SE453163B - Skerverktyg - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 453 163 2 grund av värmet under skärprocessen. Konventionella en- gångsskär är emellertid ej försedda med något organ, som är tillräckligt bra för att stråla ut detta höga skärvär- me.

Föreliggande uppfinning är avsedd att eliminera ovan nämnda nackdelar och ändamålet med uppfinningen är där- för att åstadkomma ett skärverktyg, som har ett engångs- skär och som kan reducera det utnyttjade, sällsynta och dyra skärmaterialet samt minska risken för att engångs- skäret brytes på grund av skärvärmet.

Ett skärverktyg enligt uppfinningen är försett med ett engångsskär med ett flertal antingen genomgående hål eller urtagningar, som är formade i skärets spån- och bottenytor för reducering av det dyra skärmaterial, som användes, och ökning av utstrålningsytan för skärvärmet.

Uppfinningen kommer att beskrivas närmare nedan med hjälp av utföringsexempel under hänvisning till medföl- jande ritningar.

Fig l visar uppifrån en första utföringsform av ett skärverktyg enligt uppfinningen.

Pig 2 visar en sektion längs linjen A-A' i fig l.

Fig 3 och 4 visar uppifrån och i sektion en andra utföringsform av ett skärverktyg enligt uppfinningen.

' Fig 5 till 10 utnyttjas för förklaring av dimensio- nerna hos ett skärverktyg enligt uppfinningen.

Fig ll visar uppifrån den första utföringsformen av engångsskäret fäst på skärverktyget.

Fig 12 och 13 visar uppifrån och i sektion en tredje utföringsform av ett skärverktyg.

Fig 14 och l5 visar uppifrån och i sektion en fjärde utföringsform.

Fig 16 och l7 visar uppifrån och i sektion en femte utföringsform.

Fig 18 och 19 visar uppifrån och i sektion en sjätte utföringsform.

Fig 20 och 21 visar uppifrån och i sektion en sjunde utföringsform.

W» m, 10 15 20 25 30 35 453 165 3 Fig 22 och 23 visar uppifrån och i sektion en åtton- de utföringsform.

Fig 24 och 25 visar uppifrån och i sektion en nionde utföringsform.

Fig 26 och 27 visar uppifrån och i sektion en tionde utföringsform.

Fig 28 och 29 visar uppifrån och i sektion en elfte utföringsform.

Fig 30 och 31 visar uppifrån och i sektion en tolfte utföringsform.

Fig 32 och 33 visar uppifrån och i sektion en tret- tonde utföringsform.

Fig 34 och 35 visar uppifrån och i sektion en fjor- tonde utföringsform.

Fig 36 och 37 visar uppifrån och i sektion en fem- tonde utföringsform.

Fig 38, 39 och 40 visar uppifrån, underifrån och i sektion en sextonde utföringsform.

Fig 41 och 42 visar uppifrån och i sektion en sjut- tonde utföringsform.

Fig 43, 44 och 45 visar uppifrån, underifrån och i sektion en artonde utföringsform. .

Fig 46 och 47 visar uppifrån och i sektion en nit- tonde utföringsform.

Fig 48, 49 och 50 visar uppifrån, underifrån och i sektion en tjugonde utföringsform.

Fig 51 och 52 visar uppifrån och i sektion en tjugo- första utföringsform av ett skärverktyg enligt uppfin- ningen.

Den första utföringsformen av engångsskäret Tl i fig l och 2 utgöres av en kvadrat med bredden W och tjockleken t. Engångsskäret Tl har en spånyta l på sin översida, varvid från ett arbetsstycke bortskuret spån slår mot och glider på spånytan l. Skäret har även skär- eggar 2, som är utformade längs spånytans omkrets. Vi- dare har skäret Tl en bottenyta 3, som står i beröring med ett skärverktyg. Ett genomgående fixeringshål 4 är 10 15 20 25 30 35 455 163 4 format i centrum av skäret och passerar genom dettas spån- och bottenytor 1, 3. En icke visade spänntapp in- föres i hålet 4 för fixering av skäret på sådant sätt på skärverktyget, att bottenytan 3 bringas i beröring med en yta av skärverktyget.

Hänvisningssiffran 5 betecknar en nos för varje skär- egg 2. Runt fixeringshålet 4 är utformade ett flertal ge- nomgående hâl 6 (åtta stycken i denna utföringsform).

Intill varandra belägna hål 6 har ett inbördes avstånd wl och dessa hål passerar genom skärets Tl spån- och bottenytor l, 3. Avståndet mellan väggarna i hålen 6 och hålet 4 betecknas med hänvisningssiffran w2. Den väggdel av det hål 6, som ligger närmast skäreggen 2 är åtskilt med avståndet w3 från sin skärkant.

Fig 3 och 4 visar en andra utföringsform av ett en- gångsskär T2. De mot engångsskäret il svarande delarna har givits samma hänvisningssiffror och en beskrivning av dessa delar är utesluten. Engångsskäret T2 skiljer sig från skäret Tl genom att ett flertal urtagningar 7 och 7' (åtta urtagningar i varje sats) är formade runt fixeringshålet 4 i både spånytan l och bottenytan 3.

Avståndet mellan urtagningarna 7 och 7' är t'.

När skärverktyget med engångsskäret Tl eller T2 an- vändes för skärning i ett arbetsstycke utsättes spån- och bottenytorna 1 och 3 och skäreggarna 2 för stora påkänningar. Man kan frukta att hålen 6 och urtagningar- na 7 och 7', vilka ej förekommer i konventionella en- gångsskär, försämrar skärets hâllfasthet. Skäret försva- gas emellertid ej om hålen 6 och urtagningarna 7 och 7' utformas med lämpligt valda värden på avstånden wl, w2 och w3 samt tjockleken t'.

Anledningen till att engångsskärets hållfasthet ej försvagas kommer att beskrivas närmare nedan. Det är i fallet med ett skärverktyg, som är försett med engångs- skäret Tl eller T2, väsentligt att veta vilken del av skäreggen 2 som utsättes för påkänningen och hur stor denna påkänning är under skärprocessen och i vilken ut- 10 15 20 25 30 35 453 163 5 sträckning spånytan l står i beröring med spân, SOm bortskäres fràn arbetsstycket, då skärverktyget Skär med en förbestämd matningshastighet f. Fig 5 visar en sPafl' kontaktlängd ¿ på spånytan l, då skärningen utföres medelst ett skärverktyg med påsatt k0nVSHti0fle11t engàngsskär.

Fig 5 visar ett tillstànd, under vilket den yttre om- kretsen av ett cylindriskt arbetsstycke 8 bearbetas me- delst ett skärverktyg med en hållare 10, som är försett med ett triangulärt engàngsskär 9. Det antages att en icke V1* sad tvärskärningsvinkel inställes till värdet noll och att en nos ll likaså inställes till ett värde nära noll för åstadkommandeam'approximativt tvådimensionell skärning.

Hänvisningssiffran 12 betecknar en skäregg. Fig 6 visar en sektion längs linjen a-a' i fig 5. Längden av frik- tionsspår, som ett spân 14 lämnar på en spånyta av en- gångsskäret 9 under ovan nämnda tillstånd, mätes medelst ett verktygsmikroskop. Spånkontaktlängden L kan erhållas utifrån längden av nämnda friktionsspår. Då förhållandet L/d mellan spânkontaktlängden 2 och skärdjupet d kontrol- leras har det visat sig ligga mellan approximativt 3 och 5. När skärfluidum användes är detta förhållandet 2,7.

De delar i fig 6 till 10 som har samma funktion som i fig 5 har betecknats med samma hänvisningssiffror och beskrivning av dessa delar är utesluten.

Den pâkänning, som verkar på engångsskärets spånyta kommer att beskrivas med hänvisning till fig 7, som visar ett diagram över en mätning av påkänningen över hela spånytan. Diagrammet visar att vertikal påkänning (Ut), som verkar vertikalt på spånytan 13, ökar expotentiellt och funktionellt mot skäreggen 12 och bortfaller vid en punkt (eller skärspånkontaktgräns), som är belägen på spånkontaktlängden ß från skäreggen 12. En friktionspâ- känning (It), som verkar horisontellt på spånytan 13, visar däremot en triangulär eller trapetsformad fördel- ning (rt(a) eller It(b)) och bortfaller vid en punkt (eller spånkontaktgräns), som är belägen på avståndet ß från skäreggen 12. 10 15 20 25 30 35 453 163 6 Fig 8 visar ett motsvarande påkänningsdiagram för fördelningen av spânytans normalpåkänning ot vid tredi- mensionell skärning. Pâkänningen ökar abrubt från spån- kontaktgränsen till skäreggen. Likaså ökar påkänningen från skäränden till nosen. Kraterbildande nötning upp- står då verktygsspånen under friktion passerar över spån- ytan. Området för verktygsförslitningen begränsas till omrâdet för spånkontaktlängden 2. Enligt diagrammet i fig 8 ökar den vertikala pâkänningen (ot) snabbt mot skäreggen 12 från den punkt (eller spånkontaktgräns), vilken åtskiljes från skäreggen 12 med sträckan 2, och ökar även mot nosen ll från skäreggens 12 skärände 15.

Friktion på spånytan 13 orsakas av att spånet 14 glider på spånytan 13. Den yta, där friktion uppstår, ligger inom den spånkontaktlängd, som mätes från skäreggen 12.

Det skärmotstånd, som uppstår under tredimensionell skärning, kommer att beskrivas med hänvisning till fig 9. Skärmotståndet F mellan engângsskäret 9 på verktygs- hállaren 10 och arbetsstycket 8 innefattar en största ver- tikal kraftkomponent FV, som verkar vertikalt nedåt på engângsskäret 9 (i tjockleksriktningen sett). Denna kom- ponent FV är en huvudkraftkomponent av skär-motståndet F, vars huvudkomponent är vertikal påkänning (ot), som verkar på spånytan 13, varvid komponenten FV är större än både mat- ningskomponenten Ff i axialriktningen sett och en bakåtkompo- nent Fp på verktygshállaren 10 i längdriktning.

En skärning utförd medelst ett skärverktyg, som är avsett att begränsa spånkontaktlängden 2, kommer att be- skrivas med hänvisning till fig 10, som schematiskt åskådliggör den skärning, som åstadkommas medelst ett spånkontaktområdesbegränsande verktyg för begränsning av spånkontaktlängden 2 till 2'(2<ß). Verktygets 16 blad är tjockare över en sträcka 1' från skäreggen 12. Därför kan skärmotståndet F reduceras jämfört med konventionella skärverktyg, som medför spånkontaktlängden ß, varigenom nötningen på skärverktyget reduceras, speciellt nötningen på spånytan, och därmed bladets livslängd ökas. 10 15 20 25 30 35 453 163 7 Redogörelsen ovan kan summeras på följande sätt: (A) Spånkontaktlängden 2 på spånytan 13 är cirka 5 gånger skärdjupet d.

(B) på olika punkter av spânytan l3 verkande verti- kal påkänning (ot) ökar exponentiellt och funktionellt ju närmare skäreggen 12 man kommer och ökar även i kant- riktningen för skäreggen 12 från skäränden 15 till nosen ll.

(C) Den vertikalt nedåt (eller i tjockleksriktningen) på bladet verkande vertikalkomponenten FV är mycket stör- re än de andra komponenterna av skärmotståndskraften F.

(D) Det spânkontaktomrâdesbegränsande verktyget 16 för begränsning av spånkontaktlängden l möjliggör redu- cering av skärmotståndet F och minskning av nötningen på spånytan l3, vilket ökar bladets livslängd.

Avstånden wl, w2 och w3 för hålen 6 och tjockleken t' mellan urtagningarna 7 och 7' hos engångsskären Tl eller T2 enligt uppfinningen bestämmes på basis av ovan beskrivna resultat. Vid de första och andra utförings- formerna enligt fig l till 4 brytes skäret knappast un- der normalt skärtillstånd om avståndet w3 är större än det maximala värdet fm , som ligger inom matningsvärdet f för skärverktyget. Vâä vertikal påkänningsfunktion (at), då skären ej brytes, göres tjockleken t stor. Där- för inställes vanligen det övre gränsvärdet för w3 till , vilket motsvarar spånkontaktlängden 2. max Avståndet w2 kan göras lika med eller mindre än avstån- 5 gånger f det w3. Valet av avståndet w2 beröres närmare nedan un- der hänvisning till fig ll.

Fig ll visar engångsskäret Tl fastsatt på skärverkty- get. Engångsskäret T1 fästes på verktygshâllaren 10 medelst en spänntapp 17, som införes i fixeringshàlet 4. Ett ex- centrisk spel e föreligger mellan hålets 4 vägg och tap- pen 17 varvid engångsskäret Tl fästes på skärverktyget genom vridning av en sexkantbult 18, varvid skärets bot- tenyta 3 delvis står i beröring med verktygshàllaren 10.

Eftersom ett excentriskt spel e föreligger i den rikt- 10 15 20 25 30 453 163 8 ning, i vilken skärmotståndet F verkar, blir därför skär- motstândet F ej så stort som den pâkänning, som verkar på skäreggen 12, vilket tillåter inställning av avståndet w2 till ett värde lika med eller mindre 5 fmax. Avståndet wl kan göras lika med avstånden w2 eller w3. Anledningen till detta är materialet för framställning av engångs- skäret ger extremt bra tryckhållfasthet.

Valet av tjocklek t' mellan urtagningarna 7 och 7' i spån- och bottenytorna l och 3 kommer att beskrivas med hänvisning till den andra utföringsformen av uppfinningen.

Företrädesvis bestämmes tjockleken t' till ett värde som är större än det maximala matningsvärdet fmax och mindre eller lika med en tredjedel av engångs- max skärets tjocklek t. Då tjockleken t' göres stor i detta än 5 gånger f fall blir villkoren för skärning bättre jämfört med det engångsskär, som endast har genomgående hål 6.

Bestämningen av dimensioner och andra värden på en- gângsskäret enligt uppfinningen i beroende av ovan nämn- da resultat kommer att beskrivas närmare nedan. När ett engångsskär med kvadratisk form, vars ena sida W är 19,05 mm och har en tjocklek t av 6,35 mm, används för att skära i ett arbetsstycke av medelhârt kolstål (drag- hållfasthet 60 kg/mmz), varvid skärets nos och inskär- ningsvärde bestämmes till 1,6 mm respektive 5 mm, erhål- les följande värden för wl, w2 och w3. Matningen f för skärverktyget väljes till 0,4-0,8 mm/varv och avståndet w3 blir 0,8 mm < w3 < 5 x 0,8 mm, eftersom den maximala matningen fmax är 0,8 mm, varvid w3 i allmänhet väljes till 3,0 mm. Avstånden wl, w2 och tjockleken t' bestämmes på motsvarande sätt i beroende av avståndet w3. De be- stämda värdena framgår av följande tabell. 10 15 20 25 30 35 453 165 9 Tabell: Exempel på värden för engångsskäret Dimensioner för engångsskäret Område för Område för Val av W3 _ _ matning f avstånd (wl, w2, Tjock- Bredd Fixe- Nosra- (mm/varv) w3 fmax < t', är be- lek rings- die w3<5f roende av (t) (W) håls- - max w3) diame- ter 3,18 9,525 4,0 0,8 0,2-0,5 O,5 4,76 12,70 5,2 1,2 0,3~O,6 0,6 6,35 19,05 8,0 1,6 0,4'0,8 0,8 1,94 25,4 9,2 2,4 o,6-1,2 1,2 De första och andra utföringsformerna av engângsskä- ret enligt uppfinningen ger följande effekt. Eftersom hålen 6 passerar genom spånytan l och bottenytan 3 eller urtagningar 7 och 7' är anordnade i både spån- och bot- tenytan l respektive 3 ökas engångsskärets yta för ök- ning av strâlningsförmâgan, varvid skärets förmåga att motstå värme ökar. Denna effekt är verksam då tjockleken t inställes till ett relativt stort värde. Strålnings- effekt erhålles bäst då hålens 6 begränsningsyta är tvâ gånger större än deras sektionsyta. När kylmedium, t ex skärfluidum användes, strömmar detta medium in i hålen 6 eller urtagningarna'7och 7' för att på ett mera mar- kant sätt åstadkomma strålningseffekt.

Eftersom det spån, som står i beröring med spånytan l, är kortare än 5 gånger skärtjockleken d mätt från skäreggen 12 blir den på spånytan l verkande påkänningen större ju närmare skäreggen 12 man kommer. Friktionen påverkar det parti av spânytan 1, som är beläget inom 5 gånger skärdjupet d mätt från skäreggen 12. Skärmot- ståndskraften F innefattar en vertikal komponent FV, som verkar vertikalt nedåt (eller i tjockleksriktningen) på engângsskäret Tl eller T2 och är mycket större än de andra komponenterna av F. Av detta inses att största delen av spånytan l i praktiken ej medverkar vid skär- ningen. Även om avstânden wl, w2, w3 och tjockleken t' 10 15 20 25 30 35 453 163 10 är större än den maximala matningen fmax men mindre än 5 gånger fmax, då den övre gränsen för matningen f väl- jes till fmax, för bildande av hål 6 eller urtagningar 7 och 7', kan sällsynt dyrbart skärmaterial sparas utan sänkning av skärkapaciteten.

Fixeringshålet 4 motsvarar fixeringshålet vid kon- ventionella skär och möjliggör därför fastsättning av skäret på verktyget på motsvarande sätt som väd konven- tionella skär. Skäret Tl eller T2 fästes på skärverkty- get 10 med sin bottenyta 3 i kontakt med verktygets säte.

Eftersom skäret är försett med genomgående hål 6 eller urtagningar 7 och 7' kommer det område av bottenytan 3, som står i beröring med sätet, att vara litet, vilket gör det möjligt att på ett enkelt sätt göra skäret plant och fästa det på verktyget. Speciellt när en mängd en- gångsskär poleras för att göra deras spån- och botten- ytor plana kan effektiviteten ökas därför att den yta, som skall poleras, är liten.

Nedan följer ytterligare utföringsformer av förelig- gande uppfinning. Funktioner hos och delar av dessa yt- terligare utföringsformer, som har motsvarighet i den första och andra utföringsformen enligt fig l-4, kommer att betecknas med samma hänvisningssiffror och beskriv- ning av dessa funktioner och delar kommer att uteslutas.

Pig 12 och 13 visar uppifrån respektive i sektion en tredje utföringsform av uppfinningen. Ett engångsskär T3 är kvadratiskt och försett med fyra genomgående hål 6, som är anordnade mellan nosarna 5 och det genomgående fixeringshålet 4. En delningsvägg 19 med en tjocklek wl bildas mellan intill varandra belägna hål 6.

Fig 14 och 15 visar en fjärde utföringsform, varvid ett engångsskär T4 är kvadratiskt och har fyra genomgåen- de hål 6, vilka bildar delningsväggar 19 mellan två in- till varandra belägna hål 6, varvid väggarna sträcker sig från nosarna 5 till fixeringshålet4. Med denna fjär- de utföringsform ökas styrkan längs resultantriktningen för matningskomponenten Ff och den bakåtriktade komponen- ten Fp av skärmotståndskraften F. Den fjärde utförings- 10 15 20 25 30 453 163 11 formen är därför lämplig för intermittent skärning och grovskärning.

Fig 16 och 17 visar den femte utföringsformen, som består av ett kvadratiskt engångsskär T5 med urtagningar 7 och 7' i sin spånyta l respektive bottenyta 3, varvid urtagningarna 7 och 7' har en ytter periferiyta, som åt- skiljes medelst ett konstant avstånd w3 från skäreggen 2, och en inre omkretsyta, som är skild medelst ett konstant avstånd w2 från fixeringshâlet 4. Urtagningar- na 7 och 7' åtskiljes medelst en botten med tjockleken t'.

Fig 18 och 19 visar den sjätte utföringsformen, som innefattar ett kvadratiskt engångsskär T6 med ringfor- made urtagningar 7 och 7' i spånytan l respektive bot- tenytan 3 utanför den yttre omkretsen för fixeringshålet 4.

Fig 20 och 21 visar den sjunde utföringsformen, som innefattar ett kvadratiskt engångsskär T7 med ett fler- tal cylindriska, genomgående hål 6 för åstadkommande av högre strålningseffekt.

Fig 22 och 23 visar den åttonde utföringsformen, som innefattar ett kvadratiskt engångsskär T8 med olika, elliptiska, genomgående hål 6.

Fig 24 och 25 visar den nionde utföringsformen, vil- ken innefattar ett kvadratiskt engångsskär T9. Sett i riktningen för matningen f har engångsskäret T9 yttre periferiytor av urtagningarna 7 och 7', vilka ytor är snedställda med en vinkel G (S till 30 grader) relativt skäreggen 2. Eftersom tjockleken för varje nos 5 göres större genom denna vinkel G kan skäret T9 användas under svårare skärtillstånd jämfört med skär, där urtagningar- na är anordnade enligt den femte utföringsformen.

Fig 26 och 27 visar den tionde utföringsformen och innefattar ett triangulärt engångsskär TlD med olika elliptiska, genomgående hål 6.

Fig 28 och 29 visar den elfte utföringsformen, som innefattar ett triangulärt engångsskär Tll med urtag- ningar 7 och 7' utanför fixeringshålet 4. 10 15 20 25 30 35 453 163 12 Fig 30 och 31 visar den tolfte utföringsformen och åskådliggör ett triangulärt engångsskär Tl2. Skäret Tl2 har en urtagning 7' i bottenytan 3 och skäreggarna 2 smalnar av mot bottenytan. Hänvisningssiffran 20 beteck- nar en spånbrytare, som skjuter ut från spånytan l och tjänar till att skära spånet i bitar.

Fig 32 och 33 visar den trettonde utföringsformen och åskådliggör ett cirkulärt engångsskär Tl3, som har ett flertal cirkulära, genomgående hål 6 runt det genom- gående fixeringshålet 4.

Fig 34 och 35 visar den fjortonde utföringsformen och åskådliggör ett cirkulärt engângsskär Tl4 med ring- formade urtagningar 7 och 7' runt fixeringshålet 4.

Pig 36 och 37 visar den femtonde utföringsformen och åskådliggör ett cirkulärt engångsskär Tl5 med en avsmal- nande skäregg 2 och en ringformad urtagning 7' i botten- ytan runt fixeringshålet 4. Hänvisningssiffran 20 visar en på spånytan utformad spånbrytare.

Fig 38, 39 och 40 visar den sextonde utföringsfor- men och åskådliggör ett kvadratiskt engångsskär Tl6 utan fixeringshål. Skäret T6 fästes ej på verktyget 10 medelst spänntappen 17 utan medelst en metallkoppling, varvid dess spånyta 1 pressas mot skärverktyget 10. Varje skär- egg 2 är avsmalnande och en urtagning 7' är utformad i bottenytan 3.

Fig 41 och 42 visar den sjuttonde utföringsformen och åskådliggör ett kvadratiskt engångsskär Tl7 utan fixeringshâl. Varje skäregg 2 smalnar av mot spånytan och denna yta är försedd med en urtagning 7' och ett pelarliknande utskott 21. Utskottet 21 är anordnat i ur- tagningens 7' centrum och tjänar till att uppta belast- ning, som pålägges skäret vid fastsättning på skärverk- tyget 10.

Fig 43 och 44 visar uppifrån respektive underifrån och fig 45 visar i sektion den artonde utföringsformen och åskådliggör ett triangulärt engângsskär Tl8 utan fixeringshål. Skäreggarna 2 är avsmalnade och en urtag- ning 7' är utformad i bottenytan 3. I 10 15 20 25 30 35 453 163 13 Fig 46 och 47 visar den nittonde utföringsformen och åskådliggör ett triangulärt engângsskär Tl9 utan fixe- ringshâl 4. Skäreggarna 2 är avsmalnade och en urtagning 7 är formad i spånytan 1, varvid ett pelarliknande ut- skott 21 är format i urtagningens centrum.

' Fig 48, 49 och 50 visar den tjugonde utföringsformen och åskådliggör ett cirkulärt engångsskär T2O utan fixe- ringshål 4. Skäreggen 2 är avsmalnad och en urtagning 7' är utformad i bottenytan 3.

Fig Sl och 52 visar den tjugoförsta utföringsformen och åskådliggör ett cirkulärt engångsskär T2l utan fixe- ringshål. Skäreggen 2 är avsmalnad och en urtagning 7 är formad i spånytan l, varvid ett pelarliknande utskott 21 är utformat i urtagningens centrum.

Förutom de olika utföringsformerna, som beskrivits ovan, kan engångsskäret anordnas så, att genomgående hål 6 och urtagningar 7, 7' kan kombineras i spån- och bot- tenytan l, 3. Engångsskäret utan fixeringshâl 4 kan för- ses med hål 6 och urtagningar 7 och 7' på samma sätt som skäret med fixeringshål. Hålen 6 och urtagningarna 7, 7' kan vara avsmalnade för lätt borttagning från formen. Då spånbrytaren 20 önskas kan ett organ för formning av spånbrytaren fixeras på spånytan l eller kan spånytan bearbetas för bildande av ett stegformat parti. Ehuru ovan beskrivna utföringsformer av uppfinningen är kopp- lade till engångsskär, som bildar bladet av skärverkty- get 10, torde det inses att uppfinningen kan appliceras på de engångsskär, som användes vid alla typer av skär- verktyg, såsom verktyg för borrning i trä och metall och för fräsning.

Vid engångsskären enligt uppfinningen är de delar av spån- och bottenytorna, som ej direkt deltar i skär- ningen, försedda med genomgående hål och urtagningar.

Därför kan sällsynta och dyrbara skärmaterial sparas och man kan förhindra förstöring av engångsskäret på grund av skärvärmet, eftersom skärets strålningsyta ökas.

Claims (10)

10 15 20 25 30 453 163 14 FATENTKRAV

1. Skärverktyg med dels en verktygshàllare (10), som matas med en sträcka f i en matningsriktning per varv som ett arbetsstycke (8) roterar, dels ett av en superhård metall, såsom volfram eller kobolt, framställt engångsskär (Tl-T2l), som innefattar en spànyta (l), en parallellt med spånytan anordnad fastsättnings~ yta (3) samt skäreggar (2), k ä n n e t e c k n a t därav, att engàngsskäret har ett hålarrangemang (4, 6; 4, 7, 7'; 4, 7'; och fastsättningsytorna (1, 3), varvid ett avstånd (w3) 7'; 7) på åtminstone den ena av spån- mellan en sidoyta, som avgränsar hålarrangemanget, och skäreggen (2) i matningsriktningen sett är bestämd till ett värde i intervallet f ; w3 § = 5f.

2. Skärverktyg enligt krav 1, k ä nån e t e c k - n a t därav, att hålarrangemanget (7) är format i spån- ytan (l).

3. Skärverktyg enligt krav 1, k ä n n e t e c k - n a t därav, att hâlarrangemanget (7') är format i fastsättningsytan (3).

4. Skärverktyg enligt krav l, k ä n n e t e c k - n a t därav, att hålarrangemanget är (4, 6; 4, 7, 7'; 4, 7') i både spån- och fastsättningsytan.

5. Skärverktyg enligt krav 2, eller 4, k ä n n e - t e c k n a t därav, att hålarrangemanget innefattar en urtagning (7'; 7).

6. Skärverktyg enligt krav 2, 3 eller 4, t e c k n a t därav, att hàlarrangemanget innefattar ett flertal urtagningar (6; 7, 7)) och att ett avstånd (wl) mellan sidoytorna av två intill varandra liggande urtagningar är bestämt till ett värde inom intervallet f g wl § Sf.

7. Skärverktyg enligt krav 4, k ä n n e t e c k - n a t därav att hálarrangemanget har ett flertal urtag- ningar (7, 7'),_att urtagningarna (7) i spånytan (1) k ä n n e - 10 15 453 163 15 är utformade koaxiellt med urtagningen (7') pà fast- sättningsytan (3); och att ett avstånd (t') mellan två koaxiella urtagningar i spán- och fastsättningsytorna är bestämt till ett värde inom intervallet f < t' § Sf.

8. Skärverktyg enligt krav 5, k ä n n e t e c k - n a t därav, att hálarrangemanget dessutom innefattar ett genomgående hàl, som sträcker sig från spànytan till fastsättningsytan.

9. Skärverktyg enligt krav 6, k ä n n e t e c k - n a t därav, att hålarrangemanget innefattar genomgående hål, som sträcker sig från spånytan till fastsättnings- ytan.

10. Skärverktyg enligt krav 4, k ä n n e t e c k - n a t därav, att hålarrangemanget innefattar ett flertal urtagningar och att urtagningarna i spânytan är formade koaxiellt med och stàr i förbindelse med motsvarande urtagningar i fastsättningsytan.