SE451953B - Anleggning och apparat for utvinning av talloljetvalpartiklar fran svartlut - Google Patents

Description

20 25 50 35 HO 451 953 re andel av dessa partiklar når ytan i avskumningstankarna under kvarhållningen av svartluten i tankarna.

Sätt för förbättring av agglomereringen av talloljetvålpar- tiklarna heskrives i amerikanska patentskrifterna 3 356 603 (Drew) och U 098 675 (Zucker). Vart och ett av dessa patent beskriver anordnandet av en elektrisk potential över två elektroder, som är neddoppade i svartluten för att gynna agglomereringen av talloljetvålpartiklarna. Zucker beskriver närmare bestämt anordnandet av elektroderna i den rörledning som leder svartluten till avskumningstanken. De två elektro- derna är isolerade från varandra, och en likspänninø är lagd över dem. Polariteten hos denna likspänníng är sådan, att uppströmselektroden är positiv och nedströmselektroden är negativ. Enligt Zucker-patentet alstras med detta arrangemang en förbättrad talloljeutvinning. ëflmmeflíflïtaiesfl! apafinaiasen Det har nu befunnits att den kända apparaturen kan kraftigt förbättras genom att helt enkelt koppla (den negativa) ned- strömselektroden till jord. Denna enkla förändring medför de överraskande och oväntade resultaten, att inte nog med att utbytet av talloljetvål ökar, utan densiteten hos den utvun- na talloljetvålen förbättras även, varigenom möjliggöres en förenklad hantering, lagring etc. av talloljetvålen.

Föreliggande uppfinning medför närmare bestämt en förbättring för användning i ett system för borttagning av partiklar från en vätska, där systemet omfattar medel för anordnande av en flödesväg för strömmen av vätskan, första och andra elektro- der anordnade i flödesvägen, med den första elektroden anord- nad uppströms och elektriskt isolerad från den andra elektro- den, och medel för påläggning av en elektrisk potential över elektroderna för att bringa partiklarna i vätskan att agglo- mereras. Förbättringen omfattar insättande av medel för att ansluta den andra elektroden till jord. V Kort figurbeskrívning De nämnda aspekterna och fördelarna enligt föreliggande upp- finning framgår tydligare av den följande detaljerade beskriv- 10 15 20 25 30 35 H0 451 953 ninpen tillsammans med de medföljande ritníngarna, där: fig. 1 är en schematisk illustration av ett system av tidi- gare känt slag för förbättring av agmlomereringen av partik- lar i en vätska genom anordnande av en elektrostatísk potential över densamma; och fig. 2 är en schematisk illustration av systemet i fia. 1, modifierat i enlighet med föreliggande uppfinninas lära.

Fig. 2Aär en schematisk illustration av ett annat utförings- exempel av uppfinningen.

Pig. 3 är ett rördragningsschema, utgörande ett utförings- exempel av den i fig. 2A visade modifikationen.

Beåaláfifafllabasëfivains Ehuru den följande beskrivningen i stor utsträckning kommer att göras med hänvisning till ett sätt att förbättra utbytet av talloljetvål från svartlut, som alstras som biprodukt vid trämassatillverkning, inses att denna metod på liknande sätt kan användas vid andra tillämpningar, där agglomerering av partiklar erfordras, vilka är framledda i vätskesuspension.

Fig. 1 visar schematískt en apparat av tidigare känt slag för påläggning av en elektrostatisk potential över svartlut för att gynna agglomerering av talloljetvålpartiklar, som uppbä- res däri. I denna figur innefattar förledningen 10 en ingångs- sektion 12 för mottagning av svartluten från en källa, såsom en trämassatvättanordning eller indunstare, och en utgång 1D för att leda den elektrostatískt behandlade svartluten till en avskumningstank för avskumning av talloljetvâlpartíklarna från svartluten.

Mellan ingångs- och utgânessektionerna 12 och lä finnes de rörledningssektíoner, som uppbär elektroderna 16 och 18 i svartlutens flödesväg. Båda dessa elektroder 16 och 18 är mon- terade i motsvarande rörledningssegment 20 och 22, konstrue- rade av gjutjärn eller kolstål. Elektroderna själva är elektriskt ledande, i kontakt med den metalliska rörlednings- 10 15 20 25 30 35 H0 451 955 sektionen, och är konstruerade i konventionell, korrugerad form för att bjuda en stor yta mot svartlutsflödet. I rit- ningen i fig. 1 är de två rörledningssegmenten 20 och 22 åt- skilda av en tredje, isolerande rörledningssektion 2N (t.ex. fiberglasarmerad plast). Eftersom elektroderna 16 och 18 med stor yta är anordnade inuti ledande rörledningssektioner, separerade genom den isolerande sektionen 2Å, är de två elektriskt isolerade från varandra, möjliggörandeipåläggning av en elektrisk likspänningspotential mellan dem. För att göra detta finnes en strömkälla 26. Denna strömkälla får sin elektriska kraft från en isolationstransformator 28, som iso- lerar strömkällan 26 från växelströmsnätet, allmänt betecknat 50. Strömkällan 26 har positiva och negativa utgångsledningar, varvid den positiva ledningen 52 är kopplad till uppströms- elektroden 16 och den negativa ledningen BH är kopplad till nedströmsledningen 18. En växelspänning kan vara överlagrad på denna likspänning på det sätt som anges i det ovannämnda Zucker-patentet. Andra kända element (ej visade) kan innefat- tas för införande av luft i svartluten och/eller för omrörning av vätskan uppströms från elektroden 16.

Vid funktion inkommer svartluten i apparaturen genom ingången 12, får en positiv laddning när den passerar genom den posi- tiva elektroden 16, avger denna laddning vid den negativa elektroden 18 och går ut från systemet till avskumningstan- ken genom utgången 1U. Denna process gynnar agglomereringen av talloljetvålspartiklar genom att förse vissa av tvâlpartik- larna (som är anjoniska) med en positiv laddning. Den elektro- statiska potentialskillnaden mellan de partiklar som förlänats positiv laddning och andra partiklar inom fluiden gör att de blir elektrostatiskt attraherade till varandra, och sålunda åstadkommer partiklarnas agglomerering.

Det har nu befunnits att funktionen hos apparaturen i fig. 1 kan kraftigt förbättras genom att helt enkelt ansluta ned- strömselektroden 18 till jord, såsom anges i fig. 2 genom jord- anslutningen 36. Denna förrädiskt lilla ändring har befunnits icke blott förbättra utbytet av talloljetvâl utan även att öka densiteten hos den tvål som utvinnes ur avskumningstanken, varigenom förenklad hantering och lagring därav möjliggöres.

Förhüttringen Framgår dramatiskt av följande tabell. 451 953 É mømflmmwmøomm ufimänoc hw>wu5 umßamummflfifiß mšëwp mmm EmHo>øhmøcmpm 0 w:flmmE0w000m0wn00 øwa o>m 1 EE m.0: H Annwccfiv nwpwemficnæm 0 . 0.0 0 00.0 0.00 00 *00 M0 mmà m0.0 0 00.0 0M00 00 00 00 E.. 00.0 00.0 0 00.0 0 00 00 0 00 000 00.0 00.0 0 00.0 0.00 00 0 o. .m0 Mä ...w mä 30 N 05 _ M WW 0.0 mfiw :H0 000 00! 0H00 0 ofi om fiwü w>0o æfinm mmqo æonw fl.mfi w ofi om wmc M0 o mo m mn o wo 0 0 mfi 0 0 _00: 00.0 00.0 00.0 00.0 0.00 0 0 0 0.0 00.0 00.0 00.0 00.0 0M00 0 0 0 000 00.0 00.0 00.0 00.00 0.00 0 0 0 000 00.0 00.0 00.0 00.00 0 00 0 0 30-0.0900 0000»0..§ Ho »ams xu nu = wLwQE< mäm > >0p0mwc nwwflofiflmv 0 »Has zmoemfiw lmpmmfififlp mmm .c0E\H wømflw m mc 00:00:00.0 000.000 000000300 00000000 -000000 .0000000000 1000001030 000.000 H H a w Q M B 10 15 20 25 30 35 U0 451 953 Denna tabell omfattar tre grupper av testkörningar på kommersiell svartlut, härledd från kraftpapperstillverkning.

Syftet är att minska återstoden så mycket som möjligt, efter- som återstoden representerar icke utvunna talloljetvålar. Den första gruppen, körníngarna 1 - U, visar återstoderna i av- skummad tallolja utan elektrolytisk behandling, dvs. med strömkällan avslagen. Mängden återstod är direkt beroende av koncentrationen av talloljetvålar (beräknat som tallolja) i den ingående mängden och naturen av den apparatur som ger upphov till biprodukten svartlutskoncentrat (normalt översti- gande omkring 12 % fastmaterial).

Nästa grupp av körningar 5 - 10, visar de resultat som erhål- les med apparaturen enligt fig. 1, som tros noggrant reflektera Zucker-processen (U.S. patent H 1ü0 609) och -apparaturen (U.S. patent Ä 098 673). Ãterstodsmängden verkar minskas något ge- nom påläggningen av den elektrostatiska potentialen.

Den slutliga gruppen av körningar, 11 - 13, visar den väsent- liga förbättringen i återstodsinnehållet jämfört med resulta- ten i vardera av de föregående grupperna genom jordning av den negativa elektroden, till skillnad från att blott koppla den negativa elektroden till enbart den negativa försörjnings- ledningen. Under loppet av ett år och med rådande priser kan värdet på den ytterligare utvinningsbara talloljan uppgå till flera hundra tusen dollar, jämfört med utvinningen enligt ti- digare känd teknik.

Förutom det nämnda har det helt oväntat visat sig att jord- ningen av den negativa elektroden mycket fördelaktigt påver- kar densiteten hos den utvunna tvålen. Allmänt sett är tvål med högre densitet önskvärt för pappersbruket. Under kör- ningarna 1 -'1N var tvåldensiteten i medeltal H55 g/1. Under körningarna 5 - 10 var tvåldensiteten i medeltal 635 g/l.

Under körningarna 11 - 13 var tvåldensiteten i medeltal 839 s/1.

Det förmodas att orsaken till de förbättrade resultaten vid införandet av jordanslutningen 36 är att denna jordanslut- ning förhindrar ackumulering av laddning i strömkällan 26, 10 15 20 25 BO HO 451 953 vilken, om det inte vore för jordledningen, skulle vara helt isolerad från jorden på grund av isolationstransformatorn 28.

Som tidigare angivits, har det varit konventionell visdom att anordna en isolationstransformator 28 för att isolera växel- strömsnätet 50 från strömkällan 26. På grund av denna trans- formator har strömkällan 26 och dess utgångsledningar 32 och BH samt elektroderna 16 och 18 varit helt isolerade från jord.

Följaktligen har dessa element kunnat anta en elektrostatisk laddning i förhållande till jord. Det förmodas att strömkällan och dess tillhörande ledningar faktiskt uppnådde en dylik upp- laddning under drift, och att denna ansamlade laddning direkt lett till förminskad effektivitet i talloljeutvinningen.

Svartluten som flyter genom rörledningen 10 är elektriskt le- dande. Följaktligen och i avsaknad av andra elektriska infly- telser (dvs. när strömkållan 26 slås ifrån), kommer elektro- derna 16 och 18 att väsentligen vara anslutna till metallrörs- segment uppströms och nedströms (icke visade),-som i sin tur i praktiken är jordade, genom ledning genom vätskan. Före det att strömkällan 26 slås till kommer följaktligen de positiva och negativa elektroderna 16 och 18 att väsentligen ligga på jordpotential. Vid påläggningen av effekt på elektroderna via strömkällan 26 kommer elektroden 16 att hoppa till en posi- tiv potential relativt jordpotentialen, och därmed relativt den svartlut som flyter genom rörledningen 10. Denna positiva potential alstrar strippning av elektroner från en del av de anjoniska talloljepartiklar som framledes i svartluten, och bringar dem att anta en positiv laddning. Som angivits ovan, förmodas att denna positiva laddning gynnar agglomerering av talloljetvålpartiklarna.

De positivt laddade talloljetvålpartiklarna flyter sedan ned- ströms till den negativa elektroden 18, där majoriteten av dem kommer att återupphämta de elektroner som strippats från dem, så att dessa partiklar ånyo förses med en elektrisk noll- nettoladdning. Icke alla partiklar kommer emellertid att kom- ma i kontakt med den negativa elektroden 18, varför vissa av partiklarna, som erhållit en positiv laddning från elektro- 10 15 20 25 30 35 HO 451 953 den 16, kommer att fortsätta att bära denna positiva laddningen nedströms från apparaturen till utgången lfl. Dessa positivt laddade partiklar kommer att någonstans komma i kontakt med den metalliska nedströmsutgången lüa, vid vilken punkt de återfår de strippade elektronerna och på nytt antar nollnetto- laddning i förhållande till jord. Eftersom det inte finns nå- gon förbindelse mellan jord och strömkällan 26 kommer det- emellertid inte att finnas någon mekanism, varmed motsvaran- de elektroner kan utdragas från strömkällan. Följaktligen kom- mer strömkällan därmed att ha antagit en elektrisk nettoladd- ning relativt jord. Denna nettoladdning är negativ, eftersom flera elektroner ansamlas av elektroden 16 än som utmatas av elektroden 18.

Vart efter det apparaturen enligt fig. 1 fortsätter att fungera, kommer den negativa elektriska laddningen att fortsätta att uppbvggas. Effekten av denna negativa elektriska laddning är att minska potentialskillnaden mellan den positiva elektroden 16 och den svartlut som flyter därigenom. Vartefter som denna potentialskillnad minskar, kommer elektroden 16 att bli mindre och mindre effektiv när det gäller att positivt ladda de tall- oljetvålpartiklar som passerar därigenom. Allt eftersom mindre och mindre laddning pålägges på den svartlut som passerar ge- nom elektroden kommer emellertid effektiviteten för den elektrostatiska agglomereringen av partiklar även att minska.

Följaktligen kommer hela apparaturens funktion att försämras med tiden. Ehuru slutligen en jämviktspunkt kommer att uppnås, kommer den elektrostatiska apparaturens funktion vid denna jämviktspunkt att vara mycket försämrad jämfört med den opti- mala effektivitet, med vilken apparaturen potentiellt skulle kunna fungera.

Vi betraktar nu effekten av jordanslutningen 36. Genom att denna anslutning göres, kommer den negativa elektroden 18 att väsentligen vara ansluten till nedströmsrörledningen lä och därmed faktiskt göra nedströmsrörledningen lüa till en fort- sättning av den negativa elektroden 18. Vidare kommer anslut- ningen av elektroden till jord att "fixera" den potential som pâlägges på den positiva elektroden 16 i förhållande till jord, och hindra utvecklingen av en elektrisk uppladdning under 10 15 20 25 50 35 H0 451 953 apparaturens funktion. Annorlunda uttryckt ger jordanslut- ningen en returväg till jord för den överskottsladdning som ansamlas vid elektroden 16. På grund av detta kommer den potential som pålägges på den positiva elektroden 16 att för- bli konstant under apparaturens hela funktion, och därmed kommer effektiviteten för talloljeutvinningen att förbli på en hög nivå under hela dess funktion.

Det inses att ett antal ändringar kan göras på apparaturen i fig. 2, i ljuset av denna jordförbindelse 36. Sålunda är det exempelvis ej längre nödvändigt att isolera den negativa elektroden 22 från jord, eftersom den faktiskt redan är an- sluten till jord. Därför är det möjligt att insätta den nega- tiva elektroden 18 i ett nedströmsläge i utgångsröret lä för eliminera de mellanliggande rörsegmenten 22 och 2Ä och att direkt koppla utgångsledningen lü till den isolerande rörsek- tionen 20. Detta arrangemang visas i fig. 2A. Eftersom ut- gångsledningen lü redan är jordad, kommer anslutningen av elektroden 18 däri automatiskt att ge den nödvändiga jord- ningen av elektroden och eliminera nödvändigheten av en sepa- rat anslutning uteslutande för detta ändamål.

Fig. 5 visar ett rördragningsschema för ett föredraget utfö- rande av uppfinningen, som schematiskt visas i fig. 2A och representerar den bästa utföringsform som nu är känd för oss för att tillämpa uppfinningen. Detta utföringsexempel har nu befunnits ge ännu bättre resultat, när det gäller utvinning av talloljetvål, än konstruktionen enligt Zucker, som visas i de nämnda amerikanska patenten H 098 673 och N 1U0 609, modifierad såsom schematiskt visats i fig. 2. Principerna för denna förbättring är väsentligen desamma som beskrivits ovan i Bakgrund och Sammanfattning av Uppfinningen; appara- turen är modifierad. Med det modifierade utförandet har res- terna av talloljetvål befunnits vara konsistent under omkring 0,60 och i medeltal allmänt kring 0,55 %.

Det visas sålunda i fig. 3 ett rördragningsschema för en förbättrad apparatur i enlighet härmed. Denna rördragning innefattar sålunda en segmenterad ledning, allmänt betecknad H0, med ett vätskeingångsparti H2 och ett utgångsparti UN. 10 15 25 30 55 HO 451 953 10 Ingângspartiet H2 kommunicerar med en källa 39 till partikel- innehållande vätska, t,ex. svartlut, som ovan beskrivits. Ut- gångspartiet eller utgången MN kommunicerar med en avskum- ningstank, schematiskt visad genom ramen H3. En förbiledning H6, styrd av ventiler Ä8 och 50 och 52, är anordnad för an- vändning när man önskar låta vätska förbiledas kring de ladd- ningspåverkande segmenten. Den segmenterade ledningen HO inne- håller 3 huvudpartier 514, 56 och 58. Partierna 51:, 56 etch 58 svarar emot partierna 12, 20 och lä i fig. 2A. Partiet 5H är metalliskt, t.ex. gjutjärn, och innehåller en propeller eller omrörare 60 för att vidmakthålla talloljetvälens dispersion.

Luftingångsledningen 6H ger ytterligare omröring åt vätske- strömmen. En serviceledning 62 kan även anordnas för anslut- ning av annan utrustning, t.ex. en flödesmätare. Partiet 58 är också metalliskt och innehåller ett metallgaller 66 i elektrisk förbindelse därmed.

Mittpartiet 56, som i och för sig kan bildas av ett enda or- gan 20, som visas i fig. 2A, är lämpligen utformat av 3 sek- tioner, ett metallparti 68 innehållande ett vätskeströmshind- rande, positivt laddbart galler 70 och icke-ledande fiberglas- armerade plaströrssektioner 72 och 74, en vid vardera änden till partiet 68. Ändamålet med de fiberglasarmerade plastsek- tionerna 72 och 7ä är att elektriskt isolera det gallerför- sedda partiet 68 från resten av röret 40. Det är lämpligt för hopsättnings- och underhållsändamäl att anordna ett metalliskt mittparti 68, innefattande gallret 70. En fiberglasskärm 78 omger metallpartiet 68 av säkerhetsskäl. De flänsförsedda iso- lationssektionerna 72 och TH är fästade genom lämpliga medel, t.ex. flänsbultar (ej visat), vid metallrörssektionerna 5Ä och 58. Reducerstycken 80 och 82, försedda med tryckavkännare 8Ä och 86, är kopplade genom ventiler 50 och 52 till T-anslut- ningar 88 och 90. T-anslutningarna 88 och 90 är jordade, som framgår av linjerna 92 och 9ü. Jordledningarna 92 och 9U kan kombineras som en enda jordledníng, om så önskas, och/eller fästas vid andra metallsektioner än mittpartiet 68, t.ex. rör- sektionerna 5Ä och 58, reducerstyckena 80 eller 82 eller ven- tilerna 50 och 52. Rörsektionen 68 är kopplad såsom framgår av linjen 96, till den positiva polen till en konventionell strömkälla 26, så som framgår av fig. 2A. Både det metalliska 10 15 20 25 30 35 H0 451 953 11 mittpartiet 68 och gallret 70 blir laddade på grund av den elektriska förbindelsen mellan de två partierna 68 och 70.

Ventilförsedda tömningsledningar 98, 100 och 102 är lämpligen anordnade för att underlätta tömning, sköljning eller bakåt- spolning av enskilda sektioner 72, 68 och 7U.

Den enhet som visas i fig. 5, insättes i den ledning som leder till en sedimenterings- eller avskumningstank H3. När behand- lingen tillämpas på svartlut från kraftpapperstillverknings- processen insättas apparaturen i ledningen för obehandlad svart- lut, som kommer från en källa 59 enligt vad som ovan beskri- vits i Bakgrundssektionen, och i kommunikation med ingångsän- den H2. Utgången HH leder till en konventionell avskumnings- tank H3, där de agglomererade talloljetvålpartiklarna stiger till vätskans överdel och avskummas. Källan 39 och avskumnings- utrustningen H3 är konventionella komponenter i en anläggning för tillverkning av kraftpappersmassa. Svartluten kan ytterli- gare koncentreras och eldas som bränsle.

Svartlut eller annan vätska, som undergår behandling, kan le- das förbi runt behandlingsledningen H0 genom att öppna venti- len H8 och stänga ventilerna 50 och 52.

Apparaturen drives genom att aktivera transformatorn 28 (fig. 2) och likrikta utgången från 28 i komponenter + och -. Den negativa polen kan jordas på det sätt som visas i fig. 2A.

Den positiva polen är kopplad genom ledningen 96 (fig. 5) eller 32 (fig. 2A) till den gallerinnehållande sektionen 68 och gallret 70. Svartlut ledes sedan genom ledningen 40. Ven- tilen Ä8 är stängd, ventilerna 50 och 52 är öppna och venti- lerna 99, 101 och 103 i ledningarna 98, 100, 102 är stängda.

Omröraren 60 tíllslås och luft ínföres genom ledningen 6Ä.

När partiklarna gör kontakt med det positivt laddade gallret eller elektroden 68, avger de elektroner till gallret och blir positivt laddade. När de suspenderade partiklarna passe- rar gallret 66 i sektionen 58, som ligger på jordpotential, kommer åtminstone en del av partiklarna att bli urladdade eller negativt laddade. Genom elektrostatisk attraktion mel- lan motsatt laddade partiklar kommer de negativt laddade par- 10 15 20 25 35 HO 451 953 12 tiklarna att starkt dragas mot de positivt laddade partikel- agglomerationerna, som sålunda ökar i storlek. Efter ut- passage från apparaten genom utgången HU och till avskumma- ren eller sedimenteringstanken Ä3 kommer de agglomererade par- tiklarna att stiga till ytan och lätt avskummas.

I en normal kraftpappersanläggning möjliggör processen en utvinning om flera ton per dag extra av talloljetvål, från vilken tallolja frigöres genom kända metoder (behandling med syra). Den apparatur som visas i fig. 3 är överraskande effektivare än ovannämnda apparatur enligt Zucker, modifierad enligt fig. 2, genom omkring 10 % mera utvinning av tallolja.

Den nyare apparaturen är mindre dyrbar att bygga och lättare att underhålla. Densiteten hos den utvunna tvålen är även för- bëttraa. ' Testkörningar gjordes med användning av apparaturerna enligt fíg. 2A och 3 i en pappersmassefabrik med användning av svart- lut från kraftpappersmassetillverkning.

Densiteten hos den talloljetvål som avskummades före behand- lingen var i medeltal 611 g per liter (intervall 503 - 719 g per 1iter).Fyra prov, tagna på den svartlut som lämnade den normalt använda avskumningsanordningen (före behandlingen i här beskriven apparatur) var i medeltal 1,13 % tallolja (inter- vall 0,75 - 1,32 % tallolja). Två prov på svartluten från tungvätsketanken (efter avskumning) gav medeltalet 0,80 % tall- olja (intervall 0,75 - 0,86 % tallolja). Den tvål som avskum- mades från denna senare tank befanns vara svårare att spjälka med syra. Sådan talloljetvål som blir kvar i svartluten går normalt förlorad. Därför är det önskvärt att kunna utvinna så mycket tallolja som möjligt.

Vid användning av apparaten enligt fig. 3 infördes luft ge- nom ledningen 6Ä med hastigheten 0,3 - 0,H Standard Cubic Feet per Hour (SCFH) (8,5 - 11,3 liter per timme) förutom den normala tillsatsmängden luft vid kraftpappersmassaanläggningen, vilken anläggningshastighet låg inom intervallet 0,68 - O,8Ä Standard Cubic Feet per Minute (SCFM) (19,3 - 23,8 liter per minut). Inmatningshastigheten för svartlut från 39 (fig. 3) 10 15 20 451 953 15 till ingången H2 varierade mellan 15,1 och 16,7 liter per minut.

Sex prov tagna från utgången UH gav i medeltal 0,55 % tall- oljerest (intervallet O,U5 % till 0,65 % tallolja). Densite- ten förbättrades även till approximativt 859 g per liter, så att spjälkningen med syra var lättare att utföra.

För ett pappersbruk, som tillverkar 1500 ton papper per dag och använder 1066 kg fastmaterial per ton massa skulle en för- bättring av tvâiåtervinningen från 0,80 % ned till 0,55 % med- föra en mängd om Ä,H ton ytterligare tallolja per dag eller 152 ton per månad eller ungefär en 10-procentig ökning av talloljeproduktionen. Vid rådande priser motsvarar detta approximativt 900$ per dag.

Ehuru föreliggande uppfinning beskrivits í förhållande till föredragna utföringsexempel, inses att olika omarrangemang och ändringar av detaljer är möjliga utan att frångå den före- liggande uppfínningstanken, sådan den definieras i patentkra- Ven .

Claims (9)

10 20 25 30 451 955 'IH Patentkrav

1. Anläggning för utvinning av talloljetvâlpartiklar från av pappersmassatillverkning härledd svartlut och omfattande. för åstadkommande av en flödesvâg för en ström av svartluten. första och andra elektroder anordnade i flödesvägen. varvid den första elektroden är anordnad uppströms och elektriskt isolerad i förhållande till den andra elektroden. och medel för påläggning av en elektrisk potential mellan de nämnda elektroderna för att bringa de nämnda partiklarna i svartluten att agglomereras, k ä n n e t e c k n a t av medel för an- slutning av den nämnda andra elektroden till jordpotential.

2. Anläggning enligt krav 1. k ä n n e t e c k n a t av att partiklarna är anjoniska och nämnda medel för påläggning av en potential mellan elektroderna omfattar medel för påläggning av en elektrisk potential mellan elektroderna så att den första elektroden har positiv potential relativt svartluten på grund av den andra elektrodens anslutning till jordpotential. varvid den nämnda potentialen på den nämnda första elektroden medför att elektroner avdrages från en del av de anjoniska partiklar- na. medförande att de avdragna partiklarna attraheras till och agglomererar med andra partiklar som ej blivit sålunda avdrag- llB. I

3. Anläggning enligt krav l. k ä n n e t e c k n a t av att nämnda medel för anslutning av den andra elektroden till jord- potential omfattar att den andra elektroden är en metallisk rörsektion. som är direkt ansluten till jordpotential.

4. Anläggning enligt krav 3. k ä n n e t e c k n a t av att nämnda andra elektrod omfattar ett galler. anordnat i den metalliska rörsektionen och i elektrisk kontakt därmed. s

5. Anläggning enligt krav l. k ä n n e t e c k n a t av att 10 15 20 25 30 35 451 953 15 ' den första elektroden är anordnad i ett metalliskt rörparti och det metalliska rörpartiet är elektriskt isolerat från resten av den nämnda flödesvägen.

6. Anläggning enligt krav 1. k ä n n e t e c k n a t av att systemet innefattar en strömkälla med positiva och negativa poler och den positiva polen är elektriskt kopplad till den första elektroden. _

7. Apparat för utvinning av talloljetväl från svartlut. i vilken partiklar av talloljetvål är befintliga i suspension. k ä n n e t e c k n a d av: en ledning för anordnande av en vätskeflödesväg mellan en svartlutskälla och en avskumningstank. där svartluten tempo- rärt kvarhâlles och talloljetvål avskummas. och varvid minst endera av svartlutskällan. ledningen och avskumningstanken är kopplade till jordpotentíal. en första elektrod anordnad i den nämnda ledningen och elek- triskt isolerad från jordpotential. medel för pâläggning av en positiv likspänning på den första elektroden_i förhållande till jordpotentialen. och en andra elektrod anordnad inuti den nämnda ledningen ned- ströms från den första elektroden. vilken andra elektrod är elektriskt ansluten till jordpotential.

8. Apparat enligt krav 7. k ä n n e t e c k n a d av att nämnda medel för pâläggning av en potential på den första elektroden omfattar transformatormedel anordnade att drivas av en växelströmseffektkälla för att därifrån härleda en växel- strömskälla som är isolerd från jordpotential. strömförsörj- ningsmedel för uttagning av en likströmspotential från den isolerade växelströmskällan och för anordnande av den nämnda likspänningen över positiva och negativa utgångsledningar. och medel för anslutning av den negativa utgängsledningen till 451 953 44,., jordpotential och den positiva utgångsledningen till den första elektroden.

9. Apparat enligt krav 8. k ä n n e t e c k n a d av att det parti av ledningen. inom vilket den andra elektroden är anord- nad. är elektriskt ledande och är ansluten till det nämnda. jordade ledníngspartíet för att sålunda vara jordad.