SE461031B - Saett att begraensa sidoroerelser hos fordon och slaepvagnar - Google Patents

Description

461 031 2 Den bildade momentarmen mellan leden och axelns mittpunkt anger sålunda en konstruktionsprincip, som är uppfinningens kännetecken, Denna inarbetas lämpligen i fordonets eller den öfjädrade massans konstruktion redan från början. Ett val av länkarmarnas bussningar och särskilt dessas eftergivlighet möjliggör ett val av hur stor inverkan sidakrafternas styrning skall få bli.

BESKRIVNING AV RITNINGÅR Figur l och 2 visar ett fordonstóg med en dragbil och släpvagn, I figur 2 skall ekipaget svänga. I figur 3 har släpvagnens delar separerats, Figur 4 visar änden av en länkarm med bussning. Figur 5 visar en modell av bussningar. Figur 6 visar en verklig maskinritning av en axel med dess koppling till ett chassie. I figur 7 har ritningen schematiserats med modeller av bussningar och länkarmar. Fordonet svänger i figur 8. Slutligen visar figur 9 en detalj, vaggan, som utgör ett särskilt kännetecken för problemlösningen, UPPFINNINGENS PRINCIP I figurerna 1 - 3 visas problemställningen, som behandlats i upp- finningen. En dragbil 1, som schematiskt indikerats, drar en släp- vagn 2. Mellan dem finns en dragstöng 3. I figur 1 kör fordonet rakt fram. Vid en kurvtagning, som figur 2 visar, uppträder träg- hetskrafter. I figuren är hjulhusen i släpvagnen indikerade.

Det som sker med släpvagnen är att last och chassie skall svänga varvid tröghetskrafter uppträder. Dessa verka till höger i figuren 3 på den fjädrade massan 5. Hjulen och eventuell mellanliggande axel är ofjädrade. Hjulen har kontakt med vägbanan och motverkar träg- hetskrafterna eller med andra ord så skall friktionskrafter mellan hjulbana och väg driva den fjädrade massan i dragfordonets riktning, varvid naturligtvis dragkraftsn i dragstöngen har mycket stor be~ tydelse. I figuren är hjul och axel frilagda bredvid den fjädrade massan. Uppfinningens uppgift är att sammanlänka dessa båda enheter med länkarmar på sådant sätt att hjulen styr i samma riktning som dragstången D pekar.

Kopplingen mellan hjul och chassie med last utförs med länkarmar.

Dessa avslutas med leder sö, att fordonets fjädrade last skall kunna röra sig i vertikal led på ett fjädrande sött. För att minska häf- tigheten i rörelserna används stötdämpare. De vertikala rörelserna är ointressanta för ifrågavarande uppfinning, som behandlar rörelser 3 _ 461 031 väsentligen i horisontalplanet. Hela kopplingsförfarandet kan därför schematiseras och i modell förenklas så att uppfinníngens princip blir klarlagd, En viktig del i kopplingen mellan ofjödrad och fjödrad massa ör lönkarmarnas bussningar. En dylik visas i figur 4. Lönkarmen 9 avslutas med ett öra 10. Örat omsluter en topp ll. Mellan örats in- sida och toppen finns en eftergivlig bussning, som även skall minska behovet av smörjning. Lönkarmen ör ledad kring toppen och skall kunna svänga för att axel och chassie skall vara så ledat förbundna med varandra att lastens gång blir fjödrad i vertikal led. Bussningen 12 ör oftast utförd i hårdgummi men andra material kan förekomma inom ramen för efterföljande patentkrav.

Bussningens eftergivlighet medger en sammantryckning och en böjning.

Detta kan schematiseras så som visas i figur 5. Lönkarmen 9 ör hör förbunden ledat med t ex chassiet 15, som :hör motsvaras av toppen ll och skall vara stel . En böjning kring toppen motsvaras då av blad- fjödern 14. En hoptryckning i lönkarmens led motsvaras av en spiral- fjader 13 styrd i lönkarmens riktning, Denna modellbeskrivning kommer att anvöndas för förklaring av hur lönkarmar och bussningar fungerar enligt uppfinningens princip.

I figur 6 visas en odriven och ej rattstyrd axels inföstning till ett chassie. Axel 20 ör föst vid en vagga 21. Vaggan ör fjädrande förbunden till chassiet 23 över två fjöderpaket 22 på var sida av fordonet. Fjöderpaketen 22 omfattas ej av uppfinningen. De kan vara konventionell luftfjödring eller fjödring utförd med spiralfjödrar, av vilka fackmannen känner till många utföranden.

Av utrymmesskñl för det visade exemplet har det befunnits lämp- ligt att bygga ner chassiets koppling till axelvaggan. Sålunda finns en chassieled 24 nedanför sjölva chassiet. Från denna led eller topp 24 utgår en lönkarm 25 på var sida av fordonet. Länk- armen 25 avslutas med en led vid vaggan 21, som ör markerad 26.

Denna šeflflïe led ligger framför axeln 20 och drar axeln framåt.

Dragkraften är skjutande från leden 24 vid chassiet.

I figurerna 7 och 8 öterfinnes samma maskinelement med samma be- teckningar, Axeln med schematiskt indikerade hjul skjuts framåt av två lönkarmar 25, som utgå från ledpunkterna 24 vid chassiet 23. 461 G31 4 Åxeln 20 ör på künt sött föst vid en vagga 21, Vid denna avslutas lönkarmarna i lederna 26. En på vönster och en på höger sida.

Detta gör det möjligt för axeln 20 att dels röra sig i qxelns rikt- ning dels svönga relativt chassiet. Förflyttningen i oxiell led sker genom att bussningarna 24 och 26 böjas, vilket visas med att bladfjödrar har frihetsgrad i denna riktning. En vridning av axeln 20 relativt chassiet 23 skulle medföra hoptryckning av ena sidans spi- rolfjöder och en utdragning av den andra sidans. Två spiralfjödrar en för var bussning dr i figuren sammanförda till en verkande i lönkormens 25 riktning, Spiralfjödrarna ör markerade 32. Fackmannen förstör att detta ör en osöker och pendlande koppling mellan axel och chassie.

Ett sördrag enligt uppfinningen ör att man infört en stabiliserande centrering av axeln 20. Detta sker medelst två lönkarmar 27, vilka mötas i ett gemensamt öra kring en topp 29. Lönkarmarna utgå från var sin sida av chassiet i punkterna 28. De bilda en stel vinkel med varandra. Praktiska försök har visat att en vinkel på ca 600 fungerar bra. Styrlönkarna 27 avslutas vid chassiet med var sin bussning, som då kan generaliseras med en bladfjöder och en spiral- fjöder sösom figurerna 7 och 8 visar. Nör fordonet förs rakt fram hölls ledtappen 29 väsentligen i fordonets mitt. Vaggan 21 kan röra sig upp och ner eftersom lönkarmen 27 ör nöra horisontell enligt figur 6. En mjuk gång erhölls för den fjödrade massan.

Ett utmärkande särdrag för uppfinningen ör platsen för ledtappen 29, som ör fäst på könt sött vid vaggan 21. Inföstningen till vaggan ör belögen bakom axel. Tappens axelriktning korsar axeln väsentligen vid axelns mitt. Avståndet mellan dessa riktningar bildar den för uppfinningen könnetecknande momentarmen 30, vilken särskilt visas i figur 9, Med styrtappen 29 i fordonets centrum hindras stora rörelser av axeln 20 i axiell led. Det visar sig att bussningarna vid 28 huvud- sakligen tar upp rörelser löngs styrormarna 27.

När fordonet skall svänga, som figur 8 visar, vill tröghetskrafter på chassie och last föra dessa åt höger i figuren. Denna kraft överförs till axel över styrtappen 29. Axeln i sin tur ligger nöra fast vid marken, vilket medför att momentant uppträder ett vridonde 461 031 moment kring hjulens kontakt med marken. Detta moment vill styra axeln i samma riktning, som dragfardonet. Eftersom hjulen hela tiden rullar erhålles ett slipp när hjulen ställs om och styr.

Hela den vridande rörelsen motverkas'av länkarmarna 25, som även överför dragkraften från dragfordonet. Spiralfjäderdelen i bussníngs- modellen är det som huvudsakligen verkar mot tröghetskraftens vrid- ning. Hon uppnår ett jämviktslöge där tröghetskraftens kända m V2/ R (massa, hastighet och kurvradie) automatiskt bestämmer snedställ- ningen av axeln där dö, som fackmannen förstår, även däckens slipp inverkar.

I figur 9a har just vaggan 21 tagits ut ur figurerna 7 och 8. Fack- mannen känner många sött att Fösta vaggan stelt till axeln eller axelröret. I det beskrivna gynnsamma fallet är vaggan skjuten fram- åt av lönkarmarna 25. Momentarmen 30, som bör vara minst 15 cm lång, visas tydligt. Samma styrning av tröghetskrafterna erhölls även om lönkarmarna 25 är dragande, som figur 9b visar. Skulle toppen eller leden 29 suttit mitt över_axeln 20 erhålls inte den styrande effekt som föreliggande uppfinning eftersträvat.

Fackmannen förstör att det finns begränsningar i eftergivlighet hos de inritade blad och spiralfjödrarna. För stor belastning på en bussning i nögondera frihetsgraden gör bussningen stum. De använda fjödertyperna i figurerna kommer naturligtvis inte till användning i verkligheten men ger en klor bild av vad som kan ske i en gummi- bussning. Fackmannen har här en viss möjlighet att välja eftergiv- lighet och således styra skeendet i lederno till en länk- eller sidostyrningsarm. Detta val bör då sammankopplas med val av däcks- kvalitet.

Fackmannen förstör att den stora styrvinkeln för axeln 20 i figur 8 ör starkt överdriven för att göra skeendet tydligt. Utmärkande är att tappen 29 väsentligen hålls i fordonets mitt av styrarmarna 27 och att tuppen ligger bakom axeln i fordonets dominierande kör- riktning, 461 031 6 INDUSTRIELL ANVÄNDBARHET Sättet enligt uppfinningen gör det möjligt att bygga långa fordons- tåg, dör kurvor kan passeras utan att sista hjulporet dansar fram och tillbaka över vägen. Sidokraftsstyrningen gör att de ej rott- styrda axlarna av lastens tröghet stöller in sig och styr med vid kurvtagníng oberoende av lastens storlek. Rationella och mindre farliga transporter erbjuds.

Claims (1)

1. 461 031 PATENTKRAV Sött att begränsa sidorörelser för icke rattstyrda och/eller odrivna axlar till fordon och släpvagnar k ö n n e t e c k n a t att trögheten hos last och chassie utnyttjas för att styra axeln (20) i fordonets riktning med hjälp av två lönkarmar (27) föstade vid var sin sida av chassiet (23) och samlöpande mot en styr- led eller tapp (29) med ett omslutande öra kring toppen, där tappen ör vinkelrätt korsande axeln (20), och fäst vid denna på ett ställe väsentligen vid axelns mitt och bakom axeln räknat i fordonets huvudsakliga körriktning. d ü r a v Sött enligt krav 1 d 6 r a v att sidostyrningens lönkarmar (27) ansluts till chassiet vid en led bestående av ett öra (10), bussning (12) kring en topp (ll), k ö n n e t e c k n a t Sött enligt krav 2 k ö n n e t e c k n a t d ö r a v att bussningen ör eftergivlig. Sött enligt krav 1 k a n n e t e c k n a t d ö r a v att avståndet mellan de korsande axel och styrled överstiger 15 cm.