SE454860B - Sett att i tre framstella en telefonapparatkapa, handmikrotelefon eller annat holje inom teleindustrin - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 G0 454 860 2 normala miljö. En telefonapparat underkastas en förhållandevis hårdhänt be- handling inom sitt normala område.

Träet i telefonapparatkåpan måste dessutom kunna motstå fukt och således kan det icke tillåtas att sprickbildningar och deformeringar uppträder i trä- materialet på grund därav. Apparaten skall även kunna uppvisa en lång livs- längd.

LÜSNINGEN Föreliggande uppfinning har som huvudändamål att framskapa ett sätt att tillverka hölje av hithörande slag som löser den i det ovanstående angivna problematiken. Det som huvudsakligen kan anses vara kännetecknande för det nya sättet är bl.a. att ett utgångsvirke under en torkningsperiod torkas vid ca 5D°C i en ugn eller annat utrymme till en fukthalt av 4- %, vilket är strax före virkets gräns för cellkollaps och att vid torkningsperioden slut temperaturen höjes till ca 65°C så att träets harts bringas att flyta ut och täta träets märgstrålar i avsikt att motverka återfuktníng av träet.

Ytterligare kännetecken är att torkningen sker med cykler av uppvärmnings- moment och vakuumsättningsmoment, att det ur det sålunda torkade virket ut- tages ett ämne som skall bilda höljesdelen, att ämnet bearbetas till hölje- delens slutliga form, att veka partier på höljet förstärkas, företrädesvis med krysslimning, med ett förstärkningsmaterial i trä eller annat material, och att träets porer slutligen tilltäppes med lack.

I vídareutvecklingar av uppfinningstanken föreslås att virket skall torkas under en torkningsperiod som sträcker sig mellan 5 och 75 dygn beroende på använt träslag. 4 I ett inledningsskede av torkningsperioden uppvärmes virket med en första temperatur ända in till kärnan. Efter denna genomvärmning utsättas virket för vakuum under en första tid. Med hjälp av detta vakuum vandrar fukten ut och från virkets inre och avledes via ytterytan. En dylik cykel som således omfattar nämnda genomvärmning och vakuumsättning efterföljes av ett antal motsvarande cykler under torkningsperioden.

Virket torkas företrädesvis så att det i färdigtorkat skick kommer att innehålla en fukthalt om endast ca 4-5 vikts-%. Under temperatursättningarna i nämnda cyklar användes en första temperatur om ca SÛOC. I slutet av den totala torkningsperioden höjes temperaturen till ca 6500 för ernående av nämnda utflytning av träets harts.

I nämnda vidareutvecklingar av uppfinníngstanken föreslås att ämnet skall bilda en massiv enhet eller skall vara sammansatt (hoplimmad) av tvâ eller flera delar ur samma planka eller träenhet. Genom hoplimningen av två eller flera delar erhålles en virkesbesparing som är väsentlig ur praktisk 54 10 15 20 25 30 35 40 454 860 3 ~ _ tillverkningssynpunkt. Dessutom kan träet väljas mer optimalt med avseende på virkesvolym och sträckningarna för träets ådríngar.

Nämnda vidareutvecklingar innefattar även att i träet förekommande inre kraftspänningar som strävar efter att deformera och ge sprickor i träet låses med hjälp av ett vid berörd höljesyta infäst förstärkningselement, t.ex. massivträ, fanér, etc., varvid i sistnämnda fallet med fanér företrädesvis krysslimmad fanér utnyttjas.

Framställningen av höljesdelens grundform från ämnet, dvs. fräsning eller upptagning av höljets inre utrymme, utföres företrädesvis maskinellt.

Vid användning av förfarandet av tillverkning av handmikrotelefon i trä framställes handmikrotelefonen företrädesvis i två långsträckta delar som är sammansättbara utefter ett längdsnitt eller delningsplan i handmikrotele- fonens längdriktning. För att möjliggöra sammanhållning av nämnda två delar medelst hophållningsorgan är nämnda långsträckta delar utförda med olika bågformer vid sammansättningssnittet, varvid bågformen för den övre delen uppvisar en mindre radie än motsvarande radie för den undre delen. De långsträckta delarna sammanpressas mot varandra medelst fasthållningsskruvar så att anliggning sker över hela längdsnittet, vilket medför att en tillför- litlig avtätning föreligger vid mikrofon- och hörtelefondelarna.

Hopsättningen av nämnda mikrofon- och hörtelefonsdelar utföres före- trädesvis med hopsättningsskruvar som är samverkbara medelst i berörd mot- svarande del anordnad metallbussning. På så vis undviker man användandet av träskruvar, vilket möjliggör att delarna kan isärplockas och hopsättas ett antal gånger utan att trämaterialet förstöras, vilket skulle varit fallet om träskruvar använts i skaftet intill-övergången mellan detta och hörtelefon- och mikrofondelarna. En ytterligare utföringsform innefattar användandet av märkning av berörd kåpa eller berört hölje med hjälp av s.k. varmprägling.

FÖRDELAR Genom det i ovanstående föreslagna förfarandet att framställa höljes- delar av hithörande slag kan de senare utnyttjas i sin normala användnings- miljö utan att man behöver ställa speciella krav ur hanterings-, tempera- tur- och/eller fuktsynpunkt. Så t.ex. kan en telefonapparat utformas med en apparatkåpa i företrädesvis ädelträ samt utnyttjas såsom abonnentapparat med alla de krav som föreligger på en sådan då det gäller hållfasthet. Dessutom elimineras genom förfarandet risken för sprickbildníng i höljesdelen även om apparaten användes i förhållandevis fuktiga utrymmen. Apparaten kan därigenom erhålla sin finish och ytegenskaper som gör den attraktiv från användnings- synpunkt.

Förfarandet möjliggör framställning av i sammanhanget intressanta 10 15 20 25 30 35 40 454 860 4 träslag t.ex. mahogny, valnöt, maaurbjörk, flammíg björk, sykomor, körsbär eller afrikanskt rosenträ, etc.

FIGURFÖRTECKNING En för närvarande föreslagen utföríngsform av ett sätt som uppvisar de för uppfinningen signifikativa kännetecknen skall beskrivas i nedanstående under samtidig hänvisning till bifogade ritningar där: Fig. 1 visar ett flödesschema för framställning av höljesdelar, t.ex. i form av telefonapparatkåpor, handmikrotelefonhöljen, etc., Fig. 2 i vertikalsnitt visar exempel på uppbyggnaden av en telefon- apparatkåpa utförd enligt det nya sättet, Fig. Za i vertikalsnitt visar en detalj från kåpan enligt fig. 2, Fig. 3 visar ett i vertikalsnitt genom en handmikrotelefon som är utförd enligt det nya sättet, och Fig. 4 visar en detalj av en del, t.ex. på en telefonapparatkåpa, med en fri ändyta.

BÄSTA UTFÜRINGSFÛRM I fig. 1 är ett virkesupplag indikerat med 1. Virket kan utgöras av val- fritt träslag, företrädesvis ädelträ och t.ex. bestå av mahogny. Även om det nya sättet beskrivas i anslutning till mahogny är det användbart även vid andra typer av träslag, t.ex. de i ovan angivna träslagen. Fig. 1 visar även en anläggning för s.k. vakuumtorkning 2. Nämnda anläggning innefattar tempe- raturregleringsorgan 3 och vakuumeffektuerande organ 4. Anläggningen är på i och för sig känt sätt försedd med en eller flera öppnings- och stängningsbara luckor, portar eller liknande. Vakuumanläggningen 2 är anordnad att mottaga en eller flera virkesdelar, t.ex. en eller flera plankor 5 som under en tork- ningsperiod skall torkas i anläggningen 2.

Nämnda torkníngsperiod väljas i beroende av träslaget och syftar till att åstadkomma en utpräglad torkning av ifrågavarande virke eller plankor 5.

Uppfinningen bygger därvid på tanken att virket skall torkas till en extremt låg fukthaltnivå, nämligen en sådan fukthaltnivå som ligger strax under gränsen för cellkollaps.

I detalj tillgår torkningen enligt följande. Då respektive virkesdel eller planka införts i anläggningen sker långtidsuppvärmning så att virket uppvärmes ända in till kärnan. Sedan virket införts i anläggningen och denna tillslutits inkopplas temperaturregleringsorganen 3 så att en temperatur om företrädesvis ca 50°C föreligger. I fallet med mahogny tillgår nämnda genomvärmning i ca 1 dygn. Efter företagen genomuppvärmning vakuumsättes an- 10 15 20 25 30 35 40 454 860 5 läggningen 2, genom att de vakkuumeffektuerande organen 4 aktiveras. Styr- ningen av nämnda temperaturreglerande organ och vakuumeffektuerande organ kan ske automatiskt på i och för sig känt sätt t.ex. med hjälp av reglerande organ 6.

Virket står därefter under vakuum i anläggningen 2 under ett kortare intervall, t.ex. 10-12 minuter. Då trycket minskas sker därvid förångning vid ytan, vilket medför att ytan blir kallare och avdunstning sker från densamma.

Den därvid uppträdande temperaturskillnaden och tryckskillnaden medför att fukt vandrar ut från träets inre till ytan, vilken vandring fortsätter tills ytan är nedkyld. Vakuumsättningen avbrytes efter nämnda kortare tidsperiod och åtföljes av en ny cykel med uppvärmningsperiod och förnyad vakuumsätt- ning. osv. tills en framträdande hög torkningsgrad erhålles av virket. Nämnda torkníngsbehandling drives enligt uppfinningen framträdande långt och ända till strax under gränsen för cellkollaps. Företrädesvis torkas virket så att den kvarvarande fukthalten blir endast ca 4-5 vikts-%, vilket skall jämföras med normala virkestorkningsförfaranden som syftar till kvarvarande fukt- halter om 6-8 vikts-%.

Ett väsentligt särdrag för uppfinningen är att i slutet av nämnda tork- ningsperiod temperaturen höjes från nämnda 5006 till 6506 under en, rela- tivt den totala torkningstiden, kort period. Sistnämnda period är 5-20 timmar, företrädesvis 8-12 timmar. Under sistnämnda temperaturhöjning åstadkommas tack vare den förhöjda temperaturen en utflytning av träets harts. Detta sker i syfte att täta träets märgstrålar. På så sätt förhindras eller motverkas fukt från att på nytt vandra in i träets eller virkets kärna.

En viss återfuktning kan dock tillåtas ske under den efterföljande och i nedanstående beskrivna bearbetningen av virket. Nämnda återfuktning begränsas dock till virkets eller träets yttre delar och genom nämnda hartsutflytning kan således träet bibehållas i sitt väsentliga urtorkade skick.

Den framträdande urtorkningen genom virkets samtliga delar medför att spänningar i träet väsentligen undanröjes. Nämnda spänningar skulle annars förorsaka sprickbildningar och slagning av virket. Nämnda återfuktning vid träets eller virkets yttre delar utjämnas och reduceras efterhand och har således icke nâgra negativa inverkningar i nämnt avseende.

I fig. 1 visas olika bearbetningsstationer med 7, 8, 9, 10 och 11. I nämnda bearbetningsstationer sågas det sålunda torkade virket upp i ämnen som skall bilda ifrågavarande färdiga föremål i trä. Nämnda uppsägning kan ske i stationen 7. Olika ämnen som tillsammans skall bilda ett föremål kan även tas fram i nämnda station 7. Respektive ämne kan utgöras av en ur det torkade virket framtagen enda bit. Ämnet kan dock bestå av två eller flera hoplimmade bitar som därvid är tagna ur samma virkesdel eller planka. 10 15 20 25 30 35 60 454 860 6 I en station 8 sker urfräsning av ämnet så att föremålskonturerna i grova drag framtages. Station 9 är en bearbetningsstatíon för detaljbear- betning (innefattar t.ex. slipning). Station 10 är en sammansättningsstation för olika färdigbearbetade detaljer. Station 11 är en lackningsstation. få Fig. 2 visar ett vertikalsnitt av en telefonkåpa vars yttre form är åt- minstone väsentligen förut känd. Fig. 2a visar parallellsnitt av kåpan i fråga. Parallellsnittet är därvid taget så att det sträcker sig genom tele- fonapparatens knappsats. Höljet är visat med hänvisningssiffran 12 och då dess form i sig förutsättes vara känd skall det icke beskrivas här närmare i detalj. Det kan dock konstateras att höljet innefattar partier 12a och 12b där godstjockleken är förhållandevis liten, t.ex. ca 3 mm. Höljet enligt fig. 2 är sammansättbart med en ej visad och till telefonapparaten i fråga hörande del. Delen och höljet skall därvid innesluta teleteknisk utrustning som åt- minstone huvudsakligen sträcker sig in i höljesutrymmet 12c. Även godstjock- leken vid partiet 12d enligt fig. 2 är väsentligen reducerad. Nämnda partier 12d är anordnade för att rader och kolumner av urtagningar 13, 14, 15 och 16 erhålles. De strängformade partierna 12d är därvid förstärkta med ej speciellt visade förstärkningselement av t.ex. krysslimmat fanér. De sträng- formade partierna 12d som är kapade i träets längdriktning erhåller därvid förstärkning från nämnda förstärkningselement, vara träriktning sträcker sig vinkelrätt mot förstnämnda träriktning. Kåpans eget trä tar därvid upp kraftpåverkningar i den ena huvudriktningen, medan förstärkningselementet tar upp påverkningskrafter i andra riktningen. Tunna godspartíer kan förstärkas på motsvarande sätt i kåpan.

Fig. 3 visar ett hölje i form av en handmikrotelefon med i och för sig känd yttre form. Handmikrotelefonen 17 består i princip av två delar som är sammansättbara utefter ett delningsplan 18 som sträcker sig i delarnas 17a och 17b längdriktning samt vinkelrätt mot pappersplanet för fig. 3. Delnings- planet är i nämnda pappersplan bågformat. Üverdelen 17a är därvid försedd med en radie R1 som är mindre än motsvarande radie R2 för den andra delen 17b.

Detta arrangemang med olika radier medför att delarna kan sammanhållas med hophâllningsorgan 19 och 20 som är placerade nära handmíkrotelefonens mitt 21 med samtidig säker anliggning utefter hela delningsplanet av delarna. Trots den förhållandevis centrala placeringen av hophållningsorganen 19 och 20 erhålles bl.a. en säker avtätning vid ytterändarna 17c och 17d. Nämnda hop- hållningsorgan utgöres i föreliggande fall av cylínderskruvar som är iskruv- bara i bussningar 22, 23 som företrädesvis är utförda i metall.

A» Handmikrotelefonens hörtelefondel innefattar ett första utrymme 24 för hörtelefonkapseln och ett annat utrymme 25 för mikrofondelar. Dessutom före- ligger i handmikrotelefonens inre ett långsträckt spår 26 för ledningsdrag- 10 15 20 25 30 35 40 454 860 ning mellan delarna.

I fig. 4 visas en fri ändkant 27 av telefonapparatkåpan enligt fig. 2.

För att undvika att träet slår sig på grund av sprickor från ändkanten 27a kan ändkanten förstärkas med ett förstärkningselement 28 företrädesvis i trä av samma eller annat slag. I föreliggande fall är förstärkningselementet 28 infällt i delen 27, men kan dock anordnas så att det sträcker sig över hela ytan 27a. Genom förstärkningselementet förhindras att spänningar i träets inre som föreligger på grund av att ämnet uttagits ur de delar av virket eller plankan där ådringarna är snedställda upplåses effektivt så att spänningarna icke förorsakar nämnda sprickbildning eller snedställning i respektive av träet.

Uppfinningen är inte begränsad till det i ovanstående såsom exempel visade utföringssättet utan kan underkastas modifikationer inom ramen för efterföljande patentkrav och uppfinningstanke.

Claims (2)

10 15 20 25 30 35 40 454 860 PATENTKRAV

1. Sätt att framställa en höljesdel i trä, företrädesvis i form av en telefonapparatkåpa (12), ett handmikrotelefonshölje (13) eller annat hölje inom teleindustrin innefattande första och andra värmebehandlingssteg, i) k ä n n e t e c k n a t av att under det första värmebehandlingssteget ett utgângsvirke torkas vid en temperatur av ca 5008 under en torkningsperiod i en ugn (2) till en fukthalt av ca 4-5 vikts-%, varvid detta första värme- behandlingssteg utföres så att virket (5) uppvärmes vid den första temperaturen ända in till kärnan, att virket utsättas för vakuum under en kort tid, och att denna cykel upprepas tills torkningen nått ett värde som ligger strax före gränsen för cellkollaps, att vid torkningsperiodens slut temperaturen höjas till ca 6500 under det andra värmebehandlingssteget så att träets harts bringas att flyta ut och täta träets märgstrålar i avsikt att motverka återfuktning av träet; att ur det sålunda torkade virket ett ämne som skall bilda höljesdelen uttages; att ämnet bearbetas till höljesdelens slutliga form, att eventuellt vekt parti på höljet förstärkas, företrädesvis med krysslimning, med ett förstärkningsmaterial i trä eller annat material; och att träets porer därefter tilltäppes med lack.

2. Sätt enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att virkets torkníngsperiod väljes till mellan 5 och 75 dygn.