SE455205B - Tillslutet pressparti i pappersmaskin - Google Patents

Description

l0 l5 20 25 30 35 455 205 Beträffande ståndpunkten av den teknik som hänför sig till upp- finningen hänvisas dessutom till US-patentet nr 4 257 844 samt till tidskriftsartiklarna "Das Papier" Heft l, s. 33-34, 1981 och "Norsk Skogsíndustri" nr 3, l974, s. 80.

I de sistnämnda publikationerna beskrivs en sådan modifikation av det ovan beskrivna "Sym~Press"-presspartiet, där "Sym-Press"-sugvalsen inte bildar något nyp med den slätytade centrumvalsen och där press- partiets första pressnyp med två filtar, i vilket avvattningen äger rum i två riktningar, är beläget i samband med denna sugvals eller före denna. En pressvals med urgröpt yta är anordnad i samband med den slätytade centrumvalsen väsentligen på "Sym-Press"-sugvalsens plats. Denna pressvals bildar presspartiets andra prcssuyp tillsammans med den slätytade centrumvalsen. Det tredje pressnypet bildas på väsentligen motsatt sida av den slätytade eentrumvalsen i förhållande till det andra nypet.

I de genom de nämnda publikationerna kända presspartierna har man varit tvungen att använda en sugvals antingen som en pressvals eller som en vals inom vars område den av pick-up-filten uppburna banan ändrar sin riktning uppåt till det andra nypet. Användningen av en sugvals eller en annan liknande suganordning medför betydande olägenheter, som skall behandlas närmare nedan.

Sugvalsens perforering kan kvarlämna ett mönster på banan som kan skada papperets utseende och påverka papperets ytegenskaper. Sugvalsar är dyra, de erfordrar en egen drivmotor med reglersystem och de förorsakar buller. Sugvalsarna förbrukar mycket luft, vilket beror på att in i sugsystemet kommer förutom den luft som tränger igenom banan och filten, även luft som kommer in i sugzonen tillsammans med hålen i sugvalsens mantel vid varje varv. Dessutom förorsakar tät- ningsvattnet för sugvalsens suglåda flera svårigheter.

En sugvals består som känt av en roterande perforerad mantelcylinder och en inom denna belägen fast, stationär och axiell suglåda, som anligger mot cylindermantelns inneryta genom förmedling av tätningar.

Suglådans sugbredd är t.ex. l00-500 mm och suglådan sträcker sig från mantelns ena ände till den andra. Suglådan är förenad med ett 10 15 20 25 30 35 455 205 sugsystem, så att en luftströmning åstadkoms genon hålen i sugvalsens mantel inom det område som för tillfället befinner sig vid suglådan när valsen roterar. Sugvalsar är som sagt dyra delar i en pappersmaskin.

I synnerhet borrningen av hålen är en svår uppgift och medför stora kostnader. Perforeringen försämrar mantelns hållfasthet, varför man måste använda speciella metallegeringar som råmaterial för valsarna och stor manteltjocklek, vilket betyder stora materialkostnader.

Den luftmängd som kommer in i sugzonen tillsammans med hålen i sugvalsen och som kommer in i sugsystemet har visat sig vara överraskande stor i moderna snahbgâende pappersmaskiner. Ju högre pappersmaskinernas hastig- heter blir, desto större blir "hålluftens" andel. Denna andel ökas dessutom av att valsarna måste göras starkare än förut när maskinernas hastighet ökar, vilket ofta sker uttryckligen genom att öka mantelns tjocklek. Hâlluftsmängden är ju proportionell mot manteltjockleken.

En driftsteknisk brist som sugvalsar är behäftade med är att de förorsa- kar kraftigt oljud, som t.o.m. medför allvarliga hälsorisker för H arbetarna om inte särskilda hullerbekämpningsåtgärder vidtas. Upp- komsten av detta buller kan förklaras genom att säga att hålen i sugvalsen fungerar som pipor. När hålen, i vilka råder vacuum, komer ut ur sugzonen fylls de häftigt med luft, vilket ger upphov till en kraftig vissling, vars grundfrekvens är densamma som hålets akustiska resonansfrekvens. Det av de otaliga hålen i sugvalsen bildade pip- systemet åstadkommer ofta ett buller som överstiger öronens smärtgräns.

Detta buller har man som känt försökt dämpa genom olika arrangemang, t.ex. genom att använda ett lämpligt hâlborrningsmönster, men i prak- tiken har man inte lyckats uppnå en tillräckligt stor dämpning av bullret.

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är alltså att minska pappers- maskínens buller.

I synnerhet i samband med pressugvalsar är det ofta nödvändigt att anordna böjningskompensering, men detta är i allmänhet inte möjligt eftersom sugvalsens mantel är perforerad och/eller eftersom valsens inre är upptaget av suglådan i den grad att i och för sig kända böjnings- kompenseringsanordningar inte kan inbyggas i valsen. Ett ändamål med 10 l5 30 35 455 205 uppfinningen är att eliminera även denna brist.

En sugvals och i synnerhet en pressugvals är som sagt en synnerligen dyr komponent och den kan med dagens pris kosta t.o.m. ca. 3 Mmk.

Huvudändamålet med föreliggande uppfinning är alltså att åstadkomma ett sådant pressparti som inte alls erfordrar nâgra sugvalsar, åt- minstone inte några pressugvalsar.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkoma ett sådant pressparti i en pappersmaskin, där banan kan ledas till pressen och genom denna på ett tillförlitligt sätt i slutet drag utan fara för banbrott.

Ytterligare ett ändamål med föreliggande uppfinning är att försöka bibehålla alla de fördelaktiga egenskaper hos "Sym-Press"~presspartiet som har gjort att "Sym-Press"-presspartiet har blivit en populär och t.o.m. dominerande konstruktion.

Beträffande ståndpunkten av den teknik som nära hänför sig till uppfinningen hänvisas dessutom till sökandens FI-patentansökning nr 763434 (motsvarar US-patentet nr 4 192 711), som beskriver ett förfarande vid våtpartiet i en pappersmaskin för att lösgöra pappersbanan från formningsviran, leda den i s.k. slutet drag till presspartiet och utföra vattenavlägsnande pressning. Förfarandet enligt ovannämnda patent och ansökan är i huvudsak kännetecknar därav, att förfarandet omfattar i kombination på varandra följande steg, som skall utföras i följande ordning: a) en filt leds i kontakt med den på formningsviran belägna banan, nämnda filt leds över en eller flera sugspringor i en överföringssuglåda, banan utsätts för sugverkan, filtens och den därpå belägna banans lopp avlänkas i förhållande till virans lopp; b) banan leds på nämnda filt över en betydande stor sektor av en inne i filtslingan anordnad spårförsedd och/eller perforerad vals, på vilken banan utifrån utsätts för ångbehandling, genom vilken banan och eventuellt den på nämnda vals under banan belägna filten uppvärms och banan stöds utifrån, då dess riktning ändras; 10 15 20 25 30 35 455 205 5 c) den uppvärmda banan leds på nämnda filt till ett första pressnyp, i vilket banan i och för avlägsnande av vatten pressas mellan en vals med urgröpt yta och en vals med slät yta; och d) banan leds sedan den lösgjorts från filten vidare på ytan av nämnda slätytade vals.

Ett ändamål med denna uppfinning är att utveckla sökandens t ex i US-patentet nr 4 192 711 angivna konstruktioner.

För att uppnå ovan angivna och nedan framgående mål är uppfinningen i huvudsak kännetecknad därav, att sistnämnda valsar med urgröpt yta är så placerade, att banans lopp riktas uppåt före nämnda första nyp med två filtar styrt av den inom slingan av den första vävnaden belägna pressvalsen över en lämplig sektor, vars storlek ligger inom omrâdet 30” ... 150” och att den andra vävnaden, på vilken banan stöds utifrån över åtmin- stone en väsentlig del av nämnda sektor på nämnda pressvals, leds bort från banan väsentligen omedelbart efter det första nypet med två filtar.

Med en pressvävnad avses i denna ansökning alla sådana konstgjorda eller av naturfibrer tillverkade filtliknande produkter, som konventionellt används i pappersmaskiner och i synnerhet i deras presspartier antingen för att befrämja avvattningen ur banan eller för att transportera den våta banan från ett behandlíngssteg till ett annat.

Uppfinningen beskrivs nedan i detalj under hänvisning till några utföringsformer av uppfinnigen som visas i figurerna på de bifogade ritnignarna. Uppfinningen är dock inte begränsad till detaljerna av dessa utföringsformer.

Fig. l visar en schematiskt sidovy av en första utföringsform av uppfinningen. 10 15 20 25 30 35 455 205 Fig. 2 visar på samma sätt som fig. 1 en annan utföringsform av upp- finningen.

Fig. 3 visar ett snitt III-III i fig. 1.

Fig. 4 visar schematiskt geometrin av valsarna och vävnaderna vid ett första nyp i ett pressparti.

En bana W som kommer till det i fig. l och 2 visade presspartiet bil- das på en Vira 10, från vilken banan W lösgörs vid en punkt P inom ett snett nedåt orienterat avsnitt mellan valsar ll och 12 i vira- partiet och överförs på en första vävnad 20 genom inverkan av en sugsektor 24 a på en pick-up-vals 24. Den första vävnaden 20 tjänstgör förutom som pick-up-vävnad även som pressvävnad i ett första pressnyp Nl och i ett andra pressnyp NZ i presspartiet.

Den första vävnaden 20 är riktad uppåt inom ett avsnitt R efter det första nypet NI och den av vävnaden uppburna banan W först till det andra nypet N2. Den första vävnaden 20 fungerar som pressvävnad även i det andra nyfiet NZ. Det andra nypet N2 bildas mellan en slät- ytad centrumvals 40 och en med urgröpt yta försedd pressvals 41. Den slät- ytade centrumvalsen 40, som lämpligen har större radie än de övriga pressvalsarna, är t.ex. en granitvals. En fördel med att använda en granitvals är att den pressade banans adhesion mot valsytan är krafti- gare än adhesionen mot en filt och att banan trots detta lätt kan lösgöras från ytan av granítvalsen genom inverkan av hastighets- skillnad när banan överförs från presspartiet till torkpartiet. Mot centrumvalsen 40 anordnas även ett tredje pressnyp N3, som bildas av en pressvals 43 med urgröpt yta. Valsen 43 är försedd med en egen väv- nadsslinga 44. Styrvalsar för vävnaden 44 är utmärkta med hänvisnings- siffran 49 och iståndsättningsanordningar för densamma med hänvis- ningssiffran 49l. Styrvalsar för den första vävnaden 20 är utmärkta med hänvisningssiffran 2l och iståndsättningsanordningar för densamma med hänvisningssiffran 23.

Det första pressnypet bildas mellan pressvalsar 25 och 32 och det har två vävnader (två filtar). Den första vävnaden 20 tjänstgör som övre filt och en vävnad 30 som undre filt. Vävnaden 30 styrs enligt 10 15 20 25 30 35 455 205 uppfinningen av styrvalsar 31 och 33. Under golvnivån T belägna styr- valsar för den undre filten är utmärkta med hänvisningssiffran 33 och iståndsättningsanordningar för densama med hänvisningssiffran 34.

Väsentligt och nytt vid uppfinningen är bl.a. att i de vattenavlägsnande pressnypen inte alls behövs några dyra sugvalsar eller andra liknande suganordningar. För att uppnå detta bildas det första pressnypet NI mellan de två valsarna 25 och 32 med urgröpt yta. Nypet NI har två E filtar och banan W kommer till nypet fäst på undre ytan av den första I filten 20. Den andra vävnaden i nypet Nl utgörs av en annan filt 30 eller någon annan liknande vävnad, inom vilken pressvalsen 32 är belägen.

Den slätytade centrumvalsen 40, som är stationärt lagrad i pappers- maskinens stomkonstruktioner 100, har en nedåt öppen sektor 401 på väsentligen motsatta sidan i förhållande till nypen NZ och N3. Sek- torn 401 är enligt fig. l försedd med en schaber SO. Schabern 50 styr vid banbrott ned utskottet i en utskottspulper (icke visad), som f ligger under presspartiet.

Pappersbanan W lösgörs från centrumvalsens 40 släta yta genom ut- nyttjande av hastighetsskillnad mellan presspartiet och torkpartiet och styrs av en styrvals 52, som styr banan W till pappersmaskinens tork- parti. Av torkpartiet visas i fig. 1 och 2 en lead-in-cylinder 53 och torkcylindrar 56. I torkpartiet tillämpas såsom framgår av figurerna enfiltsdrag med hjälp av en filt 55 och styrvalsar 54 för filten.

I fig. 1,2 och 3 visas även schematiskt pappersmaskinens stomdel med hänvisningssiffran l00. Stomdelens 100 vertikala balkar 100 a (fig. 3) uppvisar på känt sätt mellanbitar llO på servicesidan. Vävnaderna 20,33 och 44 kan således bytas efter det att mellanbitarna har öppnats.

Fíg. 3 visar ett vertikalsnitt av presspartiets stomkonstruktion, som innefattar balkar l20 och l2l, som i ena änden uppbärs av pappersmaskin- hallens byggnadsstomme genom förmedling av utskjutande ändar 1201 och l2l]. Balkarna 120 och 121 stöder sig i denna bärkonstruktion på våg- räta balkar 123 genom förmedling av stänger 122. I fig. 3 är sido- balkarna på servicesidan utmärkta med hänvisningssiffran l00a och sido- 10 15 20 25 30 35 455 205 balkarna på drivsidan med hänvisningssiffran l00b. Pappersmaskinens golvnivå är utmärkt med hänvisningen T. Under denna nivå T finns det sidobalkar 125 på vardera sidan av maskinen.

Det ovan beskrivna presspartiet är en vidareutvecklad utföringsform av sökandens "Sym-Press"-pressparti. "Sym~Press"-presspartiet, i vilket mellan valsar bildas en sammanhängande nypserie och till vilket hör en pressugvals, är kompakt. Presspartiet enligt föreliggande uppfinning följer principen med slutet drag, men är inte alldeles lika kompakt i samma avseende som "Sym-Press"-presspartiet. Ingendera av de till det första nypet NI med två filtar hörande valsarna står i kontakt med de valsar som bildar det andra nypet N2. Presspartiet enligt upp- finningen kan dock anses vara kompakt eftersom det utrymme som det er- fordrar, i synnerhet i horisontalriktningen, inte är väsentligt större än det utrymme som "Sym-Press"-presspartiet erfordrar.

Den vals som motsvarar valsen 25 har i förut kända presspartier utgjorts av en sugvals och med hjälp av dess sugsektor har banan hållits kvar fäst på den filt som motsvarar vävnaden 20 när banan ändrar rikt- ning.

De parametrar som påverkar det första nypets Nl geometri visas i fig. 4.

Viktigt med avseende på uppfinningen är att banan inom en sektor ul ut- sätts för en centrifugalkraft som strävar att lösgöra banan W från väv- naden 20 när banan N och den första vävnaden 20 ändrar sin riktning över nämnda sektor 01 på pressvalsen 25. Enligt denna uppfinning har användningen av en sugvals undvikits genom att den till det första nypet hörande andra vävnaden 30 följer med och stöder den på väv- naden 20 belägna banan W över en sektor G2 inom sektorn G1. Enligt fig. 4 leds vävnaden 20 och den med denna följande banan till nypet Nl i väsentligen rät vinkel i förhållande till ett plan N-N (tangen- tiellt). Efter nypet N1 tangerar den andra vävnaden 30 pressvalsen 32 över en sektor uk. Enligt fig. 2 kan kursändringsvinkeln G vara l relativt liten och presspartiets totala höjd relativt låg. Följden av detta är dock att presspartiets längd i någon mån kan växa i förhållande till utföringsformen enligt fig. l.

De huvudsakliga skillnaderna mellan uttöríngsformcrnn enligt fig. 1 och fig. 2 är, att i fig. 1 ett genom pressvalsarnas 25 och 32 axlar 10 l5 20 25 30 35 455 205 lagt tänkt plan N-N är väsentligen horisontalt och att avsnittet R av vävnaden 20 mellan nypen N1 och NZ är väsentligen vertikalt, så att den i fig. 4 utmärkta vinkeln u 1 är en aning större än 900 i för- hållande till horisontalplanet H-H. I praktiken kan vinkeln (11 vara ca 1500. Enligt fig. 1 styr och uppbär den andra vävnaden 30 den på väv- naden 20 belägna banan W över väsentligen hela sektorn Gl, varvid den i fig. 4 visade vinkeln Ü3 = 0. Med tecknena i fig. 4 är vinkeln o = o 3 l pressvalsen 25 åstadkoms sålunda enligt uppfinningen mellan filterna - 32. Den av vävnaden 20 uppburna banans W kursändring vid 20 och 30, varför det inte finns någon risk att centrifugalkrafter skall lösgöra banan W från vävnaden 20. Den i fig. 4 visade vinkeln U 4 är vid utföringsformen enligt fig. 1 mycket liten på grund av styrvalsens 31 placering. Méd tecknena i fig. 4 är G5 = 900 - Gl. I fig. 2 är vinkeln eld 4s° :i11 ski11naa_ffån fig. 1. vid vissa specieiia :i11ämp- ningar kan vinkeln al vara ca 300.

Enligt fig. 2 ligger det andra nypet N2 i en vinkel BZ ovanför ett genom centrumvalsens 40 rotationsaxel lagt horisontalplan. vinkeln 3 2 är lämpligen ca 450. Det tredje nypet N3 är beläget på ett vinkel- avstånd Bl från det andra nypet NZ. I fig. 2 är vinkeln B17* 900.

I fig. l ligger i sin tur nypet N2 väsentligen i ett genom centrum- valsens 40 rotationsaxel lagt horisontalplan och nypet N3 på ett vinkel- x 12o°. avstånd 31 från nypet N2. I fig. l är vinkeln 3 1 Fig. l och 2 representerar som sagt med avseende på den för uppfinningen viktiga vinkeln Gl utföringsformer vid gränserna av uppfinningsområdet.

Utföringsformen enligt fig. l är fördelaktig i det avseendet att press- partiet upptar ett litet utrymme i horisontal riktning. Pressen blir dock relativt hög eftersom avsnittet L mellan det första och det andra nypet är väsentligen vertikalt. Även kursändringsvinkeln ul är rela- tivt stor, men detta är inte i och för sig någon väsentlig olägenhet, trots att inga sugvalsar används, eftersom vävnaden 30 utifrân stöder den på vävnaden 20 belägna banan.

Inom de av uppfinningen definierade gränserna kan de ovannämnda vink- larna G1... G5 väljas så, att banans transport och pressning kan opti- mETflS . lO 15 25 30 35 455 205 l0 Beträffande konstruktionen av pressvalsarna 2S,32,40,4l och 43 kan det ännu upprepas, att ingen av dessa valsar är en sugvals. Valsarna 25 och 32 är valsar med urgröpt yta, antingen räfflade eller blindborrade valsar e.d. Valsarnas 25 och 32 räffling är utmärkt med hänvisnings- siffrorna 251 och 321. Den ena av valsarna 25 och 32 eller båda valsarna kan vid behov utgöras av en mjuk vals, t.ex. en med gumibeläggning försedd vals. Valsen 25 är lämpligen en vals med mjuk beläggning och val- sen 32 en hård vals. Ändamålet med den mjuka beläggningen är att ge nypet N en tillräckligt stor bredd i banans W löpriktning. Den tid under vilken banan befinner sig i nypet och är utsatt för pressverkan är naturligtvis proportionell mot nypets bredd. Det är möjligt att öka nypets bredd även t.ex. med hjälp av en tillräckligt sammanpress- bar filt. Pressvalsarna 41 och 43 är valsar med urgröpt yta, t.ex. räff- lade valsar eller blindborrade valsar. Valsarna 41 och 43 är dessutom lämp- ligen böjningskompenserade eller -reglerade valsar. Även valsarna 25 och 32 är vid behov böjningskompenserade eller -reglerade.

Styrningen av vävnaderna 20 och 30 efter nypet NL, exempelvis storleken av vinkeln 04, beror på bl.a. banans W benägenhet att återfuktas. Åter- fuktningen kan minimeras genom att styra vävnadernas 20 och 30 lopp på lämpligt sätt efter nypet Nl.

Enligt fig. 2 är en ånglåda 51 anordnad på banans W sida inom banans och vävnadens 20 avsnitt mellan nypen Nl och NZ. Med hjälp av ånglådan höjs banans temperatur för att effektivera avvattningen i nypen NZ och N . Beträffande ånglâdans 51 konstruktion och verkníngssätt hänvisas 3 till sökandens US-patent nr 4 163 688.

I fig. l och 2 visas att banan lösgörs från viran 10 vid punkten P med hjälp av en pick-up-sugvals 24 med en sugzon 24 u. Om man uttryckligen önskar åstadkomma ett vâtparti som helt saknar sugvalsar och som sålunda förbrukar så lite sugenergi som möjligt och som ger upphov till lågt buller, kan man ersätta sugvalsen 24 med en särskild överförings- suglåda enligt de principer som förklaras närmare i ovannämnda FI- patentansökning nr 763434 (motsvarar US-patentet nr 4 192 711).

Det kan ännu en gång konstateras, att man genom att välja ovannämnda kursändringsvínkel 01 på lämpligt sätt kan välja hur stort utrymme press- (H: 10 15 20 455 205 11 valskombinationen erfordrar i vertikal och horisontal riktning. Vinkeln Gl inverkar även på det andra pressnypets N2 höjdplacering (vinkeln ß i fig. 2) i förhållande till eentrumvalsen 40. Konstruktionen enligt fig. 1 är i detta avseende fördelaktig därför att vinkeln 31 blir relativt stor. Det är alltså möjligt att göra hågavståndet mellan nypen NI och N2 mycket stort, t.o.m. så att ß]_N 1800, vilket är den fördelaktigaste lös- ningen med avseende på den belastning som eentrumvalsen 40, i synnerhet en stenvals, utsätts för. Utföringsformen enligt fig. 1 där ul är större än 900 och avsnittet R är riktat en aning snett bakåt i förhållande till banans huvudlöpriktning, är fördelaktig i det avseendet att i samband med centrumvalsen 40 vid behov kan anordnas t.o.m. tre pressnyp och trots detta kan centrumvalsen 40 uppvisa en nedåt öppen sektor 401 med en schaber 50, som styr pappersutskott och håller valsens 40 yta ren.

I fig. 1 och 2 är pressvalsarna 25 och 40 lagrade stationärt på lngerstöd.

Centrumvalsen 40 är i figurerna stödd underifrån, men lika väl kan den stödas medelst lagerstöd på stommen uppifrån. Valsarna 32,41 och 43 är upphängda i av i och för sig kända belastningsanordningnr uppburna armar för belastning av nypen N1,N2 och N3 med lämpligt linjetryck. Av dessa bärnrmar visas i fig. 1 armar 45 och 47, som är fästa vid stommen 100 medelst ledtappar 46 och 48.

Uppfinningens olika detaljer kan variera inom ramen för den i de vid- stående patentkraven definierade uppfinningstanken.

Claims (6)

10 15 20 25 _30 455 205 12 Patenrkrav

1. l. Iillslutet pressparti i pappersmaskin, i vilket pappersbanan (W) som komer från ett viraparti (10) i pappersmaskinen leds uppburen av en första vävnad (20) mellan två vävnader (20,30) genom ett av tvâ valsar (25,32) med urgröot yta bildat första nyp (NI) med två filtar, där avvattningen ur pappesbanan (U) äger rum genom dess båda ytor och vilket pressparti uppvisar en slätytad vals (40), mot vil- ken åtminstone två ny? (N2,N3) med enkel filt är bildade, varvid nämnda första vävnad (20) tjänstgör som pressvävnad i det första (NZ) av dessa och vilket nyp (NZ) med enkel filt är beläget på ett visst avstånd (L) från det första nypet (NI) med två filtar, varvid banan (W) löper en av avståndet (L) bestämd sträcka i ett väsentligen rakt lopp uppburen av den första vävnaden (20), från vilken första vävnad (20) banan avgår fäst på ytan av nämnda slätytade vals (40) och löper på denna till det andra nypet (N3) med enkel filt, som är försett med en egen pressvävnad (44), och vilket pressparti saknar sugvals på sådant - _ sätt, att dess första pressnyp (NI) med två filtar bildas mellan tvâ valsar (25,32) med urgröpt yta och solid mantel, k ä n n e t e c k n a t därav, att sistnämnda valsar (25,32) med nrgröpt yta är så placerade, att banans lopp riktas uppåt före nämnda första nyp (NI) med två filtar styrt av den inom slingan av den första vävnaden (20) belägna pressvalsen (25) över en l" li sektor Gi ), vars storlek ligger inom området 30°...l50° amp s 1 och att den andra vävnaden (30), på vilken banan (W) stöds utifrån över åt- minstone en väsentlig del av nämda sektor Gl) på nämnda pressvals (25), leds bort från banan (W) väsentligen omedelbart efter det första nypet (NI) med två filtar.

2. Pressparti enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att banan (W) stöds utifrån före det första nypet (NI) över en sektor Gié), som är väsentligen lika stor eller endast en aning mindre än den sektor Gäl) över vilken den första vävnaden (20) och den av denna uppburna banan (W) ändrar sin riktning uppåt medan den tangerar och f; n 10 15 20 25 455 205 13 löper kring den första pressvalsen (25) med urgröpt yta.

3. Pressparti enligt patentkravet l eller 2, k ä n n e t e c k n a t därav, att den valssektor G11) på ptessvalaen (25) vid vilken den första vävnaden (20) och den av denna uppburna banan (W) ändrar sin riktning har storleken *#1 N 90°, så att avsnittet (R) av den första vävnaden (20) och banan (W) mellan det första nypet (NI) med två filtar och det första nypet (NZ) med enkel filt är väsentligen vertikalt och att det i samband med den slätytade centrumvalsen (40) bildade första pressnypet (NZ) med enkel filt 1 presspartiet är beläget väsentligen i ett genom axeln av den slätytade valsen (40) lagt horisontalplan (fis- 1).

4. Pressparti enligt patentkravet l eller 2. k ä n n e t e c k n a t därav, att storleken av nämnda kursändringssektor GXI) är ca 30°...50°, att efter det första nypet (NI) följer ett 1 motsvarande vinkel uppåt riktat avsnitt av den första vävnaden (20) och den av denna stödda banan (W) och att det första pressnypet (N2) med enkel filt är beläget på ett visst vinkelavstånd (Fä) i förhållande till ett genom axeln av den slät- ytade valsen (40) lagt horisontalplan, vilken vinkel ßzä30°...90°.

5. Pressparti enligt patentkravet l,2,3 eller 4, k ä n n e t e c k n a t därav, att efter det första nypet (NI) med två filtar banan (W) och den första vävnaden (20) som uppbär denna leds ut ur det första nypet (NI) väsentligen vinkelrätt i förhållande till nypplanet (N-N) och att den andra undre pressvävnaden (30) i det första nypet leds bort i liten vinkel Gdá) från det gemensamma loppet av den första övre vävnaden (20) och den därpå belägna banan (W).

6. Pressparti enligt patentkravet l.Z,3,4 eller 5, k ä n n e t e c k - n a c därav, att presspartiet ingår som del 1 ett helt sugvalsfritt vâtparti i pappersmaskinen, i vilket en suglåda av speciell konstruktion används som pickfup-organ i stället för en sugvals.