SE461193B - Anordning vid racketar - Google Patents

Description

461 19-3 2 en stor del av effekten och skall slangarna bytas mäste därvid omsträngning ske. Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en anordning, medelst vilken ovan angivna olägenheter eliminer- 3.5.

Särskilt viktigt är därvid ändamålet att möljiggöra en god fixering av strängarna genom eftermontering av anordningen utan att någon omsträngning av racketen behöver ske.

Nämnda ändamål uppnås medelst anordningen enligt före- liggande uppfinning, vars kännetecken framgår av efterföljande patentkrav l.

Uppfinningen skall i det följande närmare förklaras med nâgra utföringsexempel under hänvisning till bifogade ritning- ar, på vilka fig. 1 visar en delvis bruten vy av en tennis- racket, försedd med anordningen enligt uppfinningen i ett första utföringsexempel, fig. 2 visar i en delvy utförings- exemplet enligt fig. 1, i större skala, fig. 3 visar en delvy av ett tennisracket, försedd med anordningen enligt uppfinningen i ett andra utföringsexernpel och fig. 4 är en bruten vy, be- traktad i snittet IV-IV i fig. l.

Anordningen enligt uppfinningens första utföringsexempel, fig. l, 2, utgöres av fyra slangformiga enheter l, 2, 3, 4, vilka är inrättade att sträcka sig längs vissa utvalda av strängarna 5, 6 till en racket 7, exempelvis en tennisracket, vars huvud visas, men vars skaft är bortbrutet av utrymmesskäl.

Skaftet utgöres på konventionellt sätt av en lángsträckt enhet, som är fast förbunden med huvudet och sträcker sig i huvudets huvudsakliga plan, dvs det huvudsakliga plan i vilket ramen 8 och strängarna 5, 6 sträcker sig. Strängarna är på konventio- nellt sätt infästa i ramen 8 och utgöres antingen av separata strängar för varje längsgående eller tvärgâende sträckning eller av sammanhängande strängar, vilka omlänkas genom hàl i ramen.

I det i fig. 1, 2 visade exemplet är de slangformiga en- heterna 1-4 fyra till antalet, varvid två slangformiga enheter 1, 2 är anordnade längs de yttersta längsgående strängarna S, medan tvà av de slangformiga enheterna 3, 4 är anordnade längs de yttersta tvärgående strängarna 6. Med längsgående strängar i 461 195 menas de strängar som sträcker sig i racketens längdriktning, dvs över den ovala ramens längdfmedan de tvärgàende strängarna 6 sträcker sig i racketens tvärriktning, dvs över ramens bredd.

De längsgående strängarna 5 sträcker sig således i huvudsak parallellt med skaftet.

Som framgår särskilt av fig. 2 och 3 är de slangformiga enheterna ej trädda på någon sträng utan följer en sträng; enligt fig. 2 följer således enheterna 1 och 2 de yttersta längsgående strängarna 5 och enheterna 3 och 4 de yttersta, tvärgående strängarna ilsamtliga fallen på strängarnas utsidor.

De slangformiga enheterna fasthàlles därigenom att de är lin- dade kring de strängar, vilka korsar den sträng, som ifråga- varande slangformig enhet följer. När det gäller enheten 2 följer den således den ena av de båda yttersta längsgående strängarna 5 och är därvid lindad kring var och en av de tvär- gáende strängarna 6, som korsar denna sträng. Hur lindningen kan ske visas i fig. 4. Enligt denna figur lindas de slang- formiga enheterna, så att dessas sträckning mellan de strängar, kring vilka de lindats, är sådan att om de lämnar en sträng på dess ena sida löper enhetens parti mellan strängarna till mot- satt sida av nästa sträng, runt densamma och således bort från densamma på samma sida som den kom, in snett över till motsatta sidan på nästa sträng osv i ett sick-sack-mönster.

Detta är således sett i ett snitt. I vyn, se fig. 2 och 3 sträcker sig den slangformiga enheten i ett mellanrum nära, företrädesvis i direkt anliggning till den sträng, som enheten i fråga sträcker sig längs, och efter lindning kring den kor- sande strängen i ett spiralvarv, så att i nästa mellanrum be- finner sig den slangformiga enheten på avstånd från den sträng, vilken den sträcker sig längs. Detta avstånd är beroende av vilken plats enheten tar i sidled vid lindning kring strängen.

Vid nästa sträng lindas den pà sådant sätt att den i nästa mellanrum åter igen kommer att ligga intill den sträng, längs vilken enheten sträcker sig osv. Lindningsmönstret såväl i en vy tvärs till racketens slagyta med den slangformiga enhetens snett ställda partier 'visas således i fig. 4,” medan mönstret med de inbördes parallella men i sick-sack förskjutna partierna av respektive enheter sett mot racketens slagyta framgår tyd- ligast av fig. 2 och 3. 461 19§ Vid utföringsformen enligt fig. 2 är enheterna fyra till antalet. Det finns därmed åtta ändar, som måste fästas. Detta sker enligt fig. 2 genom att den slangformiga enhetens ände knytes kring den sträng, som den följer efter det att dess parti innanför änden först lindats om den sista korsande strängen. Genom att enheten knytes till den sträng, som den följer, kan den ej glida undan från densamma.

Vid utföringsformen enligt fig. 3, där en enda slangfor- mig enhet 10 förekommer, sker lindningen kring de enheten kor- sande strängarna på samma sätt som förut beskrivits. Emellertid får den slangformíga enheten från en sträckning i fig. 3 be- tecknad med 11 tvärs över racketen längs en av strängarna 6, efter lindning kring den sista korsande strängen sträcka sig diagonalt till den yttersta tvärgående sträng, som korsar den yttersta längsgående strängen 5 vid samma sida av racketen, varefter den får följa den sistnämnda strängen i en sàdan lind- ning som beskrivits förut. Detta parti av den slangformiga enheten 10 betecknas med 12 i fig. 3. En sådan sträckninge- övergång från att följa en tvärgående sträng till att följa en längsgående sträck och vice versa förekommer vid tre av de hörn, som den slagyta på racketen vilken inramas av den slang- formiga enhetens 10 sträckning, uppvisar. Vid det fjärde hörnet mötas den slangformiga enhetens ändar och knytes här på det sätt som beskrives vid den första utföringsformen. Alternativt är det möjligt att ha två slangformiga enheter, vilka således fastknytes vid strängarna på två ställen av racketens ram.

De slangformiga enheterna utföres i ett böjligt, defor- merbart, företrädesvis elastiskt material. Detta möjliggör att de kan följa med i strängarnas små fjädringsrörelser i riktning tvärs slagytan, vilka uppstår vid bollträff. En viss liten uttänjning sker därvid således av slangarna i dessas längdrikt- ning och genom sina elastiska egenskaper återgår de till ett utgångsläge och återför därvid respektive sträng till dess korrekta läge i racketens huvudplan, vilket avsevärt reducerar möjligheten till permanent sidleds förflyttning av strängarna och därmed av deras korsningspunkter. 5 461 193 En viss mindre rörelse i korsningspunkterna tillåtes naturligtvis för att ge racketen dess goda spelegenskaper, vilka kommer att förbättras genom att eftergivligheten sidledes hos strängarna är begränsad. Således kommer slagkrafterna att i större utsträckning överföras till bollen vid toppade och slicade slag genom strängarnas reducerade eftergivlighet, vil- ket ger en ökad spineffekt och större hastighet hos bollen.

Vidare har konstaterats att de slangformiga enheterna har en vibrationsdämpande effekt, vilket således innebär lösningen pà ett stort problem hos moderna tennisracketar av metall- och kompositmaterial, där annars särskilda vibrationsdämpande ele- ment är av särskilt stort behov. Genom dämpningen motverkas i hög grad armskador pà spelaren. Lämpligt material för de slang- formiga enheterna är exempelvis relativt hårt gummimaterial eller plastmaterial. Särskilt fördelaktigt har visat sig vara att använda slangar av polyuretan. Detta material har en rela- tivt stor inre friktion och vid sträckning genom sidokrafter mot de korsande strängarna kommer materialet efter töjning att återta sitt ursprungsläge, sá att strängarna àterföres till korrekt läge, men dock ej slagartat utan genom den inre frik- tionen i ett nàgot utdraget förlopp. Härigenom dämpas vibra- tionerna i strängarna och därmed i racketen, vilket är mycket betydelsefullt ur fysiologisk synpunkt.

Som framgått användes ej slangformiga enheter för att de skall innesluta någonting. Att sådana enheter väljes beror i stället på, att de antar en tillplattad form vid lindning kring de tvärgående strängarna. Härigenom erhåller de god bindning till dessa, så att de kan stödja den anliggande sträng, längs vilken ifrågavarande enhet (eller vid utföringsformen av fig. 3 partiet av enheten) sträcker sig. En tråd har egenskapen att den lätt kan förflytta sig i sidled genom rullning och därvid skulle risken uppstå att den förflyttade sig bort fràn den sträng, vilken den skulle följa, så att den eftersträvade fast- hàllnings- och vibrationsdämpningseffekten bleve osäker. Ett band å andra sidan är svårare att arbeta med vid montering, emedan det är mycket lätt att sno bandet oavsiktligt, vilket 461 'l9š kan vara ofördelaktigt. Den slangformiga enheten däremot har ej någon bestämd sida utan antar formen av ett band när den lindas kring den korsande strängen. Dessutom har det visat sig att den slangformiga enheten vid tillplattning får en viss ytfriktion, som även den är effektiv för dämpning av vibrationer tillsam- mans med materialets nämnda inre friktion.

Det är viktigt att de slangformiga enheterna får en stram anliggning och de skall sträckas vid monteringen med en avpas- sad kraft. Detta kan erhållas genom att enheterna utföres med efter ifrågavarande racket anpassad längd, så att vid otill- räcklig sträckning enheten ej räcker till. För att emellertid ändarna, vilka skall knytas, ej skall bli för korta kan enheten utföras med övermátt men med någon typ av streckmarkering för markering av rätt utdragning, vid vilken således streckmarke~ ringarna skall befinna sig mitt för de yttersta av de korsande strängarna.

Uppfinningen är ej begränsad till ovan beskrivna och pà ritningarna visade utföringsexempel, utan kan varieras inom ramen för efterföljande patentkrav. Exempelvis kan läsningen av strängarna mot de slangformiga enheterna ske genom att dessa är försedda med en yta av sådan friktion att en friktionslásning i stället sker, dock bedömes formlåsning ge ett lägre slitage, såvida ej friktionen ges så höga värden, att korsningspunkten mot den slangformiga enheten ej flyttas. Den förflyttning av korsningspunkten vid de slangformiga enheterna, som uppstår, tillàtes genom de slangformiga enheternas deformation och flexibilitet i enheternas längdriktning dvs så att dessa följer de aktuella strängarnas uttänjning respektive elastiska samman- dragning, innebärande att avståndet mellan korsningspunkterna vid träff varieras något. Dock sker således en låsning av kors- ningspunkterna mot en kvarstående vandring så, att en ojämn fördelning undvikes vad beträffar avståndet mellan strängarna.

Det största problemet med strängarnas förflyttning föreligger hos de längsgående strängarna, vilka är längst och utsättes i störst utsträckning för sidkrafter vid bollträff.

Det är vidare tänkbart att anordningen appliceras pà andra racketar än tennisracketar, såsom racketar för squash.

O:

Claims (5)

:L _ 461 193 PATENTKRAV

1. Anordning vid racketar, vilka uppvisar en ram (8) i vil- ken ett stort antal varandra korsande strängar (5, 6) är in- spända att bilda en slagyta, varvid ett organ i form av en eller flera làngsträckta enheter (1-4; 10) av elastiskt, töj- bart material är anordnat att sträcka sig längs vissa av sträng- arna (5, 6), företrädesvis så att det bildar en ram i den yttre kanten av sagda slagyta, vilket organ är lindat kring de sträng- ar (5/6), som korsar den sträng (6/5), som organet sträcker sig längs, varjämte organet är anordnat att fasthållas vid ändarna av sin sträckning längs ifrågavarande sträng eller strängar k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att organet (l-4; 10) ut- göres av en slang, som är anordnad att plattas ut till bandform vid lindning kring sagda korsande strängar (5/6) för att häri- genom erhålla en stor kontaktyta mot desamma.

2. Anordning enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att organet (1-4; 10) i mellanrummet mellan två av sagda korsande strängar (5/6) är beläget att erhålla anliggning mot den sträng (6/5), som det följer, för att i nästkommande mellanrunl efter lindning kring ifrågavarande korsande sträng sträcka sig pà ett avstånd fràn.denna sträng och så vidare i ett sick-sack-mönster, vilket mellanrum bestämmes av det ut- rymme i sidled i förhållande till organet, som.lindningen er- fordrar.

3. Anordning enligt patentkrav l eller 2, k ä n n e t e c k - n a d d ä r a v, organet bildas av fyra enheter (1-4), av vilka tvâ enheter (1, 2) sträcker sig längs de yttersta av de strängar (5), vilka sträcker sig i en första, bestämd riktning, och att de övriga två enheterna (3, 4) sträcker sig längs de två yttersta av de strängar (6), som i huvudsak i rät vinkel, 461 19% korsar de förstnämnda strängarna, så att organet med sina en- heter omsluter en rektangulär del av slagytan.

4. Anordning enligt patentkrav 3, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att de fyra enheterna (1-4) vid sina ändar är fäs- tade vid den respektive sträng (5/6), som de följer.

5. Anordning enligt patentkrav 1 eller 2, k ä n n e t e c k - n a d d ä r a v, att organet utgöres av en enda enhet (10), av vilken tvâ partier (11) följer de yttersta, av de strängar (6), som sträcker sig i en första, bestämd riktning, och med tvà andra partier (12) sträcker sig längs de yttersta av de sträng- ar (5), vilka i huvudsak i rät vinkel, korsar de förstnämnda strängarna, så att enheten (10) med sina partier (ll, 12) om- sluter en i huvudsak rektangulär del av slagytan. a: