SE454702B - Sett att genom pressning avvattna en kaka av biomassa, foretredesvis en torvkaka - Google Patents

Description

454 702 10 15 20 25 30 35 som angeläget att finna enklare metoder eller tillsatser, så att även denna del av fraktionen mekaniskt kan avvattnas. Polyelektrolyt- tíllsatsen innebär emellertid en avsevärt kostnadsfaktor. I synnerhet gäller detta då torven innehåller en hög andel finfraktion, vilket är fallet vid torvtyper med hög humifieringsgrad och/eller om man i systemet återcirkulerar en del av finfraktionen, så att koncentra~ tionen av finfraktion i inkommande råtorv höjs.

Genom pressning kan TS-halten enligt kända metoder höjas till cirka 30 %. Flera typer pressar har enligt nämnda resultatrapport NE l981:5 testats, bland annat en så kallad multibeltpress i kombination med en valspress. Genom denna kända teknik kan man uppnå en TS-halt av cirka 30 %. De ekonomiska kalkyler som gjorts baserade på genomförda press- försök tyder på att pressningen ej bör drivas längre än till denna TS-halt. För att nå högre TS-halt krävs långa presstíder, varvid kapaciteten sjunker påtagligt. Härigenom blir kostnaden besvärande hög. Därför måste ytterligare ett avvattningssteg tillgripas, nämligen torkning. Torkníng av torv med så hög fukthalt som 70% är emellertid kostsamt. Önskvärt är därför att TS-halten före torkníngen kan ökas, vilket inte är ekonomiskt möjligt med kända tekniker. Man kan därför inte säga att kända pressníngsmetoder samverkar med de andra anlägg- ningarna i systemet på ett för hela systemet synergistiskt sätt.

REDoGöRELsE FÖR UPPFINNINGEN Ett syfte med uppfinningen är att erbjuda förbättringar när det gäller avvattning av biomassa, vilken behandling kan ingå i ett integrerat system i vilket de olika avdelningarna eller faserna kan samverka med varandra på ett för hela systemet synergistiskt sätt.

Ett syfte med uppfinningen är sålunda att erbjuda en pressningsmetod, vilken inte kräver långa presstíder, vilket innebär att hög kapacitet kan uppnås. Den i sammanhanget korta presstiden kan uppnås genom att vattnet i kakan förträngs under successivt ökat tryck i en sluten tvättpress, i vilken kakan utsätts för urvattning, tvättning eller förträngning medelst vatten som har en temperatur över 90°C och är 10 15 20 25 30 35 .då 454 702 varmare än vattnet i kakan, så att denna uppvärms och att den sålunda uppvärmda kakan valspressas.

För att utföra pressningen kan ett flertal olika apparater tänkas.

Lämpligen används dock en apparat som i princip utgörs av en sluten tvättpress, i vilken torvkakan utsätts för urvattning, tvättning eller förträngning medelst varmare vatten och därmed uppvärmning samt valspressning. Det specifika trycket i valspressnypet bör uppgå till lägst 300 bar, företrädesvis lägst 400 bar och lämpligen mer än 500 bar. Flera sådana pressar kan användas, varvid man dock normalt icke i den sista pressen förtränger vattnet i torvkakan medelst varmare bakvatten. Bakvattnet från den första pressen används som spolvätska i den sista av de inledande avvattningsapparaterna. För uppvärmning av torvkakan samt för förträngning av vattnet i den eller de pressar där tvättning eller förträngning sker, används lämpligen kondensat från en efterföljande torvtork.

Ytterligare syften med samt kännetecken på uppfinningen samt de olika delar som ingår i systemet kommer att framgå av följande beskrivning av en utföringsform av det integrerade systemet samt av de efter- följande patentkraven.

KORT FIGURBESKRIVNING I den följande beskrivningen av en föredragen utföringsform av det integrerade systemet kommer att hänvisas till bifogade ritninge- figurer, av vilka Fig. 1 visar en schematisk plan av en torvmosse med anläggningar för upptagning, avvattning och torkning av torv, Fig. 2 visar ett flödesscheme för en förbehandlings- och pressnings- anläggning, Fig. 3 schematiskt illustrerar funktionen hos en avvattningsapparat som är avsedd att användas vid förbehandlingen för inledande avvattning och.fraktionering av torv, 454 702 10 15 20 25 30 35 4 Fig. 4 schematiskt illustrerar en apparat avsedd att användas vid den uppfinningsenliga pressningen av torven, och Fig. 5 visar ett schema över en torkningsanläggning.

BESKRIVNING AV FÖREDRAGEN UTFÖRINGSFORM Den anläggning som i det följande skall beskrivas med hänvisning till ritningsfigurerna är en projekterad anläggning. Det skall inses att de värden på temperaturer, koncentrationer och tryck som är angivna i ritningarna eller som nämns i texten i allmänhet utgör kalkylerade värden, och att det är naturligt att i praktiken erhållna värden kommer att avvika från de kalkylerade värdena på grund av omständig- heter som är svåra att förutse på projekteringsstadiet. De angivna siffervärdena skall därför inte tilldelas en begränsande innebörd med avseende på uppfinningens principer utan endast ses som en ídê- illustration till uppfinningen.

Med hänvisning först till Fig. l betecknas en torvmosse med siffran 1 och en utbrutcn torvgrav med siffran 2. Torvgravens 2 kant har beteck- nats 3. Anläggningens huvuddelar utgörs av en torvgrävare 4, en fabrik 5 vid torvgravens kant för avvattning och torkning samt ledningar 6 och 7 för transport av torvslurry till fabriken 5 respektive för åter- transport av bakvatten till området för brytningsstället. Torven brytes till fullt djup med hjälp av torvgrävaren 4, som lämpligen är fjärrmanövrerad och obemannad, finfördelas och silas på brytstället och transporteras sedan i cirka 2.5 % koncentration till ett buffert- lager 8 i fabriken 5. Torvgrävaren 4 är lämpligen bandgående, varvid en växlingsstation 9 är anordnad mellan torvgrävaren 4 och fabriken 5 för att ta upp överskottsslang, medan slangpartierna mellan växlings- stationen 9 och fabriken 5 lämpligen är förlagda på frostfritt djup i mossen l. Suspensionen eller slurryn pumpas genom ledningen 6 till fabriken 5, och genom returledningen 7 återförs bakvattnet som håller en temperatur av cirka 30°C. Det varma bakvattnet innehåller en finfraktion av torven, vilken avskiljts i fabriken 5, samt torvaska 10 15 20 25 30 35 454 702 som tillsätts i fabriken 5 för att bryta de kolloidala bindningarna i torv-vattensuspensionen. Detta bakvatten sprids ut på torvmossen bakom torvgrävaren 4 på lämpligt avstånd från kanten 3. Något färskvatten tillsätts ej i systemet. Bakvattnet som sålunda sprids ut på mossen tränger ned genom mossens råtorvlager och förtränger i väsentlig grad befintligt, kallare mossvatten, som filtreras ut i torvgraven 2.

Punkten för utspridning av bakvattnet har betecknats 10, varvid avståndet mellan punkten 10 och kanten 3 väljs så att det utspridda vattnet inte i väsentlig grad rinner ned över kanten 3 utan i stället tränger ned i mossen 1. Det sålunda bevattnade omrâdet har schematiskt betecknats ll i Fig. 1. För att ytterligare säkerställa att detta vatten inte i väsentlig grad rinner ned över kanten 3 läggs lämpligen en vall 12 av uppbruten torv upp mellan kanten 3 och det bevattnade området ll. Genom att det kallare mossvattnet sålunda förträngs kommer bakvattnet att med god verkningsgrad värma upp torven. Huvuddelen av det bakvatten som sprids ut på torvmossen återanvänds för beredning av suspensionen, viket innebär att även en väsentlig del av den i fabri- ken 5 avskiljda och genom ledningen 7 returnerade finfraktionen kommer att återcirkulera tillsammans med slurryn i ledningen 6. Normalt är torvmossens djupare lager mer humifierade än de övre skikten som inne- håller grövre material. Genom att det finfraktionhaltiga bakvattnet sprids ut på mossen i det grövre materialet fås därför viss homogeni- sering med avseende på grövre och finare fraktioner. Systemet innebär även att suspensionen i ledningen 6 sedan ett jämviktsförhållande uppnåtts kommer att innehålla en högre andel finfraktion än den opåverkade råtorven i mossen 1, men genom att torvaska leds ut med bakvattnet på torvmossen inleds redan på brytningsstället den kemiska behandlingen av torven. Detta innebär att nedbrytningen av de kolloi- dala bindningarna initieras redan i mossen och i slurryledningen 6, vilket väsentligen kompenserar den högre finfraktionsandelen. Torv- askan som innehåller en hög andel Ca0 höjer även mossvattnets pH, vilket är gynnsamt då den utbrutna mossen skall återanvändas för skogsodling eller jordbruk.

Förutom en hög andel CaO, exempelvis 40 % CaO, innhåller torvaskan 454 702 10 15 20 25 30 35 även andra oxidiska metallföreningar såsom oxider av natrium, kalium, järn, magnesium och kisel. Av dessa har två- och trevärda positiva joner betydelse för dekoagulering av kolloiderna, det vill säga för att bryta kolloidbindningarna. Exempel på metallförekomster i tovaskan som ger upphov till verksamma elektrolyter är kalcium (Ca 2+), järn (Fe 3+) och aluminium (Al 3+) etc. Torvaskan tillsätts i buffertlagret 8. Lämpligen tillsätts den i överskott så att den verksamt kan bidraga till nedbrytningen av kolloidbindningarna i alla delar av systemet, inklusive i mossen l. Man kan även tänka sig att torvaska tillsätts i returledningen 7. Fabriken 5 inrymmer utöver buffertlagret 8 en förbehandlings- och pressningsavdelning 13, en torkningsanläggning 14 samt en torvsilo 15. En anslutningsväg till fabriken 5 har betecknats 16 och ett avloppsdike från torvgraven 2 har betecknats 17.

I Fig. 2 visas schematiskt utformningen av förbehandlings- och press- ningsavdelningen 13, Fig. 1. Denna består i sin tur av en förbehand- lingsavdelning 18 och en preesningsavdelning 19. Förbehandlingsavdel- ningen 18 innefattar fyra seriekopplade avvattningsapparater 20, 21, 22 och 23. Från buffertlagret 8, i vilket torvaskan tillsätts och fördelas i slurryn från torvgrävaren 4, matas slurryn till den första avvattningsapparaten 20 i en koncentration av 2.5 % och vid en tem- peratur av cirka 30°C. I den första avvattningapparaten 20 ökas TS-halten till 3.8 % och temperaturen till 35°C och i de följande apparaterna 21, 22 och 23 till 4.9 % och 42°C, 6.2 % och 50°C, respek- tive 8 % TS och 60°C. Från den sista apparaten 23 erhålls sålunda en TS-halt som ungefär överensstämmer med TS-halten i råtorven i mossen l. Från den första avvattningsapparaten 20 avskiljs en finfraktion motsvarande cirka 0.6 O/oo TS och i de därefter följande avvattnings- apparaterna 21-23 en finfraktion motsvarande 0.4 O/oo TS i bakvattnet.

Det bakvatten som återleds i ledningen 7 innehåller sålunda en TS-halt av cirka 0.5 0/oo i form av finfraktion.

Fig. 3 illustrerar schematiskt funktionen hos de fyra seriekopplade avvattningsapparaterna 20-23. Torvsuspensionen inleds i ett inlopp 24 i utrymmet 25 mellan en yttermantel 26 och en roterande siltrumma 27 10 15 20 25 30 35 454 702 som på i och för sig känt sätt täcks av en silduk. Trycket PS på insidan av siltrumman 27 är lägre än ingångstrycket Pi på trummans utsida. Vatten jämte en finfraktion sugs sålunda in genom silduken, som kan ha en täthet av mesh 130, och genom siltrumman 27 och avleds lämpligen axíellt. Efter hand blir massan i utrymmet 25 allt tjockare.

I slutet av utrymmet 25 finns på känt sätt en utloppsplåt 28 och en schaber 29 i området för en utloppsledning 30. Från insidan av den roterande siltrumman 27 riktas spolvätska mot siltrummans insida i utrymmet mellan utloppsplåten 28 och schabern 29. Spolvattenínloppet har betecknats 31. Spolvattnet som på detta sätt trycks genom sil- trumman 27 erhålls från efterföljande silapparater, såsom schematiskt visas i Fíg. 2. Den erhållna torvkakan lossas sålunda med hjälp av schabern 8 under inverkan av det varmare spolvattnet 31, varefter det varmare spolvattnet och torvkakan homogeniseras med hjälp av en rotor.

Detta medverkar mekaniskt till kolloidernas nedbrytning, så att den fortsatta avvattningen och fraktioneringen ytterligare underlättas i efterföljande apparater, vilket utgör en av effekterna med serie- koppling av flera apparater jämfört med en enda stor apparat. Även den efterhand allt högre temperaturen effektiviserar kolloiduppbrytningen liksom inverkan av den i buffertlagret 8 tillsatta torvaskan.

Betydelsen av den högre temperaturen på dränagehastigheten och därmed avvattningsförmågan bestäms av Darcy's ekvation: d V ~ A - A d t u . L . cv , där filtratvolym pressarea = tryckdifferansen = viskositeten hos vätskan = tjockleken på torvkakan cv = dränagemotståndsfaktorn Genom den högre temperaturen sänks p-värdet, dvs viskositeten, varigenom dränagehastígheten ökar. 10 15 20 25 30 35 454 702 Genom att upprepa förtjockningen i de fyra seriekopplade avvattnings- apparaterna 20-23 ökas graden av fraktionering, dvs avskiljning av den finaste torvfraktionen. Förhållandet mellan ingående och utgående koncentration regleras genom trummans 27 hastighet och genom diffe- renstryoket mellan inlopp för suspensionen (Pi) och utlopp för filt- ratet (Ps). Returspolflödet, dvs flödet av det varmare bakvatten som tillföres genom ledningen 31, tillföres i tillräcklig mängd för att få önskad koncentration i ledningen 30, dvs i inloppet till nästa urvatt- narsteg. Genom att tillföra varmt vatten i retur som spolvätska er- sätter man i processen efterhand kallare inkommande suspensionsvätska med varmare, vilket utgör ett led i att optimera den fortsatta avvatt- ningsprocessen.

Som apparat för pressoperationerna i avdelningen 19 används två serie- kopplade pressar, som kan utgöras av modifierade tvättpressar. Dessa har betecknats 33 och 34 i Fig. 2. Mer bestämt används lämpligen pressar av en typ som kan avvattna biomassan vid en temperatur av 90-l30°C och även vid överatmosfäriskt tryck. Den första av dessa båda pressar, pressen 33, utför samtidigt de tre operationerna: urvattning, tvättning eller förträngning och valspressning. En härför lämpad press visas schematiskt i Fig. 4. Pressen, som kan vara utformad som en tvättpress för cellulosamassa, består av en mantel 35, en siltrumma 36 som roterar i pilens 47 riktning, en pressvals 38 och en avdragnings- schaber 39 för torvkakan 40.

Urvattningen i pressen 33 bygger på samma grundprincip som de ovan beskrivna slutna avvattníngsapparaterna 20-23. Torvmassan eller motsvarande biomassa matas in genom en leding 41 till ett avsmalnande utrymme 42 mellan manteln 35 och siltrumman 37, vilken i likhet med de tidigare avvattningsapparaterna täcks med en silplåt på känt sätt.

Massaslurryn följer trummans 37 hastighet i det konvergerande utrymmet 42, varvid vatten långsamt pressas ut genom den perforerade ytan på trumman 37. Filtratet avleds från trummans insida. I slutet av det konvergerande utrymmet 42 finns ett antal klaffar 43, 44 och 45. I utrymmet 46 mellan dessa klaffar och siltrumman 37 pressas vatten med <1 10 l5 20 25 30 35 454å7o2 hög temperatur, 90-130°C, och företrädesvis över l0O“C, in och pressas genom massabädden mot trumman 37. Härvid förträngs den suspensions- vätska som finns kvar i massan, så att nämnda vätska pressas in i trumman 37 genom perforeringarna i trumman och ersätts med renare och varmare vätska, vilket medger en avvattning till hög TS-halt i den efterföljande valspressoperationen.

I den sista delen av urvattningsförloppet i pressen 33 utsätts massa- bädden för högt tryck och avvattning i ett utsträckt pressnyp mellan pressvalsen 38 och siltrumman 37. Övergången till pressvalsen sker utan att trycket sänks, vilket förhindrar att massakakan krossas i valspressnypet och strömmar bakåt. I valspressnypet kan specifika trycket höjas till 600 bar. I pressen 33 kan sålunda massakoncentra- tionen snabbt höjas från cirka 8 % TS i inloppet 41 till cirka 20 % i avgående presskaka 40 genom kombinationen högt presstryck och god dränageförmåga på grund av ett effektivt utnyttjande av de möjligheter som ryms i Darcy's ekvation, se ovan. I detta sammanhang skall även noteras att fjädringsmotståndet minskar p g a den höga temperaturen så att kakans tjocklek kan pressas samman effektivare vilket också kan ha gynnsam inverkan på dräneringseffekten.

Filtratet från pressen 33 leds till en behållare 48 för att därefter användas i förbehandlingsavdelningen 18, såsom ovan beskrivits. Massa- kakan 40, som kan ha en temperatur av 1lO°C och en TS-halt av cirka 20 % leds till ett retentionskärl 49, i vilket temperaturen på massan ytterligre höjs med ånga till cirka 130°C. Från retentionskärlet 49 förs massan till ytterligare en press 34 för att vid nämnda höga temperatur, cirka l30°C, ytterligare avvattnas till en TS-halt som kan uppgå till 40 %. Pressen 34 kan vara av samma slag som pressen 33, dock att någon tvättning eller förträngning vid denna höga temperatur ej tillgrips. Filtratet leds till en behållare 50 för att användas dels för att späda massan från retentionskärlet 49, dels som förträng- ningsvätska í pressen 33. Som förträngningsvätska i pressen 33 används dessutom kondensat från den efterföljande torkanläggningen 14. 10 15 20 25 30 35 454 702 10 Torkanläggningen 14 skall nu närmare beskrivas med hänvisning till Fig. 5. Värmen för torkningsprocessen genereras genom förbränning av en viss mängd av den sluttorkade torven eller motsvarande biomassa i en ugn. 51. Härför åtgår cirka 10 % av torkgodset. Ingående massa för torkning satsas i en tratt 52, passerar en sluss 53 och blandas med ånga i ledningen 54. Den finfördelade massan (fortsättningsvis benämns massan torv, ehuru även andra biomassor är tänkbara) blåses uppåt genom ett antal tuber (symboliskt betecknade 55) i en första tubvärme- växlarkolonn 56. Från ugnen 51 leds rökgaserna också upp genom kolonnen 56, varvid de heta rökgaserna omger tuberna 55 i kolonnen, så att fukten i torven delvis förångas genom indirekt upphettning med hjälp av rökgaserna i det utrymme 57 som omger nämnda tuber 55.

Rökgaserna kyls härvid ned från cirka l300°C till 300 å 500°C. Från detta första torkningssteg leds torven till en cyklon 58, där torven separeras från ångan som avleds genom ledningen 59. En del av ångan leds ned genom ledningen 54 för att blandas med inkommande torv, såsom redan nämnts, medan torven leds ned från cyklonen 58 genom en sluss 60 och en ledning 61 för att i ett störtrör 62 blandas med rökgaserna som avleds från kolonnen 56 genom ledningen 63. När rökgaserna sålunda möter torven i ledningen 62 har de en temperatur av 300 å 500°C.

Härigenom förångas ytterligare en del av i torven kvarvarande fukt, samtidigt som torven kyler ned rökgaserna till cirka lOO°C, innan torv-rökgasblandningen når en andra cyklon 64. I cyklonen 64 separeras rökgaserna från torven. Rökgaserna förs till en skrubber 65, där de tvättas, innan de släpps ut i atmosfären. Tillsammans med rökgaserna avgår även en viss mängd vatten i form av ånga, vilket är den enda vattenförlusten i det integrerade systemet.

Från cyklonen 60 leds torven in i en cirkulerande ström av ånga via en ledning 66 till en andra tubvärmeväxlarkolonn 67. Torven blåses upp' genom parallellkopplade tuber 68 i kolonnen 67, varvid nämnda tuber omges av nedåtströmmande ånga i omgivande utrymme 69. Den ånga som för upp torven i tuberna 68 har en lägre temperatur och tryck (lOO°C, 1 bar) än den nedåtströmmande ångan i det omgivande utrymmet 69, (l50°C, 4-5 bar), så att den omgivande ångan genom indirekt värmning M 10 15 20 30 35 _l_“sJ 454 702 11 förångar ytterligare en del av fukten i torven. Kondensat från det omgivande utrymmet 69 avleds i kolonnens 67 nederdel för att användas som förträngningsvätska i pressen 33, Fig. 4, ledningen 70.

Den i kolonnen 67 ytterligare torkade torven förs genom ledningen 71 vid ett tryck av 1 bar och cirka 100°C genom en ledning 71 till en tredje cyklon 72. I denna tredje cyklon 72 skiljs torven från ångan och leds via en sluss 73 till en inmatningsskurv 74 till en dubbel- mantlad, roterande torktrumma 75. Ãnga från cyklonen 72 leds dels genom en ledning 76 för att ingå i det cirkulerande ångsystemet, såsom beskrivits, medan en del leds till torktrummans 75 utmatningsände för att i denna ände införas i utrymmet 77 mellan den roterande trummans ytter- och innermantlar.

I trumman 75 överförs värme från det yttre utrymmet 77 till trummans inre 78, så att den torv som efter hand matas fram i trumman 75 ytterligare avfuktas. I utmatníngsänden omges trumman 75 av en runt- omgående huv 79. Trummans 75 inner- och yttermantlar är i detta område försett med öppningar för avledning av sluttorkad torv till huven 79, varifrån torven slutligen förs till en pelletiseríngsanordning 81, varifrån färdiga pellets leds till torvsilon 15 genom en ledning 80.

Felletiseringsanordningen 81 omges av ett skåp 82 i vilket friskluft inblåses genom en ledning 83. Denna friskluft jämte damm som erhålls vid pelletiseringen leds till en aerotemper 84, som värms med ånga och kondensat via en ledning 85. Från aerotempern 84 leds den varma luften till inmataren 74 för att blandas med torven. Luft-ångblandning från huven 79 förs genom en ledning 85 till en värmeväxlare 86, där luft- ångblandningen värms av rökgaserna från ugnsrummet 51, varefter den uppvärmda gasen införs i ugnsrummet 51 för att användas som förbränningsluft.

Claims (10)

454 702 10 15 20 25 30 35 12 PATENTKRAV

1. Sätt att genom pressning avvattna en kaka av biomassa, företrädes- § vis en torvkaka, k ä n n e t e c k n a t av att vattnet i kakan förträngs under successivt ökat tryck i en sluten tvättpress, i vilken kakan utsätts för urvattning, tvättning eller förträngning medelst vatten som har en temperatur över 90°C och är varmare än vattnet i kakan, så att denna uppvärms och att den sålunda uppvärmda kakan valspressas.

2. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att förträngningen av vattnet i kakan utförs medelst varmare vatten i vätskefas.

3. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att förträngningen av vattnet i kakan utförs medelst vatten i form av ånga utan förångning av det förträngda vattnet.

4. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att det specifika trycket i valspressnypet uppgår till lägst 300 bar, företrädesvis lägst 400 bar och lämpligen mer än 500 bar.

5. Sätt enligt något av kraven 1-4, k ä n n e t e c k n a t av att man avlägsnar en finfraktion ur biomassan innan denna leds in i pressen samt tillsätter kemikalier, lämpligen torvaska, för att bryta en del av massans kolloídala system och därmed i kombination med den höga temperaturen förbättra massans dränageförmåga.

6. Sätt enligt något av kraven 1-5, k ä n n e t e c k n a t av att urvattningen utförs i åtminstone två seriekopplade pressar, varvid man åtminstone i den första pressen förtränger vattnet i biomassakakan medelst varmare bakvatten från efterföljande press.

7. Sätt enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t av att bakvattnet från den första pressen används som spolvatten i en föravvattnings- och fraktioneringsanläggning. av 10 15 20 25 30 35 454 702 13

8. Sätt enligt något av kraven 1-7, k ä n n e t e c k n a t av att man för uppvärmning av biomassakakan samt för förträngning av vattnet i densamma använder kondensat från en efterföljande tork.

9. Sätt enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a t av att bakvattnet från den första pressen används som spolvatten i en föravvattnings- och fraktioneringsanläggning.

10. Sätt enligt något av kraven 1-9, k ä n n e t e c k n a t av att man för uppvärmning av biomassakakan samt för förträngning av vattnet i densamma använder kondensat från en efterföljande tork.