SE458786B - Magnettaendsystem med svaenghjul jaemte svaenghjulsanordning med ett dylikt taendsystem - Google Patents

Description

458 10 15 20 25 30 35 786 innebär att motorsågen eller motsvarande blir lättare att bära. Vidare förbättras den magnetiska samverkan mellan magnetenheten och den permeabla spolens kärna när magnetenheten utformas enligt föreliggande uppfinning, vilket medför en minskning av läckflödet mellan dessa delar i förhållande till kända magnettyper som används i tändsystem och liknande.

Vanligen anordnas ett flertal kylflänsar runt svänghjulets periferi, varvid några av dessa flänsar placeras ovanpå den inbäddade magneten.

Beroende på att magneten som hittills använts varit större har stor- leken på kylflänsarna ovanpå magneten dock varit tämligen liten.

Följaktligen syftar föreliggande uppfinning vidare till att erbjuda en förbättrad magnetenhet av ovan beskrivna typ, vilken på grund av sitt mindre omfång medger användning av större kylflänsar på svänghjulet i det område som upptas av magnetenheten, vilket ökar kyleffekten av dessa flänsar och den totala kyleffekt som åstadkommas av svänghjulet.

Ett vidare syfte med uppfinningen är att erbjuda förbättrade magnet- enheter av ovannämnda typ i samverkan med tändsystem med folieström- índuktorer, såsom närmare skall beskrivas nedan.

Ett annat syfte är att använda den nämnda förbättrade magnetenheten i motorsågar, grästrimmers och liknande.

Andra syften och fördelar med uppfinningen kommer att framgå av följande beskrivning och patentkrav tillsammans med figurerna.

KORTFATTAD FIGURBESKRIVNING Pig. 1 är en perspektivisk vy av ett magnettändningssystem för en :_ k förbränníngsmotor med gnisttändning, vilket utnyttjar_en;_ krets med fiflieströmínduktor som passar att användas till- sammans med magnetenheten enligt föreliggande uppfinning; Fig. 2 är ett kretsschema över en illustrativ tändkrets med folie- ströminduktor enligt Pig. 1; 10 15 20 25 30 35 Fig. 3 Fig. 4 Pig. 5 Ff§_.76 Fig. och 8 Fig. 9 Fig. 10 Fig. 11 Fig. 12 458 786 är ett diagram över utsignalen från pick-up-spolen i tänd- kretsen enligt Fig. 2; är en vy uppifrån av ett illustrerande utförande av ett förbättrat svänghjul enligt uppfinningen; är en sidovy av svängnjulet i Fig. 4; är en del av ett snitt längs linjen 6-6 i Fig. 5 tilIsammans med ett snitt genom en magnetiskt permeabel kärna i samverkan med magnetenheter inbäddade i svänghjulet; är snittvyer längs linjerna 7-7 resp 8-8 i Fig. 4: är en sidovy av ett utförande av magnetenheten som kan användas i föreliggande uppfinning, innefattande en magnet och poldelarna till denna; är en vy uppifrån av magnetenheten i Fig. 9; är ett snitt längs linjen 11-11 i Fig. 9; och är en ändvy av magnetenheten i Fig. 9.

BESKRIVNING Av FÖRBDRAGNA UTFÖRINGSFORMER Hänvisningar görs till figurerna, där samma hänvisningsbeteckningar för samma detaljer används.

Föreliggande uppfinning kan användas med olika typer av magnettänd- niggssystem, t ex de som presenteras i nämnda amerikanska patent; skrifter. Ett tändsystem som särskilt passar föreliggande uppfinning visas i Fig. 1 och 2. I detta system används en krets med folieström- induktor (Current Sheet Inductor, CSI)), i vilken ingår ett första och ett andra ledande skikt som avdelas och isoleras från varandra med ett dielektrikum som ger kapacitiv och induktiv koppling däremellan. Ett 458 786 10 15 20 25 30 35 sådant nätverk beskrivs i detalj 1 US 4 561 707.

Fig. 1 visar ett tändsystem 100 med en spole 102 som genererar ladd- nings- och triggningsspänning. Spolen 102 innefattar en mångvarvig lindning 104 som sitter utanpå ena skänkeln 106 av en laminerad, i huvudsak U-formad magnetisk kärna 108, vars andra skänkel 106' 'medverkar till att fullborda en magnetisk krets enligt nedan. Ett pulsgenererande system 110 har placerats ovanpå nämnda laddnings- och triggningsgenererande spole 102 såsom visas. Det pulsgenererande systemet 110 innefattar en CSI-krets 112, en induktionsspole 114 för utpuls och en kärna 116 såsom visas i Fig. 2. Laddníngs- och triggningsspolen 102 och CSI-kretsen 112 är förbundna medelst olika elektriska komponenter, vilka lämpligen monterats på ett tryckt kretskort (som icke visas), varvid dessa detaljer företrädesvis har inkapslats i något kapslingsmaterial, generellt markerat 118.

I normalfallet monteras tändsystemet 100 intill ytterkanten på ett svänghjul i en förbränningsmotor, enligt nedan, på vilket sitter en eller flera permanentmagneter som föres förbi den laminerade kärnans 108 polytor för varje varv motorn gör, varvid genereras elektrisk energi till tändsystemet medelst laddnings- och triggningsspolen 102 enligt nedan. De fysiska enheter som visas i Fig. l och deras samver- kande elektriska organ är sammankopplade enligt schemat i Fig. 2.

CSI-kretsen 112 representeras i Fig. 2 av konventionella induktor- symboler invid varandra men utan elektrisk förbindelse. Utgångs- induktorspolen 114 ritas som fyra eeriekopplade delspolar Ll - L4 och den magnetiska kärnan 116 visas som liggande mellan CSI-kretsen och utgângsspolen 114. Anslutningarna Tl och T2 visas som uttag på vardera av de ledande remsorna för att visa att dessa anslutningar kan placeras mellan ändarna på respektive remsa för att variera deras kapacitiva/induktiva karakteritiker. Uttagen placeras så att«elëktron- flödet i åtminstone en del av de ledande remsorna under urladdning är lika riktat så att magnetfältet förstärks enligt ovan. 10 15 20 25 30 35 458 786 Laddnings- och triggningsspolen 102 visas som lindning med uttag som ligger intill en schematiskt ritad permanent magnetenhet av i och för sig känt slag, som sveper förbi laddnings- och triggningsspolen 102 för varje varv som motorn gör och därvid inducerar ett elektiskt flöde i spolen. En del GEN av spolen ger upphov till laddning och en mindre del TRIG av spolen ger upphov till tríggsignal. En ände av spolens GEN-del är förbunden med uttaget T1 via en PN-diod D1, medan den andra ängengav spoldelen GEN är förbunden med uttaget T2 på CSI-kretsen 112.

Enzkiselstyrd likriktare (tyristor) SCRl med uttagen MTl, MT2 och G, samt en PN-diod D2 sitter mellan uttagen T1 och T2, medan en resistor H1 sitter mellan ändarna på den laddningsgenererande delen GEN på spolen 102. Triggkretsen innefattar en PN-diod D3 och en resistor R2 i serie med uttaget MT2 på SCR1 och en resistor R3 ansluten mellan styret G på tyristorn och förbindelsepunkten mellan dioden D3 och resistorn R2.

Såsom visas i Fig. 3 och som skall diskuteras närmare nedan, har magnetenheten 120, som passerar spolen 102 för varje svänghjulsvarv (Fig. 4), utformats för att inducera ett strömflöde som kännetecknas - av en inledande positiv svängning 122, en därpå följande negativ växling 124 och en avslutande positiv växling 126. När magnetenheten 120 passerar laddnings-/triggningsspolen 102, genererar den positiva svängningsdelen 126 en positiv spänningsskillnad, varvid resistorn R1 åstadkommer den önskade belastningen, medan dioden Dl likriktar urladdningen så att CSI-kretsen 112 blir uppladdad. Laddningsmängden i CSI-kretsen är tillräcklig för att ge den önskade utgående pulsen.

Tidsförloppet för den tillförda elektriska energin vid laddningen påverkas av impedansen hos de komponenter som finns i samma krets som CSI-kretsen 112, så att varje magnetiskt fält som bildas vid ladd- ningen blir på ett önskat sätt svagare än vad som krävs för att indmcera en puls i utgångsspolen 114. CSI-kretsen behåller sin-1add- ning tills magneten(-erna) passerar spolen 102 nästa gång, varvid den följande negativa svängningsdelen 124 byter riktning på strömmen i spolen 102 samtidigt som dioden D1 förhindrar att den uppladdade CSI-kretsen 112 urladdas. Dioden D3 likriktar triggpulsen från spolens TRIG-del, när magnetenheten 120 sveper förbi och ger en puls till 458 786 10 15 20 25 30 35 styret G på tyristorn SCR1, vars triggpunkt avgörs av spänningsdelaren H2 och R3. När strömmen in till styret på SCRl når triggnivån, börjar SCR1 leda och shuntar samman de ledande remsorna så att en transient urladdningsström börjar flyta, vilken genererar ett snabbt föränder- ligt magnetfält, vars flödeslinjer koncentreras av kärnan 116 och passerar utgångsspolens 114 lindningar så att den önskade spännings- pulsen uppstår över gapet G. Nästa positiva svängningsdel 126 laddar åter upp CSI-kretsen 112 enligt ovan och bibehåller laddningen tills svänšhjulet och dess magnetenhet 120 passerar laddnings- och trigg- ningsspolen 102 vid nästa svänghjulsvarv. Vid denna tidpunkt finns en positiv svängningsdel 122, som mycket snabbt ger extra energi att ladda CSI-kretsen, om denna t ex inte skulle vara helt uppladdad av den sista positiva svängningsdelen i föregående serie av svängningar.- På detta sätt arbetar kretsen för att ge pulser till gnistgapet.

Tändsystemet enligt Fig. 1 och 2 passar utmärkt till små bensindrivna tvåtaktsmotorer av den typ som används till grästrimmers, motorsâgar, gräsklippare, kantskärare . vattenpumpar, häcksaxar, elgeneratorer och liknande. Dessutom kan CSI-system med batteridrift användas i fler- cylindriga motorer, t ex för fordon. En CSI-krets kan monteras på eller kopplas till varje tändstift, varvid laddning och urladdning styrs av en central enhet, t ex en central enhet för att styra ' elektronisk bränsleinsprutning.

Förutom i tändsystem enligt ovan kan CSI-pulsgeneratorer och andra tändsystem användas vid generering av radarpulser och vid tändning av fyrverkeripjäser, t ex.

I Fig. 4-12 visas det förbättrade svänghjulet och magnetenheten enligt uppfinningen. Som framgår av Fig. 4-2 ingår i det förbättrade sväng- hjuÄetrl2l en kropp 123 med ett centralt hål 125 som sträckerJs1g=- genom nämnda kropp för montering på en motoraxel eller liknande (ej visad). På kroppen 123 och utstickande från denna sitter ett i huvudsak rörformigt organ 127 med små fenliknande utskott 128, som sticker ut från dess periferí, vilka utskott genom sin utformning medverkar vid kylningen. Dessutom är innerytorna på utskotten 128 i 10 15 20 25 30 35 458 786 kontakt med en startanordning (ej visad) anordnad inuti det rörformade organet 127.

Från kroppens 123 ytterkant sträcker sig också ett antal vingar 130, som också medverkar i kylningen. Vingarna kan indelas i två grupper, nämligen dels de vingar 132 som ligger över de magnetenheter 120 som är inbyggda mittemot varandra i svänghjulets periferi och dels de vingar 134 som ligger längs resten av svänghjulsperiferin. Såsom framgår av Fig. 7 och B har vingarna 132 mindre ytarea än vingarna 134. Inte desto mindre har vingarna 132 större area än enligt känd teknik, beroende på att magnetenheten 120 är mindre enligt före- liggande uppfinning. Detta illustreras i Fig. 8 där den streckade linjen 136 visar ungefär hur höga äldre magnetenheter är. Man kan alltså se att den yta av vingarna 132, som ligger ovanför den streckade linjen 136, motsvarar ytarean på de vingar som enligt känd teknik är anordnade över magnetenheten 120, medan den yta på vingarna 132 som ligger under den streckade linjen 136 representerar en ökad yta på dessa vingar, vilken möjliggjorts av att den uppfinningsenliga magnetenheten är mindre. Eftersom denna areaökning gäller alla vingar 132 som ligger ovanför magnetenheten, så uppnås en betydande ökning av kylflänskapaciteten.

I Fig. 6 återges sambandet mellan den inbäddade magnetenheten 120 och den magnetiskt permeabla kärnan 108, varvid spolarna och andra element i anslutning till kärnan uteslutits för tydlighets skull. Magnet- enheten 120 innefattar en magnet 138, som normalt kan vara av typen Alnico, och poldelarna 140 och 142, som lämpligen kan tillverkas pulvermetallurgiskt. Enligt vad som närmare beskrivs nedan, är poldelarna asymmetriska sett i ett plan vinkelrätt mot svänghjulet 121 och är företrädesvis asymmetriska i svänghjulets plan. Fig. 9-12 visar bäêt äsymmetrin i det mot svänghjulet 121 vinkelräta planetffßëšša figurer visar magneten monterad med poldelarna 140 och 142. Poldelarna inkluderar breda låga bitar 140a och l42a, sluttande mellanbitar 140b och 142b samt smala bitar l40c och 142c. Ovansidorna 144 och 146 på poldelarna 140 resp 142 utgör polytorna med luftgapet 145 (Fig. 4 och 5) sig emellan. Enligt vad som beskrivs närmare nedan och som visas i |'\\ 458 786 10 15 20 25 30 35 Fig. 6, är dessa polytor lämpligen asymmetriska med polytan 144 större än polytan 146.

Som framgår av Fig. 9 och 12 anligger poldelarnas nederbitar 140a och 142a mot hela ändytorna l38a och 138b på magneten 138, vilket opti- merar flödesöverföringen mellan magneten och dess poldelar. Särskilt motsvarar höjden på bitarna l40a och 142a höjden på magneten 138, såsoméframgår av Fig. 9. Vidare framgår av Fig. ll att bredden på bitarna l40a och l42a motsvarar bredden på magneten 138. Såsom_framgår av Fig. ll och 12 är bredden på bitarna l40c och l42c mindre än bredden på bitarna 140a och l42a, mätt i rotorns 122 axialriktning, dvs vinkelrätt mot rotorns plan, såsom nämndes ovan. Som ett resultat av att poldelarnas omfång minskar, koncentreras flödet som magneten 138 alstrar däri när det närmar sig och lämnar polytorna 144 och 146.

Denna flödeskoncentration gör det möjligt att använda en mindre magnet 138 än som tidigare använts. Hittills har storleken på magneten 138 varit bestämd av den nödvändiga flödesändringen i kärnan 108 för att signaler av tillräcklig styrka ska uppstå i tillhörande tändkrets.

Normalt har inte tidigare skett någon minskning av poldelarnas omfång i rotorns axiella riktning och följaktligen heller ingen flödes- koncentration av det slag som föreliggande uppfinning medför. Åtmins- tone delvis beroende på denna flödeskoncentration kan magneten 138 göras 20-25 % mindre till volymen eller vikten och ändå ge upphov till tillräckligt flöde i kärnan 108 för att flödesändringarna ska vara tillräckliga för tändkretsen. Den minskade magnetstorleken innebär minskad rotorvikt och naturligen mindre vikt hos den utrustning i vilken rotorn ingår. Eftersom denna utrustning normalt är bärbar, har alla viktminskningar som kan göras stor betydelse.

Vidare kan bredden på kärnan 108 minskas också därför att flödes- läckaggt blir mindre genom att poldelarna 140 och 142 och deras--;_ respektive polytor 144 och 146 får mindre area. Detta innebär att den ökade flödestätheten som beror på minskad area hos poldelarna 140 och 142 också ger upphov till mindre flödesläckage och därmed mer flödes- koppling mellan poldelarna 140 och 142 samt kärnan 108. 10 15 20 25 30 35 458 786 I minst en tidigare känd anordning har utnyttjats en inbäddad magnet- enhet i ett svänghjul, där bredden på magnetenhetens poldelar var större på ställen innanför periferin än på ställen på periferin, vilket var avsett att åstadkomma att poldelarna skulle hållas på plats i svänghjulet. I dessa tidigare anordningar utnyttjades dock inte ökad flödestäthet för att minska magnetstorleken och därigenom uppnå de fördelar som föreliggande uppfinning har enligt ovan.

Efterïdenna beskrivning av asymmetrin hos poldelarna 140 och 142 i ett plan vinkelrätt mot rotorns plan, ska nedan beskrivas asymmetrin hos poldelarna sett i rotorns plan. Allmänt sett är polytans 144 area företrädesvis större än polytans 146 area, ity att polytorna normalt är lika breda men polytans 144 längd längs svänghjulet 121 periferi är längre än motsvarande mått hos polytan 146. Dessa polytor är följakt- ligen asymmetriska i rotorns plan. Som framgår av Fig. 6 roterar svänghjulet 121 i pilens riktning. När framkanten 152 på biten 140c på poldelen 140 passerar kanten 109 på kärnans 108 skänkel 106, inleds den positiva svängningsdelen 122 (Fig. 3). När svänghjulet 121 fort- sätter sin rotation, överförs mer flöde från poldelen 144 till skänkeln 106, varigenom svängníngsdelen 122 skapas. Så länge polytan 144 förblir under skänkeln 106, genereras svängningsdelen 122. e Ifråga om bildandet av den negativa svängningsdelen 124 bör noteras att den streckade linjen 150 motsvarar en tänkt mittlinje för kärnans 108 skänkel 106 och därmed för spolen 102 som lindats kring skänkeln 106, vilken spole bör vara symmetriskt lindad. En spalt 155 är anordnad mellan poldelarna 140 och 142. När spaltens mitt passerar centrumaxeln 150 för spolen 102, byter flödet i skänkeln 106 snabbt riktning och börjar generera den negativa svängningsdelen 124. Medan poldelarna 144 och 146 förblir under kärnans 108 skänkel 106, förblir flQ§et.i skänkeln i huvudsak konstant. Så snart bakkanten l5§_på=biten 142c kommer fram från att ha varit under spolen och passerar sista kanten l09a på skänkeln 106, byter flödet åter snabbt riktning och börjar generera den andra positiva svängningsdelen 126. Varje gång en magnetenhet 120 passerar under spolen 102 genereras denna följd av två positiva och en negativ svängning. 458 786 10 15 20 25 30 35 10 I Fig. 6 bör noteras att bakkanten 154 på poldelen 140 och framkanten 156 på poldelen 142 är i huvudsak parallella och lutar i förhållande till en radie genom svänghjulets centrumhål 125. Linjen 154a är en sådan radie, medan linjen 154b sammanfaller med kanten 154 på poldelen 140. vinkeln o är lutningen hos kanterna 154 och 156 i förhållande till radien l54a. vinkeln o är lämpligen över tio grader, medan fram- kanten 152 på poldelen 140 och bakkanten 158 på poldelen 142 företrä- desvis är i huvudsak i linje med svänghjulets radialriktning. När kašterna 152 och 158 passerar spolens 102 centrumlinje 150 (vilken också företrädesvis sammanfaller med en svänghjulsradíe), kommer de sålunda att i huvudsak ha samma riktning som centrumlinjen, medan kanterna 154 och 156 på spalten 155 kommer att luta med vinkeln a i förhållande till centrumlinjen. Normalt bör kanterna 152 och 158 inte luta mer än fem grader mot centrumlinjen 150, när de passerar denna linje, medan kanterna 154 och 156 bör luta mer än plus/minus tio grader. Som läget är i Fig. 6 antas vinkeln o sålunda vara positiv och minst tio grader. Kanterna 154 och 156 kan dock luta åt motsatt håll mot i Fig. 6, så att linjen 154b är på motsatt sida om linjen l54a i förhållande till läget i Fig. 6, vilket innebär att vinkeln u skulle få ett negativt värde om minst minus tio grader. x Ehuru de i Fig. 6 avbildas asymmetriska i rotorns plan, så kan pol- delarna 140 och 142 även vara symmetriska i detta plan, varvid ytorna 144 och 146 skulle bli i huvudsak lika stora och kanterna 154 och 156 i huvudsak sammanfalla med radier genom svänghjulscentrum. Det asym- metriska utförande som visas i Fíg. 6 är dock att föredra, eftersom betydande storleksminskning för magneten 138 och kärnan 108 då kan uppnås. Asymmetrin i planet vinkelrätt mot rotorn är normalt sådan att bredderna på bitarna 140c och l42c är ungefär 70- 80 % av bredderna på bitarna 140a resp l42a.

Allmänt sett bör minskningen av poldelarnas brëfidlä det mot rotorn vinkelräta planet vara sådan att den däpaQ;, resulterande flödeskoncentrationen räcker för att kompensera minsk- ningen av magnetens 138 storlek, så att energin i svängningsdelarna 124 och 126 fortfarande räcker för att åstadkomma den nödvändiga laddnings- och triggningseffekten åt tändkretsen. 10 458 786 ll Det bör framgå att ovanstående beskrivning i detalj av de olika utförandena av uppfinningen endast syftar till att exemplífiera. Olika detaljer i utförandet och konstruktionen kan mødifieras inom uppfin- níngstankens ram såsom denna definieras i efterföljande patentkrav. ill, |

Claims (12)

458 786 10 15 20 25 30 35 12 PATENTKRAV

1. Magnettändsystem (100) med ett svänghjul (121) i vars periferi minst en magnetenhet (120) byggts in, en magnetiskt permeabel kärna (108) placerad intill nämnda svänghjul, och en spole (102) lindad kring nämnda kärna och förbunden med en tändkrets sålunda att en spänningsvågrörelse induceras i nämnda spole och överförs till nämnda krets varje gång magnetenheten passerar spolen, vilken vågrörelse innefattar minst en positiv första svängningsdel (122) följd av en negativ svängningsdel (124) och därefter en andra positiv svängnings- del (126), och vilken magnetenhet (120) innefattar en magnet (138) med första (138a) och andra (l38b) ändytor och första (140) och andra (142) poldelar, varvid nämnda poldelar har första bitar (l40a, 142a) vilka anligger emot nämnda respektive ändytor samt andra bitar (l40c, l42c) vilka innefattar polytor (144, 146) på nämnda svänghjuls periferi, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda poldelar (140, 142) är asymmetriska i ett plan vinkelrätt mot svänghjulets plan på ett sådant sätt att nämnda andra bitar av poldelarna (l40c, 142c) har en bredd i nämnda vinkelräta plan som är mindre än bredden av nämnda respektive första bit (l40a, l42a), vilket medför en koncentration av det flöde som nämnda magnet orsakar genom nämnda polytor (144, 146), varigenom magnetens (138) storlek kan minskas utan att väsentligen minska energin i nämnda negativa (124) och positiva (126) svängninga- delar av den spänningsvågrörelse som matas till tändkretsen.

2. Tändsystem enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att bredden på nämnda andra bitar (l40c, l42c) av poldelarna är ungefär 70-80 % av bredden på nämnda första bitar (1403, l42a).

3. Tändsystem enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda första bitar (140a, l42a) av poldelarna helt täcker respektive nämnda ändytör (138a, l38b) på magneten (138). __ .f- _.

4. Tändsystem enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda poldelar (140, 142) är tillverkade pulvermetallurgiskt. 10 15 20 25 30 35 458 786 13

5. Tändsystem enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda svänghjul är anordnat att rotera i en förutbestämd riktning och att nämnda polyta (144) på den första poldelen (140) är anordnad att _passera förbi nämnda spole (102) före polytan (146) på den andra poldelen (142), varvid nämnda poldelar är asymmetriska sett i rotorns plan på ett sådant sätt att den första poldelens polyta har större area än den andra poldelens polyta. '

6. Tändsystem enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda spole (102) har en centrumaxel (150) och nämnda andra bit (140c) av den första poldelen (140) har en främre kant (152) som är anordnad att först passera spolen och en bakre kant (154), att nämnda andra bit (l42c) av nämnda andra poldel (142) också har en främre kant (156) som är anordnad först att passera kärnan och en bakre kant (158), varvid det finns en spalt (155) mellan den första poldelens bakre kant och den andra poldelens främre kant, och att dessa båda kanter båda lutar mot nämnda centrumaxel i spolen med en vinkel u som uppgår till minst plus eller minus tio grader när nämnda kanter passerar axeln.

7. Tändsystem enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t av att den andra poldelens (142) bakre kant (158) lutar mot nämnda centrumaxel (150) med en vinkel som inte överstiger plus eller minus fem grader när nämnda bakre kant passerar centrumaxeln.

8. Tändsystem enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda svänghjul (121) runt sin periferi är försett med kylflänsar (130) av vilka åtminstone några (132) befinner sig invid den del av svänghjulet vari nämnda magnet (138) ligger inbyggd, medan resten (134) av kyl- flänsarna befinner sig längs resten av svänghjulets periferi, varvid nämnda minskning av nämnda magnets storlek leder till en ökning av areänšav nämnda flänsar och därmed till en ökning av svänghjüïätš' kylförmåga.

9. Tändsystem enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att minst två magnetenheter av nämnd typ (120) är inbyggda i svänghjulets (121) periferi. 458 786 10 15 20 25 30 35 14

10. Tändsystem enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda magnettändningssystem (100) ingår i en motorsåg.

11. Tändsystem enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda magnettändníngssystem (100) ingår i en grästrimmer.

12. Svänghjulsanordning ingående i ett tändsystem enligt något av kraven 1-ll, k ä n n e t e c k n a d av att den är försedd med flera kyšïlähsar (132, 134) längs sin periferi,_av vilka åtminstone några (132) är belägna invid en del av svänghjulet, i vilket nämnda magnet- enhet (120) är inbyggd, medan resten av dem (134) är belägna längs resten av svänghjulets periferi, varvid den magnetiskt permeabla kärnan (108) är anordnad intill svänghjulet. )| ',