SE457452B - Koboltbaserad varmhaallfast legering och anvaendning av denna - Google Patents

Description

4-57 10 15 20 25 30 35 452 ringar för uppfyllande av mera påfrestande betingelser, som erfordras i gasturbinmotorer och andra moderna tillämpningar.

Hundratals av kobolt- och nickelbaserade legeringar har upp- funnits och utvecklats för dessa ändamål. Detta aktuella be- hov är fortfarande lika aktuellt. Ur en praktisk synpunkt är även smärre framsteg i mera sofistikerade motorer i de fles- ta fall i princip begränsade genom tillgängligheten av mate- rial i stånd att motstå de nya och mera påfrestande fordringarna.

Ett omsorgsfullt studium av de många värdefulla legeringar, som har uppfunnits, avslöjar att en subtil, till synes inef- fektiv modifiering av existerande legeringar kan ge en ny och användbar legering, som är lämplig för vissa specifika ändamål. Sådana modifieringar innefattar t.ex. (1) en ny ma- ximigräns för en känd förorening, (2) ett nytt område för ett effektivt element, (3) ett kritiskt förhållande mellan vissa element, som redan specificerats, och liknande. I varm- hållfasta legeringar är sålunda värdefulla framsteg icke nöd- vändigtvis uppnàïb.genom stora förändringar i ny teknik, utan snarare genom små oväntade, men effektiva detaljer.

Fackmän inom varmhållfast legeringsteknik återvänder hela ti- den till de kända problemen och utvärderar de kända legerin- garna. Trots detta förblir många problem olösta,under åtskil- liga tiotal år tills en förbättrad legering måste uppfinnas för att lösa problemet. En sådan förbättring, även om den i efterhand ser relativt ringa ut, kan icke antagas vara uppen- bar eller en enbart fackmannamässig åtgärd.

Med tanke på de 100-tals kända legeringar, som är tillgäng- liga, har det förelegat ett behov av en legering lämplig för hårdsvetsning med en värdefull kombination av egenskaper.

En sådan kombination av egenskaper som metall-till-metall- (hopskärning)-beständighet, varmhårdhet, seghet, kavitations- erosionsbeständighet och korrosionsbeständighet erfordras inom vissa specifika mekaniska system som t.ex. kul- och slussventiler för ång- och fluidreglering. Många patent- 10 15 20 25 30 35 457 452 skrifter har beskrivit legeringar som uppvisar en eller fle- ra av dessa och andra egenskaper i en framträdande utsträck- ning. Tabell 1 anger ett antal patentskrifter och legeringar enligt tidigare teknik som beskriver väsentligen koboltrika legeringar innehållande krom och modifierande element. Av intresse är även amerikanska patentskriften 2 713 537, som beskriver legeringar med låg kromhalt och hög vanadin- och kolhalt, samt amerikanska patentskriften 2 397 034, som be- skriver S-816-legeringen med en låg krom- och hög nickelhalt, amerikanska patentskriften 2 983 603, som beskriver S-816- legeringen enligt den amerikanska patentskriften 2 397 034 plus titan- och bortillsatser, amerikanska patentskriften 2 763 547, angiven i tabell 1, beskriver likaså en variation av legeringen enligt amerikanska patentskriften 2 397 034.

Den amerikanska patentskriften 2 947 036 beskriver legeringen enligt den amerikanska patentskriften 2 974 037 plus tantal och zirkonium som modifieringsmedel, och amerikanska patent- skrifterna 2 135 600 och 2 180 549 beskriver variationer på volfram- och molybdenrika legeringar väsentligen såsom beskri- vits i amerikanska patentskriften 1 958 446. Inom tekniken är, såsom tidigare nämnts, legering 21 "Vüï2liwN' känd. Den- na legering har använts under mer än 30 år under påfrestande driftsbetingelser, t.ex. som komponent i en gasturbinmotor (amerikanska patentskriften 2 381 459). vardera av dessa kända legeringar, generellt sammansatta av järn-kobolt-nickel-volfram och/eller molybden-krom, uppvisar ett antal önskvärda mekaniska egenskaper. Emellertid har in- gen den värdefulla kombinationen av de ovan angivna egenska- perna, nämligen metall-till-metall(hopskärning)-beständighet, varmhårdhet, seghet, kavitationserosionsbeständighet och kor- rosionsbeständighet, tillsammans med låga kobolt- och strate- giska metallhalter och tillgänglighet i många former inklu- sive hårdsvetsförbrukningsmaterial, gjutstycken, grov- och tunnplåt.

Ett huvudändamål med denna uppfinning är erhållande av en varmhâllfast legering med en framstående kombination av egen- 457 452 10 15 20 25 30 35 skaper, inklusive metall-till-metall(hopskärning)-bestän- dighet, varmhårdhet, seghet, kavitationserosion- och korro- sionsbeständighet, varvid legeringen kännetecknas av att den väsentligen består av, i vikt-%: 0,2 - 0,6% kol, 25 - 36% kobolt, 3,5 - 10% nickel, 24 - 30% krom, 1 - 5% volfram plus molybden, 2 - 9% niob plus tantal, 0,5 - 2,0% kisel, upp till 2,0% mangan, 55% minium av kobolt plus krom, varvid totalhal- ten av aluminium plus koppar plus titan plus vanadin plus zir~ konium plus hafnium är högst 2%, fosfor högst 0,01%, svavel högst 0,01%, bor upp till 0,2% och resten järn plus normala föroreningar, vari förhållandet niobzkrom är i området mellan 1:3,5 och 1:6,5, för erhållande av denna utmärkta kombination av egenskaper, och vari tantal ej ingår obligatoriskt och ej inberäknas i det angivna förhållandet för niobzkrom.

Ett annat huvudändamål med uppfinningen är erhållande av en förbättrad varmhâllfast legering med en lägre kostnad och läg- re användning av s.k. strategiska metaller, innefattande ko- bolt, tantal, volfram etc.

Ett annat ändamål med uppfinningen är erhållande av en för- bättrad varmhållfast legering i stånd till framställning i många former, inklusive gjutet och bearbetat material, pulver och som material för hårdsvetsning.

Andra ändamål och fördelar, erhållna genom legeringen enligt denna uppfinning, beskrives i tabell 2 och tabell 2A.

Det visade sig, som en del av uppfinningen, att elementen icke endast måste vara närvarande i de i tabell 2 angivna områdena, utan det måste även finnas en minsta mängd av krom plus kobolt och ett bestämt förhållande mellan niob och krom.

Legeringar avsedda att motstå förslitning innefattar generellt tvâ komponenter, en hârdfasdispersion, vanligen karbid eller borid, och en stark metallisk moderfas.

Slipavnötning och stöterosion genom fasta partiklar med liten vinkel skulle synbarligen kunna regleras övervägande genom vo- 10 15 20 25 30 35 457 452 lymandelen och morfologin för hårdfasdispersionen. Metall- -till-metall-förslitning och andra typer av erosion skulle synas vara mera beroende på egenskaperna hos den metalliska moderfasen.

Legeringarna enligt denna uppfinning utformades så att de var beständiga gentemot metall-till-metall-nötning (hopskär- ning) och kavitationserosion, vilket kan uppstå vid användning i ventiler, i både rums- och förhöjda temperaturer. I lege- ringarna optimeras därför volymandelen och morfologin för den hårda fasen i termer av deras effekt på masshållfasthet och formbarhet snarare än deras effekt på beständighet gentemot nötning och erosion genom fasta partiklar under låg vinkel.

Moderfasen för legeringarna är baserad på en speciell kombi- nation till måttlig kostnad av kobolt, järn och nickel och förstärkt genom höga nivåer av krom och måttliga mängder av de lösta ämnena volfram och molybden.

De traditionella legeringarna baserade på kobolt uppvisar en dispersion av karbider, huvudsakligen Cr7C3, som bildas under stelningen. En mängd krom, som ger icke endast hållfasthet utan även korrosionsbeständighet hos moderfasen, användes där- för under bildningen av den hårda fasen. I legeringarna enligt uppfinningen användes niob och tantal. Dessa element bildar icke endast karbider framför krom, och frigör sålunda den störs- ta delen av kromen till moderfasen för förstärknings- och kor- rosionsskyddsändamål, utan de befrämjar även bildningen av en fin dispersion av ekviaxiella partiklar, som är ideala ur håll- fasthets- och formbarhetssynpunkt.

Kobolt Kobolt medför deformations- och sprickbeständighet hos moder- fasen vid både rums- och förhöjda temperaturer genom sin in- verkan på FFB och åtföljande påkänningsinducerade HCP-trans- formation/tvillinguppförande. Under 28 vikt-% antages att beständigheten gentemot deformation och sprickning skulle re- duceras avsevärt. över 36 vikt-% är det sannolikt att formbar- heten skulle reduceras. 4.5 7 10 15 20 25 30 35 452 Nickel Nickel skyddar legeringen från rymdcentrerad kubisk trans- formation efter järnutspädning under bâgsvetsning. Alltför liten mängd kan antagas icke ge något skydd. Alltför stor mängd kan antagas modifiera deformations- och spricknings- egenskaperna hos moderfasen genom dess inverkan på SFE.

Järn Resten utgöres av järn.

Kol Alltför liten mängd skulle ge ett material med reducerad håll- fasthet och frigöra niob till moderfasen för modifiering av dess egenskaper. Alltför stor mängd skulle resultera i en olämplig hård dubbelfas.

E92.

Alltför liten mängd niob skulle resultera i att krom förenas även med kol så att moderfasen därigenom försvagas. Alltför stor mängd skulle resultera i en fast lösning med modifiera- de egenskaper.

Krom Kromtillsatsen förstärker moderfasen och ger korrøsions- och oxidationsskydd. Alltför liten mängd resulterar i alltför låg hållfasthet hos moderfasen och för liten beständighet gente- mot aggressiva medier. Alltför stor mängd resulterar sannolikt i en reduktion av formbarheten.

Volfram Volframtillsatsen förstärker moderfasen med samma argument som OVaD. .

Kisel Kisel ger fluiditet och alltför liten mängd resulterar i då- lig gjutbarhet/svetsbarhet. Alltför stor mängd kan befrämja bildningen av intermetalliska föreningar i moderfasen. 10 15 20 25 30 457 452 Mangan För skydd gentemot varmsprickning efter beläggningen av stål- substrat tillsättes mangan. Alltför liten mängd resulterar icke i något skydd och alltför stor mängd resulterar i modifi- erade egenskaper hos moderfasen.

Exempel och testning Legeringen enligt denna uppfinning framställdes genom en mång- fald processer. Tabell ZA visar kompositionerna för represen- tativa legeringar, framställda för testning.

Legering 2008-D och 2008-E framställdes som icke-överdragna svetstrådar. Testdata erhölls från utfällningar på svetstrå- darna i "nygjutet" tillstånd, om icke annat särskilt anges.

Legering 2008-C framställdes som gjutstycken genom precisions- gjutning med vaxmodell. Proverna uppvisade generellt en no- mínell ytarea av 300 cmz och var i "nygjutet" stålsandbläst- rat tillstånd efter undersökning med röntgenmetoder.

Legering 2008-W framställdes genom smidesbehandling, såsom be- skrives här.

Legeringen enligt denna uppfinning framställdes och testades i andra former, t.ex. belagda svetselektroder som användes inom den manuella metallbågprocessen. Legeringen enligt upp- finningen kan tillverkas i form av stänger, trådar, metall- pulver och sintrade metallpulverföremål. De generella egen- skaperna ifråga om flytbarhet, formbarhet, generella bearbet- ningsegenskaper och liknande tyder på att legeringen lätt kan tillverkas i alla andra former utan några problem vid bear- betningen. 4-57 452 xmë m.m xmë m xmë mm xmE mm xmE m xmE w Am mov cmummh mm 1 1 1 1 ~.01H@.o m.H1w.o wN.o1oH.o m 1 1 1 1 1 1 1 < 1 1 1 1 1 1 1 M 1 1 1 1 1 1 Ha w Hm+nN+>+ HHH» mas Hs+:u+H< w mm M m1 mw mnnm cwpmmß 1 1 H 1 H H 1 H 1 nz m.m~ cwßwwp 1 1 1 oOH1Q= @QH1o@ Ho+øo xms H 1 1 xms H 1 ams N m~.o1m.o sz xmë H 1 1 xmë H xme m.H xmë H mm.o mo fiw NNE ONIMHÄDZ 1 1 1 xme m me nz m1m.o @1~ 1 ma+pz oz m~1m xms oz m.n 2 w1~ 3 m.H oz m 3 xms OH xms m mH1m 02 w1m o~1øH 02+: o.»H o.>N @n1oH O=1OH @m1mH Qn1wH mH1m~ nu mm1mn cwpwmn æ.~ om nw>m xmë oz xmš m mw1o oo+fiz flz m.w cwpwwn 1 :mamma cwpwwn oßuom mmnmn ou o=_o mw.o m.H1m_o *we H m“H1H.o @~q@1@H.o m>.N1m>.H 0 HN» mcHH@wwH HN w=HH@w@H Hmm Nam N @H= mmm H Nfio :Nm N Hzm mm» N oHw :HN N nmmcHLmwwH»cwEHmmaxw .mc cmuwfinxmucmwmm mxwcmxfihwåm xficxm» mnmmfiufi» uwfifinm nmmcwnmmmfl H Hfimnms 457 452 cmuwmn 1 mm av fi.o Hfifi» aa: xwe fi@.@ xwe fioflo N Hfiflu nns D 2 O 0 ux Ä Å h a>\n N uw.4 a ua Hmx ux 3 |f\ U\ n n Û! -ZT fl O (U NW wcfißwwwfi xmfi cwuwwn H.@ fiflflp mas xms H@.o xme fio.0 N Hflfiv am: m w H Hflflp ~ gfia mm m.~«m:~@ m.H|m.o »fn m|m«H m~|mw @H-m.m wmfmm wno-m.o ßmømneo awwmnøwmwu cmuwmp ~.o fififlß aa: ams Mo.O xms Hoflo N flflfip aa: www www A Hflfiß H cfls mm N Hfiflp ua: O.~|m.@ m | N m » H Qn-=~ @H|m.n @n-m~ @“@|~.o ÜUWHEO QDOåD ^R|uxfi>v wcwccfiuaas mccwo pwfificw wcfinmwmfl m Hflmnmä umwcflcmnonmw wsfla :amw m w m wm+mN+> +flB+:o+H< mm .np@@|Qz nu + oo amwcmë Hwwflx NB + nz oz + 3 Eonx Hmxufi: »Aonox Hex .457 452 10 Tabell 2A exempel på legeringar enligt denna uppfinning (vikt-%) legering legering legering legering 5 2008~D 2008-E 2008-C 2008-W kol 0,U9 0,U0 0,39 0,03 kobolt 32,5 32,0 31,38 30,15 nickel 8,02 8,0 8,0 9,01 krom 26,27 26,5 26,93 27,01 10 w + Mo 2,58 2,5 2,69 2,29 Nu + Ta 4,88 5,0 5,01 h,98 kisel 0,56 1,0 1,22 1,05 mangan 0,50 1,0 1,03 0,97 co + cr 58,77 58,5 58,51 57,16 15 gg ca l__ ca 1__ ca l__ ca l__ CP 5,Ü 5,2 5,3 5,U A1+Cu+Ti+ 2,0 max 2 max 2 max 2 max V+Zr+Hf fosfor 0,01 max 0,01 max 0,01 max 0,01 max 20 svavel 0,01 max 0,01 max 0,01 max 0,01 max järn + för- oreningar ca 2H ca 23 ca 23 ca 23 Bearbetade produkter 25 Legeringen enligt denna uppfinning framställdes som en be- arbetad produkt. Legeringen bestod av 30,15 % kobolt, 9,01 % nickel, 0,03 % ROI, 27,01 % krom, 2,29 % volfram, 1,05 % kisel, 0,97 % mangan, 4,98 % niob och resten (cirka 2H %) 50 järn. 22,7 kg legering vakuuminduktionssmältes och ESR- elektroslaggsmältes till ett göt. Götet varmsmiddes och valsades vid 1232,2° C till grov- och tunnplåt och avspän- níngsglödgades under 30 minuter samt 10 respektive 15 mi- nuter. Grovplåttjockleken var 15,2 mm och tunnplåttjock- 35 leken 1,397 mm. 10 15 457 452 11 Värden för Rockwell-hårdhet erhölls enligt följande_ i smidd form 26 Rc avspänningsglödgad grovplåt 25 Rc valsad tunnplåt 36 Rc avspänningsglödgad tunnplåt 96 Rb Värmebehandlad 8 timmar vid 815,00 C avspänníngsglödgad tunnplåt 32 Rc Data för varmhårdhet har erhållits för exempel på lege- ringen enligt denna uppfinning, legering 2008-D och lege- ringar 721 och 21 i utfälld form. Varmhårdhetsdata presen- teras i tabell 3. Värdena utgör genomsnittet för tre test- resultat. Data visar att varmhårdheten för legeringen en- ligt denna uppfinningen är något liknande legering 721 och överlägsen den koboltbaserade legeringen 21. 457 452 10 15 20 25 30 12 Tabell 3 Hårdhetsdata (outspädda utfällningar) jämförbar genomsnittlig varmhårdhet **DPH (kg/mm¿) RT* _13 H2s°c 535% sso°c 760% legering nr 21 20 235 150 IUS l}5 115 legering nr 2008-D 26 265 215 215 215 195 legering nr 721 BH 515 220 215 220 160 Hårdhetsdata (precisionsgjuten) hårdhetsvärde, diamantpyramid legering nr 2 28ü RT = rumstemperatur * Rockwe1l:C skala **DPH = diamantpyramid-hårdhet - testad i vakuumugn med varmhårdhetsenheter 1590 g belastning, med 136 grader safirspets Utvärdering av hårdsvetsutfällningar gjordes genom hård- hetsvärdena för utfällningar av legering enligt denna upp- finning och legering 21, såsom i tabell H. Utfällningar gjordes genom den välkända TIG-volfram-inertgas-processen och den manuell metallbågprocessen. Varje värde utgör ge- nomsnittet för 10 hârdhetstest, mätta genom standardenhe- ten för Rockwell-hårdhet.

Data visar att hårdheten för hårdsvetsutfällningen av lege- ríngen enligt denna uppfinning är ungefär liknande som för den koboltbaserade legering 21. 10 15 20 457 452 13 Tabell H Utfällningshårdhet Rockwell-B skala enkelt dubbelt enkelt dubbelt skikt skikt skikt skikt TIG* TIG MMA** MMA legering 21 100,1 l0U,7 99,0 99,6 legering 2008 99,0 l0N,2 9U,U 9H,5 *TIG ("Tungsten Inert Gas") = volfram-inert gas **MMA ("Manual Metal Arc") = manuell metallbâge Legeringen enligt denna uppfinning, tillsammans med lege- ring 21, dragtestades vid rumstemperatur och vid höga tem- peraturer. Data anges i tabell 5.

Legering 2008-W (AR) betyder en "valsad" bearbetad pro- dukt, legering 2008-W (SR) betyder "avspänningsglödgad“ bearbetad produkt. Dragogenskaperna är utmärkta, i syn- nerhet töjningsdata för de bearbetade produkterna. 457 452 14 | Nm | | I om - HH - I - HN Nm - @H @H OH N ww - MH HH mH Q cow @=@ cow oo: Qom .asmp IWESH Aov nzumnwmëwupwwß HHV w:H:w@p m 1 Hm 1 I | om Ammv Suæoow = I I I I SOH :Üwv BIWOON : H: I Hm ON. OIwOON : æm | om om w> om fiw mc mcflmmwwfi cow mzw oou oo: oom .QEma mcfinmwwfi umësn Aco mspmaw@Ewvvwmw *^m nmmmxmcwmmwmno m Hfimnmß 10 15 20 25 30 35 457 452 15 Våtkorrosionsdata erhölls i en serie tester inklusive le- geringarna 21 och 721 enligt tidigare teknik samt lege- ringar enligt denna uppfinning, 2008-D och 2008-W. Prover- na exponerades i 80-procentig myrsyra, 5-procentig svavel- syra, 65-procentig salpetersyra, samtliga vid 660 C, och i 30-procentig kokande ättiksyra. Data visar att legeringen enligt denna uppfinning generellt är lika korrosionsbe- ständig som legeringarna enligt tidigare teknik. Korro- sionsdata presenteras i tabell 6.

Tabell 6 Korrosionsbeständighet i syror 80% myrsyra 30% ättiksyra 5%svavel- 65% sal- kokande syra pctersyra 66° c s6° c s6° c legering nr 21 noll 0,0879 noll 0,782 legering nr-2008-D noll 0,0096 noll noll legering nr 721 noll noll noll noll legering nr 2008-W - - 0,025 noll Beständighet gentemot hopskärning mättes på experiment- legeringar med användning av procedurer, som nyligen ut- vecklats och beskrivits i Chemical Engineering BH (10) 1977, sid. 155 - 160, W. J. Schumacher, benämnd “Wear and Galling can Knock Out Equipment".

Vid denna test belastades 0,95 cm cylindrar mot en plan platta och bringades att rotera 5600. En slipad ytfinish (6 - 12 HMS) användes för både stift och platta. Nya pro- ver användes vid varje testad belastning. Den belastning, vid vilken första tecknet på hopskärning inträffade, använ- des för beräkning av tröskelhopskärningspåkänningen. Hop- 4-5 7 10 20 25 30 35 452 16. skärningsdata anges i tabell 7. I tabell 7 består den mot- stâende ytan av 1020 mjukt kolstål, legering 316 rost- fritt stål, nickelbaserad varmhâllfast legering C-276 och koboltbaserad varmhållfast legeríng nr 6. Data visar att legeringen enligt denna uppfinning har framstående bestän- díghet gentemot hopskärning gentemot testlegeringarna och gentemot sig själv som den motstående ytan.

Tabell 7 Hopskärningsbeständighet Tröskelvärde för hopskärningstryck - kg/mm2 samma legering i motstâende yta 1020 stål âlê §:gZ§ nr_§ legering nr 21 50 15 13 13 50 legering nr 2008-D 50 19 ÄH 50 50 legering nr 721 2 25 2 - 13 För bestämning av beständigheten hos legering 2008-D och jämförbara legeringar gentemot kavítationserosion framställ- des testskivor av varje material, som polerades till en 600-grit yta. Dessa skivor fästes till spetsen på ett ult- raljudhorn och testades i en vibrerande kavitationsero- sionsenhet med användning av ASTM G 32 - 77 standardtest- procedurer.

Provet och cirka 13 mm av hornets spets nedsänktes i destil- .ierat vatten, vilket hölls vid 27° c ¿1° c. Provet usat- tes för en cykel genom en amplitud av 0,05 mm vid en frek- vens av 20 KHz. Viktförlusten för provet mättes periodiskt (vid cirka 25 timmars intervall) och medeldjupet för ero- sion beräknades.

M1 10 457 452 17 De i tabell 8 visade kavitationserosionsdata avslöjar att legeringen enligt denna uppfinning har beständighet gente- mot kavitationserosion, som är jämförbar med den välkända koboltbaserade legeringen nr 6B. Legering 6B är känd för att uppvisa en av de mest framstående graderna av bestån- dighet gentemot kavitationserosion. Legeringen består no~ minellt av 50 % krom, U,5 % volfram, 1,2 % kol, mindre än 3 % vardera av nickel och järn, mindre än 2 till vardera av kísel och mangan, mindre än 1,5 % molybden och resten (cirka 60 %) kobolt. .457 452 18 NHHNÄO NCH HOHN.o mw QmNH.Q Hm =HN@“o mN HN» HoHo.o OCH wNN@.o mN =@Ho.o om N >on@ Nwooflo mN n\w mH=O.o OCH mONo.o mN HmoQ.o om H >ohm @H@@.@ mN m-@ Nmzoflo OQH N=mo.Q NN NHN@.o om N >0Q@ mßøono mN n|wOoN Hmmo.Q OCH HNNo.Q m» NNH@_o om H >0fi@ Nzoono mN n»NoQN C55 :oflwonm .Hmm asnøfimuwë vlfllu. wdvflämwh HCOfiWOMmWCOfiQMnfiNñNÅ | m HHWDNH

Claims (5)

10 15 20 25 30 35 457 452 /7 Patentkrav

1. Legering med en utmärkt kombination av egenskaper inne- fattande metall-till-metall(hopskärning)-beständighet, varm- hårdhet, seghet, beständighet gentemot kavitationserosion och korrosion, k ä n n e t e c k n a d av att den väsentligen be- står av, i vikt-%: 0,2 - 0,6% kol, 25 - 36% kobolt, 3,5 - 10% nickel, 24 - 30% krom, 1 - 5% volfram plus molybden, 2 - 9% niob plus tantal, 0,5 - 2,0% kisel, upp till 2,0% mangan, 55% minimum av kobolt plus krom, varvid totalhalten av aluminium plus koppar plus titan plus vanadin plus zirkoníum plus hafnium är högst 2%, fosfor högst 0,01%, svavel högst 0,01%, bor upp till 0,2% och resten järn plus normala föroreningar, vari för- hållandet niobzkrom är i området mellan 1:3,5 och 1:6,5, för erhållande av denna utmärkta kombination av egenskaper, och vari tantal ej ingår obligatoriskt och ej inberäknas i det an- givna förhållandet för niob:krom.

2. Legering enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att mängden krom är 25 - 29%, volfram plus molybden är 1,5 - 5%, niob plus tantal är 3 - 7%, mangan är 0,45 - 1,5%, varvid för- hållandet niob:krom är mellan 1:Ä och 1:6, och mängden bor är upp till o,1%. 4

3. Legering enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att mängden kol är ca O,4%, kobolt ca 32%, nickel ca 8%, krom ca 26,5%, volfram ca 2,5%, niob ca 5%, kisel ca 1%, mangan ca 1%, kobolt plus krom ca 58,5%, förhållandet niobzkrom är ca 1:5, och järn plus normala föroreningar är ca 23%. k ä n n e t e c k n a d av att den innehåller 25% kobolt, 55% kobolt plus krom, 2% niob plus tantal och 1% volfram plus molybden.

4. Legering enligt krav 1,

5. Användning av en legering med en utmärkt kombination av egenskaper innefattande metall-till-metall(hopskärning)-bestän- '4s7 452 10 20 dighet, varmhårdhet, seghet, beständighet gentemot kavivations- erosion och korrosion, vilken väsentligen består av, i vikt-%= 0,2 - 0,6% kol, 25 - 36% kobolt, 3,5 - 10% nickel, 24 - 30% krom, 1 - 5% volfram plus molybden, 2 - 9% niob plus tantal, 0,5 - 2,0% kisel, upp till 2,0% mangan, 55% minimum av kobolt plus krom, varvid totalhalten av aluminium plus koppar plus titan plus vana- din plus zirkonium plus hafnium är högst 2%, fosfor högst 0,01%, svavel högst 0,01%, bor upp till 0,2% och resten järn plus nor- mala föroreningar, vari förhållandet niob:krom är i omrâdet mellan 1:3,5 och 1:6,5 för erhållande av denna utmärkta kombination av egenskaper, och vari tantal ej ingår obligatoriskt och ej inbe- räknas i det angivna förhållandet för niob:krom, som gjuten pro- dukt, bearbetad produkt, metallpulver eller material för hård- svetsning.