SE455954B - Symmetriskt, lasbart fallas - Google Patents

Description

455 954 de sätt, eftersom dörren inte behöver bytas, fastän vändriktnin- gen senare skulle ändras. Som följd av dörrarnas vändbarhet ställs stora fordringar också på lâsets symmetri. Låset bör vara sym- metriskt till sin form och dessutom symmetriskt till sin funktion, dvs dörren bör alltid i princip öppna sig genom nedtryckning av handtaget, också då låsets ställning är omvänd.

En symmetrisk falläskonstruktion har angivits i finska patentan- sökningen 830 183. En fördel med detta lås är t.ex. att det är lätt fungerande, medan en nackdel däremot är ett relativt stort antal delar, speciellt fjädrar, därför att en separat fjäder behövs för styrning av roddarna. Antalet fjädrar höjer framställningskostna- derna.

En annan känd låskonstruktion, som är avsedd att användas i dörrar som öppnas till vänster och höger, har anförts i finska utlägg- ningsskriften 57 644. Nackdelen med denna låskonstruktion är, att låskolvens fjäder måste göras så styv att låsvredet i sin fria ställning inte hänger, varvid man, om dörren stängs genom skuff- ning, skulle vara tvungen att använda en för stor kraft för upp- hävande av fjäderkraften i fråga. Pâ grund av denna nackdel har .konstruktionen senare förändrats, varför den i detta nu sålda mo- dellen inte fullt motsvarar den konstruktion som angivits i ut- läggningsskriftens 57 644 figurer. Konstruktionen har ändrats ge- nom att en andra fjäder tillfogats och genom att roddarnas kon- struktion ändrats, varigenom konstruktionen blivit mer komplice- rad.

En tredje känd lâskonstruktion har angivits i finska patentskrif- ten 47 690. Nackdelen med detta lås är den komplicerade konstruk- tionen och funktionen. De innanför låset belägna skären mäste näm- ligen anordnas att röra sig både rätlinjigt och vändbart, varvid felmöjligheterna under användningen är relativt stora.

Avsikten med uppfinningen är att få till stånd ett symmetriskt, låsbart fallås, som inte uppvisar de nackdelar som finns hos de kända konstruktionerna. 455 954 Detta har enligt uppfinningen uppnåtts genom att de vid basski- vans bakre kant belägna andra anslagsdelarna utformats såsom från låskolven utåtriktade, roddarnas rörelse styrande utsprång, som sträcker sig åtminstone till nivå med i roddarna belägna öppnin- gar för handtag eller motsvarande, och att de som utsprång utfor- made anslagsdelarna och roddarna har komplementärt utformade kon- taktytor eller motsvarande, så anordnade att roddarna kan kvar- hållas i sina låskolven spärrande lägen.

Fördelen med denna uppfinning är dess enkelhet, varför framställ- ningskostnaderna blir lägsta möjliga. Monteringen av låset sker också med minsta möjliga besvär, därför att antalet fjädrar, som ofta förorsakar svårigheter i monteringsskedet, är det minsta möj- liga. Låsets funktion är dessutom enklare än de förut kända låsens, varför lâsets funktionssäkerhet enligt uppfinningen är i motsva- rande grad bättre. Funktionssäkerheten kommer i fråga i synnerhet vid långvarigt bruk, varvid fjädrarnas funktion inte längre är full- god och felmöjligheterna ökar.

Uppfinningen beskrivs närmare i det följande med hjälp av ett fö- redraget utföringsexempel enligt ritningarna, där fig. 1 visar ett lås enligt uppfinningen i sidovy, varvid den ena hälften av lâskistan avlägsnats, fig. 2 är ett tvärsnitt längs linjen II-II i fig. 1, fig. 3-6 visar ett lâskolvstycke sett från olika riktningar och fig. 7-9 visar en basskiva sedd från olika riktningar.

Fig. 1 visar ett lås i ett olåst tillstånd utan den ena hälften av lâskistan. Pig. 2 visar samma situation, men så att också den andra hälften av lâskistan finns på plats. I fig. 1 syns den ena hälften 1 av lâskistan och en frontskiva 2, vid vilken lâskistan är fäst exempelvis genom svetsning. Låset uppvisar ytterligare en låskolv 3, som är glidande anordnad så att den stöder sig mot en i lâskistan 1 glidande anordnad basskiva 4. Låskolven 3 är för- sedd med två åt vardera sidan utskjutande anslag 5 och 6. Ytter- ligare är i bakre änden av låskolven 3 anordnad ett axiellt spår 7. Detta spår 7 är så utformat att spårets bakre ände är öppen. 455 954 Låskolvens konstruktion syns särskilt tydligt av fig. 3-6.

Basskivan 4 å sin sida är så utformad att vid dess framkant, med vilken avses den kant som befinner sig mot lâsets frontskiva 2, finns två symmetriskt anordnade första anslagsdelar 8. Vid bas- skivans 4 bakre kant är motsvarande anordnade tvâ andra anslags- delar 9. Utom dessa anslagsdelar är på basskivan 4, väsentligen på dess symmetriaxel, anordnad en tredje anslagsdel 10. Basskivans 4 konstruktion framgår särskilt tydligt av fig. 7-9.

Låset är ytterligare försett med på lâskistan 1 vridbart lagrade likformiga roddare 11 och 12. Roddarna 11 och 12 uppvisar öppning- ar 14 och 15 för handtag eller motsvarande delar. Roddarnas 11 och 12 rörelse styrs enligt uppfinningen medelst vid basskivans 4 bakre kant belägna andra anslagsdelar 9. Dessa andra anslagsdelar 9 har därvid utformats såsom utsprâng 21, som sträcker sig utåt från låskolven 3 minst till samma nivå som de i roddarna 11, 12 anordnade öppningarna för handtag eller motsvarande. Utsprångens 21 form är dessutom anordnad att väsentligen motsvara roddarnas 11, 12 form. Genom att använda en sådan konstruktion behövs i låset ingen separat styrfjäder för roddarna. Den kraft som behövs fås från en fjäder 17, som då indirekt fungerar som styrfjäder utöver sin huvudsakliga funktion som presenteras i det följande.

Som kan ses av fig. 1 uppvisar låset tvâ fjädrar 16 och 17. Fjäd- rarnas huvudsakliga uppgift är att motarbeta lâskolvens 3 rörelse relativt basskivan 4 respektive lâskolvens 3 och basskivans 4 ge- mensamma rörelse relativt låskistan 1. Denna funktion har fátts till stånd så att låskolven 3 är anordnad att stöda sig mot bas- skivan 4 så att basskivans 4 första stödytor 8 påverkar de mot lâsets frontskiva 2 belägna sidorna av lâskolvens anslag 5 och 6, och dessutom så att en tredje stödyta 10 tränger sig in i lâskol- vens 3 spår 7, varvid den samtidigt styr lâskolvens rörelse rela- tivt basskivan. Roddarna 11 och 12 är å sin sida anordnade att pâ- verka basskivans andra anslagsdelar 9. Fjädern 16 är anordnad i lâskolvens 3 spår 7, så att dess främre ände stöder sig mot spå- rets framvägg och bakre ände mot basskivans 4 tredje anslagsdel 10, som befinner sig i lâskolvens spår 7. Fjädern 16 motarbetar alltså enbart lâskolvens 3 inåtriktade rörelse relativt basski- 455 954 van 4. Den andra fjädern 17 är å sin sida anordnad som förlängning av den första fjädern 16 så, att dess främre ände stöder sig mot basskivans 4 tredje anslagsdel 10 och bakre ände mot låskistans 1 bakre kant. Fjäderns 17 främre ände befinner sig alltså också i låskolvens spår 7, såsom tydligt kan ses av fig. 1. Fjäderns 17 huvudsakliga uppgift är att motarbeta låskolvens 3 och basskivans 4 gemensamma inåtriktade rörelse. Fjädern 17 är styvare än fjädern 16.

Låset fungerar i princip på följande sätt. Fig. 1 visar ett lås i ett olåst tillstånd, t.ex. då dörren är stängd. Då dörren öppnas, vrids den ena roddaren medelst ett handtag så att den trycker bas- skivan 4 mot anslagsdelen 9. Roddarens inverkan överförs medelst basskivan 4 över anslagsdelen 8 till låskolven, närmare sagt till låskolvens utskjutande anslag 5 eller 6, varvid låskolven 3 och basskivan 4 tillsammans förskjuts in i låset (i fig. 1 till höger) mot fjäderns 17 kraft. Det bör märkas att fjädern 16 i denna situa- tion inte sjunker ihop. Då handtaget släpps, skuffar fjädern 17 basskivan 4 tillbaka till den ställning som visas i fig. 1, varvid låskolven 3 också samtidigt återgår till den ställning som visas i fig. 1 och handtaget återgår till sin ursprungliga ställning.

Då dörren stängs genom att skuffa, utan att röra handtaget, funge- rar låset på följande sätt. Då dörren går fast, trycks låskolven inåt genom dörrpostens inverkan på ett normalt sätt. Därvid rör sig dock endast låskolven 3 mot fjäderns 16 kraft. Det bör märkas att basskivan 4 förblir i denna situation på sin plats och fjädern 17 inte motarbetar låskolvens 3 rörelse relativt basskivan 4.

Av funktionsbeskrivningen ovan kan tydligt ses, att denna konstruk- tion möjliggör en lättfungerande stängning av en dörr, medan hand- tagen dock hindras från att hänga ned. Detta är en följd därav att låskolvens 3 rörelse relativt basskivan 4 motarbetas endast av den svaga fjädern 16 och låskolvens 3 och basskivans 4 gemensamma me- delst handtaget framkallade rörelse motarbetas endast av den star- ka fjädern 17, som samtidigt tvingar handtaget tillbaka till ur- sprungsställningen.

Fjädrarna 16, 17 kan naturligtvis vara av vilken känd typ som helst, men speciellt spiralfjädrar ges företräde. 455, 95.4 ' För att underlätta monteringen av låset föredrages ytterligare en öppning 18 utformad i bottnen av låskolvens 3 spår 7. Denna öppning 18 underlättar monteringen av låset, för låset 16 kan anbringas på sin plats genom denna öppning efter det att låskol- ven 3 ställts att stöda sig mot basskivan 4. Låskolven kan an- bringas i låset även på ett sådant sätt att den tredje anslags- delen 10 tränger sig genom öppningen 18 in i spåret 7. Därvid kan fjädrarna 16 och 17 lätt anbringas på plats i det öppna spåret 7.

Ett sådant arrangemang visas i fig. 1.

Funktionen av ett lås enligt fig. 1 i en lásningssituation är fullt normal och motsvarar funktionen av lås kända från förut. Därvid kan nämligen den ena roddaren 11 eller 12 vändas framåt så att i en ställning enligt fig. 1 den mot anslagsdelen 9 anliggande delen vänder sig mot den bakre kanten 19 eller 20 av låskolvens 3 utskju- tande anslag 5 eller 6. Denna vändrörelse styrs medelst anslags- delarnas 9 utspráng 21. Därvid motsvarar utsprângens 21 form vä- sentligen roddarens 11, 12 form, och fjädern 17 framkallar den erforderliga kraften. Därvid är roddarnas vändrörelse fullständigt styrd och behärskad, och det är inte möjligt att öppna låset, förr- än den vända roddaren i fråga vändes tillbaka till den ställning som visas i fig. 1. Samverkan mellan utsprånget 21 och fjädern 17 håller den till låst ställning vända roddaren 11 eller 12 tryggt i denna låsta ställning och motsvarande i den ställning som visas i fig. 1, varvid läsningen inte kan ske av sig själv. Då den ena roddaren är i ovannämnd ställning, kan låskolven alltså inte dras in i låset med hjälp av den andra roddaren.

Det ovananförda exemplet är inte på något sätt avsett för att be- gränsa uppfinningen, utan den kan naturligtvis varieras inom ra- men för patentkraven på många olika sätt. Under dessa omständig- heter kan t.ex. formen av roddarnas basskiva, låskolven och ut- sprângen skilja sig från den som visas i figurerna osv.

Claims (1)

1. 0 15 20 25 30 455 954 Patentkrav Synnetriskt, låsbart fallås. ned en in i fallåset inskjutbar. fjäderbelastad. i förhållande till längdaxeln symmetrisk lås- kolv (3) försedd ned ett i bakre änden öppet axiellt spar (7), och två på vardera sidan on låskolven (3) vridbart anordnade roddare (ll, 12). medelst vilka låskolven (3) kan tryckas inåt mot fjäderns inverkan, och vilket fallås i den del av laskolven (3) son förblir innanför låset uppvisar ät vardera sidan utskjutande anslag (5, 6). varvid låskolven (3) kan läsas i sin yttre ställning genon att den ena roddaren (ll eller 12) vrids mot anslaget (5 eller 6). i vilket fallås låskolven (3) placerats glidande på en separat basskiva (4), som är anordnad glidande relativt låskistan (1) och är för- sedd med utskjutande anslagsdelar (8, 9. 10). varvid de väsentligen vid basskivans (4) framkant belägna första an- slagsdelarna (8) är anordnade att påverka de mot låsets frontskiva (2) vända sidorna av anslagen (S, 6) på vardera sidan on låskolven (3), roddarna (ll. 12) är anordnade att påverka de väsentligen vid basskivans (4) bakre kant belägna andra anslagsdelarna (9), och den tredje anslagsdelen (10) är väsentligen anordnad på basskivans (4) symletriaxel så att den tränger in i låskolvens (3) spår (7) och styr lâskolvens (3) rörelse i förhållande till basskivan (4). och i låskol- vens (3) spår (7) är dessutom anordnad en första fjäder (16). vilken motverkar låskolvens inâtriktade rörelse 1 förhållande till basskivan (4) och vilkens bakre ände stöder mot bas- skivans (4) tredje anslagsdel (10). som befinner sig i lås- kolvens (3) spår (7), och såsol förlängning av den första fjädern (16) är lellan basskivans (4) tredje anslagsdel (10) och låskistans (1) bakre del anordnad en andra fjäder (17). som motverkar låskolens (3) och basskivans (4) gemensamma, av roddaren (ll eller 12) framkallade rörelse, och vilken andra fjäder är styvare än den första fjädern (16). k ä n n e - t e c k n a t av att de vid basskivans (4) bakre kant beläg- na andra anslagsdelarna (9) utformats såsom från låskolven 455 954 (3) utåtriktade, roddarnas (11, 12) rörelse styrande utsprâng (21) , som sträcker sig åtminstone till nivå med i roddarna (11, 12) belägna öppningar (14, 15) för handtag eller motsva- rande, och att de som utsprâng (21) utformade anslagsdelarna (9) och roddarna (11, 12) har komplementärt utformade kontakt- ytor eller motsvarande, så anordnade att roddarna kan kvarhål- las i sina låskolven spärrande lägen.