SE454486B - Forfarande for dynamisk separation av materialblandningar med olika specifik vikt och anleggning for detta - Google Patents

Description

15 20 25 30 454 486 vikter utvinnes, genomföres en dynamisk tjockmedie- separation (dvs med ett centrifugalfält) i enlighet med den procedur som användes nu för tiden, genom ett serie- arrangemang av två anläggningar, vilka arbetar med olika separationsdensitet. För exempelvis behandling av kolrámate- rial kan matarströmmen ledas till en första anläggning, som genomför lágdensitetsseparationen och producerar ett låg- askhaltigt kol (en lättviktig produkt som också benämnes "float“) och en tung produkt (även kallad "sink") som matas till en andra anläggning där en separation med en högre den- sitet genomföres vilket ger en blandning (ett kol med högre askinnehàll) och ett sterilt som kasseras. Högdensitetssepa- rationen kan givetvis också utföras i den första anlägg- ningen. Uppförandet av två kompletta anläggningar med två olika separata kretslopp för tjockmedium och två separata system för dränering av tjockmediet och lakning av produk- terna, som kommer fràn separationen för genomförande av denna typ av process innebär en avsevärd belastning med avseende på initial- och driftskostnader, varigenom nämnda tillämpning oftast inte kan utnyttjas.

Huvudändamâlet med uppfinningen är att åstadkomma ett sätt för genomförande av de två separationerna vid olika densi- teter i en enda anläggning för att därigenom avsevärt redu- cera kostnaderna, som förorsakas av känd teknologi för genomförande av nämnda separationstyp.

Ett ytterligare ändamål med uppfinningen är att underlätta konverteringen av en existerande anläggning för genomförande av separationen av de tvâ produkterna med ett tjockmedium med en densitet i en enda anläggning, som åstadkommer en separation av de tre produkterna med ett tjockmedium med två densiteter. 10 15 20 25 454 486 För uppfyllande av dessa ändamål föreslår föreliggande uppfinning ett förfarande enligt det bilagda kravet 1 och en anläggning enligt det bilagda kravet 4.

Utföringsformer av förfarandet anges i de beroende kraven 2 och 3.

För att kännetecknen och fördelarna med uppfinningen skall förstås bättre kommer praktiska exempel härpá nu att be- skrivas i anslutning till figurerna pá bifogade ritningar.

Härvid skall dock noteras att dessa exempel inte utgör någon begränsning av uppfinningens ram, sådan den definieras ovan.

De bifogade ritningarna visar figurerna 1 och 5 och i sin helhet flödesschema för två olika anläggningar, utformade för genomförande av processen enligt uppfinningen, och figurerna 2, 3 och 4 utgör delvyer av flödesscheman, avseen- de ytterligare olika utföringsformer av uppfinningen. De delar av flödesschemafixsom inte återges på de senare tre figurerna överensstämmer med dessa delar i figur 1, den del av schemat som utelämnas omfattar nämnda slinga för recirkulering av tjockmedieströmmarna till separationsin- loppet.

Anläggningen som visas i figur 1 innefattar en separator 5, som är uppdelad i två steg, av den typ, som beskrives i ovannämnda patentansökan, i vilken högdensitetsseparationen genomföres i en kammare A och làgdensitetsseparationen genomföres i en kammare B. 454 486 Slingan i figur 1 har två huvudkar för tjockmediet: ett kar 1 innehållande ett högdensitettjockmedium då och ett f kar 2 innehållande ett tjockmedium med låg densitet dB. I De två karen kommunicerar med varandra genom en öppning 69 med justerbar vidd, exempelvis genom en grind (eller genom införande av element utformade som stänger eller skivor som stänger öppningen med början nedifrån) för att höja överströmningsnivân. ~ Förbindelsen mellan de två karen kan emellertid också er- ¿ hållas pâ annat sätt, t ex genom rör anordnade på olika nivåer med ventiler av annat slag i enlighet med känd tek- nik.

Tjockmediet i karet 1 med densiteten dA matar via en pump 3 separatorns 5 kammare A. I det fall som visas i figur 1 matas en fraktion av den totala volymströmningen 30 av tjockmediet som matar kammaren A i separatorn till en mat- ningstratt 32 tillsammans med det mineral som skall sepa- reras, vilket kommer från 29. Tjockmediet i karet 2 med en densitet dB matar genom en pump 4 kammaren B i separa- torn S. Vid 31 visas volymströmningen av tjockmediet från 2.

Separatorn 5 möjliggör bildningen av tre slutprodukter, d v s: en sjunkfraktion 33 (sink) sammansatt av den frak- tion av det inmatade materialet, som har en densitet som överstiger dA (àtföljt av en viss mängd tjockmedium med hög densitet). Vid 33 visas den totala volymströmningen av sjunkfraktionen 33 plus medföljande tjockmedium.

En sjunkfraktion 35 sammansatt av en fraktion av inmatat mineral, som har en densitet innehâllen mellan dA och dB (àtföljt av en viss mängd tjockmedium med en mellandensitet): 454 486 vid 36 visas den totala volymströmningen av sjunkfraktionen 35 plus åtföljande tjockmedium.

En flytfraktion 37 (float) sammansatt av den fraktion av det inmatade mineralet, som har en densitet understigande dB (âtföljt av en viss mängd lågdensitettjockmedium): vid ; 38 anges den totala volymströmningen av flytfraktionen 37 5 plus dess åtföljande tjockmedium.

De tre produkterna, som erhållits från separationen, i före- ning med åtföljande tjockmedium, som anges ovan vid 34, 36 och 38 tillföres till tre filter 6, 7 och 8. Dessa tre fil- ter, i sig själv konventionella, är sammansatta av en första dräneringssektion 39, vari tjockmediet, som åtföljer separa- tionsprodukterna dräneras, och en andra lakningssektion 40, i vilken vatten som sprinklas från 80 lakar de två sjunk- fraktionerna och flytfraktionen och avlägsnar därifrån tjockmediet, som återvinnes och är sammansatt av en suspen- sion av ferrokisel, magnetit eller en blandning av de två i vatten, vilken skall regenereras därefter (d v s strippas från icke-magnetiska föroreningar) och sedan återanvändas i processen.

Filtren 6, 7 och 8 kan utgöra vibratorsiktar eller stöt- siktar: i stället för de tre filter av den typ, som visas i figur 1, kan ett enda filter vara anordnat, vilket är uppdelat i tre längsgående sektioner, så att produkterna och det dränerade tjockmediet hålles åtskilda. För att under- lätta dränering kan det föregås av fasta siktar av typen krökta galler, eller av andra siktar som utgöres av lutande plana galler, vilka är särskilt användbara när de tjock- medievolymer, som skall dräneras är avsevärda. Fixerade siktar av den typ, som kan användas, om så är nödvändigt, har icke visats i figur 1, eftersom de utgör konventionell teknik när det gäller tjockmedieseparation. 454 486 De tre produkter, som erhålles vid separationen, sjunk- fraktionen 33, sjunkfraktionen 35 och flytfraktionen 37, går sedan de lakats och dränerats på siktarna till lagring eller efterföljande behandling. Genom tvärsektionen 39 på var och en av siktarna 6, 7 och 8 (eller genom de fasta galler, som kan vara placerade uppströms i förhållande därtill) sipprar ett dränerat tjockmedium, vilket anges vid 41, 42 resp 43. Det dränerade tjockmediet och det ut- spädda tjockmediet 44, som erhålles vid lakning av separa- tionsprodukterna pâ sektionen 40 på samma siktar (lakningen genomföres för att avlägsna det ferrokisel eller den magne- tit, som vidhäftar materialen) recirkuleras till tjockmedie- strömmen.

Enligt uppfinningen underkastas nämnda tjockmedia för- tjockningssteg genom cykloner, om de har låg densitet eller förtjockning och magnetisk separation om de inne- håller icke-magnetiska föroreningar, och också för omför- delningar mellan de tvâ karen 1 och 2 genom fördelare (även kallade uppspaltare) 45, 46, 47, 48 och 49, för att i nämn- da kar âterbilda utgângsdensiteterna dA och dB.

Närmare bestämt består tjockmedieströmmen 41, när den kommer från deponeringen av sjunkfraktionen 34 på sektionen A i separatorn 5, av ett högdensitetstjockmedium, vilken den- sitet vanligen överstiger dA i karet 1. Sålunda måste strömmen 41 matas, helt eller delvis, till karet 1: Upp- spaltaren 45 måste sålunda justeras så att den skickar allt eller närapâ allt tjockmedium till karet 1. Mot bakgrund av denna omständighet kan uppspaltaren 45 till och med ute- lämnas och allt tjockmedium 41 skickas direkt till karet 1.

Till skillnad härifrån uppdelas tjockmedieströmmen 42, vil- ken har en mellandensitet, mellan de båda karen 1 och 2 - genom uppspaltning 46, för att mata karet 2 med en vätske- 454 486 volym, som var högre än den som hade erhållits genom använd- ning av uppspaltaren 45.

De två uppspaltarna 45 och 46, liksom de efterföljande upp- spaltarna 47 och 49 anges symboliskt endast i figur 1, eftersom det inte är nödvändigt att specificera deras konst- ruktiva uppbyggnad, eftersom de utgör konventionell utrust- ning för uppspaltning av vätskeströmmar eller uppslamningar kontinuerligt och i varierande utsträckning för matning av dessa i tvâ olika riktningar, i föreliggande fall mot karet 1 och karet 2.

Strömmen 43, som kommer från deponeringen av flytfraktionen från kammaren 5 och som består av ett tjockmedium med en mycket låg densitet, skickas till ett kar 10 utrustat med ett överströmningssystem och förbunden med en pump 11.

Pumpen 11 har normalt en fraktion av den totalström, som inträder i karet 10, under det att den återstående frak- tionen 50 strömmar över och matas direkt till karet 2 för tjockmedium med den låga densiteten dB. Strömmen 51, som avdrages genom pumpen 11 skickas till en cyklon eller till en cyklonanläggning 12, som producerar en underström 52 med en hög densitet och en överström 53 med en låg densi- tet. Underströmmen 52 uppdelas genom uppspaltaren 47 mel- lan de två karen 1 och 2, men det är uppenbart att genom en sådan uppspaltning göres ett försök att skicka en huvud- fraktion till karet 1, eftersom 52 har en hög densitet.

Lâgdensitetsöverströmningen 53 matas till en ventilförsedd uppspaltare 48, eller till en trevägsuppspaltare, som upp- delar den i: - en ström 54, som kan justeras antingen manuellt eller genom en automatventil med variabel öppning (driven av en regulator 56, som är förbunden med en densitetsmätare §2) 454 486 för att hålla densiteten på tjockmediet dA i karet 1 in- justerat och konstant; - en ström S7, som kan justeras genom automatventilen 58 med variabel öppning (driven av en regulator 59, som är förbunden med en densitetsmätare 23), för att hålla densi- teten på tjockmediet dB i karet 2 injusterat och konstant, och - en ström 60, som skall skickas till en magnetseparator 15, som återvinner ferrokisel och/eller magnetit (som re- cirkuleras i tjockmediekretsen tillsammans med strömmen 61) och kasserar överskottsvattnet i slingan och matar detta till magnetseparatorns reject 62.

Samma magnetseparator 15 tar emot strömmen 44 av det ut- spädda tjockmediet, bestående av lakningsvatten från sik- tarna 6, 7 och 8 med ferrokisel och/eller magnetit, som avlägsnats från separationsprodukterna sjunkfraktion 33, sjunkfraktion 35 och flytfraktion 37. Magnetseparatorn 15 âtervinner från nämnda ström av utspätt tjockmedium ferrc- kisel och/eller magnetit och matar den tillbaka i krets- loppet för tjockmediet tillsammans med strömmen 61. Återvunnen och förtjockad ferrokisel och/eller magnetit, som innehålles i strömmen 61 kan avmagnetiseras konven- tionellt genom en avmagnetiseringsspole 16 och föres sedan till uppdelaren eller uppspaltaren 49, som uppdelar dem i någon önskad proportion mellan karet 1 och karet 2.

Magnetseparatorn 15 kan vara enkel, såsom visas i figur 1, eller dubbel (varvid den andra separatorn behandlar den icke magnetiska fraktionen från den första separatorn) eller en flerstegsseparator för att åstadkomma en mer in- tensiv återvinning av ferrokisel och/eller magnetit. Den- 454 486 icke-magnetiska strömmen 62, som utgör reject från separa- torn eller de magnetiska separatorerna 15 kan föras till vattenåtervinningskanalen eller kan den matas till en för- tjockningskon eller tunna 18 och genom en pump 19 till en cyklon 20. Överströmningen från konen eller cyklonen 20 som visas i figur 1 vid 63, utgöres praktiskt taget full- ständigt av vatten med endast ett fåtal finfördelade föro- reningar eller rester av ferrokisel och/eller magnetit med liten kornstorlek, så att det direkt kan återanvändas i lakningssiktarna 6, 7 och 8, eventuellt för en förtvätt, eller kan de återanvändas på andra ställen i slingan där vatten krävs, exempelvis vid 64 och 65.

Underströmningen från konen eller cyklonen 20, som anges vid 66, kan matas till sterilförvaringen eller kan den matas till en sikt 21 för avskiljning från vattnet av det mer grovkorniga materialet 67, som finns i slingan beroende på krossningen av separationsprodukterna, sjunkfraktionen 33, sjunkfraktionen 35 och flytfraktionen 37, beroende på mekanisk verkan på siktarna 6, 7 och 8. Skulle en under- strömningen 66 fortfarande innehålla ferrokisel och/eller magnetit, som undkommit separatorn 15, är det möjligt att mellan cyklonen 20 och sikten 21 anordna en andra magnetisk separator 68 för återvinning av ytterligare magnetitmaterial för âterinförande i slingan tillsammans med strömmen 61.

Eftersom materialet 67 kommer från krossning av alla sepa- rationsprodukter inklusive det sterila anrikas det ej med någon användbar komponent. Skulle det vara önskvärt att hålla de fina partiklarna som härrör från krossningen av de olika separationsprodukterna åtskilda från varandra, är det tillräckligt att hålla isär lakningsvätskorna från siktarna 6, 7 och 8 och att mata dem till olika magnetsepa- ratorer såsom 15, anordnade parallellt, att mata rejeoten från nämnda separatorer till tre olika slingor, såsom de 454 486 10 för apparaterna 18, 19 och 20 och eventuellt också till 68 och 21. Härigenom skulle erhållas tre produkter såsom vid 67, av vilka en skulle härröra från sjunkfraktionen 33, den andra från sjunkfraktionen 35 och den sista från flytfraktionen 37. Dessa produkter skulle utgöra separa- tionsprodukter och som sådana skulle de kunna användas.

Vidare skulle en sådan procedur kunna vara mycket använd- bar, när kornstorlekens undre gräns, som kan behandlas av separatorn 5, är mycket låg (såsom 0,2 mm och därunder) och när det är önskvärt att använda maskor på lakningssik- tarna 6, 7 och 8 med en större masköppning (såsom 1 mm) för att förbättra siktningsverkningsgraden (och också redu- cera siktmassan). Genom att göra på detta sätt med de ovan angivna hjälpmedlen kan kornstorleksintervall på 1 mm plus 0,2 mm för separationsprodukterna sjunkfraktion 33, sjunk- fraktion 35 och flytfraktion 37 återvinnas i tre kretsar av den typ, som anges vid 18, 19 och 20 och eventuellt 68 och 21, anordnade i parallellt förhållande till varandra.

Ett viktigt avgränsande kännetecken som kännetecknar upp- finningen exemplifieras i figur 1 i det att det är möjligt genom ett flertal uppdelare eller uppspaltare 45, 46, 47, 48 och 49 att företrädesvis styra diffraktioner med grövre kornstorlek för de tunga materialen (ferrokisel, magnetit eller en blandningar av de två) som användes för slurry- bildningen, till karet 1, i vilket finns det tjockmedium som har den höga densitet dA under det att de finare frak- tionerna kan matas till karet 2 i vilket finns det tjock- medium, som har den låga densiteten dB.

Inom den tillhörande tekniken är det ett känt faktum att för uppnâende av högre densiteter på tjockmediet, det krävs att man använder tunna material med en grövre par-- tikelstorlek och högre vikt (ferrokisel) så att dylika höga nä! 454 486 11 densiteter samtidigt inte också förorsakar högre viskosi- teter för tjockmediet, vilket skulle få en skadlig inver- kan på separationsnoggrannheten. På liknande sätt, för att erhålla låga densiteter för tjockmediet, krävs ett tungt material med finare partikelstorlek och lägre vikt (magnetit) för att dylika låga densiteter inte samtidigt skall förorsaka en låg stabilitet hos tjockmediet, vilket också skulle inverka negativt på separationsnoggrannheten.

Vid granskning av anläggningen, som visas i figur 1, är det uppenbart att i cyklonen 12 äger rum en viss kornstor- leksselektering, liksom en densitetsselektering (den senare uppträder om tjockmediet består av en blandning av ferro- kisel och magnetit) för det tyngre materialet, som innehål- les i strömmen 51, så att underströmningen 52 till över- vägande delen innehâller de grövre partiklarna och ferro- kisel (specifik vikt cirka 16,8 g per cm3) och överströmmen 53 kommer att till övervägande delen innehålla de finare partiklarna och magnetiten (specifik vikt för magnetit av handelskvalitet för tjockmedia ligger på mellan 3,8 och 3). En sådan selektering av cyklonen 12 blir 4,8 g per cm mer effektiv ju lägre koncentrationen av fasta partiklar är i strömmen 51. Denna koncentration av fasta partiklar är låg i sig själv, beroende på att tjockmediet 43 kommer från deponeringen av flytfraktionen på separatorn 5. Emel- lertid, om detta inte skulle vara tillräckligt, är det möj- ligt att reducera koncentrationen av fast material ytter- ligare genom att vid 65 tillföra färskvatten eller recirku- lerat vatten, som tas från strömmen 63 och/eller strömmen 44. För att de ändamål som specificerats i de två före- gående styckena skall kunna uppnås, är det tillräckligt att rikta strömmen 52 (som har grövre partikelstorlek och företrädesvis utgöres av ferrokisel) med en högre ström- ningshastighet till högdensitetskaret 1 (d1) av uppspaltaren 454 486 12 47 och strömmen 53 (med en finare partikelstorlek och inne- hållande företrädesvis magnetit) med en högre flödeshastig- het till lågdensitetskaret 2 (d genom uppspaltaren 48.

B) Vidare, under iakttagande av att ferrokisel och/eller magnetit, som återfunnits genom magnetitseparatorn 15, har en finare partikelstorlek när de delvis kommer från strömmen 60, som härrör från strömmen 53, strömmen 61 före- trädesvis skall matas till karet 2.

När det gäller de andra strömmarna, som går till karen 1 och 2, kan det noteras att strömmen 41 till övervägande delen (eller till och med fullständigt) skall skickas till karet 1, eftersom den härrör från deponeringen av sjunk- fraktionen 34 på den första delen av separatorn 5, som också åstadkommer en delvis partikelstorleksselektering genom att till den första sjunkfraktionen skicka till över- vägande delen de grövre partiklarna; detta kan åstadkommas genom uppspaltaren 45. På samma sätt skall strömmen 42, som skall uppdelas av uppspaltaren 46 mellan karen 1 och 2, men till en större del än som gjordes för strömmen 41, till karet 2.

I samband med densitetsjusteringen, kan detta åstadkommas genom en manuell justering av öppningarna i ventilerna 55 och 58, eller automatiskt om öppnandet av dessa ventiler åstadkommas av två regulatorer 56 och 59, påverkade av den- sitetsmätarna 22 och 23. Om det utspädda tjockmediet 53 inte är tillräckligt för att mata strömmarna 54 och 57, som är nödvändiga för att erhålla de förväntade densiteterna i karen 1 och 2, kan en ytterligare färskvattenström 64 matas in vid 48 eller kan recirkulerat vatten eller utspätt tjock- medium avdragas från exempelvis strömmen 44 eller 63. Såsom skissats ovan, i kretsen enligt figur 1, har separatorn 5 endast inplacerats i exemplifierande syfte: denna uppfinning 454 436 13 kan också genomföras med andra konventionella separatorer eller kombinationer av dessa, såsom exemplifieras i figu- rerna 2, 3 och 4, i vilka endast den del av slingan som berör separatorerna har inritats, under det att den äter- stående delen är densamma som i figur 1.

Enligt det exempel som visas i figur 2, genomföres de tvâ separationerna genom två koniska cykloner 70 och 71: vid 70 genomföras högdensitetsseparationen under det att låg- densitetsseparationen äger rum i 71.

Enligt det exempel som visas i figur 3, användes en cylind- risk cyklon 72 av den typ, som betecknas "Dyna Whirpool", som åstadkommer högdensitetsseparationen, och en konisk cyklon 73, som genomför làgdensitetsseparationen genom behandling av flytfraktionen 74 från den första separatio- nen. I det exempel som visas i figur 5 användes de två an- ordningarna enligt figur 3 på annat sätt: i den cylindriska cyklonen 75 äger lågdensitetsseparationen rum, under det att en konisk cyklon 76 genomför högdensitetsseparationen genom behandling av sjunkfraktionen 77 från den första separationen.

I figurerna 2, 3 och 4 matas de koniska cyklonerna från ett inmatningskar 78, i vilket nivån måste hållas konstant genom något konventionellt tillvägagångssätt. Om emeller- tid mineralerna, som skall behandlas är tillräckligt fina, kan cyklonerna även matas genom pumpar.

Figur 5 slutligen illustrerar en tillämpning med två konis- ka cykloner 81 och 82, som kan användas när råmineralet eller kolet som skall behandlas har en partikelstorlek som är tillräckligt fin för att matas från 29 till de koniska cyklonerna genom pumpar 3 och 4. För de återstående delarna av flödesschemat, som visas i figurerna 2, 3, 4 och 5, har 454 486 14 samma hänvisningsbeteckningar använts som användes i figur 1 för att indikera liknande delar i anläggningen. Bland de » otaliga modifieringar som kan tillämpas förutom de som exemp- lifieras ovan, kan åtgärder vidtagas för att mata material- blandningen som skall separeras tillsammans med tjockmediet.

De principiella kännetecknen och fördelarna med uppfinningen sammanfattas nedan enligt följande: Under det att för dynamisk separation med tjockmedium av en blandning av mineraler med fraktioner med två olika den- siteter enligt konventionell teknik utnyttjas tvâ i serie anordnade anläggningar, vardera med en egen krets för tjock- mediet, som inte blandas med tjockmediet i den andra kret- sen, kan samma process enligt föreliggande uppfinning genom- föras i en enda tjockmediekrets, i vilken de tvâ tjockmedier- na med olika densiteter, som är nödvändiga för de två separa- tionerna, trots att de blir blandade i separatorerna eller separatorn, därefter uppdelas av uppdelare eller uppspaltare, som verkar på de olika feed-back-strömmarna, för att i de två utgângskaren äterbilda de två ursprungsdensiteterna.

'Ett dominerande kännetecken för uppfinningen är det faktum att organen för förtjockning och återvinning av ferrokisel och magnetit kan åstadkomma en partikelstorleksselektering och delvis en densitetsselektering (enligt figur 1 kommer strömmen 52 att innehålla grövre partiklar och mer ferro- kisel, strömmarna 54 och 57 kommer att innehålla finare partiklar och mer magnetit, och strömmen 61 kommer att inne- hålla finare partiklar) och det faktum att uppspaltarna gör det möjligt att fördela strömmarna så att till karet 1 kan matas de grövre partiklarna och mer ferrokisel och till karet 2 de finare partiklarna och mer magnetit, vilket sålunda möj- liggör att de tvâ tjockmedierna med olika densiteter kan er- hållas vid sina korrekta viskositeter och stabiliteter helt = 454 486 15 i enlighet med fordringarna för separationen. Ett annat kännetecken hos uppfinningen är att de två karen 1 och 2 också kan bringas att kommunicera med varandra, för att tillåta balansering av volymerna i nämnda två kar genom att mata en fraktion av uppslamningen från karet 1 till karet 2 eller vice versa. Balanseringen av volymerna i de två karen, som lätt kan genomföras på det ovan beskrivna sättet, kan givetvis också upprätthållas på annat sätt utan att de två karen kommunicerar med varandra. För att åstad- komma detta är det nödvändigt att anordna automatiska sys- tem för variation av fördelningen av strömmarna i uppspal- tarna 45, 46, 47 och 49 eller i åtminstone några av dessa.

Det skall vidare förstås, att uppfinningen gör det möjligt att uppnå ovan uppskisserade ändamål att enkelt konvertera, om så önskas, en existerande anläggning, som arbetar med ett medium med endast en densitet till en anläggning, som arbetar med ett tjockmedium med tvâ densiteter. Det är uppenbart att det ekonomiska godtagande av en dylik kon- vertering gynnas av möjligheten att utnyttja en enda krets för matning av tjockmediereturströmmarna i stället för en tvillingkrets, och sålunda erfordras ett jämförelsevis mindre utrymme utan några större modifieringar av struktu- ren hos den existerande anläggningen. Separationen, körd i enlighet med uppfinningen, kan med fördel användas inte bara för mineraler utan även för andra materialblandningar med olika specifika vikter, såsom exempelvis metallskrot. . .,___-.._ .--___ .

Claims (4)

454 486 16 P a t e n t k r a v

1. Förfarande för dynamisk separation av material- blandningar, såsom mineraler, med olika specifik vikt, medelst ett tätt medium med två olika densiteter, k ä ng- n e t e c k n a t därav, att det täta mediet anordnas 'ett strömningssystem med ett enda kretslopp, i vilket strömningssystem a) materialblandningarna delas åtminstone i två mate- rial- och två tätmediumströmmar genom att utnyttja två strömmar av samma tätmedíum, vilka strömmar har olika den- sitet, b) tätmediumströmmen tillvaratages från båda mate- rial- och tätmediumströmmarna, c) varje tillvaratagen tätmediumström delas propor- tionellt i åtminstone två delströmmar, d) varje delström matas till en associerad retur- ström så att det bildas två returströmmar med olika densitet, e) varje returström leds till sitt eget kärl (1, 2), vilka härmed innehåller samma täta medium varvid mediets densitet är olika i olika kärl, f) av det täta mediet som befinner sig i kärlen (1, 2) i skedet e) bildas skedets a) tvâ strömmar, och g) mellan båda kärlen (1, 2) åstadkommes en överströmning så att den fria ytans nivå är väsentligen densamma i kärlen.

2. Förfarande enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k - n a t därav, att cirkulationsströmningssystemet uppvisar medel för förtjockning av de tillvaratagna tätmediumströmmarna och för delning av dem åtminstone i en fraktion av större, och fraktion av mindre densitet.

3. Förfarande enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a t 454 486 17 därav, att cirkulationsströmningssystemet uppvisar medel med hjälp av vilka från åtminstone en fraktion av de tillvaratagna tätmediumströmmarna separeras åtminstone en andel med större och en med mindre partikelstorlek.

4. Anläggning för förverkligande av förfarandet enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k n a d därav, att an- läggningen omfattar minst en separator som är förenad medettenda recirkulationskretslopp för det täta mediet vid varje separators inlopp, varvid nämnda cirkulations- kretslopp har medel att separera tätmediumströmmarna till inloppet eller inloppen så att de på detta sätt àstadkomna densiteterna motsvarar de två olika initialdensiteterna, varvid anläggningen dessutom omfattar ett kärlpar (1, 2) för att hålla det täta mediet vid olika densiteter av vilka vardera kärlet innehåller medium av bara en densitet, och i vilken anläggning kärlen kommunicerar med varandra.