SE458988B - Saett att i en elektrostatisk stoftavskiljare faststaella en aendring i stoftavskiljningen - Google Patents

Description

458 988 till en utfällningselektrod, där ett stoftskikt byggs upp. Vanligtvis gäller att ju högre spänningen är, som uppträder mellan elektroderna, desto bättre och mera effektivt sker stoftavskiljningen.

Emellertid är det känt att en sådan spänning kan inte väljas alltför hög, enär alltför höga värden kommer att skapa icke önskvärda överslag mellan elektroderna.

Det är därför vanligt att spänningen mellan emissionselektroder och utfällningselektroder icke hâlles konstant utan periodiskt varieras, från ex. 80% av den spänning, vid vilken föregående överslag skedde, med en långsam stegring tills nästa överslag sker.

Därigenom säkerställs att förändringar i driftsbetingelser leder till en anpassning av spänningen i stoftavskiljaren.

Föreliggande uppfinning får en speciellt lämplig tillämpning vid sådana elektrostatiska stoftavskiljare som är anpassade för att avskilja avse- värda kvantiteter stoft från ett gasmedium och därför består stoftav- skiljaren av ett flertal enheter, med en för varje enhet avsedd, separat styrbar ström- och/eller spänningsmatande krets, samt en tillhörande styrutrustning, vilken möjliggör en separat reglering av varje enhets ström- och/eller spänningsvärden. ' Vid en sådan elektrostatisk stoftavskiljare är det tidigare känt att så påverka varje styrutrustning att den styrbara ström- och/eller spän- ningsmatande kretsen matar elektroderna för enheten med en maximal spän- ning och/eller ström som elektrodgruppen eller enheten kan tåla utan att ett oacceptabelt antal överslag uppstår per tidsenhet.

Det är vidare känt att vissa typer av stoft leder till begränsningar i avskiljarens effektivitet genom att en alltför hög ström per ytenhet mot utfällningselektroderna laddar stoftskiktet snabbare än det urladdas mot utfällningselektroderna. En sådan uppladdning av skiktet leder då till 458 988 genomslag i själva stoftskiktet, varvid stoft kastas ut i gasen igen, s.k. återstrål ni ng.

Det är också känt att avskiljningsgraden i en given stoftavskiljare är beroende av stoftets sammansättning såväl vad gäller maximalt möjlig avskiljning som avskiljning vid en given energitillförsel. Detta leder till en viss överdimensionering av de flesta stoftavskiljare för att inte denna skall begränsa exempelvis urvalet av kolleverantörer.

I vissa fall kan emissionen av stoft via skorstenen bli mindre än en tiondel av föreskrivna gränsvärden om avskiljaren utnyttjas maximalt.

Detta resultat kan förefalla önskvärt men erhålles till priset av avse- värda energiförluster.

Med hjälp av röktäthetsmätare i skorstenen kan driftsparametrarna för den elektrostatiska stoftavskiljaren justeras så att den aktuella emis- sionen av stoft ligger under av myndigheterna fastställt gränsvärde men inte så långt under att onödig energiförlust uppstår. En optimering av F~ parametrarna för de enskilda enheterna 1 stoftavskiljaren är svår att göra p.g.a. att bl.a. en ändring i en enhet leder till förändrade för- hållanden i samtliga nedströms belägna enheter.

Vidare är avståndet till röktäthetsmätaren ofta 100 m eller mer och tidskonstanterna vid reglering blir därför ganska låg.

Optimeringen av parameterarna för de enskilda enheterna försvåras även av den omständigheten att stoftavskiljningen är mycket olika i de olika enheterna med stora kvantiteter avskilt stoft i den första enheten och betydligt mindre i de nedströms belägna enheterna.

I den amerikanska patentskriften 4,490,l59, beskrivs en metod att i en elektrostatisk stoftavskiljare, av ovan angiven beskaffenhet, försöka skapa förutsättningar för att få en effektiv stoftavskiljning vid lågt energibehov genom att för var och en av enheterna så skall dessa i tur och ordning tillföras en ändrad energimatning, med ett på förhand be- 458 988 stämt värde, och därefter âterföres energimatningen till det ursprung- liga värdet. Därjämte fastställes den av den förändrade energimatningen förorsakade ändringen i stoftavskiljningen för var och en utav nämnda enheter, så att vid en utvärdering utav resultatet för samtliga enheter kan den och endast den enhet alternativt de enheter där en förändrad energimatning ger förutsättningar för den effektivaste stoftavskilj- ningen vid lägsta energibehov, inkopplas utan att därför behöva över- skrida ett på förhand bestämt högsta värde på stoftemissionen.

Det är slutligen också känt att elektrostatiska stoftavskiljare, som vanligtvis tillföres högspänd likström, i de flesta fall kräver mindre energi för en given avskiljningsgrad om strömmen tillföres i form av pulser. Dessa pulser kan variera i längd från ca 10 us till 10 ms och kan komma en och en eller i grupper. Uppehâllstiden kan variera från ungefär 1 ms till Is. I dessa fall blir det väsentligt fler parametrar att reglera och därmed blir sökandet efter den bästa arbetspunkten mera komplicerat.

TEKNISKA UVERVÄGANDEN, SOM LIGGER TILL GRUND FUR FURELIGGANDE UPPFINNING Uppfinningen baserar sig på insikten att i en elektrostatisk stoftav- skiljare med flera efter varandra i gasflödet placerade identiska en- heter, matade med samma ström, är spänningen högst i den första enheten och successivt, avtagande i nedströms belägna enheter.' Anledningen till denna avtagande spänning är att det stoft som finns i gasen ger en rymdladdning med en motriktad spänning som följd. Ju mer stoft desto högre motspänning och följaktligen avtar denna motspänning då gasen successivt renas.

Den momentant uppträdande spänningen ger därmed för varje, enhet, en indikation på hur mycket stoft den i den aktuella enheten inkommande eller befintliga gasen innehåller, och stofthalts- och -koncentrations- variationer återspeglas som en förändrad spänning, om strömmen hålles konstant, eller i varje annat fall som en förändring av relationen mel- lan ström och spänning. 458 988 Om den inkommande gasen blir renare sjunker spänningen och om gasen blir mer förorenad stiger spänningen, förutsatt att strömmen hålles konstant.

Eftersom allt stoft i gasflödet genom stoftavskiljaren bidrar till va- riationen ger utvärderingen av spänningsändringen en väsentligt säkrare uppskattning av förändringar i stoftkoncentrationen än en röktäthetsmä- tare, som enbart mäter längs det smala stråk som ljusstrålen passerar.

En röktäthetsmätare förses därför ofta med en integrerande medelvärdes- bildare, vars tidskonstant kan vara över 30s. för att inte alltför osäk- ra och momentant kraftigt fluktuerande värden skall registreras.

Denna insikt användes enligt uppfinningen för att styra, maximera eller optimera driften i en enhet i stoftavskiljaren genom att ström och/eller spänning mätes.

Vid en konstant strömmatning kan man således i princip få ett mått pâ momentan stoftkoncentration i en enhet genom att utvärdera spänningens värde för den enheten.

REDOGURELSE FUR FÖRELIGGANDE UPPFINNING TEKNISKT PROBLEM Under beaktande av teknikens tidigare ståndpunkt, som den ovan beskri- vits, mäste det framstå som ett tekniskt problem att med enkla medel snabbt kunna utvärdera aktuell avskiljningsgrad för en enhet och spe- ciellt gäller detta när avskiljningsgraden skall utvärderas för var och en av, eller en eller flera utvalda, i stoftavskiljaren ingående enheter.

Under beaktande av teknikens tidigare ståndpunkt måste det också få anses vara ett tekniskt problem att med enkla medel kunna fastställa momentan avskiljningsgrad alternativt stoftkoncentration och därav opti- malt kunna styra ström- och/eller spänningsvärden för var och en av enheterna i en elektrostatisk stoftavskiljare.

Det är också ett tekniskt problem att på ett enkelt sätt kunna utvärdera de olika driftsparametrarnas betydelse för den momentana avskiljnings- 458 988 graden, speciellt i ett stoftavskiljande system, som nedströms följs av flera enheter.

Det är vidare ett stort problem att kunna skapa sådana möjligheter att man snabbt kan se förändringen i avskiljningsgraden i en enhet utan att montera in röktäthetsmätare även mellan enheterna för att reducera av- ståndet från enheten till detektorn.

Det är vidare ett mycket kvalificerat tekniskt problem att kunna utvär- dera stoftkoncentrationen i gasen som ett medelvärde över en väsentlig del av kanalens tvärsnitt, i stället för att mäta längs enbart en linje med hjälp av ex. en ljusstrâle.

Det är ett speciellt kvalificerat tekniskt problem att uppfylla ovanstå- ende önskemâl utan att använda speciella instrument, som kräver kostsamt underhåll och är dyra i inköp.

Det är dessutom ett tekniskt problem att göra utvärderingen med hjälp av enbart den på den elektrostatiska stoftavskiljaren vanligtvis redan befintliga utrustningen.

Det är givetvis ett tekniskt problem att göra utvärderingen oberoende av vilken driftsparameter som varieras även i pulsmatade system.

Det är också ett tekniskt problem att göra utvärderingen av en enhets arbetspunkt oberoende av den inkommande gasens stoftkoncentration.

Det är ett kvalificerat tekniskt problem att inse att förändringar i avskiljningsgraden i en enhet påverkar nedströms belägna enheter så att effekten av driftsparameterändringar i den uppströms belägna enheten kan bedömas med hjälp av relationen mellan vissa driftsparametrar i en eller flera nedströms belägna enheter.

Det måste också få betraktas som ett kvalificerat tekniskt problem att med hjälp av en enhets ström- och/eller spänningsmatande krets övervaka 458 988 förändringar av stoftkoncentrationen uppträdande i enheten själv genom att låta kretsen utvärdera relationen mellan momentana (eller medelvär- desbildade) ström- och spänningsvärden i enheten själv.

Det blir då möjligt att åstadkomma en övervakning som kan ske oberoende av om ändringen i stoftkoncentrationen beror på en eller flera uppströms belägna stoftavskiljande enheterns funktion eller på förändringar av till stoftavskiljaren inkomande stoftkoncentrationer.

LUSNINGEN Föreliggande uppfinning anvisar nu en lösning av ett eller flera av ovan angivna tekniska problem genom att anvisa ett sätt att i en elektrosta- tisk stoftavskiljare, med ett inlopp för att mottaga en stoftbemängd gasström och ett utlopp för att avge en i stoftavskiljaren i viss mån från stoft renad gasström, och med ett antal, efter varandra kopplade, med separat styrbara ström- och/eller spänningsmatande kretsar försedda, enheter skapa förutsättningar för att snabbt kunna fastställa en ändring i stoftavskiljningsgraden för en eller flera av nämnda enheter.

Härvid anvisar uppfinningen att för fastställande av nämnda förändring i stoftavskiljningen i nämnda ena enhet utnyttjas uppträdande förändringar i ström- och/eller spänningsvärden gällande för en nedströms, företräd- esvis i en närmast nedströms, belägen enhet.

Nämnda förändring i stoftavskiljningen i nämnda ena enhet kan också fastställas i ett flertal nedströms belägna enheter.

Som redan tidigare redovisats så innebär en ändring av energitillförseln till en uppströms belägen enhet, att i en nedströms, företrädesvis en omedelbart nedströms, belägen enhet kan den av den ändrade energitill- förseln förorsakade ändringen i den uppströms belägna enhetens stoftav- skiljning snabbt utvärderas som en spänningsökning vid ökande stoft- koncentration och en spänningssänkning vid en sjunkande stoftkoncent- ration, om denna matas med konstant ström. Även andra relationer mellan ström och spänning kan utvärderas. 458 988 Vid injustering eller förändring av arbetspunkten för en första enhet hålles exempelvis strömmen i den andra enheten konstant och varje änd- ring i den första enheten, som resulterar i en förbättrad avskiljning, visar sig som en spänningssänkning i den andra enheten medan varje för- ändring som visar sig som en försämrad stoftavskiljning i den första enheten ger en spänningsökning i den andra enheten.

Om en eller flera nedströms belägna enheter matas med en konstant ström kan uppträdda förändringar i spänningen utvärderas för att därav fast- ställa förändringar i stoftkoncentrationen för den gas som lämnar den uppströms belägna enheten och som är föremål för nämnda ändrade energi- matning.

Vidare anvisar uppfinningen att en eller flera nedströms belägna enheter skall kunna matas med en konstant spänning och att dess strömvariation utvärderas eller att samtidiga variationer i ström- och spänningsvaria- tionerna utvärderas.

Spänningsmatningen till en enhet kan också regleras så att spänningen över en nedströms belägen enhet, med konstant strönmatning, minimeras alternativt kan en strömmatning till en enhet regleras så att spänningen över en nedströms belägen enhet, med konstant strömmatning, minimeras.

Om en enhet matas med en pulsad spänning, vars repetitionsfrekvens och/eller pulsenergiinnehâll regleras, så kan även här spänningen över en nedströms belägen enhet, med konstant strömmatning, minimeras.

Speciellt lämpligt har det visat sig vara att låta ström- och spännings- värdena för den nedströms belägna enheten, före utvärderingen av upp- trädande förändringar, vara inställda på sådana värden där varken över- slag eller karaktäristik med negativ resistans föreligger.

Inom uppfinningens ram faller då möjligheten att när en första enhet förts till önskad, optimal eller maximal, funktion så kan en inregle- ringsprocedur upprepas genom att en andra enhet injusteras med motsva- 458 988 rande utvärdering 1 en tredje enhet. Den sista enheten kan inte trimmas in på detta sätt, men där är skillnaden i driftsförhâllandena jämfört med den näst sista enheten ganska liten p.g.a. liten stoftkoncentration och den kan exempelvis ges samma inställning som den näst sista.

Sättet enligt uppfinningen är användbart vid såväl likströmsmatade som pulsmatade enheter och kan användas oberoende av körstrategi. Dess vik- tigaste tillämpning torde vara när maximal effektivitet i stoftavskil- jaren önskas och med lämplig utvärdering kan såväl gränsen för âterstrâl- ning som lämplig överslagsfrekvens fastställas.

Metoden är väl anpassad för automatisk driftsövervakning och låter sig enkelt datoriseras.

FURDELAR _ De fördelar som främst kan få anses vara förknippade med ett sätt i enlighet med föreliggande uppfinning är att härigenom har det skapats förutsättningar för att i en elektrostatisk stoftavskiljare, med ett flertal mellan inloppet och utloppet anordnade med separat styrbara ström- och/eller spänningsmatande kretsar försedda, enheter, mycket snabbt kunna fastställa förändringar i stoftavskiljningen vid en eller flera av dessa enheter och därmed skapa förutsättningar för att få en snabb reglering av aktuell stoftavskiljning.

KORT FIGURBESKRIVNING En för närvarande föreslagen utföringsform, uppvisande de för förelig- gande uppfinning signifikativa kännetecknen, skall närmare beskrivas med hänvisning till bifogad ritning där; figur 1 visar i perspektivvy en installation, som uppvisar ett flertal enheter med endast en transformatorllikriktar- enhet anordnad För en utav enheterna och visad ett stycke ovanför enheten, 458 988 10 figur 2 visar ett kopplingsschema för en transformatorllikrik- tarenhet för en ström- och/eller spänningsmatande krets avsedd för en enhet, figur 3 visar schematiskt ett antal i serie kopplade enheter, var och en försedd med en krets i enlighet med figur 2, u figur 4 visar ett spännings/ström-diagram för de förhållanden som kan få anses föreligga vid de tre i figur 3 visade enheterna, figur 5 visar ett spännings/ström-diagram för de förhållanden som kan fâ anses föreligga vid de tre i figur 3 visade enheterna och där brytpunkterna för återstrålning är visade, figur 6 visar en föreslagen pulsmatning gällande för var och en av enheterna och figur 7 visar i stark förenkling en enheternas separat styr- bara ström- och/eller spänningsmatande kretsar över- ordnad styrenhet.

BESKRIVNING UVER NU FURESLAGEN UTFURINGSFORM Sålunda visar figur 1 i en perspektivvy ett exempel på en elektrostatisk stoftavskiljare 1, bestående utav ett flertal efter varandra kopplade fyra enheter, betecknade A, B, C och D försedda med var sin elektrod- grupp. En transformator/likriktarenhet erfordras för var och en av dessa enheter, men 1 figur 1 har endast en transformator/likriktarenhet vi- sats, och denna har givits hänvisningsbeteckningen 3 och illustreras samverkande med enheten D. Orienteringen utav de fyra enheterna A, B, C och D är sådan att utgången för en enhet är ansluten direkt till in- gången för efterföljande enhet, d.v.s. en ren seriekoppling.

Med hänvisningsbeteckningen "D" illustreras den sista enheten och denna är, vilket figur 1 visar, ansluten med sitt utlopp Sa till en skorsten 4. 458 988 11 Även om här illustreras en elektrostatisk stoftavskiljare uppbyggd av ett flertal enheter så bör beaktas att uppfinningen kan komma till an- vändning även när var och en av dessa enheter kan få betraktas såsom en separat elektrostatisk stoftavskiljare.

En elektrostatisk stoftavskiljare 1, av den typ som här beskrives, skall avskilja från luft eller gas, som bär partiklar, nämnda partiklar. Den partikelbemängda gasströmmen anslutes till ett inlopp 5 för den första enheten "A" och tillåtes att passera igenom den första och sedan i tur och ordning övriga enheter “B“, "C" och "D".

I den första enheten "A", liksom i de övriga, kommer partiklarna att elektriskt laddas av ett elektriskt fält, vilket utbildas mellan i en- heten inbyggda utfällningselektroder, vilka är placerade intill varandra som plattor, och emissionselektroder, placerade emellan plattorna. En stoftpartikel som kommer in i detta fält blir elektriskt negativt laddad och denna partikel attraheras av den positiva utfällningselektroden och repelleras utav den negativa emissionselektroden och därigenom kommer partiklarna att samlas till utfällningselektroden.

Sålunda kommer den stoftbemängda gasströmen, som anslutes till inloppet 5, att renas mer och mer allteftersom gasströmmen passerar igenom enhe- terna “A", "B“, "C" och "D" för den elektrostatiska stoftavskiljaren, varefter sålunda renad och från partiklar avskild gasström passerar genom utloppet 5a till skorstenen 4.

Som ett resultat utav det elektriska fältet kommer således elektriskt laddade stoftpartiklar att ansamlas företrädesvis till utfällningselek- troden och bildar där en beläggning eller ett skikt på plattorna. När denna beläggning eller skikt uppnår en på förhand bestämd tjocklek ska- kas skiktet mekaniskt ifrån utfällningselektroden och faller nedåt.

Partiklarna ansamlas därför normalt i en under varje enhet anordnad stoftficka, och för enheten "A" har stoftfickan tilldelats hänvisnings- beteckningen "a". 458 988 12 Figur 2 illustrerar ett förenklat kopplingsschema för en transforma- tor/likriktarenhet avsedd för enheten “D“, men även övriga enheter har en liknande enhet, vilken visar att en ledning 6a, för växelströmsmat- ning, är ansluten till två tyristorer 8, 8a, anslutna i motsatt rikt- ning. Varje tyristor är försedd med sin egen styrelektrod och dessa har tilldelats hänvisningsbeteckningen 8' och 8a', och dessa är vidare an- slutna till en, som ett block visad, energistyrande krets 7, endast antydd i figur 2.

Kretsen 7 kan företrädesvis vara av en typ som i princip är känd och som redan är visad och beskriven i detalj i den amerikanska patentskriften 4,486,704.

Transformatorlindningen “T1" samverkar med transformatorlindningen “T2", vilken är ansluten till en likriktarbrygga 9. Negativ likriktad spän- ning, som kan anses vara utjämnad på grund av kapacitanserna som är närvarande mellan den jordade utfällningselektroden 11 och emissions- elektroden 10, är ansluten till emissionselektroden 10 för exempelvis enheten "D".

För att styra den momentana spänningen verkande mellan elektrodgrupperna ingående i enheten 2 för stoftavskiljning kräver kretsen 7 information över den momentana likspänningens nivå och strömmens storlek i stoftav- skiljaren. Nivån för den momentana spänningen erhålles via ledningen 12 medan det momentana strömvärdet erhålles via ledningen 13. Tidsmomentet när växelspänningen passerar noll utvärderas via ledningen 14.

Huvudändamälet med kretsen 7 är att styra signalerna på ledarna 8' och 8a' för att därigenom tillåta en styrning och reglering av den ström- och/eller spänning som uppträder i elektrodgruppen "D".

En krets, av den typ som visas i figur 2, är således ansluten till var och en av de olika enheterna, vilka bildar den angivna elektrostatiska stoftavskiljaren. 458 988 13 Det bör beaktas att föreliggande uppfinning inte är begränsad till ett speciellt antal enheter. I förenklande syfte antages i den efterföljande beskrivningen att det föreligger enbart tre enheter, som här tilldelats hänvisningsbeteckningarna "A“, "B" och "C".

En anledning till en sådan förenkling är att den sista enheten "D" inte avskiljer mycket stoft och att enligt uppfinningen skulle denna enhet mycket väl kunna inställas på samma värden som gäller för enheten "C".

Från figur 1 visas att enheten "A" utgöres av den första av fyra enhe- ter, och i vilken den större andelen stoft avskiljes, enheten "B" utgö- res av den andra, den omedelbart nedströms belägna, i vilken en mindre andel stoft avskiljes, samt enheterna "C" och "D" utgöres av den tredje och den fjärde enheten, i vilka än mindre andelar stoft avskiljes.

När nu enheterna "A“, "B" och “C", som figur 3 illustrerar via sina kretsar 7a, 7b och 7c, är matade med en konstant ström kan enheten "A“, "B" resp. "C" tilldelas en ändring i sin energimatning med ett på för- hand bestämt värde från en första energinivå eller spänningsnivå till en andra energinivå eller spänningsnivå och därefter kan energimatningen âterföras till den första energinivån eller spänningsnivån.

En sådan ändring av energimatningen till en enhet ger en ändring i en- hetens stoftavskiljning, vanligtvis så att en ökad energi ger en ökad stoftavskiljning och en minskad energi ger en minskad stoftavskiljning i denna enhet.

Enligt uppfinningen gäller det att så snart som möjligt kunna fast- ställa, exempelvis den av energimatningsändringen härrörande, stoftav- skiljningsändringen.

Härför grundar sig uppfinningen på den insikten att vid en konstant ström för var och en utav de nedströms belägna enheterna kommer stoft- andelsändringen genom nämnda enhet att förorsaka en spänningsändring på 458 988 14 så sätt att en större stoftkoncentration ger en högre spänning och en lägre stoftkoncentration ger en lägre spänning.

Det bör dock beaktas att spänningsändringens_storlek är beroende pà stoftets beskaffenhet och koncentration men detta förhållande kan empi- riskt utvärderas.

Så länge som relativa betraktelser utföres behöver inte absolutvärdet fastställas.

Inom uppfinningens ram faller även den utföringsformen att utan en di- rekt pâtvingad energimatningsändring för den uppströms belägna enheten kan i en enhet aktuell stoftkoncentration avkännas och när denna stoft- koncentration överstiger eller understiger ett på förhand bestämt värde kan enheten ge styrsignaler till den elektriska kretsen för den upp- ströms belägna enheten för att där ändra energimatningen.

I figur 4 antyds den karakteristiska relationen mellan ström och spän- ning i de tre enheterna "A", "B" och "C". Kurvorna beskriver hur spän- ningen ökar med ökande ström i en viss enhet då den arbetar med konstant inkommande gasflöde med konstanta parametrar (temperatur, fukthalt, stofthalt, m.m.). Med beteckningarna 20a, 20b, 20c anges tre olika tänk- bara arbetspunkter för stoftavskiljarens tre enheter "A", "B" och "C", när alla matas med sanma ström.

När enheten "A" ges en förändrad (minskad) strömmatning kommer den att arbeta i punkten 20a'.

Denna ändring av strömvärdet för enheten A gör att den avskiljer mindre stoft och därmed kommer stofkoncentrationen i nedströms belägna enheter "B" och "C" att öka. Denna stoftkoncentrationsändring förändrar arbets- punkten för enheten "B" till 20b' och för enheten "C" till 20c'. Efter- som dessa enheter "B" och "C" fortfarande matas med konstant ström flyt- tas arbetspunkten vertikalt i diagrammet. Med antydda relationer ger den nya arbetspunkten ökad emission av stoft genom skorstenen. 458 988 15 I figur 5 visas förenklat den relation mellan ström och spänning som gäller då stoft med hög resistivitet skall avskiljas. När strömmen sti- ger över ett gränsvärde 30a" sjunker spänningen vid ökande ström. Redan vid ett betydligt lägre värde på strömen börjar dock âterstrâlning från utfällningselektroderna att försämra avskiljningen. En sänkning av ström- men i enhet "A" så att arbetspunkten flyttas frân 30a till 30a' kan alltså ge en förbättrad avskiljning och därmed en spänningssänkning i enheten "B" och "C" som âskâdliggöras av arbetspunkternas förflyttning till 30b' resp. 30c'. I detta fall sökes lätt maximal avskiljning i enheten "A" genom att spänningen över enheten "B" bringas till minimum vid konstant ström. Eventuellt matas enheten "B" under utvärderingen av enheten "A" med reducerad ström, så att inte återstrålning i enheten "B" kan störa mätningen.

I figur 6 visas överst en helvåglikriktad spännings tidsförlopp då tyri- storerna 8, Ba släpper fram alla halvvågspulser till transformatorn "T".

De övriga tvâ visar spänningens tidsförlopp när var tredje eller var femte puls leds till transformatorn "T" för att pulsmata stoftavskilja- ren 2.

Under förhållanden som ger en karakteristika enligt figur 5 är det som regel förmånligt att mata energin pulsvis till den elektrostatiska stoftavskiljaren. Det kan t.o.m. vara så att avskiljningsgraden ökar då energimatningen reduceras till en tredjedel eller en femtedel, som i figur 6.

Om de enskilda pulsernas storlek ökas när antalet per tidsenhet minskas blir avskiljningsgraden oftast ännu bättre. Även dessa förhållanden utvärderas mycket snabbt enligt det enligt uppfinningen anvisade sättet.

En rad parametrar påverkar avskiljningsgraden i en elektrostatisk stoft- avskiljare. Gasens temperatur och fukthalt har stor betydelse och gasens hastighet är en kritisk storhet. Medan detta försvårar lângtidsjämförel- ser kan det också användas som felindikering. Avvikelser från normala 458 988 16 värden som ej kan äterföras indikerar att något ej fungerar i processen före stoftavskiljaren.

Om stoftavskiljarens samtliga enheter "A" , “B", "C" och "D" övervakas av ett centralt datasystem, som då kommunicerar med samtliga enheter optimeras driften av stoftavskiljaren på mycket kort tid genom successiv injustering av de olika enheterna. Den normala driften störs i mycket ringa grad, vilket ger små extra förluster av energi och små stoftut- släpp jämfört med hittills utförd injustering med den förhållandevis avlägsna och tröga röktäthetsmätaren.

Speciellt föreslår föreliggande uppfinning att nämnda av stoftkoncentra- tionsvariationer beroende ström- och/eller spänningsvariationerna skall vara fastställbara i den omedelbart nedströms belägna enheten "B", eftersom det där är att förmoda den största ändringen.

Via den separat styrbara ström- och/eller spänningsmatande kretsen 7b för den nedströms belägna enheten "B", där nämnda enhet är matad med konstant ström, är nämnda ändring i stoftavskiljningen utvärderbar som ett mot spänningsvärdets förändring svarande värde korrigerat med en faktor gällande exempelvis för stoftbeskaffenhet och/eller koncentra-' tion.

Alternativt kan via nämnda ström- och/eller spänningsmatande krets matad med en konstant spänning, nämnda ändring i stoftavskiljningen blir ut- värderbar som ett mot strömvärdets förändring svarande värde ävenledes vid behov korrigerat enligt ovan.

Det är uppenbart att den visade beskrivningen har koncentrerats till en sänkning utav energinivån för enheten "A" och att en utav den sänkta energimatningen svarande spänningsökning eller -sänkning utvärderas i en eller flera nedströms belägna enheter, men uppfinningen kan givetvis utnyttjas och användas även när den ändrade energimatningen avser en ökning från en energinivå till en högre energinivå och därvid utvärdera den sänkning eller höjning av spänningen som kommer att ske i en eller 458 988 17 flera nedströms belägna enheter på grund av den ändrade stoftavskilj- ning, som denna högre energimatning kan komma att förorsaka.

Med hänvisning till figur 7 visas i stark förenkling en styrenhet 21.

Via en i styrenheten 21 ingående tidskrets 22 kan omkopplare 23a, 23b och 23c styras att anslutas under olika tidsavsnitt "t1“ och "t2" o.s.v. till var och en av enheterna "A" och "B".

Under tidsavsnittet "tl" är omkopplaren 23a aktiverad och under samma tidsavsnitt är avkänningskretsar 24b och 24c, för att fastställa momen- tana spänningsvärdet i enheten "B" och “C“, inkopplade. _ Ett alternativ är att enbart avkänna uppträdande momentana värden i enheterna.

Via en beräkningsenhet 25 kan variationen av stoftkoncentrationen fast- ställas, eventuellt under utnyttjande av en förprogrammerad korrektions- faktor.

Intet hindrar att utnyttja spänningsvärdesförändringarna för de båda enheterna "B" och "C" för att därav fastställa inom tidsavsnittet "tl" uppträdande variationer i stoftkoncentrationen från enheten "A".

Denna medelvärdesbildning kan ske under högst 1 minut, företrädesvis mindre än 15 sekunder.

Vidare föreslås, speciellt vid pulsmatning, att den av stoftkoncentra- tionen beroende relationen skall utvärderas genom medelvärdesbildning av ett flertal uppträdande ström- och/eller spänningsvärden.

Uppfinningen är givetvis inte begränsad till den såsom exempel angivna utföringsformen utan kan genomgå modifikationer inom ramen för uppfin- ningstanken illustrerad i efterföljande patentkrav.

Claims (10)

458 988 /8/ PATENTKRAV

1. Sätt att i en elektrostatisk stoftavskiljare (1), med ett inlopp (5) för att mottaga en stoftbemängd gasström och ett utlopp (Sa) för att avge en i viss mån från stoft renad gasström, och med ett antal, efter varandra kopplade, med separat styrbara ström- ooh/eller spänningsmatande kretsar försedda, enheter (A,B,C,D), fastställa en ändring i stoftavskiljningen i en av nämnda enheter (A), k ä n n e t e c k n a t 'därav, att för fast- ställande av nämnda förändring i stoftavskiljningen i nämnda ena enhet (A) utnyttjas uppträdande förändringar i ström- och/eller spänningsvärdena gällande för en nedströms belägen enhet (B, C eller D).

2. Sätt enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda förändring i stoftavskiljningen i nämnda ena enhet (A) fastställes i en närmast nedströms belägen enhet (B).

3. Sätt enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda förändring i stoftavskiljningen i nämnda enhet (A) fastställes i ett fler- tal nedströms belägna enheter (B,C).

4. Sätt enligt patentkravet 1, 2 eller 3, k ä n n e t e C k n a t därav, att en eller flera nedströms belägna enheter (B,C) matas med en konstant ström och att uppträdande förändringar i spänningen utvärderas för att därav fastställa förändringar i stoftkoncentrationen för den gas som läm- nar den uppströms belägna ena enheten (A).

5. Sätt enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t därav, att en eller flera nedströms belägna enheter (B,C) matas med en konstant spänning och att dess strömvariation utvärderas.

6. Sätt enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t därav, att för den nedströms belägna enheten (B) utvärderas den samtidiga variationen av uppträdande ström- och spänningsvärden. 458 988

7. Sätt en1igt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att en spänningsmatning tili en enhet (A) regieras så att spänningen över en ned- ströms beiägen enhet (B), med konstant strömmatning, minimeras.

8. Sätt eniigt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att en strömmatñing tiiï en enhet (A) regieras så att spänningen över en ned- ströms beiägen enhet (B), med konstant strömmatning, minimeras.

9. Sätt enïigt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att en enhet matas (A) med en pulsad spänning vars repetitionsfrekvens och/e11er puisenergiinnehåïi regieras så att spänningen över en nedströms beïägen enhet (B), med konstant strömatning, minimeras.

10. Sätt eniigt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att ström- och spänningsvärdena för en eïler fiera nedströms beiägna enheter (B,C) är, före utvärderingen av uppträdande förändringar, instäïïda pâ sådana värden där varken översïag eïïer karaktäristik med negativ resistans före- iigger.