SE460738B - Foer missiler och andra projektiler avsedd utfaellbar vinge - Google Patents

Description

4eQ vas Flera olika konstruktioner av infällbara vingar är förut kända. En typ viks längs en led parallell med projektilens längsriktning.

Dessa vingar kan vara raka eller böjda runt projektilen . Den sena- re typen brukar benämnas wrap-around vingar. Dylika vikta "raka" vingar tar även i infällt läge en stor volym i anspråk och de kan inte heller göras så långa som man oftast skulle önska sig.

Wrap-around vingar kan göras långa men eftersom de som regel även efter utfällningen behåller en skruvlinjeformig sträckning rela- tivt projektilens tvärsnitt ger de en kraftig koppling mellan styrningen runt de tre rymdaxlarna vilket avsevärt försvårar styr- ningens reglersystem om projektilen skall styras. En annan nackdel med wrap-around vingarna är att dessa hittills som regel har måst göras av enkla plåtar varför de ej kunnat ges en önskvärd aero- dynamisk profil med av flyg- eller styrhänsyn betingat vingtvär-I snitt.

Det är vidare även tidigare känt att framställa öppna dubbelväggi- ga wrap-around vingar bestående av tvâ plåtar som stöder varandra längs en gemensam parallellt med projektilen sig sträckande ytter- kant. Vid dessa vingkonstruktioner har alltså den projektilen kringströmmande luften fritt tillträde till utrymmet mellan plå-_ tarna. Ett exempel à en dylik konstruktion finns närmare beskriven i den tyska patentskriften DE 36 18956. Aerodynamiskt är detta ingen speciellt tillfredsställande konstruktion även m den sammansatta vingen i och för sig blir stabilare än den enkla plåt- vingen.

Ytterligare en vingkonstruktíon som användes relativt ofta är den där vingarna ligger infällda i en slits i flygkroppen. Denna vingtyp inkräktar dock allvarligt på utrymmet inne i projektilen och i vissa fall går den inte att använda p g a att den skulle hindra en önskvärd utformning av verkansdelen. Denna vingtyp tvingar'dessutom ofta fram speciella utformningar på projektilen som man eljest inte skulle ha valt.

Uppfinningen avser nu en vinge som består av två frán varandra 17 460 738 kupade plåtar som anligger mot varandra och genom t ex svetsning eller limning är sammanfogade med varandra längs samtliga kantsidor längs vilka de ej är direkt eller indirekt infästa i projektilkrop- pen. Med denna konstruktion bildas det alltså ett mellanrum mellan plåtarna och detta ger en styv vinge trots att plåtarnas egen tjocklek är förhållandevis liten. Konstruktionen gör det även möjligt att ge vingen en aerodynamiskt anpassad tvärsnittsprofil.

En av förutsättningarna för att en dylik profilformad vinge skall kunna anpassas till wrap-around tekniken och i infällt läge ligga tätt inböjda runt omkring projektilkroppen är att materialet i vingen är tillräckligt elastiskt för att tillåta för det första en sammanpressning av de kupade plåtarna till ett tätt sammanhållet plátpaket för det andra en omböjning av detta plåtpaket omkring projektilkroppen. Trots den därvid påtvingade åtminstone delvis rätt stora plåttöjningen måste vingen sedan så fort den frigörs återta sin ursprungsform och ha en tillräcklig egen styvhet för att kunna tåla de för dess funktion nödvändiga lyft- och styrkrafterna.

Vi har nu överraskande nog funnit att vissa titanlegeringar och vissa glas- och kolfiberarmerade plastmaterial samt vissa hög- klassiga fjäderstål har sådana egenskaper att man därav kan fram- ställa vingar av den i de efterföljande patentkraven definierade typen .

Utmärkande för vingen enligt uppfinningen är alltså förutom den ovan skisserade konstruktionen av två kupade med varandra samman- fogade plåtar, som möjliggör en önskad aerodynamisk utformning och vingyta även med mycket långa vingar, att den för utfällníng av vingen nödvändiga utfällningskraften i allt väsentligt härrör från de spänningar och töjningar som tvingas in i godset i och med att vingen fälls in på plats. Den för kvarhàllning av vingen i infällt läge nödvändiga spärrfunktionen kommer ej att behandlas mer detal- jerat i detta sammanhang eftersom den ej ingår i uppfinningen men den kan t ex bestå av en spärrmanschett som kastas i och med att projektilen lämnar eldröret eller utskjutningsröret.

Som indirekt framgår av det ovan sagda blir denna vingtyp helt spantfri och för sin egenstyvhet helt beorende av formen och materialet i de ingående kupade plåtarna. 46D 738 Enligt en detaljutformning av uppfinningen finns det många fördelar i att utforma de kupade plåtarna med åtminstone vissa centrala delar där plåtarna är i huvudsak helt plana och löper parallellt med varandra. Med denna utformning vinner man den fördelen att dessa delar av plåtarna vid infällningen först pressas dikt an mot varandra och företrädesvis medelst samverkande klackar och öppningar i de motstâende plåtarna, som vid sammanpressningen går i ingrepp med varandra, spärras mot relativa sidoförskjutningar innan Vingen böjs in mot projektilkroppen. Därigenom förhindras veckbildningar och sneddragningar i plåtarna som även om de i ut- fällt läge är helt likformiga på grund av sitt olika avstånd från projektilkroppens ytteryta i infällt läge alltid kommer att utsättas för något olika töjning vid inböjningen mot nämnda ytteryta.

I sin enklaste form är Vingen enligt uppfinningen en rak dubbel- sidig vinge som är tangentíellt fäst vid projektilkroppen. Efter- som dylika vingar i infällt läge kan ligga inrullade om lott mot projektilkroppen så kan respektive vinghalva ges en längd som maximalt motsvarar halva projektilens omkrets, d v s från ena sidan av infästningen till andra sidan av samma infästning.

En andra variant av uppfinningen ger radiellt utstickande vingar men då är det som regel mest lämpligt att ge vingen, eller egentf ligen vinghalvan, en vridbar infästning som gör det möjligt att fälla ned Vingen till en åtminstone tangentiell inriktning relativt projektilkroppen innan Vingen viks eller snarare böjs in längs med projektilkroppens ytteryta.

I samband med figurerna beskrivs två olika typer av invridbara vingar enligt uppfinningen.

I det första alternativet utnyttjas en omvridbar lagring för vingen i form av en i det helt utfällda läget separat spärrad lagringsaxel försedd med ett i dess längsled anordnat axiellt i huvudsak centre- rat rektangulärt bottenspår längs vars ena långsida den ena av de kupade plåtarna är infäst längs sin inre kantsida medan den andra 5. 460 738 av de kupade plåtarna längs sin inre kantsida är försedd med en spärrlist som kan greppa in i ett därtill anpassat spår i botten- spårets andra motstående inre kantsida. Dessutom finns ett spärr- organ i form av en omböjd bladfjäder som kan snäppa in mellan plátarna dä vingen är helt utfälld och de kupade plátarna âtertagit sin ursprungsform. Detta spärrorgan har till uppgift att hindra att plätarna pressas samman av vingbelastningen under projektilens flykt.

Vid den andra varianten på fällbar radiell vinge är varje kupad plåt vid sin in mot projektilen vända fria inre kantsida vid vardera ytterhörnen försedd med en i huvudsak halvrund lagertapp.

Då de kupade plàtarna pressats samman helt och hållet bildar dessa halvrunda lagertappar parvis var sin komplett lagertapp omkring vil- ken vingen kan fällas in till ett åtminstone tangentiellt läge relativt projektilkroppen.

Grundformen för dessa sammansatta lagertappars lagring i projektil- kroppen är oval. Infällningen av vingen sker då längs ena kanten av den ovala lagringen men i helt utfällt läge sprätter plàtarna isär och de halvrunda lagertapparna stöder sig mot motstáende kanter av de ovala lagringarna.

Denna grundmodell för omvridbar vinglagring kan sedan kompletteras med samma typ av spärrkant längs den ena plátens nederkant som återfinns vid den tidigare diskuterade vingtypen. Detsamma gäller även spârrorganet mellan plåtarna.

Uppfinningen har definierats i de efterföljande patentkraven och skall nu något ytterligare beskrivas i samband med de pà bifogade figurer visade utföringsexemplen.

Av dessa visar Figur l En projektil med utfällda ovanpáliggande vingar i snedprojektion.

Figur 2 Ett tvärsnitt genom projektílen enl fig 1. 460 738 i Figur 3 Ett delsnitt av vínginfästningen enl fig 1-2.

Figur 4 En projektil med fyra radiella vingar.

Figur 5 Ett tvärsnitt genom en projektil med fyra radiella vingar.

Figur 6 En detalj av vinginfästningen enligt fig 5.

Figur 7-9 En vinge i olika projektioner.

Figur 10-ll Detaljer till vinginfästningen.

Figur 12-13 Tvärsnitt och detaljsnitt av en alternativ ving- infästning.

Den pá figuren 1-3 visade projektilen P är försedd med en ovanpå- liggande infällbar vinge V samt styrfenor eller roder F. Styrfenor- na F kan vara av annan konstruktion och skall inte närmare disku- teras i detta sammahang.

Vingen V är formad av tvâ kupade plåtar 1 och 2 som bockats till de gemensamma längd- och profiltvärsnitt som framgår av figurerna 2-3.

Plàtarna 1 och 2 är hopfogade med varandra längs sin periferi med fogarna 3 vilka kan utgöras av svets-, lim- eller lödfogar men de kan även vara utformade på annat sätt. Huvudsaken är att fogarna erbjuder en icke glidande förbindelse mellan plåtarna och kan ta upp skjuvspänningar. Vid infällningen pressas plâtarna 1 och 2 först dikt an mot varandra sà att de blir plana varefter de viras om projektilkroppen K på det sätt som antyds med streckade linjer V1 på figur 2.Som antyds på denna figuren gàr vingspetsarna delvis omlott. Den töjning som plátarna 1 och 2 utsättas för då de viras omkring projektilkroppen består av två komponenter; dels den töjning som sammanpressningen och utpressningen av plàtarnas kupa- de form ger upphov till, dels den som virandet runt projektilen ger upphov till. Den senare töjningen bestäms av plátens dubbla tjock- 7. 460 738 lek och projektilens diameter, medan den förra bestäms av plåtens tjocklek och dess krökningsradie i förbockat tillstånd. Plåtens elasticitetsgräns måste vara tillräcklig för att inrymma kombina- tionen av dessa töjningar. Detta ställer mycket höga krav på materialet i plåtarna men ger samtidigt vingar som utan speciell mekanik kommer att fällas ut så snart en låsfunktion upphör att spärra vingen i dess infällda läge.

Som redan nämnts måste materialet i vingen ha en mycket hög elas- ticitetsgräns och hög hållfasthet. Exempel på lämpliga sådana material är höghàllfasta titanlegeringar, fjäderstål och vissa fiberarmerade plastmaterial. Även andra material skulle dock eventuellt kunna bli tänkbara. Vilket material som skall väljas får avgöras från fall till fall även om titan för dagen torde vara det mest näraliggande alternativet.

Två olika alternativa vínginfästningar finns antydda pà figur 1-3.

Vid det första alternativet enligt fig 2 (fig 1 är gemensam) är den undre vingplåten 2 försedd med styrvulster eller tappar 5 och 6 som passar urtag 7 och 8 i projektilkroppen och därigenom fixerar vingen mot vridning samtidigt som vingen hålls på plats av ett flexibelt men icke töjbart band 4 som är spänt över vingens överyta och fäst i projektilkroppen. Bandet 4 kan alltså veckas ihop sam- tidigt med att vingdelarna 1 och 2 pressas samman som en förbere- delse till infällningen av vingarna.

Enligt den andra varianten som visas pá fig 3 har vingen fixerats mot vridning genom att den undre víngplàten 2 fästs vid projektil- kroppen med skruvar 9 och 10 med underläggsbrickor ll och 12. För att skruvarna 9 och 10 skall kunna monteras och för att plåtarna 1 och 2 skall kunna klämmas ihop helt och hållet finns två öpp- ningar l3 och 14 i den övre vingplàten 1. Vid denna infästning är det inte alltid nödvändigt att komplettera med det flexibla bandet 4 även om detta ibland kan behövas med hänsyn till de aerodynamiska krafter som påverkar vingen.

V55 många projektiler önskar man samma styrbarhet i såväl tipprikt- 460 738 ningen som girriktningen. I sådana fall vill man ha fyra radiellt inriktade vingar istället för tvâ. Figur 4 visar en dylik projek- til.

I det följande kommer tvâ olika tänkbara varianter på infällbara radiellt inriktade vingar att diskuteras. Av de aktuella figurerna hänför sig fig 4-ll till den första varianten och fig 12 och 13 till den andra varianten.

Samtliga dessa radiella vingar måste göras infällbara mot projek- tilkroppen omkring axiellt i projektilens längsriktning anordnade vridbara lagringar. De i det följande beskrivna bägge varianterna pá "radiella" vingar skiljer sig vad avser utformningen av dessa vridbara lagringar medan flera andra detaljlösningar är gemensam- Illa .

Vid den första varianten på projektilen enligt fig 4-11 består vingen 15 av tvâ kupade plåtar 16 och 17 som är hopfogade längs sina gemensamma kanter med fogen 18 medan den fjärde kanten av respektive plåt är fri och försedd med infästningsdetaljer 19 respektive 20. Fogen 18 kan som i det tidigare fallet enligt fig 1-3 vara en löd-, lim- eller svetsfog.

Vid infällningen pressas plàtarna 16 och 17 först dikt an mot varandra varefter vingen viks ned mot projektilkroppen K omkring en axiellt riktad omkringvridbar lagring varefter vingen fràn ett i huvudsak tangentiellt läge relativt projektilkroppen K viras om- kring densamma. Även i detta fall kan vingarna gå om lott. Detta underlättas av att det bildas ett tvärt längsgående hack i projek- tilkroppen vid varje vinginfästning (se t ex fig S). Vingarnas in- fällda lägen framgâs av de streckade linjerna Vll på fig 5 och 6.

När vingarna pà så sätt viras runt projektilen uppkommer som redan nämnts stora drag och tryckkrafter i plàtarna som tas upp i fogarna 3 och 18 mellan plâtarna i form av skjuvspänningar. I fallet med vingen enligt fig 1-3 fanns ingen fri plàtkant som skulle kunna de- formeras. 9. 460 738.

Vid de nu aktuella radiella vingkonstruktionerna som kräver omvrid- bara lagringar längs projektilkroppens periferí finns inga fogar mellan plåtarna längs med lagringarna. Denna del av vingarna skulle därför kunna deformeras om inte infästningsdetaljerna 19-20 längs respektive plåts inre ändkant görs tillräckligt styva. För att minska påkänningarna på infästningsdetaljerna visas några olika åtgärder av flera'som kan vidtagas.

En dylik åtgärd kan vara att anbringa en plan yta 21 längs projek- tilkroppen i omedelbar anslutning till vingens omvridbara infästning så att Vingen då den viras omkring projektilkroppen inte behöver deformeras (töjas) ytterligare i omedelbar anslutning till omvridningsaxeln och plàtarnas fria ändkanter.

Den andra åtgärden är att förse plåtarna med i sammanpressat tillstånd samverkande fixeringsorgan t ex i form av pluggar 22 på den ena plåten och därtill anpassade öppningar 23 i den andra plåten. Fixeringsorganen kan utformas på ett stort antal sätt och de skulle även t ex kunna utgöras av veck i plåtarna. Med hjälp av fixeringsorganen tvingas plàtarna att följa varandra då de viras omkring projektilkroppen.

Fixeringsorganen och den "raka" delen projektilperiferin är lösningar som kan vara aktuella vid samtliga typer av radiella vingar. Den omvridbara infästníngen kan dock vara av olika konstruktion.

Vid den på fig 5-11 visade varianten består infästningsdetaljen 19 av en stav med ett i huvudsak halvcirkelformat tvärsnitt vilken är fäst vid den inre fria änden eller kantsidan av plåtens 16 plana eller raka del 24. Det är nämligen så att sammanpressningen av de i vingarna ingående plåtarna och dessas virning omkring projektil- kroppen alltid underlättas om de i vingarna ingående plåtarna har ett centralt mellan kantfogarna i höjd med vingens infästning mot projektilkroppen anordnat rakt eller plant parti. Stavens 19 ändar är förlängda förbi plàtens "raka" del med i huvudsak halvrunda la- _.. 10 10. 460 733 gertappar 30, 31. Infästningsdetaljen 20 består även av en stav utformad som två ändplacerade halvrunda lagertappar 32, 33 samt en längs plâtens 17 plana del 25 fäst spärrlist 26 med rektangulärt tvärsnitt. Med plåtarna i sammanpressat tillstånd erhålles alltså runda sammansatta lagertappar vid de plana plàtpartiernas respek- tive ändkanter.

Den del av projektilen som håller vingarna är utformad som en första ring 27 (fig 10) samt två på ömse sidor därom placerade hållarringar_28, 29 (fig ll) varvid de bägge senare är försedda med parvis motstàende ovala hål 34 och 35 för lagertapparna 30-32 respektive 31-33. Vid monteringen monteras vingarna till ringen 27 varefter hállarringarna 28, 29 monteras så att de utskjutande lagertapparna 30, 31, 32, 33 av infästningsdetaljerna kommer att skjuta in i de ovala hålen 34 och 35 i hàllarringarna 28 respektive 29. Hur det ser ut monterat med vingarna i utfällt läge framgår av fig S. I detta läge anligger lagertapparna 30-33 mot ytterkanterna i respektive ovalt lagerhàl 34 respektive 35. I utfällt läge hålls Vingen på plats dels av lagertapparnas 30-33 ändar i hållarringar- nas 28-29 öppningar dels av att infästningsdetaljens 19 halvcirkel- formade del anligger mot insidan av ett därtill anpassat likaledes halvcirkelformat spår 36 i ringen 27 samtidigt som infästningsde- taljen 20 med sin spärrlist 26 passar in i ett för denna avpassat làsspår 37 som även detta är anbringat i ringen 27. Spàret 36 och làsspâret 37 är anordnade mitt emot varandra i ett urtag eller bottenspâr 38 i ríngens 27 periferi. Spåren löper axiellt relativt projektilens huvudriktning. Vid botten av urtaget 38 är anordnat en krumböjd bladfjäder 39 som ursprungligen är komprimerad mot urta- gets botten men så snart Vingen är helt utfälld kommer att snâppa in mellan plàtarna 15 och 16 och omöjliggöra för dessa att pressas samman av luftkrafterna. Bladfjäderns 39 bredd motsvarar innerut- rymmet mellan plàtarnas 15 och 16 plana delar. Bladfjädern 39 hindrar även infästningsdetaljerna 19 och 20 från att förskjutas ut ur sina respektive urtag i ringen 27.

Vingen hålls infälld med en ej visad anordning. Som fallet med en enda vinge kan anordningen utgöras av en ytterhylsa som avlägsnas ... 11 11 460 758 när vingen skall fällas ut eller hålls vingarna infällda av ut- skjutningsröret.

Av figuren 6 framgår med streckade linjer hur infästningsdetaljer- na ligger i öppningarna 34 och 35 så länge vingen är infälld. In- fästningsdetaljerna och de vingen formande plåtarna ligger alltså i infäst läge relativt centralt för att efter utfällningen sprätta ut mot de ovala hålens 34, 35 motsatta kanter. Av figuren framgår även att spärrlisten 26 ligger något innanför d v s närmare pro- jektilens axel än infästningsdetaljen 19.

Figur 12 och 13 visar ett alternativ till vingens omvridbara lagring enligt fig 5-ll. Huvudprincipen är dock densamma.

Skillnaden ligger i att Vingen i detta fall är fäst vid en roterbar axel 40. Denna axel är försedd med axiellt inriktat rektangulärt bottenspàr 47. Vingens ena plåt här benämnd 41 är med sin plana eller raka del sammanfogad med axelspàrets ena längskant längs med fogen 43. Den andra plåten här benämnd 42 har ett beslag 44 med en spärrkant 45 som då Vingen fälls ut griper in i ett därtill avpassat urtag 46 i spàrets motstäende längskant i spåret 47 i axeln 40. För att inte Vingen skall pressas samman av luftkrafterna finns i botten på urtaget en bukig bladfjäder 48 som pá tidigare beskrivet sätt kan snäppa in mellan plåtarna i vingen så snart denna nått helt utfällt läge. Bladfjädern 48 förhindrar effektivt en sammanpressning mellan vingens plåtar.

Eftersom vingens plåtar vid denna konstruktion i utfällt läge båda är spärrade i samma omvridbara axel så måste denna spärras mot om- vridning? Detta har ordnats sà att axeln 40 är förskjutbar i sin längsled av en icke visad fjäder. Med vingen i helt utfällt läge drar denna fjäder axeln till ett läge där några urtag 51 låser axeln mot vidare omvridning.

För samtliga alternativ förutsätts att vingarnas strävan att inta sin ursprungsform sköter om utfällningen . Ett sätt att öka säker- heten i utfällningen vid "radiella" vingar är att projektilens styrfenor 50 får sätta projektilen i rotation i den riktning som ger en lyftkraft som vill svänga ut vingarna. 12

Claims (13)

0375 460 738 L fa PATENTKRAV

1. För missiler och andra projektiler avsedd utfällbar vinge (V,15) eller fena som från ett första infällt (V1) och in mot projektilkroppen (K) omböjt och inledningsvis spärrat läge vid spärrfunktionens upphörande är utfällbar till ett andra läge där den alstrar för projektilen (P) önskad lyftkraft och/eller styrmoment och varvid den för vingens eller fenans utfällning till dess andra läge erforderliga krafter härrör sig från de spänningar som finns inlagrade i materialet i vingen eller fenan till följd av den deformation som materialet utsatts för vid dess omböjning in mot projektilkroppen k ä n n e t e c k n a d därav att vingen eller fenan i utfällt läge utgörs av två bort från varandra kupade plåtar (1, 2, 16, 17) som är orörligt samman- fogade (3, 18) med varandra längs samtliga kantsidor som ej är direkt eller indirekt infästa mot projektilkroppen och vars kupning är så vald att de tillsammans ger vingen eller fenan dess av aerodynamiska hänsyn betingade tvärsnitt.

2. Vinge (V,15) eller fena enligt krav 1 k ä n n e - t e c k n a d därav att den från dess infästning i projek- tilkroppen (K) och ut till dess ytterända är helt spantfri och endast uppstyvad av plâtarnas (1, 2, 16, 17) kupning och materialets egenstyvhet.

3. Vinge eller fena (V, 15) enligt krav 2 k ä n n e - t e c k n a d därav att den utgörs av tvâ längs kanterna (3) med varandra sammansvetsade eller pà annat sätt med varandra fast förbundna bort från varandra kupade plåtar (1, 2) som i ut- fällt skick sträcker sig lika långt ut på ömse sidor om projek- tilkroppen (K) mot vars periferi den ena plåten (2) anligger och är ínfäst alternativt uppstyrd medan den andra plåtens (1) 13. 460 738 bort fràn den första plåten vända yttersida är understödd av ett i riktning bort från projektilkroppen (K) definierat stödorgan (4) som är fritt rörligt in mot projektilkroppen (K) tillsammans med plátarna (l, 2) då dessa pressas samman och rullas omkring projektilkroppen (K).

4. Vinge eller fena enligt krav 2 eller 3 k ä n n e - t e c k n a d därav att den direkta infästningen mot projektil- kroppen är gjord längs en del av vingen eller fenans profiltvär- snitt där de bägge densamma formande kupade plàtarna (2, 3, 16, 17) i utfällt läge är i huvudsak plana (2, 5, 26) och löper parallellt med varandra.

5. Vinge eller fena enligt krav 4 k ä n n e t e c k n a d därav att den längs sin in mot projektilkroppen vända ändkant är omvridbart lagrad i en åtminstone ett kvarts varv omvridbar i projektilkroppens längsriktning sig sträckande lagring (19, 20, 34, 25, 40) omkring vilken Vingen eller fenan är invridbar mot projektilkroppen (K) förutsatt att de bägge Vingen eller fenan formande kupade plátarna (2, 3, 16, 17) dessförinnan pressats samman till tät och plan anliggning mot varandra och varvid den ena (16) av de tvà Vingen eller fenan formande kupade plàtarna (2, 3, 16, 17) vid sin mot lagringen vända ändkant är infäst (24, 43) mot lagringen (19, 40) längs med utsidan av sin plana del (24) medan den andra kupade plåten (17) längs utsidan av sin därmed parallella ändkant längs med dess plana del (25) är försedd med en lagringen parallellöpande spärrkant (26, 45) som med vingen eller fenan i utfällt läge griper in i ett därför anpassat med projektilkroppen förbundet parallellt med lagringen sig sträckande urtag (37, 46).

6. Vinge eller fena enligt krav 5 k ä n n e t e c k n a d därav dess lagring utgörs av ett första och ett andra par av i huvudsak halvrunda vid utsidan av kanten på de bägge kupade plå- tarnas plana delar (24, 25) infästa med sina halvrunda sidor vända utàt bort från varandra anordnade styrtappar (30-32) vilka 14. 460 738 parvis (31, 32 och 30, 33) lagrats i ovala i projektilkroppen infästa lagringar (34, 35).

7. Vinge eller fena enligt krav 6 k ä n n e t e c k n a d därav att längs den ena av de kupade plåtarnas plana del löper mellan dess styrtappar en styrkant (19) med samma tvärsnitt som och tillverkad i ett stycke med plåtens styrtappar och för vilken det finns ett med projektilen förbundet halvcirkelformat spår (36) medan det mellan den andra plàtens styrtappar löper en spärrkant (26) med rektangulärt tvärsnitt för vilken det finns ett med projektilkroppen förbundet lásspår (37) i vilket spärr- kanten (26) kan snäppa in då Vingen eller fenan är helt utfälld.

8. Vinge eller fena enligt krav 5 k ä n n e t e c k n a d därav att lagringen utgörs av en roterbar axel (40) försedd med en längsgående längs axelns mittre del axiellt centrerat spår (47) med rektangulärt tvärsnitt varvid den första av de kupade plàtarna (41) vid sin plana del är fäst vid den roterbara axeln (10) mot spàrets (47) ena längskant längs med sin ändkant medan den andra av de kupade plâtarna med en längs denna kant anordnad spärrkant (44) är anordnad att i utfällt läge gripa in i ett därtill anpassat urtag (46) i spàrets (47) motstàende längskant.

9. Vinge eller fena enligt krav 8 k ä n n e t e c k n a d därav att den lagringen utgörande axeln (40) medelst en separat fjäder är axiellt förskjutbar från ett första läge, avsett att vara intaget så länge Vingen eller fenan är helt eller delvis infälld till ett andra läge som den kan inta först då den omvridits till det läge som motsvarar den fullt utfällda vingen eller fenan och där axeln medelst ingrepp i med projektilkroppen förbundna organ (51) spärras mot varje fortsatt omvridning av densama varigenom Vingen eller fenan låser i utfällt läge.

10. Vinge eller fena enligt något av kraven 5-9 k ä n n e - t e c k n a d därav att ett rörligt låsorgan (39, 48) finns anordnat i pröjektilkroppen i omedelbar närhet av Vingen eller fenans infästning i densamma och varvid nämnda låsorgan 15. 460 7ssfl medelst fjäderkraft eller på annat sätt är rörligt från ett första infällt läge som det intar så länge vingen eller fenan är fullt infälld till ett andra läge som det kan inta först då densamma är fullt utfälld och varvid làsorganet (39, 48) är infört mellan de bägge kupade plàtarna (16, 17, 41, 42) och där sträcker sig från den ena plàtens insida till den motstàende plàtens insida.

11. ll. Vinge eller fena enligt något av kraven l-10 k ä n n e- t e c k n a d därav att de med varandra längs kantsidorna förenade kupade plàtarna (15, 16) längs sina bredsidor uppvisar varandra motstàende styrklackar (27) respektive urtag (23) vilka då plàtarna pressas dikt an mot varandra går i ingrepp med varandra och vid deras ombockning omkring projektilkroppen tvingar plátarna till en likvärdig töjning i varje del av Vingen eller fenan.

12. Vinge eller fena enligt något av kraven 1-11 k ä n n e - t e c k n a d därav att den är framställd av en titanlegering ett fjäderstàl eller ett armerat plastmaterial.

13. Vinge eller fena enligt något av föregående krav k ä n n e t e c k n a d därav att den är utformad att från ett första helt utfällt läge kunna fällas ned till ett andra infällt läge där de sammanpressade plàtarna tätt anligger mot en i omedelbar omlutning till dess omvridbara lagring belägen plan del (21) av projektilkroppen vilken plana del successivt övergår i en för projektilkroppen utmärkande bukig form och längs vilken Vingen eller fenan virande runt kroppen påbörjas. OPA/Fkb 1988-12-14