigare teknik respektive med förfarandet enligt föreliggande uppfinning för en filtermatta med ett strukturindex (Formation Index) av 1,0.

Fig 5 representerar en analytisk jämförelse av sambanden mellan förträngningskvot och tvättvätskekvot vid för- trängningstvättning enligt känd teknik respektive vid förfarandet enligt föreliggande uppfinning för en filtermatta med ett strukturindex av 0,50.

Fig 6 representerar en analytisk jämförelse av sambanden mellan förträngningskvot och tvättvätskekvot vid för- trängningstvättning med känd teknik respektive vid processen enligt föreliggande uppfinning, för en filtermatta som har ett strukturindex av 0,050.

Fig 7 åskådliggör en jämförelse av data från faktisk för- trängningskvot och tvättvätskekvot, tagna från ett i en produktionskedja ingående massatvättfilter för förträngningstvättning enligt tidigare känd teknik respektive enligt föreliggande uppfinning. 10 15 20 25 30 461 990 Här följer beskrivning av den utföringsform som är att föredræyu Ett representativt massatvättningssystem avbildas schematiskt i Fig 1, varvid fyra tvättsteg W-l,W-2,W-3 och W-4 ingår. Vid varje tvättsteg ingår en med rotationsrörelse driven filter- trumma 10, som har en perforerad silyta runt sin omkretsperi- feri och ett inre undre undertryck. Ledningarna 11 betyder vakuumavtappnignar för avledning av vätska från trummans 10 inre att samlas i filtrattankar T-l, T-2, T-3 och T-4 respeküve.

Varje filtertrumma 10 är delvis nedsänkt i ett blandningskar 12, som matas med massaslurry fràn en motsvarande uppslamnings- anordning 13 med omrörare 14.

Avvattnad matta av massa skrapas från filterytan pá varje trum- ma 10 med en schaberbräda 15 för vidarebefordran till veder- börande uppslamningsanordning 13 i nästföljande tvättsteg.

En ledning 16 fràn en massablástank matar nyss kokad massa till första tvättstegets uppslamningsanordning 13, vanligen från en kvistrensande apparat, som borttager ej uppslutna fiberknutar. Frán det slutliga tvättsteget W-4 är en ytterli- gare uppslamningsanordning 13 anordnad för att till slurry återföra mattan i avsikt att förbereda densamma för befordran genom ledningen 17 till nästa steg i processen, vilket vanli- gen är blekningsproceduren.

Placerade ovanför filterytan i varje tvättrumma 10 i dess uppâtstigande fjärdedel sedd i relation till rotationsrikt- ningen är spolningsanordningar S-l,S-2, S-3 och S-4 för tvätt- vätska att avges till massaskiktet, som ligger an mot trumf- filterytan.

Tvättvätskeförsörjningen för matningen av var och en av tvätt- vätskeduscharna kommer från filtratet från efterföljande tvätt- steg. Till detta ändamål transporterar pumparna 26 och 27 10 15 20 25 30 7 461 990 vätska från det sista stegets filtrattank T-4 för påförande på trummans matta i det tredje tvättsteget W-3.

Den ursprungliga tvättvätskan för det sista steget W-4 här- stammar vanligen från svagt luthaltiga eller lutfria process- vattenkällor, såsom förångningskondensat. Filtrat från den första tvättstegstanken T-1 pumpas till svartlutsförångorna för ytterligare koncentrering av den fasta substansen medelst indunstningsprocesser.

I det allmänna fallet av föreliggande uppfinning omfattar an- bringandet av tvättvätska t ex ett försiktigt, mattan icke sönderrivande flöde från vätskepumpen 26, av ungefär nittio procent av den totala kvantitet tvättvätska som är anvisad för vederbörande tvättsteg, jämnt fördelad mellan vart och ett av respektive första och tredje spolningsanordningarna 21 och 23. Återstoden av den totala anvisade mängden tvättvätska för ett visst tvättsteg, approximativt tio procent, ledes av pumpen 27 j genom den andra duschen 22. Utflödet från den andra duschen 22 regleras omsorgsfullt för sönderrivande av massaskiktet utan störning av ett "genombrott" ("breakthrough"). En störning med ett genombrott skulle betyda, att skiktet rycktes loss från filtersilen.

Fig 1 visar schematiskt två filtratpumpar 26 och 27 för att understryka skillnaden mellan flödeshastigheter och utlopps- tryck hos utflödet från den första och den tredje duschen 21, 23 respektive den mellanliggande duschen 22. Senare kommer dessa skillnader att utvecklas ytterligare. Emellertid åskåd- liggör den utföringsform av föreliggande uppfinning, som re- presenteras av Fig 2, att i många tillämpningsfall av uppfin- ningen den faktiska skillnaden i fråga om pumpning icke är nödvändig för att uppnå det önskade syftemâlet. lO 15 20 25 30 461 990 8 I Fig 2 är de första och tredje duscharna 21,23 visade som dubbla rader av tvättvätskekällor, från vilka vätskan ut- strömmar mot spridningsplåtar 31 och 33 för att falla på den mot trumman 10 anliggande mattan M så varsamt som möjligt.

Flödet från den andra duschen 22 hastighetsregleras däremot genom ventilen 35 och riktas genom plåten 32 direkt in i mat- tan M för maximal stöt. Det bör noteras vid utförandet enligt Fig 2, att alla duschar 21, 22 och 23 matas från samma för- grenade försörjningskälla 39. Följaktligen matas både duschar- na 21 och 23 för spolning av mattan och duschen 22 för sönder- rivning av mattan frán ett gemensamt tryckuttag. Denna omstän- dighet understryker bara den lilla skillnad i energi som er- fordras, beroende pà mattans M tjocklek, för att åstadkomma ett mattan icke störande spolflöde av tvättvätska i kontrast till ett mattan störande flöde, som bringar i oordning flödes- kanalerna i mellanrummen inom mattan.

I det föregående har beskrivits de förfaringsmässiga och appa- ratmässiga väsentligheterna hos uppfinningen. För att beskriva effektiviteten av uppfinningen är det nödvändigt att för jäm- förelse utveckla definitioner på parametrarna för tvättningen av mattan.

Den bråkdel av vätskan i mattan som bortföres pà ett vakuum- filter uttryckes som förträngningskvoten (DR). Detta uttryck lanserades av Perkins,Welsh och Mappus och publicerades i tid- sxriftenförTechnical Association of Pulp and Paper Industries, TAPPI,37 (3): 83 (1954).

Exakt uttryckt är DR den àstadkomna reduktionen i koncentra- tionen lösta fasta ämnen (svartlut) pá ett vakuumfilter divi- derad med den maximalt möjliga reduktionen av koncentrationen lösta fasta ämnen. 10 15 20 25 30 461 990 DR = (CO-CD) / (CO-CS). där CO = koncentrationen av löst torrsubstans i vakuum- filtrets blandningskar // löst torrsubstans / // vätska, CD = koncentrationen av löst torrsubstans i vätskan, som avgår med massan, // löst torrsubstans/ // vätska, C = koncentration löst torrsubstans i duschvätskan, // löst torrsubstans/ // vätska.

Ett maximalt DR-värde lika med 1,0 skulle uppnås, om all ur- sprunglig vätska som finns i mellanrummen hos en vakuumfilter- matta ersattes med duschvätska. I det fallet skulle CD vara lika med CS.

I tidskriften Pulp and Paper Magazine of Canada, 74 (10): T 329 (1973) har H.V. Norden et al beskrivit tvättvätskeförbrukningen som tvättvätskekvoten (G). 9 definierades som mängden tvätt- vätska dividerad med mängden vätska som avlägsnas med massan. där W s tvättvätskans strömningshastighet, // vätska/min, W mängd vätska avlägsnad med massan, // vätska/min.

D Typiska tvättvätskekvoter i pappersmassaindustrin ligger inom området 1 till 2 för tvättning av brun massa och ofta lägre för blekeritvättning.

Ett idealiskt utbyte av vätskan i cellulosaskiktet mot tvätt- vätska skulle inträffa, om tvättvätskan rörde sig i ett plan genom mattan i likformigt “plug flow" drivande vätskan i mattan framför sig som filtrat. Följaktligen, om "plug flow" av tvätt- vätska ersatte all den från början i mattan befintliga vätskan (DR= 1,0), när volymen av den tillförda tvättvätskan,WS,är lika med volymen av den resterande vätska som avgår med massan,WD, (G = 1,0), skulle ett idealiskt fall av förträngningstvättning bli följden. 10 15 20 25 30 10 461 990 Även under de bästa förhållanden och utrustning kan olyck- ligtvis icke idealisk förträngningstvättning åstadkommas, beroende på absorbtionen av lösta substanser, spridning i flödesriktningen och långsam diffusion av vätska från fiber lumen och stillastående områden mellan fibrerna. Med andra ord, egenskaper hos mellanrummen i mattan (dvs mattans struk- tur) har ett stort inflytande på effektiviteten av den för- trängande tvättning som faktiskt uppnås.

Dålig mattstruktur utmärkes av en samling av porer som väsent- ligt varierar i radie och längd. Intuitivt flyter tvättvätska lättare genom en stor diameter och korta porer och lämnar efter sig ursprungligen förhandenvarande vätska i mattan i porer med liten diameter och stor längd. Följaktligen sjunker tvätteffektiviteten i en matta som har en blandning av inom vida gränser varierande porstorlekar, beroende pá att flödet av tvättvätska föredrar att passera porer med stor radie: en iakttagelse som framhållits av P.F.Lee i US patent 4,297,l64.

För att objektivt definiera kvaliteten på mattstrukturen har ett strukturindex (Formation Index,FI) framtagits, som grundar sig på följande förutsättningar. För det första, alla porer har samma längd. För det andra, alla porer har en radie mel- lan (1 _°¿) Ro och (1 ä¿) Ro' där Ro är porernas medelradie och 0<°¿ radie i det område av radier som definieras avqfi, Därför, FI = 1-,¿.

Av likheten FI=l-eQkan observeras, att en jämn fördelning av porstorlekar (dvs°L= 0) ger FI = 1,0. Ett lågt struktur- index anger en vid fördelning av radier och en dålig kvalitet på mattstrukturen från tvätteffektivitetssynpunkt.

De ovannämnda sambanden mellan strukturindex, tvättvätskekvot och förträngningskvoter kan kombineras i det förenklade 10 15 20 ll 461 990 speciella fall av slutligt tvättsteg där den inkommande spolvätskan Cs är färskvatten, som icke innehåller någon löst torrsubstans, och förträngningskvoten skulle inskränka sit till DR = 1 - è2_, Ett sådant speciellt sambandsfall er- bjuder den användbaga analytiska modellen hos en tvätt där EE = _ _ _m) + Co á.9o.L 90-5 29.4 (1 -=L)3 s - (3 wgz) + (3 +<>L2>°'5 0.102 2 (3 wkz) 24 (1 +00 sot. gu; 0.5 Fig 3 återger grafiskt denna analytiska modell, där kurvan A beskriver det idealiska “plug flow"-tillståndet, och kurvan B beskriver förträngningskvoten gg tvättvätskekvoten för en matta med ett strukturindex av 1.0. Kurvan C beskriver sam- bandet mellan DR och 0 för en matta med ett FI = 0.5 och kur- van D samma samband för en matta med ett FI = 0.5.

För att vidare Visa det inflytande strukturkvaliteten, sådan den definieras av strukturindex, har på tvätteffekten, visar ovanstående analytiska modell, att en matta med FI = 1,0 som spolas med en tvättvattenkvot av 2.0, ger en förträngnings- kvot av 0.875. Om däremot FI = 0.05, så är DR = 0.670. Base- rat på koncentrationer hos den inmatade och avgående massan av 14 % och halter i tvättkaret av 2% i vartdera fallet, är tvättutbytet (1% återvinning av fast substans i inmat- ningen) i ett enstaka steg 93.3% för ett FI = 1,0 och 83.3% för ett FI = 0.05. Sålunda spelar mattans strukturkvalitet en avgörande roll för tvätteffektiviteten.

Med användande av iakttagelserna i Fig 3 och den analytiska tvättmodellen, illustrerar Fig 4 - 6 eftertryckligt de opera- 10 15 20 25 30 12 461 990 tiva fördelarna med föreliggande uppfinning jämfört med tidigare tvätteknik, där afl tvättvätska anbringades endast på det försiktiga förträngningssättet. I enlighet med före- liggande uppfinning användes en mindre del av den totala tvättvätska, som tilldelas respektive tvättsteg, t ex en sjättedel, till en icke genombrytande sönderslitning av filtermattan. Aterstoden av tvättvätskan användes i lika proportioner före och efter det mattan sönderslitande anbring- andet.

Fig 4 belyser följderna för DR vs 0 av tvättning av en fil- termatta av utmärkt kvalitet med ett FI = 1,0 enligt tidigare teknik med enbart förträngningstvättning, kurvan A, jämfört med tekniken med förträngning, sönderslitning,förträngning enligt föreliggande uppfinning, kurvan B. Att särskilt obser- vera från framställningen i Fig 4 är träffpunkten vid ett DR av 0,81 och ett 9 av 1,24. Under denna träffpunkt, ett tvättningsförhållande som betyder låga strömningshastigheter pá tvättvätskan kan föreliggande uppfinning möjligen icke ha någon fördel framför konventionell förträngningstvättning.

Till följd av den faktiskt förorsakade blandningen av tvätt- vätska och i mattan ingående vätska i det skiktsönderrivande steget, kan för övrigt den föreliggande uppfinningen till och med ha en omvänd effekt.

Det är i det i praktisk verksamhet dominerande förhållandet med en måttligt gynnsamt utformad matta med ett FI = 0,50 som föreliggande uppfinning visar sitt värde, såsom belyses av jämförelsen i Fig 5 mellan kurvan A enligt känd teknik och kurvan B enligt föreliggande uppfinning. När DR och tvätt- vätskans strömningshastighet ökar, förbättrar processen enligt föreliggande uppfinning med ett mellanled av sönderslitning av mattan alltmer tvättningseffektiviteten. 10 15 20 25 30 13 461 990 Slutligen representerar Fig 6 produktionsförhâllandena vid hårt belastade tvättapparater, som har en tjock, dåligt ut- formad filtermatta med ett FI = 0,05. Under sådana förhållan- den existerar icke någon träffpunkt, och processen enligt föreliggande uppfinning, kurva B, ger ett bättre tvättresul- tat än processen enligt känd teknik, kurva A, vid alla flödeshastigheter hos tvättvätskan.

Fig 7 representerar data som tagits från jämförande försök utförda på ett roterande vakuumfilter, 11,5 ft x 16 ft, som användes för tvättning av 600 ton pappersmassa per dag.Kurvan A visar genomsnittet av datapunkter som tagits under tvättning enligt tidigare tillvägagångssätt med enbart förträngning.

Därpå modifierades en mellanliggande grupp av förträngnings- duschar i avsikt att anbringa en mindre kvantitet tvättvätskan på sådant sätt att filtermattan. försiktigt sönderrevs. Kur- van B visar genomsnittet av datapunkter (skuggade) tagna vid tillvägagångssättet enligt uppfinningen med förträngning, sönderrivning,förträngning.

En negativ följd av de tester från vilka data enligt Fig 7 härrör var, att halterna i den avgående massan föll från ett genomsnitt av l4,8% till l3,8% vid användning av föreliggande uppfinning. Genom att öka förträngningskvoten vid uppfin- ningen från ett genomsnitt av ungefär 0.50 till ett område av 0,55 till 0,65 erhålles icke desto mindre en nettovinst ifråga om tvättningseffektiviteten.

Ehuru föreliggande uppfinning har beskrivits i samband med tvättning av brun massa, är det givet, att principerna som däri kommit till uttryck likaväl kan gälla blekeritvättning där kemikalier för blekning av massa spolas ur massan med vatten eller neutra]iserande kemikalier. Likaså torde prin- ciperna kunna tillämpas på vilken som helst på vakuumfilt- ret befintlig matta av porös fiberkonstitution. 10 15 20 25 30 461 990 14 För understrykande av vitsen med att endast minimala mäng- der tvättvätska bör användas vid tillämpning av föreliggande uppfinning, kan en avdelad mängd av den totala tvättvätskan i ett givet steg variera från 10 % till 20 % vid sådant till- förselsätt som Fig 2 visar, där både förträngningsflöde och störningsflöde härleder sig från samma tryckkälla. För att öka den tillgängliga stötenergin mot mattan från störnings- flödets duschar, såsom visas i Fig 1, kan emellertid använd- ningen av en hjälppump minska den erforderliga flödesvolymen till en kvantitet av blott omkring 10 %.

Den utföringsform av föreliggande uppfinning som är att före- dra har beskrivits i samband med vakuumtrumfilter, men använd- barheten och tillämpningen av densamma på tryckfilter är lika relevant. I båda fallen uppbygges och avvattnas filtermattan under en tryckskillnad.

Som en varning vid tvättning av brun massa bör användning av uppfinningen på det första tvättsteget noggrant utvärderas.

I den tillämpningen anländer massan till uppslamningsanord- ningen l3 i en väl dispergerad suspension beroende på en före- gående siktning och pumpning. Följaktligen har mattan, som har utbildats på det första stegets trumsil, med stor sannolikhet en utmärkt kvalitet. Av framställningen i Fig 4 framgick, att också genomgången genom tvättapparaten måste vara snabb för att överskrida effektiviteten hos en konventionell förträng- ningstvättning av en matta av hög kvalitet. Dessutom är en del svartlutar i det första tvättstegets höga koncentration av torrsubstans ytterst känsliga för skumning. I sådana fall kan de eventuella följderna av skumning, som föranletts av steget med störning av mattan, också motverka varje fördel i fråga om effektiviteten som föreliggande uppfinning eröfifier.

Claims (1)

15 461 990 Med de ovannämnda varningarna för ögonen erbjuder förelig- gande uppfinning möjligheter till betydande besparingar i kostnaderna för energiåtervinning, där tvättapparaturen och produktionshastigheterna resulterar i en hög tvättvätske- kvot och/eller dåliga (dvs tjocka och klumpar innehållande) filtermattstruktur. Efter denna fullständiga beskrivning av föreliggande upp- finning, presenteras följande patentkrav. 10 15 20 25 30 461 990 lQ Metod för bortspolning av suspensionsvätska frán en vätskeslurry bestående av partiklar av fiberkarak- tär suspenderade i sagda vätska, k ä n n e t e c k n a d därav, att den består av följande steg: A. med en tryckskillnad tvingande nämnda slurry mot en filtersil (10) för avskiljande av sagda partiklar från sagda vätska genom att sagda vätska får passera genom sagda sil (10), vilken kvarhâller sagda därpå avlagrade partiklar i form av en ansamlad fibermatta (M); B. avlägsnande av sagda sil (10) från sagda slurry med sagda matta (M) lagrad därpå; C. en första spolning av sagda matta (M) med en förs- ta kvantitet tvättvätska, som med en dusch (21), placerad ovanför silen (10): anbringas försiktigt och i stort sett jämnt fördelad över ytan på sagda matta (M) utan nämnvärd störning av den mellanrumspo rer innehållande matrisen inom sagda matta (M); D. efter sagda första spolning anbringande av en andra kvantitet tvättvätska med en dusch (22), place rad ovanför silen (10), med direkt stöt mot sagda matta (M) för sönderslitning och omordning av sagda, inuti med mellanrumsporer försedda matris i sagda matta (M), utan att lossa sagda matta (M) från sagda filtersil (10): och E. efter sagda direkta stöt en andra spolning av sagda matta (M) med en tredje kvantitet tvättvätska, som med en dusch (23), placerad ovanför silen (10) anbringas försiktigt och i stort sett jämnt fördelad över ytan på sagda matta (M) utan nämnvärd störning av den mellanrumsporer innehållande matrisen däri, varvid sagda andra kvantitet tvättvätska är mindre än 20 procent av summan av sagda tre kvantiteter tvättvätska . ' n, l0 15 20 25 30 35 /7- 461 990 Metod för uttvättning av processvätska från cellulosa- fiber, enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att den består av följande steg: A. ansamling av en matta (M) av sagda fiber på ytan av en rörlig sil (10) från en i vätska suspenderad slurry av sagda fiber med en tryckskillnad som an- bringats igenom sagda sil (l0); B. förflyttning av sagda sil (10) från sagda slurry med sagda matta (M) avlagrad på densamma; C. anbringande med minimal störning av sagda mattas (M) matris av mellanrumsporer av en första kvantitet av tvättvätska med en dusch (21), placerad ovanför silen (10) mot ytan av densamma; D. efter anbringande av sagda första kvantitet, pásprut- ning av en andra kvantitet tvättvätska med en dusch (22), placerad ovanför silen (10) på sagda matta (M) med maximal störning av sagda pormatris utan att förflytta den från sagda sil (10) och E. efter anbringande av sagda andra kvantitet, pásprut- ning av en tredje kvantitet tvättvätska med en dusch (23) placerad ovanför silen (10) pà sagda matta (M) med minsta störning av sagda pormatris, varvid sagda första och tredje kvantiteter av tvättvätska skall hållas i stort sett lika och den andra kvantiteten icke utgöra mer än 20 procent av summan av de tre kvantiteterna. Metod enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att sagda suspensions- vätska innehåller lignin och kemikalier för uppslut- ning av trämassa, och att sagda tvättvätska innehål- ler mindre koncentrerade lösningar av lignin och uppslutningskemikalier. Metod enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att sagda suspensions- 10 15 20 25 /K 461 990 10. vätska innehåller blekningskemikalier för trämassa, och att sagda tvättvätska innehåller lösningar av blekningskemikalier av lägre koncentration än sagda suspensionsvätska. Metod enligt patentkravet l eller 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att sagda sil (10) roterar i en cirkulär bana inbegripande ett bàgfor- migt segment nedsânkt i slurryn. Metod enligt patentkravet 5, k ä n n e t e~c k n a d därav, att sagda tryckskill- nad framkallas genom anläggande av ett partiellt vakuum i det inre av sagda cirkulära bana för silen (10). Metod enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att sagda andra kvan- titet tvättvätska utgör från 10 procent till 20 pro- cent av summan av de tre kvantiteterna. Metod k ä n enligt patentkravet 7, n e t e c k n a d därav, att sagda tre kvanti- teter tvättvätska uttages från samma tryckkälla. Metod k ä n titet av summan av de tre kvantiteterna. enligt patentkravet 1 eller 2, n e t e c k n a d därav, att sagda andra kvan- av tvättvätska icke utgör mer än 10 procent Metod enligt patentkravet 9, k ä n n e t e c k n a d därav, att sagda andra kvan- titet tvättvätska uttages från en källa med högre tryck än sagda första och tredje kvantiteter. 10 15 20 25 30 35 ll. 12. /7 461 990 Apparat för uttvättning av processvätska ur cellulosa- fiber, k ä n n e t e c k n a d därav, att den består av: A. en roterande trumsil (10) anbringad så, att ett kordasegment därav är nedsänkt i ett kar (12) med en i vätska suspenderad fiberslurry, en för vätska avsedd tryckskillnad som anbringas genom sagda sil (10) för åstadkommande av en ström av sagda slurry mot densamma, i och för beläggning med en matta (M) av ansamlad fiber på sagda sil (10) när sagda sil (10) roterar genom sagda slurry; B. ett flertal anordningar (21, 22, 23) för anbringan- de av tvättvätska, placerade ovanför en uppåtstigan- de kvadrant av sagda trumsil (10), där sagda matta (M) med rotation stiger upp från vätskeytans nivå i sagda kar (l2); C. en första (21) och tredje (23) i ordningen av sagda anordningar för anbringande av tvättvätska, avsedda för pàläggning av de första och tredje kvan- titeterna tvättvätska på sagda matta (M) med minsta störning av mellanrumsporerna i matrisen inom sagda matta (M); och D. en i ordningen andra (22) sådan anordning för anbringande av tvättvätska, placerad mellan sagda första (21) och tredje (23) anordningar i förhållan- de till sagda trummas (21)rotationsbana för att direkt stöta en andra kvantitet tvättvätska in i sagda matta (M) med maximal störning av pormatrisen men utan att förflytta sagda matta (M) från sagda sil (10), varvid sagda första och tredje kvantiteter tvättväts- ka i stort sett är lika stora och den andra kvantite- ten icke utgör mer än 20 procent av summan av de tre kvantiteterna. Apparat enligt patentkravet ll, k ä n n e t e c k n a d därav, att den omfattar tryckkälla som ger högre tryck för sagda andra (22) i ordningen av begjutningsanordningarna för tvättvätska.- 461 990 13. Apparat enligt patentkravet ll, k ä n n e t e c k n a d därav, att den omfattar anordningar (ll) för att åstadkomma ett partiellt vakuum i det inre av sagda roterande trumsil (10).