SE451795B - Verktyg for tandutdragning - Google Patents

Description

451 795 en modell såsom visas i fig 1. Närmare bestämt är en tand 100 täckt av cement 4 och emalj 11 samt är fäst vid käkbenet 1 genom en fjäder 2 med en fjäderkonstant k och ett dämporgan 3, vilka båda motsvarar tandrotshinnan. Inuti cementet 4 finns dentin 5, och mellan emaljen 11 och dentínet 5 tomeska trådar 9 och odontoblaster 8, vilka uppbäres av dentinvätska 10 i dentinkanaler och stöds av en grupp nervfibrer hos pulpan genom en annan fjäder 6 med en fjäderkonstant k och ett annat dämp- organ '7 med en viskös dämpníngskoefficient c. Då de tomeska trådarna 9 och odontoblasterna 8 utsätts för statisk eller dynamisk förskjutning, alstras följaktligen en spänning i fjädern 6 av nervfibrerna i pulpan. Spänningens storlek kan mätas med en mottagare 13 hos nervsystemet, vilken mottagare motsvarar en trádtöjningsgívare. Spänningen kan förstärkas medelst en förstärkare 15 med bestämd frekvensåtergivning och därefter registreras på en pappersremsa 17 hos en skrivare 16 med skrivarm 18. Den resulterande vägens höjd är proportio- nell mot graden av smärta i pulpan. Vidare kan en förflyttning av fjädern 2 mätas medelst en tràdtöjningsgivare 21 som mot- svarar en grupp nerver fördelade i tandrotshinnan. Storleken av denna spänning kan förstärkas medelst en förstärkare 14 med en bestämd frekvensåtergivning och registreras sedan på en pap- persremsa 17 medelst skrivarens 16 penna 18.

Höjden av den resulterande vågen är proportionell mot graden av smärta i gruppen av nerver i tandrotshinnan. Såsom framgått innefattar denna modell av smärtöverföringssystemet ett par kanaler, nämligen en kanal som leder till pulpan och en annan kanal som leder till gruppen av nerver i tandrots- hinnan. Utdragningen av en tand är ekvivalent med att skära av fjädern 2 som motsvarar tandrotshinnan. Vid känd praxis fram- kallar skäroperationen stora spänningar i fjädern 6 som är förbunden med pulpan såväl som i fjädern 2 som är förbunden med tandrotshinnan, och smärta från båda kanalerna matas till nerv- centrumet- Om man betraktar naturen av det motstånd som man möter under tandutdragning, har det visat sig att detta motstånd till stor del beror på hållfastheten av fjädern 2, som är förbunden med tandrotshinnan, och att man kan bortse från inflytandet av motståndskraften hos fjädern 6, som är förbunden med pulpan. Följaktligen meför detta att en tand lätt kan dras 451 795 ut efter noggrann uppskärning av tandrotshinnan runt tanden.

Fjädern 2, som är förbunden med tandrotshinnan, kommer att utvidga sig och sammandra sig i proportion till storleken av det tryck P som pálägges på tanden 100 vid utdragningen av tanden, och graden av denna utvidgning och sammandragning fram- kallar en motsvarande ändring av graden erfaren smärta. In- sprutning av narkotiskt medel som används vid känd praxis för att hindra smärta är ekvivalent med en bortkoppling av skri- varen 16 från trådtöjningsgivaren 21, som är förbunden med tandrotshinnans fjäder 2, varigenom sålunda överföringen av en signal till skrivaren 16 eller nervcentrumet avbryts. Använd- ning av lustgas som ibland utnyttjas i stället för narkotiska medel är ekvivalent med att sätta skrivaren 16 ur funktion.

Ett syfte med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett verktyg för utdragning av tänder utan behov av insprutning av narkotiska medel under samtidigt undvikande av varje smärta som patienten annars skulle kunna erfara.

Ett annat syfte med uppfinningen är att åstadkomma ett verktyg för utdragning av tänder som minimerar förstöringen av hålrummen för tänderna i käkbenen eller tandköttsvävnaderna under utdragningen.

Detta uppnås enligt föreliggande uppfinning i huvudsak genom att den akustiska omvandlaren har en svängningsfrekvens som är högre än tandens naturliga frekvens och att den akus- tiska omvandlaren sätter bladet i rörelse via det svängande organet så att svängningsamplituden som uppmäts vid bladets kant är lika med högst 15 um. Termen "tandrotshinnans tjocklek" hänför sig till tjockleken av de membranformiga vävnaderna mellan tanden och käkbenet, eller motsvarar med andra ord av- ståndet mellan tanden och käkbenet. Detta avstånd ändrar sig visserligen något vid förskjutning av tanden men i beskriv- ningen till föreliggande uppfinning skall därmed förstås avståndet mellan tanden och väggarna i hålrummet för tanden i käkbenet vid normaltillstånd.

Vid en föredragen utföringsform av uppfinningen har bladet formen av en tunn, plan platta med en bredd av 3-4 mm och en tjoëklek av 0,2-0,5 mm. Bladet är i stånd till ultra- ljudsvängning vid en frekvens av 28 kHz och med en amplitud av 451 795 8 um. Vid användning av verktyget anbringas bladets egg mot tandrotshinnan mellan tanden och väggen av háligheten för tanden i käkbenet och förs bladet framåt längs tandens profil för uppskärning av tandrotshinnan. Härigenom avsensibiliseras eller sätts smärtöverföringssystemet ur funktion genom ultra- ljudssvängningen av tanden, vilket möjliggör uppskärning av tandrotshinnan under litet motstånd. Allt eftersom skäropera- tionen fortskrider, tenderar tanden att höja sig till följd av ultraljudssvängningen som utövas av bladet, vilket ytter- ligare underlättar uppskärningen av tandrotshinnan. Detta gör det möjligt att skära ända fram till tandroten, och följakt- ligen behöver man endast gripa tanden med en tång för att avlägsna den.

En tand har en låg naturlig frekvens i storleksord- ningen 300-2 000 Hz. Då den bringas i facial kontakt med ett blad som svänger med en frekvens som är väsentligt högre än den naturliga frekvensen, t ex 28 kHz, utsätts följaktligen tanden för ultraljudssvängning med i huvudsak samma frekvens som det svängande bladet. Då en detektor motsvarande en trådtöjnings- givare som är förbunden med nerver används för att detektera typen av svängning av en tand, sonl utsätts för ultraljuds- svängning med en frekvens av 28 kHz och en amplitud av 12 um, och den resulterande signalen matas genom en förstärkare, som motsvarar perceptionsnerven som har en låg frekvensåtergivning, till en skrivare som motsvarar nervcentrumet, kan noteras att skrivpennan, som indikerar typen av tandrörelse, icke kommer att röra sig i någon väsentlig utsträckning, vid betraktande av effekten av ultraljudssvängningen vid det i fig 1 visade smärtöverföringssystemet_ Detta betyder att en förskjutning av tanden icke uppfattas som smärta vid ultraljudssvängning. Detta simuleras medelst en mekanisk anordning, vid vilken en tråd- töjningsgivare är förbunden med ett elastiskt organ som svänger med en frekvens i ultraljudsintervallet och en ändring i spänningen, vilket är resultatet av en motsvarande ändring i resistansen hos tràdtöjningsgivaren, matas genom en för- stärkare för registrering medelst en skrivare. Om i detta exempel förstärkaren och/eller skrivaren har en låg frekvens- återgivning, kommer den indikerade svängningsamplituden att vara mindre än den faktiska svängningsamplituden. Detta faktum :If-varta- 1:: - a» 451 795 blir begripligt genom det faktum, att det absoluta värdet av en högfrekvensström icke kan bestämmas exakt genom användning av en växelströmsamperemeter som vanligtvis används vid tillämpningar vid 50 Hz. Om man försöker bestämma en ultra- ljudsström på 20 kHz med en galvanometer för en elektromagne- tisk oscillograf som har en làg naturlig frekvens på 500 Hz, erhålles icke heller någon rörelse av skrivpennan som är proportionell mot storleken av strömmen. I praktiken kommer pennan i stället bli kvar vid utgångspunkten.

Då tandutdragningsverktyget enligt föreliggande upp- finning används, hindrar det faktum att bladet som undergàr ultraljudssvängning har en tjocklek som i huvudsak är lika med tandrotshinnans eller mindre varje yttre kraft av väsentlig storlek från att påläggas pá tanden samtidigt som det är möj- ligt att skära genom tandrotshinnan utan betydande förstöring av väggarna av hålrummen för tänderna i käkbenet eller tand- köttsvävnaderna. Dessutom framkallar bladet en ultraljuds- svängning hos tanden med i huvudsak samma frekvens, varigenom smärtöverföringssystemet avsensibiliseras. Följaktligen kommer en patient att erfara endast liten smärta vid tandutdragníng om inget narkotiskt medel insprutas.

Uppfinningen beskrives närmare nedan under'hänvisning till bifogade ritning, på vilken fig 1 som nämnts schematiskt visar en med smärtöverföringssystemet hos en tand ekvivalent modell och arbetssättet för verktyget enligt föreliggande upp- finning, fig 2 visar en sidovy, delvis i snitt, av verktyget enligt uppfinningen, fig 3 visar en sidovy, delvis i snitt, av en modifikation av verktyget i fig 2, fig 4 visar en sidovy, delvis i snitt, av ett hjälpsvängníngsverktyg som företrädes- vis kan användas tillsammans med det i fig 2 visade verktyget, och fig 5 visar en sidovy, delvis i snitt, av ett verktyg enligt en annan utföringsform av föreliggande uppfinning. 451 795 I fig. 2 visas ett tandutdragningsverktyg 200 enligt förelig- gande uppfinning. Verktyget 200 innefattar en ultraljudsvibrator 23 som är anordnad inuti ett cylindriskt handtag 25, vilket även tjänar f som hus. Vibratorn 23 innefattar ett utsprång 22 som arbetar för att 5 öka svängningsamplituden. Utsprångets 22 ena änddel skjuter ut genom en öppning 27 i handtaget 25 och omfattar en slutände 28, vid vilken ett blad 19är1nintbæfi:fästNågon konstruktion för uppbärande av vib- ratorn 23 inklusive utsprânget 22 inuti handtaget 25 visas icke när- mare, men vibratorn kan uppbäras genom användning av en svängnings- nod hos utsprånget 22 på ett liknande sätt som brukas vid olika den- talverktyg som invändigt har en ultraljudsvibrator såsom till exempel en anordning för borttagande av tandsten, rengöringsanordning, massage- apparat eller vinkelstycke. I detta sammanhang kan även hänvisas till de amerikanska patentskrifterna 3 598 012, 3 651 576, 3 924 335, 4 110 908 och 4 229 168.

Bladet 9 är företrädesvis tillverkat av rostfritt stål i form av en tunn, plan platta med en bredd av 3-4 mm till exempel och en tjocklek som är i huvudsak lika med tandrotshinnans medeltjocklek eller något mindre och ligger i intervallet 0,2-0,5 mm. Eftersom bla- Q det 19 är tillverkat av ett mycket tunt material, behöver man icke utforma detsamma med en skarp egg utan det förses företrädesvis med en slutände 19a med en lämplig eggvinkel, OK . Slutänden 19a kan ut- formas som en enda egg såsom visas eller kan ha två eggar. Slutänden 19a kan sträcka sig längs en linje som är vinkelrät mot bladets 19 f båda sidokanter eller längs en därtill sned linje. Det kan ibland va- ra önskvärt att utföra slutänden 19a med rundad form. Självklart an- kommer emellertid valet av sådan konfiguration pâ tandläkaren själv. .........._... ,.... m. :uu-_- Ultraljudsvibratorn 23 är förbunden med ett par matningskläm- mor 24, viflæii sin tur är anslutna till en högfrekvensströmkälla, icke visad. Då den matas svänger vibratorn 23, varigenom utsprânget 22 sätts i svängning i den av den dubbelriktade pilen 20 angivna längd- riktningen eller husets 25 axelriktning. Utsprånget 22 sätter i sin tur bladet 19 i ultraljudssvängning med en i förväg bestämd frekvens, f , och en i förväg bestämd amplitud, a . Genom ultraljudssvängningen styvnar bladet 19. vid användning av verktyget håller tandläkaren i handtaget 25 och för verktyget 200 sakta i den av pilen 26 angivna 451 795 7 riktningen. Därvid griper bladet 19 in i tandrotshinnan 102 mellan tanden 100 och käkbenet 101 och skär igenom tandrotshinnan 102 längs tandens 100 profil. Eftersom bladet 19 styvnar, är sannolikheten för att bladet 19 böjs under skärningen liten.

Den längd, 1 som bladet 19 skär igenom under en svängnings- T I cykel kan uttryckas såsom följer: _ X lT"f där v är matningsmætgmeten och f frekvensen. Vid användningen av verktyget 200 enligt uppfinningen är längden, lT , ytterst liten och eftersom skärmotståndet är pulsliknande, reduceras det medelskärmot- stånd som tanden 100 uppvisar till ett minimum. Upprepade experiment visar att det är praktiskt för bladet 19 att ha en frekvens av 20-80 kHz och en amplitud av högst 15 fmn En större amplitud tenderar att åstadkomma en minskning av insensibiliseringseffekten av smärtöver- föringssystemet, och sålunda är det i högsta grad önskvärt att en amplitud av 8-12 Pm används. 7 Under samtidig förflyttning av verktyget 200 i samma riktning, angiven av pilen 26, som svängningsriktningen för ultraljudsvibratorn 23langiven av pilen 20, kan bladet 19 förflyttas i en riktning vin- kelrät mot dessa riktningar eller i en riktning in i eller ut från ritningsplanet i och för ökning av bladets 19 effektiva släppnings- vinkel för förbättrande av skärverkan. Detta förhindrar även avsätt- ning av tandkött och blod på bladet 19. Då skärningen av tandrotshin- nan medelst bladet 19 fortskridit till en viss grad lyfts tanden 100 till följd av den av bladet 19 pâlagda ultraljudssvängningen, och blir det sålunda möjligt för bladet 19 att skära djupare och nå fram till i närheten av tandrotänden. Under denna fas kommer patienten att kän- na mycket liten smärta, eftersom tandens 100 smärtöverföringssystem avsensibiliseras av ultraljudssvängningen. Då tandrotshinnan skurits upp till i närheten av tandrotsänden, kan tanden 100 i de flesta fall avlägsnas genom avnypning med en tång.

Verktyget 200 enligt föreliggande uppfinning används även för utdragning av mjölktänder. Parametrarna för det blad 19 som därvid används är Bredd: 3 mm Tjocklek: 0,5 mm Längd: 3 mm 451 795 8 Kantkonfiguration: Eggar med en släppningsvinkel på 50 är utformade längs en ände och en sida med ett sågtandspàr med en delning pâ 0,5 mm vid varje egg.

Frekvens: 28 kHz Amplitud: 8 /um Effekt: 40 W Tanden drogs ut utan insprutning av narkotiskt medel, och pa- tienten klagade icke över någon smärta. Jämfört med tidigare kan tiden som erfordras för detta ingrepp minskas med hälften eller en tredje- del. Eftersom väggarna hos hålrummen för tänderna i käkarna endast skadas lite vid tandutdragningen, minskas blödningen, och sålunda kan, jämfört med tidigare, läkningstiden minskas med ca hälften eller en tredjedel.

I fig. 3 visas en modifikation av verktyget för tandutdragning i fig. 2. I fig. 3 används hänvisningsbeteckningarna i fig. 2 för att beteckna i huvudsak motsvarande delar. En ultraljudsvibrator 23 av magnetostriktions- eller elektrostriktionstyp är verksamt förbunden med ett förstärkarutsprång 22 som har en helt annan konfiguration än det i fig. 1 visade, men som arbetar på i huvudsak samma sätt. Ut- språnget 22 innefattar en änddel 28, som skjuter ut från en öppning 27 i ett handtag 25. Utsprånget 22 är uppburet så att det skall kun- na svänga i den av pilen 20 angivna axelriktningen, och ett blad 30 är fäst vid änddelens 28 slutände medelsten skruv så att det sträcker sig i en riktning vinkelrätt mot utsprångets 22 axelriktning. Bladet 30 har formen av en långsträckt platta med ett par eggorgan 30a, 30b med lika konfiguration som är anordnade på motsatta sidor av längd- centrum. Genom skruven 31 är bladet 30 utbytbart fäst på utsprångets änddel 28 vid längdcentrum. Bladet 30 har en längd, som motsvarar en våglängd av bladets 30 resonansfrekvens, som i sin tur beror av ultra- ljudsvibratorns 23 naturliga frekvens, eller är något större. Följakt- ligen har varje eggorgan 30a, 30b en längd som är halva denna längd.

Bladets 30 bredd och tjocklek kan väljas såsom beskrivits ovan i sam- band med utföringsformen i fig. 2. Då ultraljudsvibratorn 23 sätts i rörelse utför bladets 30 eggorgan 30a och 30b en böjrörelse i den av den dubbelriktade pilen 32 angivna riktningen. Vid användning bringas ett 30a av eggorganen i kontakt med tandrotshinnan 102 mellan tanden 100 och käkbenet 101 under det att bladet 30 sakta förs i den av pilen 33 angivna riktningen. Detta gör det möjligt att skära igenom 451 795 9 . tandrotshinnan med avsevärt reducerat skärmotstånd under samtidig separation av tanden 100 och käkbenet 101 samtidigt som tandens 100 smärtöverföringssystem avsensibiliseras genom ultraljudssvängningen.

Fig. 4 visar ett hjälpsvängningsverktyg 300 som företrädesvis kan användas tillsammans med tandutdragningsverktyget 200 i fig. 2.

Såsom framgått av det ovanstående avsensibiliseras tandens 100 smärt- överföringssystem då tanden 100 utsätts för ultraljudssvängning som överförs från verktygets 200 blad 19, och patienten erfar ingen större smärta om tandrotshinnan 102 som stöder tanden 100 skärs medelst bla- det 19. Smärtöverföringssytemets avsensibilisering tillförsäkras genom upprätthållande av tandens 100 ultraljudssvängning, men allteftersom skärmotståndet under skärningen av tandrotshinnan 102 ökar, kan ultra- ljudssvängningen temporärt upphöra. För att klara av denna eventua- litet, kan en användning av hjälpsvängningsverktyget 300, som hjälper till att upprätthålla svängningen av tanden 100 genom bladet 19, över- vägas.

Hjälpsvängningsverktyget 300 innefattar ett handtag 34 liknande tandutdragningsverktygets 200 och en ultraljudsvibrator 35 inuti hand- taget 34. Vibratorn 35 är verksamt förbunden med ett utsprång 36, vil- ket i sin tur är förbundet med en stàrfiormad applikator 37 som sträc- ker sig ut genom en öppning i handtaget 34. Applikatorn 37 uppbärs tillsammans med utsprånget 36 på känt sätt av handtaget 34 så att den svänger axiellt i den riktning som anges av den dubbelriktade pilen 38 då Vibratorn 35 svänger. Hjälpverktyget 300 hålls med handen och trycks mot tanden i den riktning som anges av pilen 39 så att appli- katorns 37 ände står i kontakt med den angripna tanden 100 med bestämt tryck. Som en följd därav utsätts tanden 100 för ultraljudssvängning från hjälpverktyget 300, utöver den ultraljudssvängning som överförs från tandutdragningsverktygets 200 blad 19, varigenom tillförsäkras att tendens 100 ultraljudssvängning upprätthålles av verktyget 300 om överföringen av ultraljudssvängningen från bladet-9 bryts till följd av överbelastning därav. Verktygets 300 vibrator 35 kan anslu- tas till en icke visad källa med samma höga frekvens som den till vil- ken verktygets 200 vibrator 23 är ansluten. Frekvensen och amplituden av vibratorns 35 svängning kan väljas lika med vibratorns 23 eller olika dessa. Användningen av hjälpverktyget 300 tillförsäkrar att smärtöverföringssystemet avsensibiliseras och förbättrar även skär- effektiviteten av tandrotshinnan 102 medelst bladet 19. Samtidigt som en teoretisk förklaring av förbättringen av bladets 19 skäreffektivi- tet icke kan ges på detta stadium, erfar man en anmärkningsvärd effekt vid de aktuella operationerna. 451 795 10 Fig. 5 visar ett tandutdragningsverktyg enligt en annan utfö- ringsform av föreliggande uppfinning. Samma hänvisningsbeteckningar som ovan används för att beteckna motsvarande delar. Det skall påpe- kas, att bladet 19 hos verktyget 200 som visas i fig. 2 utsätts för ultraljudssvängning med en reducerad amplitud som överförs från ultra- ljudsvibratorn 23, men det blad 19 som används vid föreliggande utfö- ringsform utsätts dessutom för en lâgfrekvenssvängning med förhöjd amplitud separat. Närmare bestämt innefattar tandutdragningsverkty- get 400 ett inre hus 40 som hyser en ultraljudsvibrator 23 med till- hörande utsprång 22. En lagerhylsa 43 är stadigt monterad på utsidan av huset 40, och är utförd med ett par utåtriktade flänsar 43a vid sina motsatta ändar. Det inre huset 40 är glidbart anordnat i ett hand- tag 41, som tjänar som yttre hus, och lagerhylsan 43 är anordnad mel- lan husen. För tillförsäkrande av en jämn glidrörelse av det inre hu- set 40, är en kulbussning 42 anordnad mellan handtagets 41 inre vägg och lagerhylsan 43 runt det inre huset 40. Vid sin ena ände har hand- taget 41 en öppning 50 med en diameter, varvid öppningens 50 kant av- gränsas av en radiellt inåtriktad läpp 41b. Vid sin andra ände har handtaget 41 invändigt en ansats 41a. Inuti handtaget 41 finns en första skruvfjäder 44, som är anordnad mellan ansatsen 41a och en av lagerhylsans 43 flänsar 43a, och en andra skruvfjäder 45, som är an- ordnad mellan handtagets 41 läpp 41b och lagerhylsans 43 andra fläns 43a. Fjädrarna 44, 45 omger det inre huset 40 och håller det i dess neutrala läge. En drivaxel 47 sträcker sig genom handtaget 41. På drivaxeln 47 är monterad en excenterkam 48, som står i ingrepp med ett plattformigt kamföljarorgan 46 som är fäst vid bakre änden av det inre huset 40. Ehuru detta icke visas, kan drivaxeln 47 vara förbunden med en miniatyrmotor eller en luftturbin som är anordnad inuti hand- taget 41 eller vara verksamt förbunden med en drivkälla, som är skild från handtaget 41, genom en i och för sig känd böjlig långsträckt axel. Det inre huset 40 hyser ultraljudsvibratorn 23 inklusive ett utsprâng 22, vilka är konstruerade på samma sätt som vid verktyget i fig. 2. Utsprånget 22 sträcker sig ut genom en öppning i det inre huset 40, och dess utskjutande ände uppbär utbytbart ett blad 19.

Ultraljudsvibratorn 23 i det inre huset 40 sätter bladet 19 i rörelse i utsprångets 22 axelriktning, såsom anges av pilen 55, via utsprånget, medan excenterkammaren 48 i handtaget 41, dvs det yttre huset, sätter det inre huset 40 i rörelse i samma riktning som bladet 19 sätts i rörelse, såsom anges av pilen 56, då kammaren 48 roterar av ni lä

Claims (6)

451 795 11 i den av pilen 49 angivna riktningen. Den medelst ultraljudsvibratorn 23 framkallade svängningen kan ske med en frekvens av 20-80 kHz och em amplitud av 4-15 Fm, medan den av excenterkammen 48 framkallade svängningen av det inre huset 40 företrädesvis kan ske med en frek- vens av 100 Hz och en amplitud av 0,3 mm. Vid användning hålls verk- tygets 400 handtag 41 med handen såsom beskrivits ovan, och förs verk- tyget 400 sakta i den av pilen 57 angivna riktningen så att bladet 19 skär igenom tandrotshinnan 102 mellan tanden 100 och käkbenet 101. Till skillnad mot ovan nämnda utföringsform, överlagras ultraljuds- svängningen med reducerad amplitud som alstras av ultraljudsvibratorn 23 och en lågfrekvenssvängning med förhöjd amplitud som alstras av excenterkammen 48 då de anbringas på bladet 19, vilket leder till att tandrotshinnan kan skäras med betydligt högre hastighet än tidigare. Det bör emellertid påpekas, att lågfrekvenssvängningen med förhöjd amplitud förorsakar en betydelsefull förskjutning av fjädern som är förbunden med tandrotshinnan, vilket tyvärr leder till att patienten erfar smärta, ehuru i mindre omfattning,jàmïkt med vid skärning med enbart ultraljudssvängning med reducerad amplitud. Denna teknik är emellertid fortfarande effektiv för utförande av en medicinsk opera- tion på reducerad tid med smärtor undertryckta till tillåten nivå. P a t e n t k r a v

1. Verktyg för utdragning av tänder som är fästa vid käkbenet genom tandrotshinnan, vilket innefattar ett cylindriskt hus, en första akustisk omvandlare som är anordnad inuti huset och att dri- vas från en högfrekvenskraftkälla som är anordnad utanför huset för åstadkommande av svängningsenergi med i förväg bestämd frekvens och i förväg bestämd amplitud, ett svängande organ vars ena ände är verksamt förbunden med den akustiska omvandlaren samt ett blad som är utbytbart fäst vid det svängande organets andra ände, var- vid bladet har en kant som är belägen utanför huset och har en tjocklek som huvudsakligen är mindre än tandrotshínnans tjocklek, k ä n n e t e c k n a t av att den akustiska omvandlaren har en svängningsfrekvens som är högre än tandens naturliga frekvens och att den akustiska omvandlaren sätter bladet i rörelse via det svängande organet så att svängningsamplituden som uppnätsvid bladets kant är lika med högst 15 um. 451 795 12

2. Verktyg enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t av att bladet består av en plan, långsträckt platta med kanten vid ena kortsidan medan dess andra kortsida är utbytbart fäst vid det sväng- ande organet, varigenom bladet sätts i rörelse i sin längdriktning MJ GJ av den akustiska omformaren via det svängande organet.

3. Verktyg enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t a v att bladet består av en plan, lângsträckt platta med kanter vid sina kortsidor, varvid bladet är utbytbart monterat, vid mitten av sin längd, på det svängande organets andra ände vinkelrätt däremot, vari- genom bladet sätts i rörelse i en riktning vinkelrätt mot sin längd av den akustiska omvandlaren via det svängande organet.

4. Verktyg enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t a v att det dessutom innefattar en andra akustisk omvandlare som drivs av högfrekvenskraftkällan, ett andra svängande organ som är verksamt för- bundet med den andra akustiska omvandlaren samt en applikator som är verksamt förbunden med det andra svängande organet, varvid applikatorn framkallar en ultraljudssvängning hos tanden då bladet skär genom tand- rotshinnan.

5. Verktyg enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t a v att det dessutom innefattar ett yttre hus, lagerorgan för uppbärande av det cylindriska huset på sådant sätt att det kan glida i axiell riktning inuti det yttre huset, fjäderorgan anordnade mellan det cylindriska huset och det yttre huset för att hålla det cylindriska huset i dess neutrala läge inuti det yttre huset samt en svängnings- generator för att sätta det cylindriska huset i rörelse i dess axi- ella riktning kring det neutrala läget.

6. Verktyg enligt patentkravet 5, k ä n n e t e c k n a t a v att svängningsgeneratorn har en frekvens som är mindre än tandens naturliga frekvens och en amplitud som är större än bladets ampli- tud då bladet drivs medelst den första omvandlaren.