SE449485B - Forfarande for inhibering av bildning av pannsten eller fasta avsettningar i ett vattenbaserat system och komposition for genomforande av forfarandet - Google Patents

Description

10 449 485 2 'Slam- och pannstensavsättningar reducerar avsevärt värme- överföringskapaciteten genom sedimentatíon vid låga flyt- eller ' strömningspunkter i systemet och begränsar cirkulationen av ' vattnet samt isolera det från värmeytorna. Förutom att värme- överföringen och fluidumströmningen störs, underlättas korro- sion av metallytor under avsättningarna, eftersom korrosions- reglerande medel inte kan komma i kontakt-med ytorna på ett effektivt sätt. Avsättningarna härbärgerar även bakterier.

Avlägsnande av avsättningarna kan förorsaka kostsamma stopp eller uppehåll och avstängningar av systemet. Vatten vid de relativt höga temperaturer som råder i ångalstrande pannor samt hårt vatten är speciellt benäget till pannstensbildning. Extremt svåra pannstensavsättningar kan förorsaka lokaliserad överhett- ning och brott i pannor.

Eftersom externa behandlingar av matarvattnet till indu- striella system såsom mjukning, koagulering och filtrering inte på ett tillfredsställande sätt avlägsnar fast material och sub- stanser som bildar fast material, har olika interna kemiska behandlingar använts i syfte att förhindra och avlägsna pann- sten och slam i vattenbaserade system. Den kemiska behandlingen innefattar vanligtvis kombinerad användning av ett utfällnings- medel och ett fast konditioneringsmedel för att upprätthålla det fasta materialet i kokarvattnet i suspenderat tillstånd för ett effektivt avlägsnande. De utfällningskemikalier som vanligtvis användes för kalciumsalter är sodaaska och natrium- fosfater. Magnesium utfälles av alkaliniteten i kokar- eller pannvattnet som magnesíumhydroxid.

En mångfald polykarboxylater pch andra vattenlösliga, polära polymerer_såsom akrylatpolymerer har använts som fast- ämneskonditioneringsmedel i industriella vattensystem. Närvaron av små kvantíteter av dessa polymerer förbättrar flytbarheten för det utfällda slammet och resulterar i bildning-av amorfa, spröda och sågtandade fällningar i stället för hårda, täta kristaller som bildar pannsten på ytor. De findispergerade fasta partiklarna förblir-suspenderade~och föres ut ur systemet me- delst vattenströmningen eller genom s.k. nedblåsning.

Utfällningen av pannstensbildande föreningar kan för- hindras genom inaktivering av deras katjoner med kelatbild- nings- eller sekvestreringsmedel så att lösligheten för deras u 115 w 449 485 3 reaktionsprodukter inte överskrides. Olika kvävehaltiga före- ningar såsom etylendiamintetraättiksyra och nitrilotriättik- syra har använts som kelatbildare vid vattenbehandling.

Fosfonater användes i stor omfattning vid vattenbehandling som utfällningsinhibitorer och de är effektiva i tröskelmängder som är markant lägre än den stökiometriska mängd som erfordras för kelatbildning eller sekvestrering av den pannstensbildande katjonen.

US PS 3 666 664 och 3 804 770 beskriver pannstensinhibi- torer vilka innehåller nítrilotriättiksyra eller etylendiamin- tetraättiksyra och ett organiskt aminometylenfosfonat. Före- trädesvis innehåller kompositionen även en polymer såsom en vattenlöslig sulfoxifri polär additionspolymer. De föredragna _ vattenlösliga anjoniska polymererna är maleinsyraanhydrid- ochy icke-sulfonerade styrensampolymerer enligt US PS 2 723 956 och US PS 3 549 538, där sampolymererna användes med en nitri- loförening, speciellt ett nitrilotríkarboxylsyrasalt, som pann- stensinhibitor. d US PS 3 959 167 beskriver en komposition för att ínhibera eller förhindra ackumulering av pannsten eller liknande på upp- hettningsytor i ett vattenbaserat system. Kompositionen inne- fattar en akrylpolymer, ett vattenlösligt kelatbildande medel, som kan vara nitrilotriättiksyra eller etylendiamintetraättik- syra, och en organofosfonsyra, som kan vara amínotri(mety1en- fosfonsyra) eller en hydroxialkylidendifosfonsyra, såsom hydr- oxietylidendifosfonsyra.

US PS 4 255 259 och 4 306 991 beskriver en komposition för att inhibera pannsten i vattenbaserade system, vilken inne- fattar en sampolymer av styrensulfonsyra och maleinsyraanhydrid eller maleinsyra och en vattenlöslig fosfonsyra eller salter därav. Olika fosfonsyror inkluderande hydroxietylidendifosfon- syra, nitrilo-tri(metylenfosfonsyra) och andra amino-metylen- fosfonsyror kan användas. ' US PS 5 650 937 beskriver en komposition för kokar- eller pannvattenbehandlíng, vilken innehåller en sulfonerad polystyren som dispergeringsmedel och slamkonditioneríngsmedel och ett eventuellt kelatbildande medel såsom nitrilotriättiksyra, etylendíamintetraättiksyra eller deras natriumsalter. 4 Förfarandet enligt uppfinningen för inhibering av bildning av pannsten eller fasta avsättningar i ett vattenbaserat system utmärkas av att man till systemet sätter pannstensínhiberande mängder av följande komponenter, separat eller tillsammans, a) en sampolymer av maleinsyra eller maleinsyraanhydrid och styrensulfonsyra eller ett vattenlösligt salt därav, vilken sam- polymer har ett molförhållande styrensulfonsyra till maleinsyra eller maleinsyraanhydrid av från ca 1:1 till ca 4:1 och en mole- kylvikt av från ca 1 000 till 25 000; b) ett organiskt fosfonat med den allmänna formeln: R\ (cnzcnz) f-if n R Il vari R är 9 -cH2--1|>+oH , OH n är från 0 till 6, och x är från 1 till 6, eller med den all- männa formeln: w HO-P-C-P-OH av* H X OH vari X är -OH eller -NH2, och R är en alkylgrupp med från 1 till kolatomer, eller ett vattenlösligt salt därav; och c) en aminokarboxylat-kelatbíldande förening med den allmänna for eln _ m RNE7(CH2)x_å]2 vari x är 1 eller 2, R representerar -(CH2)X~Z eller -CHZCHZNE-(CH2)x-Z] och varje grupp Z var för sig representerar en grupp ~CO0H, eller ett vattenlösligt salt därav; varvid kompositionen har ett viktförhållande sampolymer till fosfonat av från ca 10:1 till ca 1:10 och ett viktförhållande aminokarboxylat till samnolymer av från ca 50:1 till ca 1:10.

På motsvarande sätt utmärkas kompositionen enligt uppfin~ ningen av att den innefattar a) från ca 0,1 till 100 viktdelar av en sampolymer av malein- syra eller maleinsyraanhvdrid och styrensulfonsyra eller ett _ _......._.~.»-...-.._-...-.-._....__._._ _ f: 449 485 ,s vattenlösligt salt därav, vilken sampolymer har ett molför- hållande styrensulfonsyra till maleinsyra eller maleinsyra- anhydrid av från ca 1:1 till ca 4:1 och en molekylvikt av från ca 1 000 till 25 000; ~ b) från ca 0,1 till 100 viktdelar av ett organiskt fosfonat med den allmänna formeln: :>1v{(cr12cn2) x-Iš R n vari R är R 1? -cHZ-glï-on , oH n är från 0 till 6, och x är från 1 till 6, eller med den allmänna formeln: I 9 *f 1? Ho- P-c- P-on 1 1- Ho x on vari X är -OH eller -NH2, och R är en alkylgrupp med från 1 till 5 kolatomer, eller ett vattenlösligt salt därav; och c) från ca 0,1 till 100 viktdelar av en aminokarboxylat- g-kelatbildande förening med den allmänna formeln: RN|:- (cnzlx-zjz vari x är 1 eller 2, R representerar-{CH2)X-Z eller -CH2CH2N[;(CH2)X-Z] och varje grupp Z var för sig represente- rar en grupp -COOH, eller ett vattenlösligt salt därav.

Enligt föreliggande uppfinning åstadkommes överraskande god inhibering av avsättning och bildning av pannsten, skal eller fasta avsättningar, speciellt sådana som innehåller kal- ciumr och magnesiumfosfater och -silikater samt järnoxid, på de metalliska konstruktionerna i industriella vattensystem.

Komposítionen och förfarandet är effektiva när de användes i vatten vid höga temperaturer och tryck i ångalstrande kokare 449 485 och sampolymeren förblir löslíg i vatten med hög hårdhet och alkalinitet. Uppfinningen uppvisar tröskeleffekten av ínhiberíng av bildning av metallíska saltkristaller och ett förhindrande av deras vidhäftning vid värmeöverföringsytor vid låga behandlingsnivåer.

De kelatbildande föreningar som användes enligt före~ liggande uppfinning är vattenlösliga aminokarboxylater. De föredragna aminokarboxylat-kelatbildande föreningarna är etylendiamintetraättiksyra och nitrilotriättiksyra. Med andra ord är i dessa föredragna föreningar x 1 och alla tre Z-radi- kalerna är desamma. Nitrilotriättiksyra är en speciellt före- dragen kelatbildande förening.

Enligt föreliggande uppfinning användes vattenlösliga amino-alkylenfosfonsyror, hydroxi- eller amino-alkylidenfos- fonsyror eller vattenlösliga salter av dessa. De föredragna föreningarna är amino-tri(metylenfosfonsyra), hydroxíetyliden- 1,1-difosfonsyra och vattenlöslíga salter därav. Hydroxietvli- den-1,1-difosfonsyra är speciellt föredragen. Andra lämpliga fosfonsyror med dessa formler innefattar etylendíamintetra(me- tylenfosfonsyra), dietylentriaminpenta(metylenfosfonsyra), trietylentetraminhexa(metylenfosfonsyra), hexametylendiamin- tetra(metylenfosfonsyra), amino- propylidendifosfonsyra, hydroxipropylidendifosfonsyra, aminoetylidendifosfonsyra, hydroxibutylidendifosfonsyra och hydroxíhexylidendifosfonsyra.

Den enligt föreliggande uppfinning använda vattenlös- liga sampolymeren av maleinsyra eller maleínsyraanhydrid och styrensulfonsyra eller vattenlösliga salter därav kan framställas genom sampolymerísation av maleínsyra eller maleinsyraanhydrid med styrensulfonsyra eller ett alkali- metallsalt därav. Konventionella additionspolymerisations- metoder i närvaro av ljus eller friradikalinitiatorer kan an- vändas. Ett annat sätt för framställning av sampolymererna är att sampolymerisera malein- och styrenmonomererna och sulfonera sampolymeren enligt konventionella metoder, såsom med en svaveltrioxid-organisk fosforförening såsom beskrivs i US 3 O72_618. Sulfoneringsgraden kan variera men i huvudsak fullständig sulfonering föredras.

De relativa proportionerna mellan styrensulfonat och maleinsyraanhydrid beror på den grad av pannstensínhíbering '10 449 485 7 som önskas. Sampolymeren innehåller vanligtvis från cirka 10 till cirka 90 molprocent av sulfonatet. Generellt är molför- hållandet styrensulfonatenheter till maleinsyra- eller 1 maleínsyraanhydridhärledda enheter från cirka 1:1 till cirka 4:1 och speciellt från cirka 1:1 till cirka 3:1.

Den genomsnittliga molekylvikten för sampolymeren är ej kritisk, så länge som polymeren är vattenlöslig. Generellt in- nebär detta att molekylvikten är från cirka 1000 till cirka 000 och speciellt från cirka 6000 till cirka 10 000.

Aminokarboxylaterna, fosfonaterna och sampolymererna användes vanligtvis i form av ett alkalimetallsalt och vanligen som natriumsaltet. Andra lämpliga vattenlösliga salter inne- fattar kalium-, ammonium-,zink- och lägre aminsalter. De fria syrorna kan också användas och alla sura väten behöver inte ersättas och ej heller behöver katjonen vara densamma för de som har ersatts. Sålunda kan katjonen vara vilken som helst av eller en blandning av NH4, H, Na, K, etc. Sampolymeren om- vandlas till de vattenlösliga salterna medelst konventionella metoder. c g Även om det är möjligt att tillsätta var och en av kompo- nenterna separat till ett vattenbaserat system, är det vanligt- vis mera lämpligt att tillsätta dem tillsammans i form av en_ komposition. Kompositionen enligt föreliggande uppfinning innefattar från cirka 0,1 till cirka 100, företrädes- vis från cirka 2 till cirka 6, viktdelar av sampolymeren; från cirka 0,1 till cirka 100, företrädesvis från cirka 0,5 till cirka 5, viktdelar av fosfonatet samt från cirka 0,1 till cirka 100, företrädesvis från cirka 0,5 till cirka 5, vikt- delar av aminokarboxylatet. Polymeren och fosfonatet användes i viktförhållanden som vanligtvis ligger mellan cirka 10:1 och cirka 1:10, företrädesvis från cirka 4:1 till cirka 1:4, och speciellt cirka 1:1. I allmänhet användes aminokarboxyla- tet och sampolymeren i viktförhållanden av från cirka 50:1 till cirka 1:10, företrädesvis från cirka 30:1 till cirka 10:1 och speciellt cirka 1821. Förhållandet aminokarboxylat till fosfo- nat är vanligtvis från cirka 50:1 till cirka 5:1, företrädes- vis från cirka 20:1 till cirka 5:1 och speciellt från cirka :1 till cirka 8:1. 449 485 Kompositionerna kan tillsättas som torra pulver och tillåtas lösa sig under användning, men normalt användes de i form av vattenbaserade lösningar. Lösningarna innehåller vanligtvis från cirka 0,1 till cirka 70 viktprocent av kompo- sitionen och innehåller företrädesvis från cirka 1 till cirka 40 viktprocent. Lösningarna kan beredas genom tillsats av komponenterna till vatten i vilken som helst ordningsföljd.

Den mängd av kompositionen som sättes till vattnet är en substökiometrisk mängd som är effektiv då det gäller att* inhibera pannsten och slam och beror på arten av det vatten- baserade system som skall behandlas. Fosfonat- och aminokarboxy- latdoseringen beror i viss utsträckning på de mängder av hård- hetsförorsakande och pannstensbíldande föreningar som är när- varande i systemet. Sampolymerdoseringen beror i viss utsträck- ning pá koncentrationen av suspenderat fast material och exi- sterande nivåer av uppbyggt fast material i systemet. Komposi- tionen sättes vanligtvis till det vattenbaserade systemet i en mängd av från cirka 0,01 till cirka 500 míljondelar (ppm) och företrädesvis från cirka 0,1 till cirka 50 miljondelar av systemvatten.

Kompositionerna enligt föreliggande uppfinning kan innefatta eller sättas till vatten som innehåller andra kompo- nenter som vanligtvis användes vid vattenbehandling, såsom alkali, ligninderivat, andra polymerer, tanniner, andra fosfo- nater, biocider och korrosionsinhibitorer. Kompositionen kan införas vid vilket som helst ställe där den snabbt och effek- tivt blandas med vattnet i systemet. Behandlingskemikalierna sättes vanligen till tillsats- eller matarvattenledningarna genom vilka vatten kommer in i systemet. Typiskt användes en injektor som är kalibrerad för att avge en förutbestämd mängd periodiskt eller kontinuerligt till tillsatsvattnet(s.kmmkam- vatten).

Föreliggande uppfinning är speciellt användbar vid be- handling av alkaliskt kokar- eller pannvatten, såsom matar- el- ler tillsatsvattnet i_en ångalstrande panna. Sådana pannsysten drives vanligen vid en temperatur av från cirka 148 till cirka 336°C och ett tryck av från cirka 0,34 till cirka 13,8 MPa övertryck. 449 485 Komposítionen och förfarandet enligt föreliggande uppfinning illustreras genom följande exempel, vari samt- liga delar avser viktdelar, såvida inget annat anges.

EXEMPEL 1 och 2 _ Vattenbaserade lösningar av en komposition innehållande en del hydroxiétylidendifosfonsyra, en del nitrilotriättik- syra samt tre eller sex delar av en sampolymer av natriumsty- rensulfonat och maleinsyraanhydrid framställdes. Behandlings- lösningarna innehåller även natriumfosfat, natriumsulfat, nat- riumsulfit, natriumhydroxid och natriumklorid i mängder som är tillräckliga för att ge den pannvattenkomposition som visas nedan i tabell I. Lösningar innehållande samma mängder av be- handlingskemikalierna och samma delar av varje komponent av kompositionen framställdes också.

Slamkonditionerings- och pannstènsinhíberingsegenskaperna för dessa lösningar utvärderades i en liten laboratoriepanna; som hade tre avlägsningsbara tuber såsom beskrivs i the Procee- dings of the Fifteenth Annual Water Conference, Engineers Society of Western Pennsylvania, sid 87-102 (1954). Matarvatt- net för laboratoriepannan framställdes genom utspädning av vattenledningsvatten från Lake Zürich, Illinois, med destille- rat vatten till 40 ppm total hårdhet som CaCO3 och tillsats av kalciumklorid för åstadkommande av ett förhållande elemen- tärt kalcium till magnesium av 6 till 1. Matarvattnet och kemikaliebehandlingslösningarna matades till pannan i ett för- hållande av 3 volymer matarvatten per 1 volym lösning, vilket 'ger en total hårdhet i matarvattnet av 30 ppm'CaCO3. Pannstens- försöken för samtliga behandlingslösningar utfördes genom justering av pann-nedblåsningen till 10 % av pannmatarvattnet, vilket ger approximativt 10 koncentrationer av pannvattensalt- lösningarna, och justering av sammansättningen för behandlings- lösningen till bildning av ett pannvatten efter dessa 10 kon- centrationer med den i tabell I visade sammansättningen.

ZS I ss 449 485 1 ' 'lo TABELL I Natríumhydroxid som Na0H 258 ppm Natriumkarbonat som Na2C03 120 ppm= Natriumkloríd som NaCl 681 ppm Natriumsulfít som Na2S03 7 50 ppm Natriumsulfat som Na2SO4 819 ppm Kiseldiosid som S102 mindre än 1 ppm Järn som Fe mindre än 1 ppm Fosfat som P04 I 10-20 ppm Pannstensförsöken utfördes i 45 timmar vardera vid ett panntryck av 2,8 MPa övertryck. Vid avslutat försök avlägsna- des panntuberna var för sig från pannan och pannstenen eller avsättningen närvarande på 15,2 cm av den centrala längden av varje tub avlägsnades genom skrapníng, uppsamlades i en vägd ampull och vägdes. Resultaten av försöken redovisas i tabell II. ' TABELL II Dosering av Pannstens- tíllsatsmedel reduktion Försök Nr. Tillsatsmedel i Feed (ppm) (%) 1 Styrensulfonat- och 0,5 66,1 maleinsyraanhydrid- _ sampolymer (I) 2 Hydroxíetylidendi- _. 0,5 20,0 fosfonsyra (Il) 4 Nítrilotríättiksyra - 1,0 _ 6,0 (III) p_ - s 1 + 11 + 111 0,5 95,5 (3:1:1 aktiv) 6 I + 11 + 111 9,5”. 96,0 - (6:1:1 aktiv] Jämförelseresultaten vad beträffar'pannstensbíldning redovisade i taßell II åskådliggör att kompositionen och för- farandet enligt föreliggande uppfinning ger en inhibering av pannstensbildning som är avsevärt mycket större än den som erhålles när komponenterna tillsÉttes'var för sig. .h _449 485 ll EXEMPEL 3 Samma laboratoriepanna användes för att studera effek- tiviteten för kompositionen enligt föreliggande uppfinning och var och en av dess komponenter som tillsatsmedel då det gäller att förhindra bildning av ny pannsten eller avlägsnan- de av existerande pannsten i en redan pannstensbelagd panna.

Pannan drevs först så att det bildades pannsten på tuberna och pannvattenytorna. Mängden kalciumfosfat (hydroxiapatit)- pannsten bestämdes under genomförande av ett flertal försök.

Efter avlägsnandet av pannstenen avstängdes pannan för avlägsnande av ett tubprov och bestämning av den inledande mängden pannsten på tuberna. Operationen fortsattes i ytter- ligare 45 timmar under användning av feed- eller matarvatten innehållande 30 ppm (som CaC03) total hårdhet och behandlings- tillsatsmedlet. Andra pannvattenkemíkalier såsom de som be- skrivs i exemplen 1 och 2 användes också. Pannvattentrycket var 2,8 MPa övertryck och pannvattenkoncentrationen var tio gånger.

Den pannsten som avsattes på testtuberna var 5,98 gram (i medeltal) under det första steget (avlägsnande av pannsten) och ytterligare 8,99 gram under det andra steget, där någon tillsatsmedelsbehandling (nollprov) ej utfördes. Resultaten av försöken redovisas i tabell III.

TABELL III Dos tillsats- Pannstens- Pannstens- ~ medel i Feed bildnings- reduktion Försök (ppm) hastighet (%) Nr. Tillsatsmedel 7 (g/m2) 1 Nollprov (inget tillsats- - 96,67 - medel) 2 Styrensulfonsyra och 2 (0,75) 100,8 maleinsyraanhydrid (I) 3 Hydroxietylidendifosfon- 3 16,3 83,1 syra (II) 4 Nitrilotriättiksyra (III) 3 39,14 59,5 I + II + III (3:1:1 2 (6,99) 107,2 aktiv) - 449 485 12 Resultaten visar den överraskande goda effektiviteten för kompositionen-och förfarandet enligt föreliggande upp- finning då det gäller att avlägsna existerande pannsten. vi!

Claims (19)

13 449 485 PATENTKRAV

1. Förfarande för inhibering av bildning av pannsten eller fasta avsättningar i ett vattenbaserat system, k ä n n e t e c k n a t av att man till systemet sätter pannstensinhi- berande mängder av följande komponenter, separat eller till- sammans, a) en sampolymer av maleinsyra eller maleinsyraanhydrid och styrensulfonsyra eller ett vattenlösligt salt därav, vilken sampolymer har ett molförhållande styrensulfonsyra till maleinsyra eller maleinsyraanhydrid av från ca. 1:1 till ca. 4:1 och en molekylvikt av från ca. 1000 till 25000; b) ett organiskt fosfonat med den allmänna formeln: R\ I/ (CH2CH2)šf-v R R R n vari R är 0 II -CHZ-P-OH , ön n är från 0 till 6, och X är från 1 till 6, eller med den allmänna formeln: O Ho-É- H vari X är -OH eller -NH2, och R är en alkylgrupp med från 1 till S kolatomer, eller ett vattenlösligt salt därav; och 0 - -on oa X-'CÜ “W c) en aminokarboxylat-kelatbildande förening med den allmänna formeln: Rnßtcnfx-zjz vari x är 1 eller 2, R representerar -(CH2)X-Z eller -CH2CH2N[F[CH2)x-27 och varje grupp Z var för sig representerar en grupp -COOH, eller ett vattenlöslígt salt därav; varvid kompositionen har ett viktförhållande sampolymer till 449 485 14 fosfonat av från ca. 10:1 till ca. 1:10 och ett viktförhållan- de aminokarboxylat till sampolymer av från ca. 50:1 till ca. Ino. 1

2. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att viktförhållandet sampolymer till fosfonat är från ca. 4:1 till ca. 1:4.

3. Förfarande enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k - n a t av att komponenterna sättes till det vattenbaserade F systemet i form av en komposition i en mängd av från ca. 0,01 till ca. 500 miljondelar av systemvatten. _

4. Förfarande enligt något av kraven 1-3, k ä n n e - t e c k n a t av att fosfonatet är en hydroxialkylidenfosfon- syra eller ett vattenlösligt salt därav.

5. Förfarande enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a t av att fosfonatet är hydroxietyliden-1,1-difosfonsyra eller ett vattenlösligt salt därav.

6. Förfarande enligt något av kraven 1-5,_ k ä n n e - t e c k n a t av att aminokarboxylatet är nitrilotriättiksyra eller ett vattenlöslígt salt därav.

7. Förfarande enligt något av kraven 1-6, k ä n n e - t e c k n a t av att fosfonatet är hydroxietyliden-1,1-difonsyra och att aminokarboxylatet är nitrílotriättíksyra.

8. Förfarande enligt något av kraven 1-7, k ä n n e - t e c k n a t av att det vattenbaserade systemet är en ång- alstrande panna och att komponenterna sättes till pannvattnet.

9. Pörfarande enligt något av kraven 1-8, k ä n n e - t e c k n a t av att komponenterna tillsättes som en komposi- tion i form av en vattenbaserad lösning innefattande från ca. Z till ca. 6 viktdelar av sampolymeren och från ca. 0,5 till ca. 5 viktdelar vardera av fosfonatet och aminokarboxylat-kelat- bildande förening, och att kompositionen tillsättes i en mängd av från ca. 0,1 till ca. 50 miljondelar systemvatten.

10. Förfarande enligt något av kraven 1-9, k ä n n e - Så» t e c k_n a t av att sampolymeren är en sampolymer av styren- sulfonsyra och maleínsyraanhydrid med en molekylvikt av från ca. 6000 till ca. 10 000 och ett molförhållande styrensulfonat till maleinsyraanhydríd av från ca. 1:1 till ca. 3:1.

11. Kompositíon för inhíbering av bildning av pannsten f) a eller fasta avsättningar i ett vattenbaserat system, k ä n - ,5 449 485 n e t e c k n a d av att den innefattar a) från ca. 0,1 till 100 viktdelar av en sampolymer av malein- syra eller maleínsyraanhydríd och styrensulfonsyra eller ett vattenlösligt salt därav, vilken sampolymer har ett molför- hållande styrensulfonsyra till maleínsyra eller maleínsyraan- hydrid av från ca. 1:1 till ca. 4:1 och en molekylvikt av från ca. 1000 till 25000; b) från ca. 0,1 till 100 viktdelar av ett organiskt fosfonat med den allmänna formeln: R\ / (CH2CPI2);-' Iïl R R _ R n vari R är 0 II -CH2-P-OH , än n är från O till 6, och x är från 1 till 6, eller med den allmänna formeln: -OH H 0 II Ho-g- H X_O"FU O°""'U I O vari X är -OH eller -NH2, och R är en alkylgrupp med från 1 till 5 kolatomer, eller ett vattenlösligt salt därav; och c) från ca. 0,1 till 100 víktdelar av en aminokarboxylat-kelat- bildande förening med den allmänna formeln: RN¿;(cH2)X-272 vari X är 1 eller Z, R representerar -(CH2)X-Z eller -CH2CH2N[É(CH2]x-Z] och varje grupp Z var för sig representerar en grupp -COOH, eller ett vattenlöslígt salt därav.

12. Komposition enligt krav 11, k ä n n e t e c k n a d av att den har ett viktförhållande sampolymer till fosfonat av från ca. 10:1 till ca. 1:10 och ett viktförhållande amínokarboxy- lat till sampolymer av från ca. 50:1 till ca. 1:10. 449 485 16

13. Komposition enligt krav 11 eller 12, k ä n n e - t e c k n a d av att den har ett viktförhâllande sampolymer till fosfonat av från ca. 4:1 till ca. 1:4.

14. Komposition enligt något av kraven 11-13, k ä n n e - t e c k-n a d av att fosfonatet är en hydroxialkylidenfosfon- syra eller ett vattenlösligt salt därav.

15. Komposition enligt krav 14, k ä n n e t efc k - n a d av att fosfonatet är hydroxietyliden-1,1-difosfonsyra eller ett vattenlösligt salt därav.

16. Komposítion enligt något av kraven 11-15, k ä n - n e t e c k n a d av att aminokarboxylatet är nitrilotriättik- syra eller ett vattenlösligt salt därav.

17. Komposition enligt något av kraven 11-16, k ä n - n e t e c k n a d av att fosfonatet är hydroxietyliden~1,1- -difosfonsyra och att aminokarboxylatet är nitrílotriättiksyra.

18. Komposition enligt något av kraven 11-17, k ä n - n e t e c k n a d av att den är en vattenbaserad lösning.

19. Komposition enligt något av kraven 11-18, k ä n - n e t e c k n a d av att kompositionen innefattar från ca. 2 till ca. 6 víktdelar av sampolymeren och från ca. 0,5 till ca. 5 viktdelar vardera av fosfonatet och amínokarboxy1at.ke1at- bildande förening.