SE457478B - Riktmedel - Google Patents

Description

457 478 2 är försedda med koncentriska rasterlinjer. Anordningen är utförd för att tjä- na som ett påsiktsinstrument, d.v.s. ett instrument, vilket skall betraktas på ett visst avstånd för att ett interferensmönster skall kunna betraktas och utvärderas av betraktaren.

Enligt föreliggande uppfinning utnyttjas även två rasterskivor med koncent- riskt utformade rasterlinjer.

Till grund för föreliggande uppfinning ligger insikten att man skall se ige- nom rasterskivorna och därvid inrikta ett centralt område av rasterskivorna mot målet. Genom att utnyttja ett moarëmönsters känslighet kan en mycket nog- grann inriktning ske medelst riktmedlet.

Det har nämligen visat sig att när rasterskivornas centrala områdes centrum och målet ligger utmed samma linje uppfattas detta omedelbart av den person, som siktar genom att ögat väl detekterar den symmetri i det interferensmöns- ter, som bildas, vilket exemplífieras nedan. Det är alltså för flera tillämp- ningar tillräckligt att utnyttja tvâ rasterskivor med relativt små centrala områden för att erhålla tillräcklig precision. I andra fall kan de centrala områdena göras något större, nämligen med sådan storlek att vid siktning ge- nom områdena en målyta motsvarande den som är vanlig vid kikarsikten erhålles.

Härvid inkluderar riktmedlet enligt uppfinningen ett sikte av typen hårkors, korn etc. placerat framför rasterskivorna eller i direkt anslutning till den ena, företrädesvis den främre, av rasterskivorna och i linje med rasterskivor- DES Cêfltfllill, Uppfinningen ger möjlighet att välja storlek på såväl rasterskivorna som den del av rasterskivorna som inte är försedd med raster. Härigenom ges möjlighet att tillgodose olika önskemål ifråga om storleken på det synfält, som ges av det centrala område, som inte är försett med rasterlinjer.

Genom att man kan se även genom de rasterförsedda delarna av rasterskivorna kan den totala målytan bli betydligt större än vad som ges av konventionel- la sikten av typen dioptersikte och kikarsikte.

Det interferensmönster, som bildas uppfattas således av ögat, vilket utnytt- jas för att inrikta siktet så att interferensmönstret består av koncentriska interferensband.

En mycket stor fördel är härvid, som nämnts, att en jämfört med kända sikt- en stor del av målets omgivning kan betraktas genom siktet, samtidigt som precisionen kan göras utomordentligt hög, genom att välja raster med olika delningar. 457 478 Till skillnad från den i det ovan angivna svenska patentet beskrivna anord- ningen träffar interferensmönstret den del av ögats näthinna, som ligger utanför den s.k. gula fläcken, d.v.s. interferensmönstret uppfattas av det indirekta seendet när siktet, exempelvis ett korn och målet uppfattas av det direkta seendet.

Riktmedlet enl. föreliggande uppfinning har således den fördelen att det samtidigt utgör ett grovsikte, där den av rasterskivorna givna rymdvinkeln betraktas genom riktmedlet och ett finsikte, där målet inriktas och inter- ferensmönstret utnyttjas för att inrikta vapnet eller föremålet.

Riktmedlet enl. uppfinningen är således särskilt användbart för jakt och tävlíngsskytte av olika slag. Emellertid är även riktmedlet mycket använd- bart för andra vapen och föremål av olika slag. l sin enklaste form, där korn eller annat sikte saknas kan riktmedlet utföras som ett s.k. engångs- sikte för inriktning av exempelvis landminor mot bestämda mål med en hög precision jämfört med konventionella engångsslkten.

Nedan beskrives uppfinningen närmare med hänvisning till ett på bifogade ritning visat utföringsexempel, där - fig. l visar ett riktmedel enl. uppfinningen i ett längssnitt. - fig. 2 visar den bild, som skytten ser när riktmedlet är korrekt inriktat. - fig. 3 och 4 visar två rasterskivor enl. en första utföringsform. - fig. 5 och 6 visar de tvâ i riktmedlet ingående rasterskivorna enl. en andra utföringsform. - fig. 7 - 9 visar olika interferensmönster, som uppträder vid olika inrikt- ningar av riktmedlet, där rastren är utformade enl. den första utföringsfor- HIGH. - fig. 10 - 12 visar olika interferensmönster, som uppträder vid olika in- riktningar av riktmedlet, där rastren är utformade enl. den andra utförings- formen. - fig. 13 visar en föredragen utföringsform av en rasterskiva.

Fig. 2 och 10 motsvarar varandra med den skillnaden att fig. 10 är i större skala och att fig. 2 även visar ett hårkors.

I fig. 1 visas ett riktmedel 1 enl. en utföringsform av uppfinningen. Rikt- medlet innefattar ett rörformigt hus 2 samt två på avstånd från varandra och inbördes parallellt anordnade rasterskivor 3,ü. Rasterskivorna 3,Å inne~ fattar var och en en transparent skiva försedd med koncentriskt liggande opaka linjer 5 åtskilda av transparenta mellanrum 6. 457 478 I centrum av skivorna förefinns ett centralt område 7,8, vilket har en stor- lek motsvarande ungefär 1/5 till 1/2 av rasterskivornas 3,4 diameter eller motsvarande mått, genom vilka områden målet är avsett att betraktas. Enl. en utföringsform är området 7,8 transparent. Enl. en andra föredragen utfö- ringsform utgöres vardera av områdena 7,8 av ett hål.

Enl. en ytterligare föredragen utföringsform är var och en av rasterskivor- na så utförda att ett hål förefinns I centrum av det cirkulära transparenta området 7,8.

Det centrala området är företrädesvis cirkulärt. l beskrivningen är således ett cirkulärt område 7,8 angivet som en exemplifierande utföringsform. Emel- lertid kan det centrala området 7,8 ha annan form än cirkulär. Exempelvis kan ett kvadratiskt efler rektangulärt centralt område tänkas, även om ett cirkulärt område är föredraget. Likaså kan nämnda hål och rasterskivorna i övrigt ha annan form än cirkulärform.

De centrala områdena 7,8 och eventuella hål i de centrala områdena har såda- na diametrar att en tänkt rät linje 36 från den avsedda betraktningspunkten B tangerar båda de centrala omrâdenas 7,8 rand resp. eventuella håls rand, så att ögat uppfattar områdena resp. hålen lika stora.

I fig. 13 visas en rasterskiva 3,k, som har ett med raster försett område 37, ett transparent område 7,8 utan raster och ett centralt hål 38.

Avståndet a mellan rasterskivorna 3,Å är mindre än avståndet c mellan hu- sets 2 ena ände 9, vilken utgör betraktelseöppning 10 för den person, som utnyttjar riktmedlet och den närmast betraktelseöppningen förefintliga ras- terskivan H. Avståndet c överstiger det avstånd, som motsvarar ett normalt ögas närpunkt.

Detta medför att ögat, vilket är avsett att befinna sig straxt intill rikt- medlet lätt uppfattar ett tydligt interferensmönster. Avståndet c bör där- för inte understiga 15 cm till 20 cm.

Rasterskivorna är lämpligen utförda i en klar transparent plast eller i glas. Huset 2 är lämpligen utfört i en metall, såsom aluminium.

Vid siktande_genom riktmedlet, såsom antydes med ett schematiskt öga i fig. 1, mot ett mål, ser personen som siktar den ena rasterskivan 3 genom den andra rasterskívan 4, samtidigt som målet syns genom de nämnda centrala om- râdena 7,8. Genom att de båda rasterskivornas 3,4 raster därvid samverkar kommer de två rastrens opaka linjer 5 resp. transparenta mellanrum 6 att ge :I 457 478 upphov till att interferensmönster, s.k. moarêmönster uppträder. I fig. 7 - 12 visas sådana moarëmönster.

Det moarémönster, som uppträder är beroende av rastrens 3,h delning, d.v.s. antalet opaka linjer 5 per längdenhet vinkelrätt mot linjerna 5.

Rasterskivorna är så utformade att de har opaka linjer 5, vars bredd över- stiger de transparenta mellanrumens 6 bredd.

Línjernas 5 bredd kan i viss mån väljas, men en bredd understigande 0,5 mm är att föredraga.

Det är föredraget att rasterskivorna har olika delning, d.v.s. olika antal opaka linjer 5 i radiell led.

Enl. en föredragen utföringsform är varje rasterenhets raster 3 resp. Å upp- delat i tvâ, eller flera, koncentriska partier 11,12,13,1H, där olika del- ning föreligger i de på en rasterenhet förefintliga partierna. Enl. utfö- ringsformen visad i fig. 5 och 6 utgöres partierna av ett inre parti ll resp. 13 och ett yttre parti 12 resp. lh, där gränslinjen mellan partierna utgöres av en cirkel 15 resp. 16. Radien r i denna cirkel 15 resp. 16 kan företrädesvis motsvara hälften av till 3/Å av rastrets största radie R. Ra- dien kan i det främre rastret 3 vara r och i det bakre rastret Ä vara något mindre, nämligen r', p.g.a. att ögat vid betraktningspunkten skall uppfatta radierna r resp. r' lika.

Vidare är enl. denna utföringsform den ena rasterskivan Ä försedd med en fi- nare delning, d.v.s. ett större antal opaka linjer 5 per längdenhet vinkel- rätt mot linjerna 5, l det inre partiet il än i det yttre partiet 12 och den andra rasterskivan 3 försedd med samma delning i dess inre parti 13, som i nämnda ena rasterskivas Ä yttre parti 12 och samma delning i dess ytt- re parti 14, som i nämnda ena rasterskivas Å inre parti ll. I fig. 5 och 6 visas de två rasterskivorna 3,Ä schematiskt och med schematiskt ritade opa- ka linjer 5.

De opaka linjernas 5 bredd är företrädesvis lika inom varje resp. rasterski- vas 3,h rasterförsedda del.

När man siktar genom riktmedlet utfört enl. den ovan angivna utföringsfor- men i en riktning sammanfallande med anordningens longitudinella axel d.v.s. i rasterenheternas 3,ü centrumlinjes 19 riktning uppträder det i fig. 7 schematiskt visade interferensmönstret, vilket består av koncentriskt lig- gande breda mörka ringar 17 åtskilda av ljusa mellanrum 18. Ringarna 17 är betydligt bredare än varje individuell opak linje 5. När riktmedlet inrik- 457 478 tas så att ögats riktlinje inte sammanfaller med centrumlinjens riktning bildas ett osymmetriskt moarëmönster, såsom visas i fig. 8 och 9, vilket li- kaledes innefattar mörka band 22. l fig. 3 visas schematiskt ett moarêmönster, som bildas vid de ovan angivna delningarna när ögats siktlinje ligger under centrumlinjen 19. Moarêmönst- ret i fig. 9 bildas när ögats siktlinje ligger ovanför centrumlinjen 19. En karakteristisk del av moarémönstret när ögats siktlinje bildar en vinkel mot centrumlinjen 19 är att de mörka banden 23,24 närmar sig varandra vid en punkt 25 på den gräns, som utgöres av cirkeln 15 beskriven av radien r och fjärmar sig vid en diametralt motsatt punkt 26 utefter cirkeln 15.

Således erhålles genom nämnda interferensmönster information om huruvida centrumlinjen 19 är inriktad mot det mål, som ögat ser genom riktmedlet el- ler ej. Riktmedlets längd kan givetvis variera, men är lämpligen 20 - 30 cm vad avser gevärssikten och motsvarande. Det är uppenbart att längden av riktmedlet och avstånden a och c liksom rasterskivornas delning påverkar den känslighet eller precision, som uppnås. Av detta skäl måste såväl av- stånden som delningarna anpassas till ifrågavarande ändamål.

Riktmedlets diameter eller diametrar Dl,D2 kan varieras med hänsyn till den rymdvinkel, som man önskar betrakta, d.v.s. hur stor omgivning runt målet som man önskar betrakta. En lämplig diameter är ungefär 15% till #02 av riktmedlets längd.

Ett riktmedel skall kunna utnyttjas även under belysningsförhâllanden, som är relativt dåliga. Det är öärför gynnsamt att så stor del som möjligt av det ljus, som inkommer i riktmedlets öppning 27 passerar vidare till betrak- tarens öga. Av detta skäl är enl. en föredragen utföringsform rasterskivor- na 3,Ä så utförda att den ena har endast en opaklmb 5-ner än den andra av rasterskivorna i det med rasterlinjer försedda området. Om det främre rast- ret 3 är försett med en opak linje mer än det bakre rastret ü anger interfe- rensmönstret avvikelseriktning. Om i stället det bakre rastret ü är försett med en opak linje mer än det främre rastret 3 anger interferensmönstret kor- rektionsriktning.

När rasterskivorna är utförda enl. en dylik utföringsform erhålles endast en mörk ring 28,29,30, som ett resultat av rastrens interferens. Fig. 10, li resp. 12 visar interferensmönstrets schematiska utseende vid betraktelse- riktningar motsvarande de som angivits ovan i samband med förklaringen av fig. 7, 8 och 9, när det främre rastret 3 har en opak linje mer än det bakre rastret Ä. 457 478 Genom denna utföringsform släppes mera ljus igenom riktmedlet än vad som är fallet vid den i samband med fig. 5 och 6 angivna utföringsformen.

Som inledningsvis nämndes uppfattas interferensmönstret i huvudsak medelst det indirekta seendet medan gula fläcken i ögat är inriktad mot målet. Det kan därför även av detta skäl vara att föredraga att anordna rasterskivorna så att endast en interferensring 29-30 uppträder.

Vid rastrens utformning måste hänsyn tagas till att ögat vid betraktnings- punkten B uppfattar delningen, d.v.s. antalet opaka linjer per längdenhet vinkelrätt mot de opaka linjerna, hos det bakre rastret Ä som glesare än delningen hos det främre rastret 3, eftersom det främre rastret 3 är belä- get på längre avstånd från ögat.

Antag att delningen hos det bakre rastret Å är dï och delnlngen hos det främre rastret 3 är dz. Med de i fig. l använda beteckningarna kan avstån- det x lösas ur uttrycket d a-PX ?<|_=» Avståndet x ger den punkt, som är betecknad med siffran "0", vid vilken ögat, om det placerades i punkten 0, uppfattar delningen i de båda rastren som lika. Denna punkt "O" skall företrädesvis vara placerad så att avstån- det x understiger avståndet c. Detta medför att betraktelsepunkten B inte kan väljas att hamna framför eller bakom punkten "0", vilket skulle medföra att ögat på ena sidan om punkten "O" skulle uppfatta rastren som om det främre rastret hade tätare delning än det bakre rastret och på andra sidan om punkten "O" uppfatta rastren, som om det bakre rastret hade en tätare delning än det främre rastret. Med andra ord uttryckt, kan man säga att på ena sidan om punkten "O" anger interferensmönstret avvikelseriktning och på andra sidan om punkten "D" korrektionsriktning.

Vid riktmedlets främre del, d.v.s. vid den från betraktelseöppningen l0 vän- da öppningen 27 av det rörformiga huset 2 förefinns, enl. en föredragen ut- föringsform, en sikthållare 31 anordnad för uppbärande av ett sikte 32, så- som ett korn, ett hårkors eller motsvarande. Síktet 32 är inriktat utefter centrumlinjen l9, d.v.s. utefter en linje löpande genom rasterskivornas 3,å centrum.

I fig. 2 är ett hârkors 33 inritat i det nämnda centrala området 7,8. 457 478 Genom föreliggande uppfinning erhålles således ett mycket effektivt riktme- del, där en relativt stor del av omgivningen runt ett mål kan betraktas ge- nom riktmedlet, samtidigt som en inriktning mot målet med hög precision ome- delbart kan utföras.

Detta gör riktmedlet särskilt lämpligt för ändamål, där målet först skall lokaliseras snabbt genom riktmedlet, varefter inriktning med hög precision skall ske eller där målet skall lokaliseras snabbt, varefter endast grovin- riktning skall ske, men där behov ibland kan finnas för inriktning med hög precision. Exempelvis är därför riktmedlet särskilt lämpat för s.k. kombige- vär, men även för kulsprutegevär och dylikt.

I sin enklaste form kan riktmedlet endast utgöras av det rörformiga huset och rasterskivorna. l dylika fall kan det nämnda centrala omrâdet 7,8 göras mindre och/eller det främre rastret 3 utföras med ett hårkors eller annan markering i dess centrala område 7.

Såsom engångssikte kan föreliggande riktmedel utföras som ett plaströr, i vilket två rasterskivor placeras. Ett dylikt riktmedel kan göras till myck- et låg kostnad, trots att det medger inriktning med hög precision. Exempel- vis kan ett dylikt riktmedel användas för inriktning av landminor, som in- ledningsvis nämndes.

I fig. i är rasterskivornas 3,k infästning visad som klackar 3h,35 eller spår utbildade i husets 2 inre vägg.

Rasterskivorna och sikthållarén 31 är fast förankrade relatlvt varandra i huset 2. Hela huset 2 är emellertid justerbart relativt vapnet. En anord- ning för dylik justering utgöres lämpligen av sedvanliga fästen för juste- ring av riktmedlet | två vinkelräta riktningar relativt vapnet.

Föreliggande uppfinning kan modifieras på en mängd sätt. Exempelvis kan ras- terskivorna ha en annan yttre form än rund, exempelvis fyrkantig. Vidare kan andra rasterdelningar än de ovan angivna användas.

Föreliggande uppfinning skall således inte anses begränsad till de ovan an- givna utföringsformerna, utan kan varieras inom dess av bifogade patentkrav angivna ram. i!

Claims (10)

457 478 'W Patentkrav

1. Riktmedel, särskilt för vapen och föremål, som skall inriktas mot en förutbestämd punkt, innefattande två på avstånd från varandra och inbördes parallellt anordnade rasterskivor (3,ü), vilka var och en innefattar en transparent skiva försedd med koncentriskt liggande opaka rasterlinjer (5) åtskilda av transparenta mellanrum (6), vilka rasterskivor (3,h) är anordnade i ett rörformigt hus (2), k ä n n e t e c k n a t a v, att i centrum av skivorna (3,ü) förefinns ett centralt område (7,8) utan opaka linjer (5), vilket område har en storlek motsvarande ungefär 1/5 till 1/2 av rasterski- vornas diameter eller motsvarande mått, genom vilka områden målet är avsett att betraktas och av att det rörformiga huset (2) har en betraktelseöppning (10) där avståndet (c) mellan betraktelseöppningen (10) och den närmast betraktelseöppningen förefintliga rasterskivan (Ä) överstiger det avstånd som motsvarar ett normalt ögas närpunkt.

2. Riktmedel enl. krav I, k ä n n e t e c k n a t a v, att avståndet (a) mellan rasterskivorna (3,Ä) är mindre än avståndet (c) mellan husets (2) ena ände (9), vilket utgör betraktelseöppning (10) och den närmast betraktelse- öppningen (10) förefintliga rasterskivan (Å).

3. Riktmedel enl. krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t a v, att båda rasterskivorna (3,ü) har opaka linjer (5), vars bredd överstiger de transpa- renta mellanrummens (6) bredd och av, att rasterskivorna (3,4) har olika delning, d.v.s. olika antal opaka~linjer (5) per längdenhet vinkelrätt mot v de opaka linjerna. Å.

4. Riktmedel enl. krav 3, k ä n n e t e c k n a t a v, att den ena (3;h) av rasterskivorna har endast en opak linje (5) mer än den andra (Å;3) raster- skivan i det med rasterllnjer försedda området.

5. S. Riktmedel enl. krav 3, k ä n n e t e c k n a t a v, att det med raster- linjer försedda området hos var och en av rasterskivorna (3,4) innefattar koncentriska områden (11,12;13,1h) med olika delning.

6. Riktmedel enl. krav 5, k ä n n e t e c k n a t a v, att den ena (Å) rasterskivan är försedd med ett raster med finare delning (11) innanför och grövre delning (12) utanför en viss radie (r) medan den andra (3) raster- skivan är försedd med ett raster med grövre delning (13) innanför och finare delning (lä) utanför en motsvarande radie (r'). 457 478 /O

7. Rlktmedel enl. krav 1, 2, 3, Å, 5 eller 6, k ä n n e t e c k n a t a v, att det centrala området (7,3) är clrkulärt.

8. Riktmedel enl. något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t a v, att vardera av rasterskívorna (3,Å) har ett centralt transparent område (7,8) utan opaka linjer, l vllket ett centralt hål (38) är upptaget.

9. Ríktmedel enl. något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t a v, att en síkthållare (3l) föreflnns fast anbragt relativt rasterskívorna (3,Ä) för uppbärande av ett sikte, såsom ett stolpkorn, hårkors etc., så att siktet ligger utmed en linje genom rasterskïvornas (3,U) centrum.

10. Ríktmedel enl. något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t a v, att nämnda centrala områden (7,8) och eventuella hål (38) har sådan storlek att området (7,8) resp. hålet (38) i resp. rasterskiva av ögat uppfattas lika stora när en betraktares öga placerats vid riktmedlets därför avsedda be- traktelseöppning (10).