SE452977B - Sett och anordning for bildning av en beleggning av en metall eller metallforening pa en yta av ett just format band av varmt glas - Google Patents

Description

452 977 bilda beläggningar av andra metallföreningar, t.ex. för att bilda » en beläggning av en metallborid, sulfid, nitrid, karbid eller ar- senid genom att reagera en motsvarande metall- eller organometall- förening med en halogenerad borförening, H28, NH3, CH4 eller en arsenikhaltig förening, i frånvaro av syre. Metallbeläggningar kan bildas genom att bringa glasbandet i en reducerande atmosfär eller åtminstone i frånvaro av syre i beröring med en metallkarbo- nyl, t.ex. nickelkarbonyl, som sönderfaller under inverkan av vär- me som lämnas av det varma bandet.

Det är ej lätt att bilda beläggningar som uppfyller de höga kvali- tetsnormerna som marknaden ibland efterfrågar. Ett viktigt problem, som uppträder är reglering av beläggningens tjocklek, så att den uppfyller givna normer. Tjockleken på beläggningen, som bildas i något område inom glasbandets area, är känslig för inflytande av olika faktorer. Dessa innefattar ej endast hastigheten med vilken det flytande beläggningsmediet eller medierna tillföres beläggnings- stationen, utan även temperaturförhållandena i den stationen. Gla- sets temperaturförhållanden i beläggningsstationen bestämmes givet- vis primärt av den temperatur till vilken glaset uppvärmes i anlägg- ningen för formning av plant glas, som i sin tur beror på anlägg- ningens art och på bandets erforderliga specifikationer.

Glasets temperatur i beläggningsstationen är underkastad variatio- ner med tiden och från en del av bandet till en annan. Sådana tem- peraturskillnader kan förekomma t.ex. på grund av att en ändring företagas i tjockleken och/eller glasbandets hastighet eller på grund av inflytande från konvektionsströmmar som cirkulerar ovan- för och omkring glasbandet. Skillnader i glasbandets temperaturer med tiden eller tvärs över bandet kan i viss utsträckning kompense- ras genom att modifiera den temperatur vid vilken det flytande be- läggningsmediet eller medierna matas till beläggningsstationen, men det är ej alltid lämpligt och i en del fall är det ej möjligt att påverka beläggningstjockleken tillräckligt snabbt eller i erfor- derlig utsträckning på det sättet.

Föreliggande uppfinning avser att åstadkomma ett sätt för belägg- ning, där glasbandets temperatur påverkas på ett lämpligt sätt och 6 på ett sätt som underlättar bildning av en beläggning med erfor- derlig tjocklek. 452 977 Föreliggande uppfinning avser ett sätt att bilda en beläggning av en metall eller metallförening på en yta av just format band av varmt glas under dess förflyttning från en anläggning för glas- formning, genom att i en beläggningsstation bringa en sådan yta i kontakt med ett flytande medium eller media omfattande en substans eller substanser, ur vilken eller vilka beläggningen bildas på ytan och bandet passerar en temperaturbehandlingsstation belägen mellan anordningen för bandets formning och beläggningsstationen, vilket sätt utmärkes av att som förberedelse för bildning av be- läggningen glaset behandlas i temperaturbehandlingsstationen för att så eliminera eller minska temperaturgradienterna tvärs över bredden på bandet, som skall beläggas, varvid temperaturutjämnings- stationen är utförd som en uppvärmningsstation, som regleras så att en eller flera delar av bandbredden uppvärmes selektivt eller dif- ferentierat.

"Bredden på bandet som skall beläggas" kan vara bandets hela bredd eller en mindre bredd, t.ex. en central del av bandbredden mellan tvâ kantremsor, som lämnas obelagda.

Minskningen eller elimineringen av temperaturgradienter tvärs över glasbandet i temperaturutjämningsstationen har den indirekta ver- kan att minska eller undvika variationer i beläggningstjockleken tvärs över bandet.

Temperaturen på glasbandet varierar vanligen tvärs över bandets bredd. Sidokantområdena på bandet har en tendens att svalna snab- bare än mittre delen av dess bredd, med följd att tjockleken på beläggningen, som bildas i beläggningsstationen har en tendens att öka eller minska från bandets sidokanter mot dess längsgående cent- rumlinje, beroende på slaget av beläggningskompositioner som an- vänds.

Därmed är vid vissa utföringsformer av uppfinningen den utjämning för vilken bandet ntsättes för sådan så att den mittre delen av dess bredd kyles till eller mot temperaturen på sidokantområdena av den bredd, som skall beläggas. Alternativt kan värme som strå- lar ut från sådan mittre del reflekteras tillbaka till sidoomrâde- na för att minska värmeförlusterna i dessa sidoomrâden. 452 977 Man föredrar emellertid att utjämningsstationen utformas som en värmningsstation, som regleras så att en eller flera delar av ban- dets bredd selektivt eller differentierat uppvärmes. Detta har fördelen att medge större latitud i valet av placering av belägg- ningen och särskilt temperaturutjämningsstationer, så att om en hög bandtemperatur krävs för den avsedda beläggningsoperationen, behö- ver dessa stationer ej vara placerade olämpligt nära själva anlägg- ningen för formning av bandet.

Vid utövning av uppfinningen kan värmetillförselfördelningen i värm- ningsstationen vara sådan att varje del av bandbredden, som skall beläggas, vid ankomst till beläggningsstationen har ett temperatur- tillstånd, som är lämpligt för bildning av en beläggning av önskad tjocklek under de rådande förhållandena i den beläggningsstationen.

Uppvärmningen medger en lämplig reglermöjlighet, varvid tjockleken på beläggningen, som bildas på glasbandet kan kontrolleras, om så erfordras över hela tvärutsträckningen på beläggningen. Temperatur- regleringen är utövningsbar utan att påverka förhållandena under vilka glasbandet bildas. Sättet enligt uppfinningen kan t.ex. utfö- ras i en anläggning för framställning av float-glas och i skivglas- framställningsanläggningar, där man använder sig av en glasdragnings- maskin av typ Libbey-Owens.

Vid vissa sätt enligt uppfinningen tillförs värmen i uppvärmnings- stationen, så att endast kantdelar uppvärms på bandbredden, som skall beläggas. Till följd härav bringas glaset till en enhetlig eller mera enhetlig temperatur tvärs över bandets bredd före be- läggning och väsentligen utan att påverka beläggningstjockleken i bandbreddens centrala del.

Vid andra sätt enligt uppfinningen tillförs värme i beläggnings~ stationen, så att hela bandbredden, som skall beläggas uppvärms men i en utsträckning som varierar tvärs över bandet. Genom upp- värmningen både undviks eller minskas beläggningstjockleksvaria~ tionerna tvärs över bandet och ändras den genomsnittliga tjockle- ken på beläggningen vid sådana sätt.

Värme tillförs med fördel glaset i uppvärmningsstationen helt el- ler delvis från en eller flera strålningsvärmare. Glaset kan t.ex. 452 977 uppvärmas i värmningsstationen medelst strålningsvärmare med en temperatur motsvarande strålningen från en svart kropp överstigan- de 1000°C. Företrädesvis används en eller flera gaseldade strål- ningsvärmare. Strålningsvärmare av elektrisk motstàndstyp kan emel- lertid användas. Alternativt kan man använda brännare för bränn- bart bränsle. Värmereflektorer kan anordnas för att rikta strål- ningsvärmen mot glssbandet.

Vid vissa utföringsformer av uppfinningen tillförs värme till gla- set i uppvärmningsstationen helt eller i huvudsak genom att mata förvärmd gas från en yttre källa till omgivningen ovanför bandet.

Detta sätt att tillföra värme erbjuder fördelen att man undviker behovet att anordna och betjäna värmare i närheten av glasbandets väg. Den förvärmda gasen kan utmatas i omgivningen ovanför bandet från olika munstycken eller från olika serier av munstycken loka- liserade respektive över de olika delarna av bandet som skall upp- värmas.

En kombination av olika slag av uppvärmning kan användas för att uppvärma glasbandet i uppvärmningsstationen. Strålningsvärmen kan t.ex. användas i förening med tillförsel av förvärmd gas till om- givningen ovanför bandet.

Företrädesvis anordnas en tvärgâende avskärmande vägg tvärs över bandets väg, mellan beläggningsstationen och temperaturutjämnings- stationen. En sådan avskärmande vägg, som tjänar som ett slags ned- strömsgräns för utjämningsstationen (där nedströmsriktningen är glasbandets förflyttningsriktning) underlättar uppnåendet av en för- bestämd selektiv eller differentierad temperaturutjämning på glas- bandet i temperaturutjämningsstationen.

Det är lämpligt att beläggningsstationen är lokaliserad i en tunnel utmed vilken glasbandet förflyttas från anläggningen för formning av plant glas. En sådan tunnel kan t.ex. vara kylkanalen som vanli- gen användes i flera planglastillverkningsanläggningar. Den tvär- gående avskärmande väggen som omnämnts ovan kan lämpligen sträcka sig tvärs över tunnelns övre del mellan dess sidoväggar. Det är nygket lämpligt om såväl beläggningsstationen som temperaturutjäm- ningsstationen är placerade i tunneln. 452 977 Uppfinningen innefattar sätt där glasbandet uppvärms i temperatur- utjämningsstationen genom värme som tillförs från en avdelning pla- cerad ovanför bandets väg för vars inre avdelning glasbandet expo- neras, där avdelningen har uppströms och nedströms gränsväggar, vars nedre kanter är anordnade på avstånd från bandet. En sådan avdelning (härefter kallad "temperaturregleringsavdelning") kan bil- das ganska lätt genom att anordna tvärgående skärmar inom en tun- nel som ovan nämnts, för att så tjäna som uppströms- och nedströms- gränsväggar i avdelningen. Anordnandet av såväl nedströms som upp- ströms gränsväggar för temperaturutjämningsstationen underlättar vidare uppvärmning av delar av glasbandet på ett erforderligt se- lektivt eller differentierat sätt som förberedelse för glasets pas- sage genom beläggningsstationen. En eller flera skiljeväggar kan vara anordnade för att uppdela temperaturregleringsavdelningen i sektioner sida vid sida för att ytterligare befordra selektiv eller differentiell temperturutjämning på delar av bandbredden.

Vid vissa utföringsformer av uppfinningen åstadkommes uppvärmning- en av glaset i temperaturutjämningsstationen helt eller i huvudsak genom att mata förvärmd gas från en yttre källa in i en temperatur- regleringsavdelning såsom ovan behandlats.

Tillförseln av varm gas in i en temperaturregleringsavdelning så- som ovan beskrivits kan erbjuda viktiga sekundära fördelar, om ban- det beläggs i en tunnel, som står i sluten förbindelse med planglas- formningsanordningen, såsom det t.ex. är fallet i en vanlig Libbey- Owens anläggning för formning av plant glas. Under undersökningarna beträffande orsakerna till oregelbundenheter och defekter, som i- bland förekommer i beläggningar bildade i tunneln, har man funnit att strömmarna som förorsakas av det naturliga draget i tunneln kan vara en bidragande orsak till sådana defekter. Strömmar av varm gas från glasformningsanläggningen går framåt utmed tunneln ovan- för glasbandet och en returström av kallare gas strömmar tillbaka under bandet mot formningsanläggningen. Sådana strömmar förorsaka- de av naturligt drag varierar oförutsägbart med olika kraft och storlek, beroende på anläggningens utförande. Det är ej möjligt att förhindra flöde av gaser utmed tunneln, genom beläggningssta- tionen, utan att skapa ett mycket egendomligt mönster för gasström- mar och temperaturgradienter inom tunneln som en konsekvens av den partiella vakuuminverkan. 452 977 Vid vissa sätt enligt uppfinningen uppvärms glasbandet före att det beläggs, genom inverkan av varm gas, som matas in i en tempe- raturregleringsavdelning såsom ovan beskrivits och matningshastig- heten på den varma gasen in i avdelningen är tillräcklig för att upprätthålla ett kontinuerligt flöde uppströms och nedströms från avdelningen via de springor, som finns mellan glasbandet och väg- garna som är anordnade uppströms och nedströms i avdelningen.

Upprätthållandet av läckflöden av varm gas från en temperaturreg- leringsavdelning såsom ovan angivits är gynnsam för att uppnå de bästa temperaturregleringsverkningarna_ Om beläggningsförfarandet utförs i kyltunneln till en glasdragningsanläggning för plant glas, utgör dessutom läckströmmen av gas i uppströmsriktningen en barriär för de naturliga dragströmmarna från skivglasdragningsmaskinen och förhindrar att omgivningen i beläggningsstationen pâverkas av den direkta verkan av sådana strömmar förorsakade av det naturliga dra- get. Det normala flödet av omgivande gas till beläggningsstationen från dragmaskinen ersätts av ett flöde av varm gas från temperatur- regleringsavdelningen. Avskärandet av strömmarna förorsakade av det naturliga draget erbjuder den ytterligare fördelen att man und- viker eller minskar avsättningen av damm på glasbandet under dess vidare förflyttning nedströms utmed tunneln.

Vid vissa utföringsformer av uppfinningen matas den varma gasen in i en sådan temperaturegleringsavdelning i en riktning, som är lutad nedåt mot springan för gasläckage uppströms. Under förutsättning att springan på uppströmssidan för läckning av gas ej är alltför bred erbjuder denna riktade matning av gas in i avdelningen den fördelen, att övriga omständigheter är lika, en lägre volymbastig- het på inmatad varm gas i avdelningen kommer att räcka för att upp- rätthålla ett erforderligt utgående flöde av gas från avdelningen.

Höjden på springorna för läckage av gas mellan uppströms och ned- ströms gränsväggar i temperaturregleringsavdelningen och bandet påverkar hastigheten med vilken varm gas måste matas in i avdel- ningen för att upprätthålla ett läckageflöde i uppströmsriktningen av den varma gasen.

Höjden på gasläckagespringan i uppströmsriktningen (dvs avståndet mellan glasbandet och nedre kanten på gränsväggen i uppströmsrikt- 452 977 ningen i temperaturregleringsavdelningen) är företrädesvis mind- re än 40 mmr Utförliga försök har visat att det finns mycket vik- tiga fördelar att vinna genom att hålla bredden på läckagespringan i uppströmsriktningen lägre än 40 mm. En mycket viktig fördel är att man håller förbrukningen av förvärmd gas för inmatning i tem- peraturregleringsavdelningen inom gränser, som under vanliga om- ständigheter är ekonomiskt accepterbara. Vid de viktigaste utfö- ringsformerna av uppfinningen är höjden på gasläckagespringan i uppströmsriktningen mindre än 20 mm.

Höjden pà gasläckagespringan i nedströmsriktningen är även en fak- tor som pâverkar minimivolymhastigheten med vilken varm gas måste matas in i temperaturregleringsavdelningen för att upprätthålla ett läckageflöåe på gasen i uppströmsriktningen mot en dragnings- maskin. Företrädesvis är läckagespringan i nedströmsriktningen även mindre än 40 mm i höjd. Sätt som har befunnits ha den högsta effektiviteten, räknat i effektivitet av en given förbrukning av varm gas för att motverka sönderdelande.strömmar i beläggningssta- tionen, är det sätt där var och en av läckagespringorna i uppströms- riktningen respektive nedströmsriktningen är mindre än 20 mm i höjdled.

Då man belägger glaset i en beläggningsstation placerad i en tunnel utmed vilken glasbandet förflyttas bort från formningsanläggningen för plant glas är det fördelaktigt att anordna åtminstone en tvär- gående skärm i tunneln under glasbandets väg och nära tunnelns in- gångsände. En sådan bottenskärm kan begränsa magnituden på relativt kalla returgasströmmar, som strömmar uppströms, under glasbandet mot glasformningsanläggningen och följaktligen ytterligare kan minska risken för dammavsättning på glasbandet. Man har funnit att volymhastigheten med vilken varm gas måste matas in i en tempera- turregleringsavdelning för att motverka sönderdelande konvektions- strömmar i beläggningsstationen är mindre om en sådan bottenskärm finns. Företrädesvis är en sådan bottenskärm anordnad i ett läge under en temperaturregleringsavdelning, beskriven ovan. De sönder- delandeOCh förstörande konvektionsströmmarna kan ännu lättare mot- verkas om två sådana bottenskärmar anordnas i lägen på avstånd från varandra utmed vägen för returgasströmmarna, nära tunnelns början. Allmänt är det mycket tillfredsställande att placera två 452 977 i bottenskärmar i områden under uppströms och nedströms gränsväggar- na för en sådan temperaturregleringsavdelning.

Uppfinningen innefattar sätt där temperaturutjämningen av glas- bandet vid temperaturutjämningsstationen automatiskt regleras i beroende av signaler som utsänds av en anordning, som avkänner tjockleksvärden på glasbandets beläggning i en avkänningsstation placerad nedströms från beläggningsstationen. Beläggningstjockle- ken bestämmes genom att bestämma beläggningens laserstrålreflekte- rande egenskap. Alternativa till förfogande stående sätt att be- stämma beläggningens tjocklek utgörs t.ex. av de som mäter åter- diffusionen av /6-strålar eller som mäter reflektionen eller ge- nomsläppningen av ljusstrâlar medelst en spektrofotometer och meto- der där man använder en röntgenstrålefluorescerande detektor eller baserad på interferometri eller svepmikroskop-tekniker.

Beläggningen kan bildas av en beläggningsförförening, som spru- tas i lösning på glasbandet. Lösningens små droppar kan utmatas i en ström eller strömmar, vars anslagszon eller kombinerade anslags- zoner på bandet täcker hela bredden på substratarean, som skall beläggas. I det fallet kan källan eller källorna för strömmen (strömmarna) av de små dropparna vara stationär. Alternativt kan en eller flera strömmar av små droppar utmatas från en eller fle- ra sprutanordningar, som hela tiden förflyttas fram och tillbaka tvärs över glasbandets väg, så att strömmen (strömmarna) förflyt- tas över substratareans hela bredd, som skall beläggas.

Vid vissa mycket fördelaktiga utföringsformer av uppfinningen bil- das beläggningen av en beläggningsförförening, som sprutas i lös- ning på glasbandet, varvid de små dropparna bildar åtminstone en ström, som är lutad nedåt mot bandet i dess rörelseriktning eller i dess motsatta rörelseriktning. Detta förfarande befordrar sta- bila förhållanden i anslagszonen (zonerna) för strömmen (ström- narna) av små droppar på glasbandet.

Uppfinningen innefattar ett sådant beläggningsförfarande, där åt- minstone en stråle av förvärmd gas utmatas i samma riktning från ett munstycke eller munstycken och sådan gasstrâle (gasstrålar) påverkar temperaturen på de små dropparna på deras väg mot glas- bandet. Användningen av en eller flera förvärmda gasstrålar på 452 977 10 det sättet har även den inverkan att ytterligare påverka belägg- ningstjockleken. Följaktligen kan denna tjocklek justeras snabba- re och över ett större område om en sådan stråle (sådana strå- lar) används i kombination med uppvärmning av glasbandet i upp- värmningsstationen i enlighet med föreliggande uppfinning.

Ett sätt vid beläggning när man använder sig av en eller flera strömmar av små droppar, som är lutad nedåt på det sättet och där en eller flera strålar av förvärmd gas används för att påverka temperaturen på de små dropparna på deras väg till substratet, som beläggs beskrives i vårt svenska patent 8100690-0.

Då man sprutar ett flytande medium, riktas strâlen eller duschen företrädesvis nedåt och lutad i glasbandets förflyttningsriktning eller i motsatt riktning, så att den inneslutna vinkeln mellan axeln på strömmen av små droppar och glasbandet ligger i omrâdet 20o till 600 och helst företrädesvis inom området 250 till 350.

Detta särdrag underlättar bildning av beläggningar med god optisk kvalitet. För att erhålla de bästa resultaten bör alla delar av duschen infalla på bandet i väsentlig lutning mot vertikalplanet.

I de mest föredragna utföringsformerna av uppfinningen omfattar därmed duschen en parallell ström av små droppar eller en som divergerar från sin utgångskälla med en vinkel ej överstigande 300, t.ex. en vinkel av omkring 200.

Experiment antyder att jämna och enhetliga beläggningar kan lätta- re bildas om vissa förhållanden och villkor iakttages med avseende på avståndet mellan glasbandet och duschens utgång. Sådana avstånd mätta vinkelrätt mot bandet är företrädesvis från 15 till 35 cm.

Detta har befunnits vara det mest lämpliga området, särskilt om man iakttar de föredragna lutnings- och divergerområdena för duschen såsom ovan omnämnts.

Om man använder en duschbeläggningsteknik, föredrar man att genom- föra sättet vid beläggning under det att sugkrafter skapas i ut- loppsledningar, vilkas inträde är placerade nedströms om strömmen (strömmarna) av små droppar genom vilka sugkrafter gaser, som om- ger strömmen (strömmarna) bringas att kontinuerligt strömma i ned- strömsriktningen bort från strömmen (strömmarna) och direkt in i utloppsledningen.-Sådana sugkrafter regleras givetvis så att de 452 97/ 11 ej bryter av duschen eller strålarna eller gör dem ostadiga. Såda- na förfaranden kombinerar genomförandet av föreliggande uppfin- ning och uppfinningen som är föremål för det brittiska patentet 1 523 991.

Utloppsledningen kan omfatta åtminstone en utloppsledning med ett inträde, som sträcker sig tvärs över glasbandets väg över bredden (dvs dess tvärgående dimension) på det bandomrâde, som belägges.

Sådant inträde kan föreligga i form av en enda springa eller kan omfatta en serie inloppsöppningar fördelade tvärs över glasbandets väg.

Utloppsledningen omfattar med fördel åtminstone en sådan utlopps- ledning, som bildar eller är anordnad i samverkan med en mekanisk barriär placerad så att den förhindrar gaser att passera över led- ningen, mot och till kontakt med utknrmgassuïmnarna, som strömmar mot utloppsledningen från verkningszonen för strömmen (strömmarna) av små droppar. Detta särskilda särdrag utmärker ett beläggningsför- farande, som beskrives i vårt svenska patent 8100691-8.

Vid de mest föredragna utföringsformerna av uppfinningen finns en utloppsledning i var och en av tvâ eller flera lägen ordnade på avstånd, den ena bakom den andra, i glasbandets förflyttningsrikt- ning och en sådan mekanisk barriär formas eller är anordnad i för- ening med åtminstone den sista av en av dessa ledningar räknat i nedströmsriktningen.

Ett Sätt enligt uppfinningen kan användas för att bilda olika oxid- beläggningar genom att använda en flytande komposition innehållan- de ett metallsalt. Mycket fördelaktiga sätt enligt uppfinningen innefattar sätt där det sprutade materialet utgörs av en lösning av en metallklorid ur vilken en metalloxidbeläggning bildas på glasbandet. Vid vissa sådana sätt är lösningen en tennkloridlös- ning, t.ex. ett vattenhaltigt eller icke-vattenhaltigt medium inne- hållande stanniklorid och ett dopmedel, t.ex. en substans som in- nehåller joner av antimon, arsenik eller fluor. Metallsaltet kan användas tillsammans med ett reducerande medel, t.ex. fenylhydr- azin, formaldehyd, alkoholer och icke-kolhaltiga reducerande medel, såsom hydroxylamin och väte. Andra tennsalt kan användas i stället 452 977 12 för eller förutom stanniklorid, t.ex. tenn-dibutyl-diacetat, stan- nooxalat, stannobromid och nitrater. Exempel på andra metalloxid- beläggningar, som kan bildas på liknande sätt innefattar oxider av kadmium, magnesium och volfram. För bildande av sådana beläggnin- ar kan beläggningskompositionen likaledes iordningställas genom att forma en vattenhaltig eller organisk lösning av en förening av metallen och ett reducerande medel. Som ytterligare exempel kan upp- finningen användas för att bilda beläggningar genom pyrolys av or- gano-metalliska föreningar, t.ex. ett metallacetylacetonat, som tillförs i droppform till substratytan, som skall beläggas. Det ligger inom uppfinningens ram att anbringa en komposition innehål- lande salter av olika metaller för att så bilda en metallbeläggning innehållande en blandning av oxider av olika metaller.

Ett sätt enligt uppfinningen kan även användas för att bilda be- läggningar genom att bringa det uppvärmda glasbandet i kontakt med ett gasformigt medium. Det gasformiga mediet kan omfatta en eller flera substanser i gasfas, som undergår kemisk reaktion eller sön- derdelning för att bilda den önskade beläggningen av metall eller metallförening på glaset. Metalloxidberedningar kan t.ex. bildas genom att bringa det varma glasbandet i beröring med en ström av syre eller syrehaltig gas och en separat ström av en förångad me- tallförening med vilken syret reagerar och bildar en metalloxidbe- läggning. Olika metalloxidbeläggningar kan bildas på det sättet.

En tennoxidbeläggning kan t.ex. bildas av en förångad tennförening och en ström av syrehaltig gas och en titandioxidbeläggning kan bildas med användande av strömmar av titantetraklorid och syre.

Den förångade metallföreningen kommer vanligtvis att vara utspädd med en inert gas, t.ex. kväve och ångströmmen kan innehålla ytter- ligare beståndsdelar för att modifiera beläggningens egenskaper.

Beläggningar av andra metallföreningar kan likaledes bildas ur ångfasen, t.ex. en beläggning av en metallborid, sulfid, nitrid, karbid eller arsenid genom att reagera en motsvarande metallisk eller organometallisk förening med en halogenerad borförening el- ler med H25, NH3, CH4 eller en arsenikhaltig förening, i frånvaro av syre. Metallbeläggningar kan även bildas. En beläggning av nic- kel kan t.ex. bildas genom att sönderdela nickelkarbonylen under inverkan av värme, som lämnas av det uppvärmda glasbandet i en re- ducerande atmosfär eller åtminstone i frånvaro av syre. 452 977 13 Då man bildar en beläggning ur gasfasen, är det fördelaktigt att bringa det gasformiga mediet att strömma utmed glasbandet som ett i huvudsak turbulensfritt skikt såsom beskrivs i det brittis- ka patentet 1 524 326.

Uppfinningen innefattar en anordning lämplig för att användas vid beläggning av ett just bildat band av varmt glas under dess förflytt- ning frân en anläggning för formning av plant glas, där anordning- en omfattar anordningar för att utmata flytande beläggningsmedium eller -media till beröring med glaset i en beläggningsstation, och utmärkes av att det finns anordningar, varigenom temperaturen på en eller flera delar av bandbredden kan temperaturutjämnas selek- tivt eller differentierat i en temperaturutjämningsstation place- rad mellan anläggningen för formning av plant glas och beläggnings- stationen, så att man eliminerar eller minskar temperaturgradien- ter tvärs över bandbredden, som skall beläggas.

Fördelen med denna anordning och med de särskilda valfria särdra- gen som nedan beskrivs kommer att framgå av det som beskrivits tidigare i denna beskrivning avseende sättet för beläggning och de föredragna utföringsformerna därav.

Temperaturutjämningsstationen utgörs företrädesvis av en uppvärm- ningsstsation inbegripande uppvärmningsanordningar.

Vid vissa utföringsformer av uppfinningen är uppvärmningsanord- ningarna anordnade att uppvärma endast motstâende kantdelar av bandbredden, som skall beläggas.

Vid andra utföringsformer är uppvärmningsanordningarna anordnade för att uppvärma hela bandbredden, som skall beläggas, men i en utsträckning som varierar tvärs över bandet.

Företrädesvis omfattar anordningen regleranordningar, varvid vär- metillförselfördelningen tvärs över glasbandets väg vid uppvärm- ningsstationen kan varieras.

Vid vissa anordningar enligt uppfinningen omfattar uppvärmningsan- ordningarna en eller flera strâlvärmare. Sådana strålvärmare är lämpligen av gaseldad typ, men elektriska motståndsradiatorer kan även användas. Radiatorn eller radiatorerna kan vara anordnade i förening med en eller flera värmereflektorer för att rikta värme 452 977 14 mot glasbandet.

Uppfinningen innefattar en anordning såsom ovan beskrivits där upp- värmningsanordníngarna är konstruerade för att uppvärma glaset helt eller i huvudsak genom att mata förvärmd gas från en yttre källa till omgivningen Ovanför glasbandet i uppvärmningsstationen. Dessa anordningar omfattar med fördel ledningar med gasutmatningsöppningar över åtminstone vissa delar av bandvägen genom uppvärmningsstatio- nen. Vid föredragna utföringsformer är uppvärmningsanordningarna an- ordnade så att strömmar av gas vid olika temperaturer kan tillföras olika utmatningsmunstycken.

Vid vissa anordningar enligt uppfinningen finns en tvärgående av- skärmande vägg ovanför glasbandets väg, mellan temperaturutjämnings- stationen och beläggningsstationen.

Företrädesvis är beläggningsstationen placerad inom en tunnel utmed vilken bandet förflyttas från anläggningen för formning av plant glas. Såväl temperaturutjämningsstationen som beläggningsstationen är helst placerade i en sådan tunnel. En eller flera skärmar kan vara anordnade under glasbandets väg genom tunneln, nära tunnelin- trädet, för att minska storleken på returgâende konvektionsström- mar utmed tunneln.

Uppfinningen innefattar anordningar som ovan beskrivits där uppvärm- ningsanordningarna är anordnade att tillföra värme till glasbandet från en avdelning (här kallad "temperaturregleringsavdelning"), som är placerad ovanför glasbandets väg och vars inre är exponerat mot en sådan väg, där avdelningen har uppströms och nedströms begrän- sande väggar, vars nedre kanter är anordnade på avstånd från en så- dan bandväg.

Företrädesvis finns en eller flera skiljeväggar inom temperatur- regleringsavdelningen, varvid avdelningen är uppdelad i sektioner sida vid sida, varvid sådana skiljeväggar eller skiljevägg tjänar till att koncentrera verkan av uppvärmningsanordningarna på särskil- da delar av bandbredden, som skall beläggas.

Vid vissa anordningar enligt uppfinningen omfattar uppvärmnings- anordningarna gasutmatningsledningar anordnade för att utmata för- 452 977 15 värmd gas i temperaturegleringsavdelningen från en yttre källa.

Sådant gasutmatningsledningsnät är med fördel anordnat att utmata förvärmd gas i temperaturegeleravdelningen i en riktning, som är lutad nedåt mot springan mellan den uppströms belägna gränsväggen i sådan avdelning och glasbandets väg.

Företrädesvis anordnas den nedre kanten på var och en av gräns- väggarna vid uppströmsänden och nedströmsänden för temperaturreg- leringsavdelningen på ett avstånd av mindre än 40 mm från glasban- dets väg.

Anordningen innefattar företrädesvis anordningar för att bestämma tjockleken av beläggningen på det sig rörande glasbandet och för att utsända signaler, som automatiskt reglerar tillförseln av vär- me till glaset i uppvärmningsstationen. Avkänningsanordningarna kan t.ex. bestämma tjockleken på beläggningen genom att bestämma dess reflektionsegenskap för laserstrålning.

En beläggningsanordning enligt uppfinningen kan användas för att belägga ett kontinuerligt band av float~glas eller draget glas.

Anordningarna för att legerera flytande medium till kontakt med glaset i beläggningsstationen kan omfatta en eller flera sprutan- ordningar. Sådana anordningar kan drivas så att de upprepade gånger tvärar över glasbandets väg i fram- och tillbakagående rörelse.

Företrädesvis är sprutanordningen eller anordningarna anordnade för att spruta material i en nedåt lutad riktning mot bandvägen i en riktning där bandet transporteras genom kylkanalen eller i mot- satt riktning.

Anordningarna för att utmata flytande medium till beröring med gla- seti beläggningsstationen kan alternativt omfatta anordningar för att utmata ett sådant medium i gasfasen.

I anslutning till de bifogade schematiska ritningarna, som visar vissa anordningar enligt uppfinningen, utvalda som exempel, skall uppfinningen närmare beskrivas, där fig. 1 och 2 var och en visar vertikalprojektioner i sektion av en anläggning för formning av plant glas i vilken anläggning en beläggningsanordning enligt upp- finningen ingår. 452 977 16 Fig. 1 visar del av en tunnel 1, som i detta fall är en kylkanal, försedd med ett eldfast tak och bottenväggar 2, 3 utmed vilken ett band 4 av float-glas förflyttas från en float-glasvanna (ej visad) i pilens 5 riktning. Glasbandet uppbärs i tunneln av stöd- rullar 6.

I en beläggningsstation inom tunneln förs en sprutpistol 7 fram och tillbaka tvärs över bandets väg. Sprutpistolen matas med beläggnings- lösning och komprimerad luft via ledningar såsom 8 uppburna av en vagn 9, som förflyttas utmed ett spår bildat av skenor 10 monterade i taket på tunneln. Vagnen med sprutpistolen förs fram och tillbaka av en mekanism (ej visad) på en sträcka och med en hastighet så att en kontinuerlig beläggning bildas på glasbandets fulla bredd då det förflyttas genom tunneln.

Uppströms om beläggningsstationen finns en temperaturegleringsav- delning 11. Avdelningen är bildad inom tunneln genom att anordna eldfasta skärmar 12 och 13 på avstånd från varandra, som sträcker sig tvärs över tunneln ovanför glasbandets väg. Dessa skärmar bil- dar uppströms och nedströms gränsväggar för avdelningen. Deras ned- re kanter är anordnade på avstånd från bandets väg. Inom avdelnin- gen finns strålningsvärmare såsom 14, 15 av gaseldad typ anordnade i två rader, sträckande sig tvärs över bandets väg. Strålvärmeref- lektorer 16 är anordnade tillsammans med värmningsanordningarna för att reflektera strålningsenergi nedåt mot glasbandet. Regleranord- ningar finns, varvid bränsletillförseln till olika värmare i varje rad kan varieras oberoende av varandra, så att glasbandet kan upp- värmas i en utsträckning som varierar tvärs över dess bredd. Den- na bränsleregleringsanordning arbetar beroende av signaler från en avkännare av beläggningstjockleken, som avkänner beläggningens ref- lektionsegenskap för laserstrålning på olika ställen tvärs över bandet i en avkänningsstation placerad ytterligare nedströms.

Temperaturen på bandet då det inträder i kylkanalen är lägre nära sidokanterna på bandet än vid dess mitt. Under dessa omständigheter regleras bränsletillförseln till raderna av värmare 14, 15 så att värme utstrålas endast eller i huvudsak mot kantdelarna på glas- bandet. Skillnaden i temperatur mellan kantzonerna och den centra- la zonen på bandet kan därvid elimineras eller avsevärt reduceras. vu 452 977 17 Anordningen kan modifieras inom uppfinningens ram genom att anord- na värmare endast över motstående kantdelar på glasbandets väg och/eller gæxmmatt använda elektriska motståndsvärmare i stället för gaseldade sådana.

I en del anläggningar kan skillnaden i temperatur mellan kanterna och den mittre delen på glasbandet vara stor, t.ex. från 200 till 3OOC. Om uppvärmningen av bandet, där det passerar under tempera- turregleringsavdelningen 11 ej tillräckligt minskar temperaturgra- dienterna tvärs över bandet, kan kvarvarande temperaturgradienter helt eller delvis kompenseras genom att modifiera temperaturen på duschen av beläggningslösning i en utsträckning, som varierar under varje tvärgående rörelse för duschen över bandets väg. För detta ändamål kan ledningar 17 såsom antyds med bruten linje anordnas, som har utmatningsmunstycken fördelade tvärs över tunneln bakom den fram- och återgående vägen för duschen och strålar av förvärmd gas kan utmatas från dessa munstycken mot duschen såsom antyds av pilen 18. Gasstrålarna påverkar temperaturen på de små dropparna som träffas av strålarna och därmed tjockleken på beläggningen, som bildas på glasbandet från sådana små droppar. För att kompensera de kvarvarande temperaturgradienterna tvärs över bandet såsom ovan nämnts bör gasstrålarna som utmatas från ledningarna 17 allmänt ver- ka på de små dropparna i duschen eller primärt under duschens rö- relse tvärs över den mittre delen av bandets bredd eller tvärs över dess kantdelar.

Temperaturen på gasstrålarna kan t.ex. vara sådan att den befordrar förångning av lösningsmedel från eller i huvudsak från dropparna som går mot bandets kantdelar för att befordra bildning av en tjoc- kare beläggning på sådana banddelar. Men man bör lägga märke till att i en del fall, beroende på slaget av förmaterialet för belägg- ningen, uppvärmning av små droppar kan minska i stället för att öka beläggningstjockleken.

Genom att inverka på små droppar av beläggningsmaterial medelst gasstrålar med reglerad temperatur, är det även möjligt att kom- pensera eller delvis kompensera sprutanordningens retardation, som normalt förekommer mot slutet av dess tvärgående rörelse tvärs över tunneln i den händelse att sprutanordningen drivs med en fram- och återgående rörelse. 452 977 18 Samma gasstrålar eller ytterligare gasstrålar kan riktas så att de i viss utsträckning bidrar till förbättring i kvaliteten på beläggningen genom att avskära eller späda ut reaktionsprodukter, som kan förorena omgivningen bakom duschen och medbringas nedåt till kontakt med glaset omedelbart innan det beläggs. Sådan verkan beskrivs i vårt patent 8100692-6.

Gasstrâlarna från ledningen 17 liksom värmarna 14, 15 i avdelningen 11, kan regleras automatiskt i beroende av signaler utsända av en beläggningstjockleksavkännare.

Nedströms om beläggningsstationen finns utloppsledningar 19, som sträcker sig tvärs över tunneln och är anslutna till anordningar (ej visade) för att upprätthålla sugkrafter i dessa ledningar. Ända- målet med detta utloppssystem är att bringa gaser i omgivningen av duschen att sugas nedåt bort från den fram- och återgående vägen för duschen och in i inträdesmunstycken 20 på utloppsledningarna, såsom antyds av de brutna linjerna 21 och därvid minska risken för oäkta ytavsättningar på den bildade beläggningen. Sugkrafterna in- ställes så att de små dropparnas banor från sprutpistolen väsent- ligen lämnas opåverkade och sättet överensstämmer därför med den uppfinning som beskrivs i det brittiska patentet 1 523 991.

Fig. 2 på de bifogade ritningarna visar del av en dragningsanlägg- ning för skivglas av Libbey-Owens-typ omfattande en dragningsavdel- ning 22 där ett band av glas 23 drages uppåt från ett bad (ej visat) av smält glas och passerar över en omböjningsrulle 24. Glasbandet förflyttas från denna omböjningsrulle utmed en tunnel 25 (som är en kylkanallförsedd med eldfast tak och bottenväggar 26 och 27. Bandet uppbärs inom tunneln av rullar 28.

Sprutpistoler 29 och 30 är monterade i tunneln ovanför glasbandets horisontella väg och är anslutna till mekanismer (ej visade) för att förflytta dem fram och tillbaka utmed horisontella vägar vinkelrätt mot glasbandets förflyttningsriktning. Sprutpistolerna används för att spruta material mot bandet och bilda pålagda metalloxidbelägg- ningar på glaset.

Uppströms om beläggningszonen, dvs mellan beläggningszonen och in- trädet i tunneln, finns en temperaturregleravdelning 31, som bil- das genom att anordna eldfasta skärmar 32 och 33 (t.ex. asbestskär- 452 977 19 mar), som sträcker sig tvärs över tunneln, ovanför glasbandets väg.

De nedre kanterna på dessa skärmar är anordnade på avstånd från bandet så att mellan sådana skärmar och bandet finns springor 34 och 35, via vilka gas kan strömma från temperaturregleringsavdel- ningen i uppströms och nedströms riktningarna. Inom temperaturreg- leravdelningen finns en rad axiellt upplinjerade utmatningsledning- ar 36, som sträcker sig tvärs över tunneln. De enskilda ledningar- na är anslutna till en luftpump (ej visad) placerad utanför tunneln.

Luften som levereras till ledningarna 36 förvärms genom värmeväx- lare (ej visade). Temperaturerna på värmeväxlarna är reglerbara obe- roende av varandra för att reglera temperaturen på luften som till- förs de enskilda ledningarna. Var och en av ledningarna 36 har en serie nedåt vända utmatningsmunstycken, så att luft som pumpas in i ledningen utmatas nedåt såsom antyds av pilen 37. Den varma luften uppvärmer glasbandet selektivt eller differentierat tvärs över dess bredd för att befordra bildning av en beläggning med enhetlig eller mera enhetlig och jämn tjocklek. Matningshastigheten och/eller tem- peraturen på gasen som tillförs ledningarna 36 kan varieras vid nå- got givet tillfälle om detta skulle erfordras, t.ex. i ändamål att variera beläggningstjockleken eller att justera beläggnings- förfarandet för att passa olika dragningshastigheter i dragnings- avdelningen 22.

Flödeshastigheten och/eller temperaturen på gasen som tillförs led- ningarna 36 allt efter det enskilda fallet, kan regleras automatiskt i beroende av signaler som utsänds av en avkännare för beläggnings- tjocklek såsom beskrivits i anslutning till anordningen visad i fig. 1.

Företrädesvis matas den varma luften in i avdelningen 31 med en vo- lymhastighet tillräcklig för att upprätthålla läckflöden på denna luft genom springorna 34 och 35 och förhindra strålarna från sprut- pistolerna 29 och 30 att ofördelaktigt påverkas av nedströms gas- strömmar förorsakade av drag genom beläggningszonen från dragnings- avdelningen 22.

Nedströms om beläggningszonen finns utloppsledningar 38, 39 och 40, som sträcker sig tvärs över tunneln ovanför bandets väg. Dessa led- ningar utgör del av ett utloppssystem, där sugkrafter upprätthålls i ändamål att avdraga gaser i nedströmsriktningen bort från belägg- ningszonen. Sådan utsugning av omgivande gaser från beläggningszo- 452 977 20 nen är till hjälp för att förhindra reaktionsprodukter, som skulle kunna bildas i beläggningszonens omgivning från att utfällas på glaset.

Under bandets väg genom tunneln finns en eldfast skärm 42 placerad nära tunnelns inträdesände. Denna bottenskärm tjänar till att hind- ra och minska flödet av relativt kalla returgasströmmar under ban- dets väg och in i dragningsavdelningen. Detta har fördelen att mins- ka känsligheten för medbringad smuts och damm att avsättas på glas- bandet.

Vid en modifiering av anläggningen som visas i fig. 2 sker inmat- ningen av förvärmd luft i temperaturregleringsavdelningen 31 via utmatningsmunstycken, placerade så att den förvärmda luften som ut- matas från ledningarna 36 riktas i en nedåtriktad lutning mot upp- ströms-läckspringan 34 såsom antyds av pilen 44.

Såsom beskrivits att rikta den uppvärmande gasen på det sättet möjliggör att man kan motverka strömmar förorsakade av drag från dragningsavdelningen på ett lättare sätt, under förutsättning att skärmen 32 ej är alltför hög. Anordningen kan även modifieras genom att anordna en andra eldfast skärm 45, såsom visas med bruten lin- je, intill skärmen 42. Skärmen 45 kompletterar verkan av skärmen 42 genom att begränsa gasreturflödet in i dragningsavdelningen underi- från bandets väg och kan därför ytterligare reducera damm och smutsavsättning på glaset. Ännu en ytterligare möjlig modifiering av anläggningen visad i fig. 2 är anordnandet av en skiljevägg 46, visad med bruten linje, i förening med utloppsledningen 40. Denna vägg sträcker sig tvärs över tunneln mellan ledningen 40 och taket 26 i tunneln och tjänar till att förhindra gasströmmar, som strömmar under en utloppsled- ning från att dragas tillbaka över den ledningen mot beläggnings- zonen.

Uppfinningen kan även utföras genom att tillföra beläggningsmate- rial till det varma glasbandet i ångfas. Ett sådant sätt kan t.ex. utföras i en anordning såsom visas i fig. 1 med den modifieringen, att sprutanordningen ersätts av en ledning genom vilken förångad beläggningsförförening i en bärgasström kan tillföras beläggnings- stationen och där utmatas till inträdesänden i en grund flödes- 452 977 21 passage begränsad av glasbandet och en huv, som överbryggar glas- bandets väg. överbliven ånga som lämnar nedströmsänden på flödes- passagen kan avdragas via en skorsten eller annat utloppssystem.

Anordnandet av matningsledningen för ånga och flödespassagen i beläggningsstationen kan t.ex. utföras såsom beskrivits och vi- sats i brittiska patentet 1 524 326. Då man bildar en beläggning ur ångfasen, tjänar tillförseln av värme i uppvärmningsstationen samma funktion att minska eller undvika temperaturgradienter tvärs över bandet för att underlätta bildningen av en beläggning med er- forderliga specifikationer.

Följande utgör exempel på sätt enligt uppfinningen: Exempel 1 Ett band av float-glas med en bredd av omkring 2,5 m och som för- flyttas fràn float-vannan med en hastighet av 4,5 m per minut, belades medelst en beläggningsanordning såsom visas i fig. 1.

Temperaturen på glaset då det närmade sig uppvärmningsavdelningen_ 11 var 580°C i det centrala omrâdet på bandet och 56OOC intill kan- terna på bandet.

Gaseldade strålningsvärmare 14 och 15 placerade ovanför varje kant- omrâde på bandet tändes så att kantområdena på bandet uppvärmdes och därvid planade ut temperaturgradienten tvärs över bandet. Kant- områdena på bandet uppvärmdes i verkligheten till en temperatur myc- ket nära 580%.

Sprutpistolen 7 var av vanlig typ. Pistolen monterades 25 cm ovan- för glasbandet och pekade i en lutning av 300 mot bandets plan.

Pistolen fördes fram och tillbaka med 10 perioder per minut utmed en väg, som sträckte sig något förbi kanterna på bandet, så att sprutpistolens hastighet var väsentligen konstant över i huvudsak hela bredden på bandet. Pistolen matades under ett medeltryck av omkring 3 kg/cmz med omkring 50 liter per timme av en lösning er- hållen genom att upplösa i dimetylformamid, per liter, 140 g ko- boltacetylacetonat Co(C5H7O2)2H2O.

Sugkrafter upprätthölls i utloppsledningarna 19 för att bringa ga- ser att sugas nedströms från beläggningsstationen, men utan att på- verka de små dropparnas väg från sprutpistolen. 452 977 22 Utmatningshastigheten-på beläggningslösningen inställdes så att en beläggning av koboltoxid (Co3O4) med en tjocklek av omkring 920 Å bildades på glaset.

Beläggningen som hade en brun färgton sedd i genomgående ljus be- fanns ha god optisk kvalitet och ha väsentligen enhetlig tjocklek tvärs över bandets fulla bredd.

Vid en modifiering av nyssnämnda sätt bildades en koboltoxidbelägg- ning på float-glaset under samma förhållanden som förut med undan- tag av att förvärmd gas kontinuerligt utmatades genom ledningen 17 såsom visas med bruten linje i fig. 1. Detta hade den verkan att temperaturförhâllandena modifierades i atmosfären genom vilken de små dropparna flög mot glasbandet, med resultat att tjockleken på beläggningen uppvisade en ännu högre standard när det gäller enhet- lighet över bandets bredd. Temperaturen på luften som utmatades ge- nom ledningarna 17 kan regleras så att man kompenserar verkningarna av eventuella retardationer på sprutpistolen nära ändarna på dess fram- och återgående väg.

Exempel 2 Ett band av float-glas med en bredd av omkring 2,5 m och som trans- porterades från float-vannan med en hastighet av 4,5 m per minut, belades medelst en beläggningsanordning såsom visas i fig_ 1, utan ledningarna 17.

Temperaturen på glaset då det närmare sig uppvärmningsavdelningen 11 var 580oC i det mittre området på bandet och 560oC intill kan- terna på bandet.

Alla de gaseldade strålningsvärmarna 14 och 15 drevs så att bandet uppvärmdes över hela dess bredd under dess passage under uppvärm- ningsavdelningen 11. Den svarta kroppens temperatur på strålnings- värmarna över bandets centrala del var 120000 och stràlningsvärmar- na över kantdelarna på bandet drevs vid en något högre temperatur, så att glasets temperatur höjdes till omkring 630°C över bandets he- la bredd.

Sprutpistolen 7 var av vanlig typ och fördes fram och tillbaka tvärs över bandets hela bredd på en höjd av 25 cm ovanför bandet och luta- des 300 mot bandets plan. Pistolen matades med luft som bärgas, i: 452 977 23 tillsammans med en vattenlösning bildad genom att upplösa hydrati- serad tennklorid (SnCl2.2H2O) i vatten och tillsätta en liten mängd NH4HF2. Tillförselhastigheten på beläggningsstationen till sprut- pistolen och dess fram- och âtergâende hastighet inställdes så att en beläggning av SnO2 med en tjocklek av 7500 Å bildades, varvid en sådan beläggning uppvisar god infraröd reflektion i vâglängdsområ- det 2,6 till 40 mikron. Undersökning av beläggningen visade att den hade god optisk kvalitet och uppvisade väsentligen enhetlig tjocklek över bandets hela bredd.

Vid ett jämförligt sätt utfördes uppvärmningen av glasbandet över dess hela bredd före inträde i beläggningsstationen genom att an- vända elektriska motståndsstrålningsvärmare i stället för de gasel- dade värmarna och utan att använda skärmarna 12, 13. Man fann att en beläggning med hög kvalitet på tjockleksjämnheten fortfarande kun- de åstadkommas men värmeutvecklingen från strålningsvärmarna måste vara högre på grund av frånvaro av skärmarna. Dessutom förelåg en tendens att strömmen av små droppar från sprutpistolen stördes av konvektionsströmmar utmed tunneln. Man fann emellertid att detta kan undvikas genom att använda uppvärmningsstrålningsvärmarna i för- ening med en enda skärm, som antingen kan utgöras av skärmen 12 el- ler skärmen 13, men företrädesvis av skärmen 13.

Exempel 3 Ett band av float-glas med omkring 2,5 m bredd och som transporte- rades från float-vannan med 15 m/min. belades genom ett sätt enligt uppfinningen med användning av ett beläggningsförfarande under an- vändande av beläggning ur ângfas. Bandet uppvärmdes genom strål- ningsvärmare placerade ovanför bandets väg för att öka temperaturen på glaset till en i huvudsak jämn temperatur av 600°C. Vid frånva- ron av en sådan uppvärmning skulle temperaturen pà glaset vid inträ- de till beläggningsstationen ha en temperatur av ca 575°C i mitten på bandet och kallare intill dess kanter. Vid inträde i beläggnings- stationen bringades det uppvärmda bandet i beröring med en ångbland- ning innehållande SnCl4 och SbCl5 (dopmedel) i ett volymförhàllan- de av 100:1, medbringat i en ström av kväve. Ångströmmen bringades att strömma utmed överytan på glasbandet, i dess förflyttningsrikt- ning, genom att kontinuerligt tillföra ångan in i en grund passage begränsad delvis av glasbandet och delvis av en huv, som sträckte 452 977 ~ 24 sig över bandets väg och genom att dra ut kvarvarande ångor i ut- loppsledningar i nedströmsänden på en sådan passage. Passagen var 50 cm lång och dess höjd minskade från 25 mm i dess uppströms-(in- trädes)ände till 10 mm i sin nedströms(utlopps)ände. Passagen sträckte sig över bandets bredd med undantag för motstående smala kantzoner, som var och en hade en bredd på 10 cm. Ett lämpligt arran- gemang pâ en sådan huv och utloppsledningar och anordningar för att mata ângor utmed glasbandet, under huven, visas i det brittiska pa- tentet 1 524 326. Matningshastigheten på ångblandningen in i passa- gen och sugkrafterna genom utloppsledningarna reglerades så att man utmed passagen upprätthöll i huvudsak turbulensfritt flöde av ånga blandad med luft, som förmàddes strömma in i och utmed passagen ge- nom inmatningen av ångblandningen in i passagen såsom ovan nämnts och så att en beläggning av SnO2, i vilken en liten mängd Sb2O5 in- gick och med en tjocklek av 2500 Å bildades på glasbandet. Belägg- ningen hade en grön färgton sedd i reflekterat ljus och det belagda glaset hade egenskapen att reflektera en avsevärt del av infallande strålning i det bortre infraröda spektralomrâdet. Beläggningen be- fanns ha enhetlig tjocklek och ha enhetliga optiska egenskaper över hela dess tvärgående utsträckning tvärs över bandet.

Exempel 4 Ett glasband 3 m brett drogs i en dragningsmaskin av typ Libbey- Owens med en hastighet av 1 m/min. och belades i en anläggning så- som visas i fig. 2, med bottenskärmen 45, men utan barriärväggen 46 ovanför utloppsledningen 40, Temperaturen på glaset mätt mellan dragningskammaren och värmningskammaren 31 var 610°C i bandets cent- rala område och minskade mot dess kanter.

Skärmarna 32 och 33 som bildar uppströms och nedströms begränsnings- väggar för uppvärmningsavdelningen 31, installerades såsom visas i figuren,svarande mot ett avstånd mellan skärmarna av ca 80 cm.

Skärmarna inställes så att deras nedre kanter befann sig 12 mm ovanför glasbandet.

Förvärmd luft utmatades, med en volymhastighet av 900 Nm3/timme, i en neaåtriktaa och bakàtriktaa lutning in i avdelningen 31 (såsom antyds av pilen 44) från en serie ledningar 36 sträckande sig tvärs över bandets väg, varvid temperaturen på luften var högre över bandvägens kantzoner än i dess centrala område. Volymhastigheten på 452 977 25 lufttillförseln till sådana ledningar var tillräcklig för att upp- rätthålla ett kontinuerligt flöde av luft ut ur avdelningen 31 genom var och en av springorna 34 och 35 och tillförselhastigheten och förvärmningstemperaturen på luften var sådana att öka temperaturen i kantzonerna på bandet, så att glasbandet hade en temperatur av ca 610OC över sin fulla bredd vid inträde i beläggningsstationen.

Utloppssystemet drevs för att draga ut 6000 Hm3/tim. via utloppsled- ningarna 38, 39 och 40.

Sprutpistolerna 29 och 30 var av vanlig typ och drevs medelst tryck av storleksordningen 4 kg/cmz. Sprutpistolerna var placerade på en höjd av 30 cm och 20 cm resp. ovanför glasbandet. Pistolen 29 in- ställdes i en vinkel av 300 och pistolen 30 inställdes i en vinkel av 450 mot bandets plan.

Sprutpistolen 30 matades med 5 volymprocent koncentrerad lösning av tenn-dibutyldiacetat i dimetyl-formamid och fördes fram och till- baka tvärs över bandets hela bredd. Tillförselhastigheten av be- läggningslösningen till pistolen och hastigheten på dess fram- och återgående rörelse var sådana att en underbeläggning av tennoxid med en enhetlig tjocklek av 60 Å bildades på glasbandet.

Sprutpistolen 29 matades med en vattenlösning bildad genom att upp- lösa hydratiserad tennklorid (SnCl2.2H2O) i vatten i en mängd av 375 g per liter och tillsätta per liter 55 g ammoniumbifluorid (NH4HF2) och denna lösningstillförselhastighet och hastigheten på pistolens fram- och återgående rörelser var sådana att ovanpå tenn- oxidunderbeläggningen bilda en beläggning av tennoxid med en tjock- led av 7500 Å. Undersökningen av det belagda glaset visade att be- läggningarna hade enhetlig god kvalitet över hela dess tvärgående utsträckning över bandet. Beläggningskvaliteten var högre, på grund av större jämnhet och enhetlighet, än den som var möjlig att erhål- la i frånvaro av skärmarna 32 och 33 och tillförseln av förvärmd luft men under annars lika förhållanden. Utan uppvärmning av kant- delarna på glasbandet skulle beläggningens tjocklek på dessa delar ha varit mindre.

Vid nedåt från ledningarna 36, varvid alla andra förhållanden förblev ett jämförande prov utmatades den förvärmda luften vertikalt som nyss beskrivits. Man fann att man måste öka volymhastigheten på 452 977 26 _ . 3 . N utmatningen av förvärmd luft i avdelningen till 1200 Nm /tim. for att erhålla sama beläggningskvalitet.

Vid ett ytterligare jämförande prov utfördes beläggningen såsom i ovanstående exempel 4 och efter en viss tid höjdes skärmen 33 pro- gressivt från sin begynnelseposition 12 mm ovanför glasbandet.

Man fann att skärmen kunde höjas upp till en höjd av 30 mm ovanför bandet, innan förvärmd luft upphörde att strömma uppströms från uppvärmningsavdelningen via springan 34.

Exempel 5 Ett band av draget glas belades genom sättet enligt exempel 4, men med den modifieringen att den andra bottenskärmen 45 uteslöts och den förvärmda luften utmatades vertikalt nedåt från ledningarna 36 (såsom antyds av pilen 37) och skärmen 32 inställdes på en höjd av 30 mm ovanför glasbandet. Under dessa förhållanden var det möjligt att erhålla en beläggningskvalitet lika god som den som erhölls i exempel 4 under förutsättning att volymhastigheten på tillförseln av förvärmd luft till ledningarna 36 ökades tillräckligt. En lämp- lig volymhastighet befanns vara 1800 Nm3/tim.

Exempel 6 Ett sätt genomfördes motsvarande exempel 5, men med den modifierin- gen att anordningen innefattade en barriärvägg 46 ovanför utlopps- ledningen 40 och en andra bottenskärm 45 under bandets väg och bäg- ge skärmarna 32 och 33 inställdes på en höjd av 18 mm ovanför ban- det. Volymhastigheten förvärmd luft till ledningarna 36 över glas- bandets kantdelar var 1200 Nm3/tim. Under dessa förhållanden bil- dades beläggníngar av en kvalitet som svarade mot den som erhölls i exempel 4.

Claims (18)

10 15 20 25 30 452 977 1? Patentkrav

1. l. Sätt att bilda en beläggning av en metall eller metall- förening på en yta av ett just format band av varmt glas under dess förflyttning från en anläggning för glasformning, genom att i en beläggningsstation bringa en sådan yta i kon- takt med ett flytande medium eller media omfattande en sub- stans eller substanser, ur vilken eller vilka beläggningen bildas på ytan och bandet passerar en temperaturbehandlings- station belägen mellan anordningen för bandets formning och beläggningsstationen, k ä n n e t e c k n a t av att som förberedelse för bildning av beläggningen glaset (4, 23) behandlas i temperaturbehandlingsstationen för att så elimi- nera eller minska temperaturgradienterna tvärs över bredden på bandet. som skall beläggas, varvid temperaturutjämnings- stationen är utförd som en uppvärmningsstation. som regleras så att en eller flera delar av bandbredden uppvärmes selek- tivt eller differentierat.

2. Sätt enligt patentkravet 1, att värmen tillföres 1 en sådan uppvärmningsstation så att endast kantdelar på bandbredden uppvärmes. som skall beläggas. k ä n n e t e c k n a t av

3. Sätt enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k n a t av att värmen tillföres vid uppvärmningsstationen så att hela bandbredden, som skall beläggas, uppvärmes men i en utsträck- ning som varierar tvärs över bandet. k ä n - av att glasbandet (4. 23) uppvärmes 1 tem- peraturutjämningsstationen genom värme. som tillföres inifrån

4. Sätt enligt något av de föregående patentkraven. n e t e c k n a t en avdelning (ll, 31) (hädanefter kallad 'temperaturregle- ringsavdelning'), som är placerad ovanför bandet och vars inre är exponerat mot bandet. varvid avdelningen uppvisar uppströms (12, 32) och nedströms (13. 33) gränsväggar. vars nedre kanter är anordnade på avstånd från bandet. 25 30 35 452 977 29

5. Sätt enligt patentkravet 4. k ä n n e t e c k n a t av att temperaturutjämningen av glasbandet (4, 23) i den ter- miska temperaturutjämningsstationen àstadkommes helt eller i huvudsak genom att mata förvärmd gas från en yttre källa in i temperaturregleringsavdelningen (31) och där matningshastig- heten av den varma gasen in i avdelningen (31) är tillräck- ligt stor för att upprätthålla ett kontinuerligt flöde upp- ströms och nedströms av gas från avdelningen via springorna (34, 35) mellan glasbandet (23) och uppströms (32) och ned- ströms (33) gränsväggarna i avdelningen.

6. Sätt enligt patentkravet 5, k ä n n e t e c k n a t av att den varma gasen matas in i avdelningen (31) i en riktning (44), som är lutad neråt mot uppströmsspringan. k ä n n e - av att behandlingen av glasbandet (4, 23) i temperaturutjämningsstationen automatiskt regleras i beroende av signaler utsända av en anordning. som avkänner tjockleks- värden på beläggningen på glasbandet (4. 23) i en avkännings- station placerad nedströms om beläggningsstationen.

7. Sätt enligt något av föregående patentkrav, t e c k n a t

8. Anordning för genomförande av sättet enligt något av patentkraven l-7, lämplig att användas vid beläggning av ett just bildat band av varmt glas under dess förflyttning från en anläggning för formning av plant glas, där anordningen omfattar anordningar (7-10. 29, 30) för att mata ett flytande beläggningsmedium eller -media till kontakt med glaset (4, 23) i en beläggningsstation. k ä n n e t e c k n a d av att det finns anordningar (14-16, 36) varvid temperaturen på en eller flera delar av bandbredden kan utjämnas selektivt eller differentierat i en temperaturutjämningsstation, placerad mellan anläggningen för formning av plant glas och belägg- ningsstationen, för att eliminera eller minska temperatur- gradienter tvärs över bandbredden, som skall beläggas.

9. Anordning enligt patentkravet 8, k ä n n e t e'c k n a d 10 15 20 25 30 35 452 977 17 av att temperaturutjämningsstationen är utformad som en värm- ningsstation, inbegripande uppvärmningsanordningar (14-15. 36).

10. Anordning enligt patentkravet 9. k ä n n e t e c k - av att uppvärmningsanordningarna (14, 15. 36) är an- ordnade för att endast uppvärma motstâende kantdelar på band- bredden, som skall beläggas. n a d

11. ll. Anordning enligt patentkravet 9, n a d k ä n n e t e c k - av att uppvärmningsanordningarna (14-15, 36) är anord- nade att uppvärma hela bandbredden. som skall beläggas, men i en utsträckning som varierar tvärs över bandet.

12. Anordning enligt något av patentkraven 9-ll. t e c k n a d igenom den selektiva eller differentierade värmetillförsel- k ä n n e - av att det finns regleríngsanordndingar, var- fördelningen i värmningsstationen kan varieras.

13. Anordning enligt något av patentkraven 9-12. t e c k n a d k ä n n e - av att uppvärmningsanordningarna omfattar strålningsvärmare (14, 15).

14. Anordning enligt något av patentkraven 8-13. k ä n n e - t e c k n a d av att det finns en tvärgâende avskärmande vägg (13, 33) ovanför glasbandets väg, mellan temperaturut- jämningsstationen och beläggningsstationen.

15. Anordning enligt något av patentkraven 9-13, k ä n n e - t e c k n a d av att uppvärmningsanordningarna (14-16. 36) är anordnade att tillföra värme till glasbandet (4, 23) från en avdelning (ll, 31) (hädanefter kallad 'temperaturregle- ringsavdelning'), som är placerad ovanför glasbandets väg och vars inre är exponerat mot sådan väg. varvid en sådan avdel- ning har uppströms (12, 32) och nedströms (13. 33) grânsväg- gar, vilkas nedre kanter är anordnade på avstånd från bandets vag. 10 15 452 977 ao

16. Anordning enligt patentkravet 15, n a d k ä n n e t e c k - av att det finns en eller flera skiljeväggar inom temperaturregleringsavdelningen (ll, 31). varvid avdelningen är uppdelad i sektioner sida vid sida, varvid sådan skilje- vägg (skíljeväggar) tjänar till att koncentrera verkan av uppvärmningsanordningarna på särskilda delar av bandbredden. som skall beläggas.

17. Anordning enligt patentkravet l5 eller 17. t e c k n a d k ä n n e - av att uppvärmningsanordningarna omfattar gasutmatningsledningar (36) anordnade att utnata förvärmd gas i temperaturregleringsavdelningen från en yttre källa.

18. Anordning enligt något av patentkraven 8-17, k ä n n_e - t e c k n a d av att den innefattar anordningar för att be- stämma tjockleken på beläggningen på det sig rörande glas- bandet (4, 23) och för att utsända signaler, som automatiskt reglerar tillförseln av värme till glaset'i uppvärmningssta- tionen.