SE457822B - Foerfarande foer aastadkommande av selektivt styrda tryckpulser i en gasmassa samt anordning foer genomfoerande av foerfarandet - Google Patents

Description

457 822 En förutsättning för att man skall kunna åstadkomma en sådan behandling av en gasmassa är att de i gasmassan alstrade pul- serna har en avsevärd akustisk effekt.

För behandling av luft vid sådana tillämpningar som omnämnts ovan uppnås bästa resultatet då de alstrade pulserna har en frekvens som ligger kring nedre gränsen för det hörbara området. Vid dessa låga frekvenser dämpas pulserna ej ut i samma utsträckning som vid högre. Dessutom medför den stora våglängden att pulsernas utbredning kan ske förbi och vid sidan om eventuellt hindrande väggar så att de når fram med lika stort ljudtryck till alla delar i det aktuella utrymmet.

Kända metoder för alstring av tryckpulser eller ljudvågor i av- sikt att behandla en gasmassa har ej förmått åstadkomma pulser med tillräckligt energiinnehåll för att på ett tillfredsstäl- lande sätt kunna utnyttjas vid applikationer av ovan exempli- fierat slag i utrymmen av stora dimensioner.

Utnyttjandet av tryckpulser alstrade i en gasmassa har bl.a. kommit till användning för att rengöra väggar hos en gasmassan inrymmande behållare. Avsaknaden av en tillräckligt effektiv pulsgenerator har emellertid begränsat tillämpningen till ren- göring av förhållandevis små anläggningar.

Exempel på metoder för rengöring medelst ljudpulser beskrivas i svenska utläggningsskriften 8007150-9 (publ. nr. 425 597), och i brittiska patentskriften 2 033 130.

Med de i nämnda referenser beskrivna metoderna åstadkommas pul- ser med förhållandevis hög men för många ändamål alltför låg energi. vid det i svenska utläggningsskriften 8007150-9 beskrivna sät- tet att alstra pulser utnyttjas tryckskillnaden mellan två rum som periodiskt sätts i förbindelse med varandra, varvid pulser- na alstras då gas på grund av tryckskillnaden strömmar från det ena rummet till det andra. Pulsalstraren innefattar en tryck- 457 822 gasledning som är försedd med en av en motor driven roterande cylinderformad ventil. Ledningen och ventilen, vilka är ko- axiellt anordnade är vardera försedda med en slits. Då venti- lens slits under rotationen passerar rörets slits öppnas kom- munikation mellan röret och omgivningen varvid gas strömmar ut genom de varandra överlappande slitsarna under alstrande av en puls. Pulserna förstärkes sedan i ett resonansrör. Frekvensen ligger kring 20 Hz. Med denna anordning erhålles en vågrörelse med ett förlopp som i stort sett är sinusformat, vilket ger en ogynnsam fördelning av energin i pulsen. För att upprätthålla tryckskillnaden mellan det inre av röret och omgivningen krävs en kontinuerlig tillförsel av tryckgas. Den för produktionen av tryckgas nödvändiga kompressorn får därvid hela tiden arbeta mot det i gasledningen rådande övertrycket. Det åtgår därför, jämfört med den erhållna akustiska effekten, en förhållandevis stor effekt för kompressionsarbetet. En stor del av detta arbe- te går förlorat i form av värme. Vidare uppkommer pulser vid komprimeringen av gasen. Genom att pulserna av ventilanord- ningen innestänges i den med kompressorn förbundna gasledningen nyttiggöres inte energiinnehållet i dessa utan går även detta bort som värme. Den låga akustiska verkningsgrad som således uppnås med denna metod sätter en ekonomiskt praktisk gräns för vilka effekter som kan åstadkommas. Även vid ljudalstringsorganet enligt brittiska patentskriften 2 033 130 alstras ljudpulserna av gasens strömning genom en öppning mellan två under olika tryck stående rum, vilka perio- diskt sättes i förbindelse med varandra. Här styres öppningen av en oscillerande slid, som är förbunden med ett membran anordnat i den slutna änden av en resonanspipa. I ett utgångs- läge, där sliden begränsar öppningen till en liten springa alstras ett svagt lågfrekvent ljud, vars pulsationer får memb- ranet att oscillera med en frekvens som bestämmes av resonans- pipan. Därvid kommer sliden att röra sig fram och åter med den- na frekvens så att den växelvis öppnar och stänger ventilöpp- ningen, varvid ljudtrycket i resonansröret växer sig allt kraf- tigare. Ljudalstraren är behäftad med de nackdelar som beskrivs i fråga om anordningen enligt svenska utläggningsskriften 457 822 8007150-9. En fördel uppnås dock genom att den positiva äter- kopplingen medelst membranet tillförsäkrar överensstämmelse mellan resonanspipans egenfrekvens och pulsfrekvensen. 4 Med den i brittiska patentskriften 2 033 130 beskrivna metoden uppnås en akustisk effekt pà maximalt 1.5 kw. Den är avsedd att, som ett alternativ till sotblàsning, användas vid rengö- ring av utrustning vid àngpanneanläggningar såsom överhettare, värmeväxlare, ekonomizer och förvärmare. Med den begränsade ef- fekten hos pulsgeneratorn kan metoden komma ifråga endast för relativt små anläggningar. För rengöring av ekonomizer och överhettare i en kraftverkspanna på över 300 MW är effekten hos de alstrade pulserna otillräcklig.

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett förfarande för att i en gasmassa alstra tryckpulser som genere- ras med en högre total akustisk effekt än vad so m kan uppnås med kända metoder. - Detta har enligt uppfinningen ernàtts genom att ett förfarande av det inledningsvis angivna slaget innefattar att pulserna alstras medelst en ventillös deplacementsmaskin varvid trycket i maskinen, när den öppnar mot sin utloppsport, avviker från trycket i gasmassan.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en anord- ning, som förmår alstra tryckpulser av en högre akustisk effekt än vad kända tryckpulsalstrare kan uppnå.

Detta har enligt uppfinningen ernàtts genom att en anordning av det inledningsvis angivna slaget innefattar en ventillös depla- cementsmaskin utformad så att trycket i maskinen, när den öpp- nar not sin utloppsport, avviker från trycket i gasmassan. vid en föredragen utföringsform arbetar maskinen som kompres- sor, varvid nämnda tryck i maskinen är högre än trycket i gas- massan. Detta ger ett fördelaktigt effektutbyte avseende för- hàllandet mellan den erhållna akustiska effekten och maskine driveffekt. i IIS 457 822 Vid vissa tillämpningar kan det vara en fördel att i stället utforma maskinen så att nämnda tryck i maskinen är lägre än trycket i gasmassan, vilket emellertid ger något sämre effekt- utbyte.

Ytterligare fördelaktiga utföringsformer av uppfinningen är an- givna i efterföljande underkrav.

Vid förfarandet enligt uppfinningen utnyttjas, i likhet med vid metoderna enligt ovan nämnda patentpublikationer, tryckskillna- den mellan tvá rum, som periodiskt sättes i förbindelse med varandra för pulsalstringen.

Medan pulsförloppet vid de kända metoderna, som nämnts i stort sett är sinusformat, ástadkommes vid pulsalstringen enligt föreliggande uppfinning en mycket snabb strömning av gas genom den rummen förbindande öppningen under en kort initialfas av pulsperioden. Under resten av pulsperioden är strömningen genom öppningen förhållandevis långsam. Den markanta koncentrationen av strömningen bidrar till att en högre akustisk effekt uppnås, eftersom effekten är proportionell mot det integrerade värdet av kvadraten på hastighetsavvikelsen från gasens medelström- ningshastighet.

En annan aspekt av avgörande betydelse för pulsalstringsförfa~ randet enligt uppfinningen är att pulserna genereras direkt av det organ som åstadkommer tryckskillnaden mellan de två rum som periodiskt sätts i förbindelse med varandra. Därvid inskränker sig energiàtgàngen för maskinen som användes vid förfarandet enligt uppfinningen, vid utförandet som kompressor, till komp- ressionsarbetet fram till det ögonblick då maskinen öppnar sig mot det med gasmassan förbundna utloppet. Gasströmningen genom utloppet i detta ögonblick utjämna: snabbt tryckskillnaden mel- lan kompressorns arbetskammare och utloppet. Då det i utloppet normalt rader i stort sett atmosfärstryck erfordras sedan ej nagot arbete för att förtränga den resterande gasen. Genom att således inte producera någon tryckgas, annat än den som under en kort period finns inne i en kammare i kompressorn, och vilkens energi direkt omsättes till akustisk energi, erhålles en avsevärt förbättrad akustisk verkningsgrad. '3 457 822 Eftersom pulserna alstras direkt vid gasens strömning genom maskinens utlopp tar man dessutom tillvara den ljudenergi som annars skulle gå förlorad i tryckgasbehållaren.

Pulsalstringen enligt uppfinningen baserar sig på en princip som medger en hög effekt hos pulserna. Genom det för uppfin- ningen säregna åstadkommes dessa med hög verkningsgrad och med kraftigt varierande energi under pulsperioden. Därvid kan pul- ser alstras, vilka har en akustisk effekt som är avsevärt högre än vad som hittills uppnåtts. Detta gör det möjligt att tilläm- pa tryckpulsbehandling av en gasmassa för de inledningsvis om- nämnda ändamålen i en utsträckning som med känd teknik ej varit praktiskt genomförbart.

Uppfinningen tydliggöres närmare i det följande i anslutning till ett utföringsexempel av uppfinningen utnyttjad vid en som exempel tjänande tillämpning av densamma, och schematiskt åskàdliggjort i bifogade ritningsfigurer av vilka Pig. 1 visar en anläggning för åstadkommande av pulser för rengöring av en ångpanna, Pig. 2 visar.en ändvy av kompressorn i fig. 3, under ute- lämnande av för uppfinningen oväsentliga detaljer, Fig. 3 visar en schematisk vy av en såsom skruvkompressor utformad pulsalstrare, fig. 4 åskådliggör luftens hastighet genom kompressorns utloppsport under tömningsförloppet.

Fig. 5 visar en utföringsform av uppfinningen, vid vilken pulserna ledes till två åtskilda gasmassor.

I figur 1 visas en ångpanna 27, på vars innerytor en beläggning av sot och dylikt ansamlas. Till ångpannan 27 är en anordning innefattande en pulsalstrare 2 enligt uppfinningen kopplad via en rörledning 4 för luft. I ångpannan 27 är trycket någon mbar under atmosfärstrycket. Mellan pulsalstraren 2 och ångpannan 27 är vidare en resonator 3 inkopplad. 457 822 Pulsalstraren 2 utgöres av en skruvkompressor med en hanrotor 13 och en honrotor 14 i ingrepp med varandra. Dylika kompresso- rer är väl kända, varför endast en summarisk beskrivning av dess arbetssätt torde vara tillfyllest. vid den i fig. 2 och 3 visade kompressorn uppvisar hanrotorn 13 tvâ skruvlinjeformigt förlöpande lober 15, vilka i huvudsak är belägna utanför rotorns delningscirkel och vilkas flanker har konvex geometri. Mellan loberna 15 bildas två likaledes skruv- linjeformigt förlöpande spår. Honrotorn 14 uppvisar på motsva- rande sätt tre skruvlinjeformigt förlöpande lober 16 med mel- lanliggande spår. Honrotorns lober 16 är i huvudsak belägna in- nanför rotorns delningscirkel och dess flanker är utformade med konkav geometri.

Rotorernas lober 15, 16 och spår samverkar med varandra pá ett kuggartat sätt, under bildande av V-formade arbetskamrar mellan rotorerna och det omgivande husets 25 väggar. Husets 25 mantel- yta har formen av två varandra skärande cylindrar, inrymmande respektive rotor 13, 14. Vid rotation förflyttar sig kamrarna axiellt från den ena änden av maskinen där ett inlopp är anord- nat till den andra änden där ett utlopp är anordnat. Varje kam- mare är under en fyllningsfas i kommunikation endast med inlop- pet, då luft suges in i kammaren, under en kompressionsfas utan kommunikation med vare sig in- eller utlopp, då luft transpor- teras i riktning mot utloppet under kompression och under en tömníngsfas i kommunikation endast med utloppet, då luft lämnar kammaren.

Kompressorn är anordnad att arbeta med överkompression, d.v.s. den komprimerar luften i en arbetskammare till en nivå som överstiger trycket i utloppsledningen 4. Övertrycket är av måttlig storlek, ca. 0.3-1 bar. I det ögonblick då förbindelse öppnas mot utloppet strömmar luft med stor hastighet från arbetskammaren, där övertryck råder, ut genom utloppsporten 23 till utloppsledningen 4 där i det närmaste atmosfärstryck råder. Denna hastiga utströmning åstadkommes på grund av tryck- differensen och sker under en kort period i början av tömnings- fasen varvid en mycket kraftig tryckpuls alstras. Därefter är 457 822 trycket i stort sett utjämnat pà ömse sidor om utloppsporten 23 och utströmningen âstadkommes endast till följd av luftens förträngning dä arbetskammarens volym kontinuerligt avtar.

Strömningshastigheten genom utloppsporten 23 uppvisar således en stor variation under pulsperioden.

I fig. 4 àskàdliggöres luftens strömningshastighet genom ut- loppsporten 23 under tömningsförloppet. Den kraftiga tryckpul- sen ástadkommes vid det påtagliga hastighetsmaximum som uppstår i tömningsförloppets initialskede. Därefter sker utströmningen med betydligt lägre hastighet. Den lägre hastighetsnivàn är ej jämn utan fluktuerar i viss utsträckning, vilket är en följd- effekt av den i förloppets inledande fas höga hastigheten.

Det momentana energiinnehállet í en vàgrörelse är proportionell mot kvadraten pà hastighetsavvikelsen i betraktningsögon- blícket från medelströmningshastigheten. Koncentrationen av den akustiska energin till en kort puls under vàgperioden är säle- des ännu mer accentuerad än hastighetsförloppet. Detta ger ett avsevärt högre effektutbyte än vad som normalt åstadkommas med en ren sinusformad vágrörelse.

Vid det i grafen àskádliggjorda förloppet är pulsfrekvensen 20 Hz. T på tidsaxeln är således 0.05 sekunder. Kompressorn arbetar med ett övertryck pá 0.32 bar vid ögonblicket för kam- marens öppnande mot utloppet.

Utloppsporten 23 är såväl radiellt som axiellt riktad- Den radiellt riktade delen av porten 23 begränsas av tre kantav- snitt 24 a, b, c. Ett första kantavsnitt 24 a utgår från en punkt på huset 25 där de båda hushalvorna skär varandra och förlöper snett utåt till högtrycksändväggen 26 över den hanro- torn inrymmande hushalvan. Ett andra kantavsnitt 24 b utgår likaledes från en punkt där de båda hushalvorna skär varandra, men belägen närmare inloppsänden än den första punkten, och förlöper snett utåt till högtrycksändväggen 26 över den honro- torn inrymmande hushalvan. Ett tredje kantavsnitt 24 c, samman- fallande med linjen för hushalvornas skärning med varandra, sammanbinder nämnda punkter. 457 822 Den axiellt riktade delen av utloppsporten 23 begränsas av tre kantavsnitt 24 d, e, f. Ett första kantavsnitt 24 d förlöper kurvlinjiqt inåt frán en punkt på ändväggens 26 ytterkant där den radiellt riktade portdelens första kantavsnitt 24 a slutar, och när i radiell riktning fram till hanrotorns 13 centrala bärande del 17. Ett andra kantavsnitt 24 e förlöper kurvlinjigt inåt fràn en punkt på ändväggens 26 ytterkant där den radiellt riktade portdelens andra kantavsnitt 24 b slutar, och när i radiell riktning fram till honrotorns 14 centrala bärande del 18. Ett tredje kantavsnitt 24 f sammanbinder de inre ändarna av nämnda första 24 d och andra 24 c kantavsnitt.

För àstadkommande av maximal effekt pá de alstrade pulserna är rotorernas lober 15, 16 utformade med en skarp kant 19, 20 vid periferin, så att öppnandet sker momentant. Av samma skäl är utloppsportens kantavsnitt 24 a, b, d, e så anordnade att de är parallella med respektive kant 19, 20, 21, 22 hos loberna 15, 16 i öppningsögonblicket.

Luftens in- och utströmning styrs av lobernas 15, 16 samverkan med respektive port. Således öppnas kommunikation mellan en arbetskammare och utloppsledningen 4 i det ögonblick då lobtop- parnas kanter 19, 20 hos de kammaren förelöpande loberna och de i rotationsriktningen sett bakre ändkanterna 21, 22 av nämnda lober passerar respektive kantavsnitt 24 a, b, d, e av utlopps- porten. Några ventiler för att styra luftens in- och utström- ning erfordras således inte.

Vid det ögonblick då kommunikation just öppnats mellan maski~ nens inre och utloppsledningen 4, vilket visas i fig. 2 och 3, strömmar luften ut radiellt genom de spalter som bildas mellan utloppsportens kantavsnitt 24 a och lobtoppens kant 19 pà han- rotorn 13 respektive mellan utloppsportens kantavsnitt 24 b och lobtoppens kant 20 pà honrotorn 14 och axiellt genom de spalter som bildas mellan utloppsportens kantavsnitt 24 d och lobänd- kanten 21 pà hanrotorn 13 respektive mellan utloppsportens kantavsnitt 24 e och lobändkanten 22 pá honrotorn 14. 457 822 _10_ I det föredragna utförandet har valts en rotorkombination där rotorerna uppvisar få lober. Detta medger en stor luftvolym i varje kammare och leder till att längden av de med loberna 15, 16 samverkande kantavsnitten 24 a, b, d, e hos utloppspor- ten 23 kan göras stor. En stor kantlängd innebär att öppnings- förloppet blir gynnsamt eftersom en så stor utströmning som möjligt eftersträvas i öppningsögonblicket i syfte att koncent- rera pulsen. öppnandet sker snabbare ju större rotorernas 13, 14 periferihastighet är och för en bestämd pulsfrekvens blir periferihastigheten större vid färre antal lober- Rotorerna 13, 14 har olika lobantal 15, 16 så att båda öppnar samtidigt mot utloppet. Därigenom uppnås en låg frekvens i förhållande till varvtalet och man erhåller dessutom största möjliga luftvolym per puls. Kompressorns varvtal är så valt att pulsfrekvensen ligger i storleksordningen 10-É0 Hz, med ett föredraget värde på ca 20 Hz. De sålunda alstrade pulserna kan ha en akustisk effekt på upp till 20 kW.

Tryckpulserna fortplantas genom ett ledningssystem bestående av ledningen 4 och resonatorn 3 in i ångpannan 27, se fig. 1. Den mellan kompressorn och ångpannan 27 anordnade resonatorn 3 är till för att förstärka grundtonen hos de av kompressorn alstra- de pulserna. Resonatorns 3 längd är så avpassad att den bi- bringar luftmassan i det av resonatorn 3 och rörledningen 4 sammansatta systemet en egenfrekvens, pulsfrekvensen, d.v.s. ca 20 Hz. som överensstämmer med För att avlägsna sotbeläggningen på ångpannans innerväggar är det ej nödvändigt att pulsalstraren arbetar kontinuerligt. A andra sidan kan ej intervallen mellan varje arbetsperiod tillå- tas bli för stora, eftersom tillväxten av sotbeläggningen då kan bli så stor att den inverkar skadligt på ångpannans drifts- ekonomi. Arbetsperioder på 30 sekunder med 10 minuters inter- valler torde i många fall vara en lämplig cykel. Med så förhål- landevis korta intervall mellan arbetsperioderna är det ej lämpligt att stänga av driften av kompressorn under viloperio- ' derna. Det stora antalet starter skulle då leda till för stort slitage på kompressoraggregatet. 457- 822 _ 11 _ För att medge kontinuerlig drift av kompressorn är denna för- sedd med avlastningsorgan 5, 6. Från en sluten arbetskammare leder en med avstängningsventil 5 försedd returledning 6 till kompressorns inloppssida. Vid öppnande av avstängningsventilen 5 utjämnas trycket i kammaren till atmosfärstryck så att komp- ressorn blir avlastad. Dä kompressorn sålunda under viloperio- derna går pá tomgång blir energiátgàngen under dessa försumbar.

Maximal intensitet för pulserna pá ángpannans väggar åstadkom- mes då pulsfrekvensen överensstämmer med egenfrekvensen hos luftmassan i det ledningssystem som överför pulserna till ang- pannan.

Detta kan uppnás pá i princip tva olika sätt- Endera genom att ändra pulsfrekvensen till överensstämmelse med systemets egen- frekvens eller genom att ändra systemets egenfrekvens så att den överensstämmer med pulsfrekvensen. Pa det förstnämnda sät- tet kan styrning mot resonans uppnås genom varvtalsreglering av kompressorn.

Vid det i figur 1 visade utförandet åstadkommas styrning genom att resonatorns 3 egenfrekvens påverkas. För detta ändamål är resonatorn 3 försedd med en gavel 7, som är förskjutbar från ett referensläge. Resonatorn 3 är så dimensionerad att den bi- bringar luftmassan i systemet en egenfrekvens, som någorlunda sammanfaller med pulsfrekvensen, d.v.s. 20 Hz vid en viss be- stämd temperatur och med den förskjutbara gavelväggen 7 i sitt referensläge. Vid drift förskjutes sedan gavelväggen 7 till ett läge där exakt resonans uppträder. Därigenom kan kompenseras för avvikelser i temperaturen hos den till kompressorn inkom- mande luften och för andra faktorer, som kan tänkas influera systemets egenfrekvens. Den förskjutbara gavelväggen 7 ger ock- så möjlighet att driva kompressorn vid andra varvtal eftersom väggens 7 läge kan anpassas till den ändrade pulsfrekvensen. 457 822 _12- Gavelväggens 7 läge kan styras genom att man med en avkännare 8 uppmäter de förstärkta pulsernas ljudintensitet t.ex. i en punkt i àngpannan och förskjuter väggen 7 till det läge där maximal intensitet uppmätes. Denna styrning kan med fördel automatiseras med hjälp av en mikroprocessor 9. Med den för- skjutbara väggen 7 kan man även reglera pulsintensiteten i ång- pannan till en nivå som avviker från den maximala, ett behov som i vissa fall kan föreligga.

Styrningen av förstärkningen medelst en förskjutbar gavelvägg i resonatorn kan ersättas eller kompletteras med åtgärder för att påverka temperaturen på luften i ledningssystemet. Eftersom våglängden varierar linjärt med ljudhastigheten och den senare med kvadratroten ur absoluttemperaturen leder en förändring av temperaturen till en ändrad egenfrekvens hos systemet. Tempera- turregleringen kan åstadkommas på flera sätt: Genom en regler- bar strypning 10 anordnad i kompressorns inloppsledning 12, ge- nom att förse kompressorn med en reglerslid för reglering av dess inre kompression eller genom att återföra luft fràn komp- ressorns utloppsledning eller en sluten arbetskammare till dess “ inlopp. Även temperaturregleringen kan styras via signaler från ljudintensitetsavkännaren 8.

Som alternativ till en separat resonator 3 eller som ett komp- lement till en sådan kan gasmassan 1 i àngpannan 27 fungera som resonator, varvid pulsfrekvensen anpassas till gasmassans 1 egenfrekvens. Det är även möjligt att utnyttja pulserna utan någon form av resonansförstärkning.

En àterföringsledning 11 för luft från utloppsledningen 4 till inloppet kan även erfordras för undvikande av inpumpning av en stor mängd förhållandevis kall luft i ángpannan. Vid àterföring av luft till inloppet kan det vara nödvändigt att strypa luften i maskinens inloppsledning 12 något (ca. 1 mbar) vid en punkt framför insläppet av àterförd luft eftersom trycket i àngpannan 27 är något lägre än atmosfärstryck. 457 822 _13...

I det beskrivna och i figurerna visade utföringsexemplet alst- ras pulserna av en kompressor, i vilken luften i en arbetskam- mare komprimerats till ett visst övertryck innan den strömmar ut genom utloppsporten. Detta ger med hänsyn till tillförd effekt en gynnsam driftsekonomi.

I ett alternativt, icke visat, utförande alstras pulserna vid en motsatt strömningsriktning för luften genom utloppsporten.

Detta àstadkommes med en deplacementsmaskin, som befordrar luf- ten utan att komprimera den, t.ex. en s.k. Rootesblåsare eller en skruvkompressor utan inre kompression. Vid detta utförande mäste luften först strypas i maskinens inloppsledning så att inloppstrycket minskas till ca. 0.5 bar eller lägre. Detta tryck bibehàlles fram till det att arbetskammaren öppnar mot utloppet. I detta ögonblick strömmar luft av i det närmaste atmosfärstryck från utloppsledningen med stor hastighet genom utloppsporten in i arbetskammaren där undertryck rader, varvid den kraftiga tryckpulsen alstras. vartefter arbetskammarens vo- lym sedan kontinuerligt avtar àterpressas luften till utlopps- ledningen.

Vid det alternativa utförandet åtgår en högre effekt för att driva maskinen än vid den tidigare beskrivna. Den högre effek- ten förloras till stor del i värme. Mindre luftmängd pumpas här in i pannan och luften har högre temperatur.

I utföringsexemplet angavs en viss arbetscykel för pulsalst- ringen. Självklart kan denna varieras avseende arbets- och vi- loperiodernas längd. Arbetscykeln kan också utformas så att maskinens varvtal alternerar mellan två arbetsperioder, för ästadkommande av en pulsfrekvens, som alternerar mellan tvá olika värden. Även vid kontinuerlig arbetsdrift kan pulsgenera- torn arbeta med alternerande frekvens. fx' 457 822 _14..

Vid alternerande frekvens är det lämpligt att í motsvarande grad påverka systemets egenfrekvens, t.ex. genom att förskjuta resonatorns gavelvägg mellan två distinkta lägen om maximal förstärkning önskas vidmakthàllen hela tiden.

Den visade anordningen är ej begränsad till att åstadkomma ren- göring endast i ett enda avgränsat utrymme hos en àngpannean- läggning. Genom att såsom visas i fig. 5 förse ledningssystemet med en förgrening kan pulserna ledas till två eller flera från varandra åtskilda utrymmen (1', 1"). Rengöring i åtskilda ut- rymmen kan därvid utföras samtidigt eller växelvis, i det sena- re fallet med hjälp av en i ledningsgrenen anordnad omställ- ningsanordning.

Claims (9)

”__ 457 822 BAIENTKRAV

1. Förfarande för àstadkommande av selektivt styrda tryckpul- ser i en gasmassa (1), företrädesvis innesluten i ett ut- rymme (27) med stora dimensioner, k ä n n e t e c k - n a t a v att pulserna alstras medelst en ventillös de- placementsmaskin (2) varvid trycket i maskinen (2), när den öppnar mot sin utloppsport (23), avviker från trycket i gasmassan (1).

2. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t a v att maskinen (2) är av rotationstyp med minst en rotor (13, 14) försedd med fràn en bärande del (17, 18) utskju- tande partier (15, 16) med däremellan belägna mellanrum, vilka partier (15, 16) medelst samverkan med utloppsportens (23) kant (24) bestämmer kommunikationsögonblicket för det i rotationsriktningen sett bakom ett utskjutande parti (15, 16) belägna en gaskammare bildande mellanrummet och en utloppsledning (4).

3. Förfarande enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t a v att maskinen (2) innefattar två genom kuggverkan mellan nämnda utskjutande partier (15. 16) och nämnda mellanrum samverkande rotorer (13, 14).

4. Förfarande enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a t a v att de två rotorerna (13, 14) i ett plan vinkelrätt mot deras rotationsaxlar har olika profiler för samtidigt öpp- nande av en gaskammare i vardera rotorn mot utloppsporten (23).

5. Förfarande enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a t a v att maskinen (2) arbetar som kompressor, och att trycket i maskinen (2), när den öppnar mot sin utloppsport (23) över- stiger trycket i gasmassan (1). 457 822 10. 11. 12. IG Förfarande enligt nägot av kraven 3-5, k ä n n e t e c k - n a t a v att rotorerna (13, 14) har olika antal utskjutande partier (15, 16) varvid antalet utskjutande partier (15) hos den ena rotorn (13) är högst tre samt att maskinen drives med ett varvtal som resulterar i att pulserna alstras med en frekvens av 10-SO Hz, omkring 20 Hz. företrädesvis Förfarande enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t a v att pulsernas frekvens styres selektivt genom reglering av mas- kinens (2) varvtal. Förfarande enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a t a v att pulsernas frekvens styres till det värde där den öve- rensstämmer med egenfrekvensen i gasmassan (1). Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t a v att atgärder för att påverka temperaturen hos maskinens (2) ar- betsfluidum vidtages. Förfarande enligt något av kraven 1-9, n a t a v k ä n n e t e c k - att tryckpulserna àstadkommes under förstärkning av de alstrade pulsernas grundton medelst en resonansför- stärkare (3) och inbördes anpassning av resonansförstärka- rens (3) egenfrekvens och pulsalstringsfrekvensen. Förfarande enligt krav 10, k ä n n e t e c k n a t a v att de förstärkta pulsernas intensitet uppmätes och att det uppmätta värdet utnyttjas för styrning av nämnda anpass- ning. Förfarande enligt krav 5. k ä n n e t e c k n a t a v att arbetsfluidum àterföres (11) från maskinen: utloppsledning (4) till dess inloppsledning (12). 13. 14. 15. 1

6. 1

7. 457 822 ll Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t a v att de av maskinen (2) alstrade pulserna åstadkommer tryckpulser i minst två fràn varandra åtskilda gasmassor (1', 1") genom att maskinens utlopp förbindes med var och en av de från varandra åtskilda gasmassorna (1', 1"). Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t a v att pulserna alstras under arbetsperioder åtskilda av viloperio- der, varvid maskinen (2) under viloperioderna avlastas genom att tryckutjämnande förbindelse (5, 6) kontinuerligt upprätthálles mellan maskinens (2) arbetskamrar och dess inloppsledninq (12) under nämnda viloperioder. Anordning för genomförande av förfarandet enligt något av kraven 1-14 vid vilket selektivt styrda tryckpulser åstad- kommes i en gasmassa (1), företrädesvis inrymd i ett utrymme (27) med stora dimensioner, k ä n n e t e c k n a d a v att anordningen innefattar en pulserna alstrande ventillös deplacementsmaskin (2) utformad så att trycket i maskinen (2), när den öppnar mot sin utloppsport (23), avviker frán trycket i gasmassan (1). k ä n n e t e c k n a d a v att 14) 18) utskjutande partier Anordning enligt krav 15, maskinen (2) är av rotationstyp med minst en rotor (13, försedd med från en bärande del (17, (15. (15. kant (24) för bestämmande av kommunikationsöqonblicket för 16) med däremellan belägna mellanrum, vilka partier 16) är anordnade att samverka med utloppsportens (23) det i rotationsriktningen sett bakom ett utskjutande parti (15, utlqppsledning (4). 16) belägna en gaskammare bildande mellanrummet och en att maskinen (2) innefattar tvâ genom kuggverkan mellan nämnda Anordning enligt krav 16, k ä n n e t e c k n a d a v utskjutande partier (15, 16) och nämnda mellanrum samverkan- de rotorer (13, 14). 457 822 1

8. 1

9. 20. 21. 22. /K Anordning enligt krav 17, k ä n n e t e c k n a d a v att de tva rotorerna (13, 14) i ett plan vinkelrätt mot deras rotationsaxlar har olika profiler för samtidigt öppnande av en gaskammare i vardera rotorn (13, 14) mot utloppsporten (23). Anordning enligt krav 18, k ä n n e t e c k n a d a v att de utskjutande partierna (15, 16) förlöper skruvlinjeformigt längs respektive rotor (13, 14)- Anordning enligt krav 16, k ä n n e t e c k n a d a v att de utskjutande partierna (15, 16) uppvisar skarpa kanter (19, 20, 21, 22), och att den kommunikationsögonblicket bestämmande kanten (24 a, b, d, e) av utloppsportens (23) kant (24) pá varje avsnitt (24 a, b, d, e) är parallell med den med nämnda avsnitt (24 a, b, d, e) samverkande, skarpa kanten (19, 20, 21, 22). Anordning enligt krav 18, rotorerna (13, k ä n n e t e c k n a d a v att 14) har olika antal utskjutande partier (15, 16) varvid antalet utskjutande partier (15) hos den ena rotorn (13) är högst tre samt att maskinens varvtal är reg- lerbart. Anordning enligt något av kraven 15-21, k ä n n e t e c k - n a d a v att den innefattar en resonansförstärkare (3), så utformad att den förstärker de alstrade pulsernas grund- ton.