SE448326B - Sett att detektera olovligt medforande av skyddade foremal genom en kontrollzon och elektronisk stoldupptecksapparat for genomforande av settet - Google Patents

Description

» 448 .S26 2 faktorer. För det första är iïde flesta fallen märket passivt och alstrar icke någon elektromagnetisk energi av sig självt.

I För det andra måste märket vara ytterst litet, så att det kan vara fastsatt vid skyddade föremål utan att ogynnsamt påverka föremålens utseende eller användning. För det tredje kan mär- kena transporteras genom kontrollzonen i varje godtycklig p orientering och utmed varje godtycklig bana i förhållande till de antenner som alstrar fältet och avkänner störningen.

Slutligen begränsas den tillåtliga styrkan hos det övervakande elektromagnetiska fältet.genom av myndigheterna uppställda regler. ' De av märkena framkallade störningarna med liten ampli- tud som utnyttjas för elektronisk stölddetektering är sär- skilt svâra att avkänna och detektera till följd av omständig- heten att detektorsystemet vanligtvis måste arbeta i en omgiv- ning i vilken även en stor mängd av yttre elektromagnetisk fältenergi, betecknad såsom radiofrekvent brus, är närvarande.

Bruset innefattar naturligt eller bakgrundsbrus (känt såsom Gauss-brus) samt av människan orsakat brus, exempelvis brus som framkallas genom manövrering av elektriska strömställare, fluorescent belysning, radioutrustning och närbelägen elek-' triskt maskineri. Det har visat sig att t.o.m. inköpsvagnar alstrar radiofrekvent brus genom att metallytorna i hjulen gnids mot varandra. Amplituden för detta yttre brus kan t.o.m. vara större än amplituden hos de av själva märkena alstrade signalerna. _ ' 7 Olika tekniska metoder har föreslagits tidigare för förbättring av detekterbarheten hos märkenas svaga signaler i en omgivning med hög brusnivå.

I US patentskriften 3.696.379 föreslås användningen av en andra mottagningsantenn, som är skild från den antenn som övervakar kontrollzonen. Vid mottagning av signalernanæd_en given amplitud genom den andra mottagningsantennen anses en f situation föreligga, som skulle framkalla en felaktig alarme-_ _ s ring, och systemet sättes ur verksamhet.

I US patentskrifterna 3.624.631 och-3.810.147 föreslås detektering av avståndet mellan signaler som alstras, då en (f. 448 326 märkesreaktion undersökes genom ett svepande frekvenskontroll- fält. p . . g i i g fl GB patentskriften 1.292.380 föreslås öppnandet av en.9rindiÅnwttagaren endast under de tidsperioder som följer på utsändning av kontrollsignaler. I US patentskrifterna 3.710.336, 3.781.860 och 3.868.669 samt GB patentskrifterna 1.126.996 och 1.228.647 föreslår övervakning av en andra frekvens utöver den som alstras av ett verkligt märke och att sätta systemet ur funktion, så snart den andra frekvensens signalnivå överstiger en förutbestämd tröskel. j _ ___ . i g Id Uspatenftskrifterna 2.794.974, 3.577.136, 3.218.556, 3.465.336 och 3.801.977 föreslås övervakning av en andra eller t.o.m. en tredje frekvens utöver den som alstras av ett verk- ligt märke_och att sätta systemet ur funktion så vida icke amplituden för den signal, som alstras vid den verkliga mär- kesfrekvensen ligger i förutbestämd-grad ovanför amplituden för de andra frekvenssignalerna.

I vissa av ovannämnda patent är flera av ovan angivna tekniker kombinerade. _ 5'Alla de ovan nämnda tidigare kända konstruktionerna arbetar på grundval av den förutsättningen att ett verkligt märke alstrar signaler endast vid en given frekvens, vid ett givet ställe och vid en given tidpunkt, men att störande brus- isignaler, som uppträder vid samma frekvens, ställe och tid är ledsagat av andra brussignaler, som uppträder vid nära beläg- ”na frekvenser, ställen eller tidpunkter. När signaler vid des- sa andra frekvenser, ställen eller tidpunkter detekteras an- vändes de antingen för att förhindra eller höja tröskeln för märkesdetektering. Vid dessa tidigare metoder tas emellertid icke hänsyn till det faktum att själva märket alstrar signa- ler över ett brett frekvensspektrum; i den utsträckning dessa tidigare metoder förbiser märkets hela frekvensspektrum så när som på en liten del eller behandlar hela spektrumet så när som på den lilla delen såsom brussignaler, är metoderna i sig själva begränsade i avseende på den grad i vilken de kan urskilja ett verkligt märke- från yttre brus.

A _Förelfggande uppfinning föreslår nya anordningar för s -. «._f»...__...... .. . -....__._.__.,.-. 44sls2e urval av genom märket framkallade signaler, som förekommer i närvaro av kraftiga, genom brus framkallade signaler. Detta uppnås i enlighet med föreliggande uppfinning genom utnyttjan- de av den omständigheten att frekvensspektret för genom mär- ket frarnkallade signaler är uniktoch skilt från frekvensspek- :tret för var och en av de olika slagen av genom brus framkal- lade signaler. Särskilda frekvenser (åtminstone tre) utväljes; amplituderna för de kombinerade, genom märket resp. bruset framkallade signalerna vid varje frekvens jämföres. Då jäm- - förelsen visar att de relativa amplituderna hos de kombinera- de signalerna vid en vald frekvens sammanfaller i en förut- bestämd grad med de relativa amplitudernahossignalerna vid 'de av ett märke i frånvaron av brus alstrade frekvenserna, åstadkommas en uteffekt som utgör en detektorsignal.

Enligt ytterligare en utföringsform av uppfinningen underkastas de kombinerade signalerna vid de olika frekven- serna olika förstärkningsgrader. Förstärkningsgraderna för I de olika frekvenserna är sä valda, att amplitudordningen vid de olika frekvenserna för en av märket framkallad signal skiljer sig från amplitudordningen för dessa frekvenser för brussignaler. '_ I Föreliggande uppfinning genomföres genom att i en -kontrollzon de i zonen närvarande elektromagnetfälten mottas och omvandlas till motsvarande elektriska signaler. De elek- triska signalerna tillföres parallellt vid åtminstone tre _ skilda frekvensselektiva kanaler som är avstämda att släppa igenom varsin olika frekvens inom området för de av märket. i kontrollzonen alstrade signalfrekvenserna. De signaler som passerar genom de frekvensselektiva kanalerna jämförs med varandra för fastställande av* deras relativa amplitud; när 'amplituderna inom förutbestämda gränser svarar mot amplitud- fördelningen i reaktionsspektret hos ett riktigt märke, alstras en signal för igångsättning av en alarmanordning.

I en föredragen utföringsform av uppfinningen under- kastas signalerna iide olika frekvensselektiva kanalerna olika förstärkningsgrader, så att ordningsföljden för utgångssignal- amplituden från kanalerna för av ett märke alstrade signaler skiljer sig från ordningsföljden för utgångssignalamplituden 'Jo :H7 448 526 5 som alstras genom olika bruskällor. Härigenom kan enkla jäm- förelser göras mellan amplituduteffekterna från de olika kana- lerna utan att den utsträckning, i vilken signalamplituden i en kanal skiljer sig från en annan kanal behöver bestämmas exakt. _ _ " Principiellt är uppfinningen inriktad på ett nytt sätt_ att detektera olovligt medförande av skyddade föremål genom en kontrollzon, varvid på föremålen fastsatta märken vid transport genom zonen framkallar elektromagnetfältsstörningar, vilka vid mottagning medför alstring av genom märket framkal- 7 lade elektriska signaler med förutbestämt känneteckensspektrum, och varvid även brus förekommer i kontrollzonen i form av elektromagnetfältsstörningar, vilka vid mottagning medför alstring av genom bruset framkallade elektriska signaler med skiljaktigt förutbestämt känneteckensspektrnm. Detta nya sätt 'kännetecknas av att samtliga elektromagnetfältsstörningar mot- tages dch-omvandlas i elektriska signaler, vilka parallellt tillföres åtminstone tre frekvensselektiva kanaler, som är av- stämda att släppa igenom varsin olika frekvens inom det av märket framkallade signalspektret. Utsignalamplituderna från kanalerna jämföres därefter för fastställande av sina relativ- värden och en detektorsignal alstras, när de jämförda signal- amplitudernas relativa värden inom ett förutbestämt område _svarar mot motsvarande relativvärden hos de av märket fram- kallade signalerna.

I Ur en annan synpunkt hänför sig föreliggande uppfin- ning till en ny elektronisk stölddetektorapparat för detek- tering av olovligt medförande av skyddade föremål genom en kontrollzon. Den nya apparaten innefattar märken, avsedda att _ fastsättas vid genom zonen transporterade föremål, varvid dessa märken kännetecknas av att de framkallar elektromagnet- fältsstörningar i zonen, vilka störningar vid mottagning med- för alstring av genom märket framkallade elektriska signaler medzñrutbestämt känneteckensspektrum som skiljer sig från ett förutbestämt känneteckensspektrum för genom brus_framkal- lade elektriska signaler, som alstras vid mottagning av andra eloktromagnetfältsstörningar i kontrollzoncn. Organ är anord- i44s 325 6 nade för mottagande av elektromagnetfältsstörningarna i zonen j'och omvandling av dessa i av märket resp. bruset framkallade elektriska signaler; Dessutom förekommer åtminstone tre fre- kvensselektiva kanaler i inbördes parallellkoppling för mot- tagning av de elektriska signalerna. Varje kanal är avstämd för genomsläppande av en annan frekvens inom det.av märket framkallade signalspektret; Organ är anordnade för jämförande av utsignalamplituderna från de frekvensselektiva kanalerna för fastställande av sina relativvärden varjämte organ är an- ordnade för alstring av en detektorsignal, då de jämförde signalamplitudernas relativa värden inom ett förutbestämt om- råde svarar mot motsvarande relativvärden hos de av märket framkallade signalernai_ _ A ' Uppfinningens väsentliga kännetecken har framlàgts ganska utförligt för att den nu följande detaljbeskrivningen skall.vara mera lättbegriplig och för att föreliggande bidrag till den tekniska utvecklingen skall uppfattas bättre. Givet- vis förekommer andra kännetecken för uppfinningen, vilka be- skrives närmare i det följande. Fackmannen förstår att den idé på vilken föreliggande beskrivning är baserad utan vidare kan användas såsom bas för_konstruktion av andra anordningar för utförande av de olika syftena med uppfinningen. Det är därför viktigt att föreliggande beskrivning uppfattas såsom innefattande alla ekvivalenta anordningar, som icke ligger utanför uppfinningens grundtanke. i 7 En föredragen utföringsform av uppfinningen beskrives i det följande med ledning av bifogade ritningar, i vilka V figö 1 är en schematisk vv av ett elektroniskt stöld- detekteringssystem¿ i vilket föreliggande uppfinning ingår; fig. 2pär en förstorad framställning av ett märke som 'användes i systemet enligt fig. 1; fig. 3 är ett blockschema av mottagardelen i systemet enligt fig. 1; I _ fig. 4,är ett tidsschema, som visar puls- och signal- vågformer vid olika ställen i mottagaren enligt fig. 3; dfig. 5 är en grafisk linjeframställning som åskådlig- gör frekvensspektrumegenskaper hos signaler från olika källor ~som är närvarande i mottagaren enligt fig- 3; (Av 'n .G 91 448 326 7 _ fig. 6 är en framställning liknande fig. 5, men visar effekten av en selektiv förstärkningsinställning vid olika frekvenser, fig. 7A och 7B bildar tillsammans ett strömkretsschema _ för sändardelen i systemet enligt fig. 1; och fig; 8A-E.ntgör ett strömkretsschema för mottagardelen i systemet enligt fig. 1.

Det elektroniska stölddetekteringssystemet enligt fig. 1 användes för detektering av olovligt medförande av före- ' mål genom en kontrollzon 10 i form av en genomgång I, som *exempelvis kan vara utgångsvägen från en affär eller ett bib- liotekr Skyddade föremål, exempelvis ett paket 12, är försedda med ett märke 14, vilket i fig. 2 visas vara en liten oblat i vilket en elektrisk.resonanskrets bestående av en spole 16 och en kondensator 18 är inbäddad. I föreliggande fall är den elektriska resonanskretsen på märket 14 avstämd för re- p sonansvia 1970 kHz.

*När-det skyddade föremålet inköpts på korrekt sätt, av- lägsnas märket 14 eller görs overksamt genom ett speciellt Kverktyg, som disponeras av försäljaren eller en annan kompe- tent person. Olika slags_deaktiverings- och borttagningsverk- tyg är kända på området och de utgör icke någon del av före- liggande~uppfinning.

Om en person, exempelvis mannen 20, skulle försöka att bära paketet 12 genom kontrollzonens 10 genomgång I, såsom visas i fig. 1, utan att märket 14 avlägsnats eller gjorts overksamt, kommer detektorsystemet att avkänna märket och att igångsätta en alarmanordning 22.- Systemet för detektering av märken 14, som passerar genom kontrollzonen innefattar en sändarantenn 24 i form av en spole, anordnad på ena sidan om zonen 10, och en mottagaran- tenn 26, ävenledes i form av en spole, anordnad mittemot sändarantennen 24. Mellanrummet mellan de båda antennerna är tillräckligt stort för att en person skall kunna passera; detta utrymme ntgör genomgången I.i kontrollzonen 10. Sändar- och mottagarantennerna 24 och 26 innefattar vardera ett fler- tal trådvarv. Medan de visas utsträckta i vertikala plan, kan 'de i enlighet med US patentskriften 4.135.184 även vara anord- 448 326 8 nade på golvet resp. i taket; Såsom visas i US patentskriften 4.016¿S53, kan antennerna även vara i form av kompensations- slingor; de kan även innefatta varsitt flertal av delvis över »Il varandra liggande slingor. Föreliggande uppfinning kan använw ' das med alla dessa antenntyper, men av enkelhetsskäl visas endast antenner bestående av en vertikal, plan slinga.

Sändarantennen 24 alstrar ett-elektromagnetfält i kontrollzonens 10 genomgång I,som varierar i frekvensen, exempelvis från 1820 kHz till 2120 kHz. Denna frekvensvaria- tion inträffar kontinuerligt i ett periodiskt sinusformat sätt, exempelvis vid 220“Hz. Då märket 14, vars resonans in-g träffar i närheten av 1970 kHz, införes i kontrollzonen 10, möter det en frâgesignal vid sin resonansfrekvens två gånger under varje svepperiod, eller 440 gånger per sekund. Märket 14 alstrar i sin tnr elektromagnetfältsstörningar i form av pulser, som inträffar 440 gånger per seknnd. Dessa elektro- magnetfältsstörningar avkännes av mottagarantennen 26, som "i sin tur alstrar motsvarande_elektriska signaler. Dessa sig- naler tillföres en mottagare 28, som är ansluten till motta- vgarantennen 26. Mottagaren 28, som kommer att beskrivas när- mare i det följande, väljer ut de signaler, som alstras av märket 14 och nrskiljer dem från signaler; som alstras av yttre elektromagnetfältj exempelvis brus. De av märket fram- kallade signalerna användes därefter för igångsättning av alarmanordningen 22. _ _ I 0 För matning av sändarantennen 24 användes en frekvens- svepande radiofrekvensoscillator 30, vars uteffekt över en multipelströmställare 32 anslutes till en förförstärkare 34. 'üteffektenifrån.förförstärkaren tillföres en effektförstärkare 36. Uteffekten från effektförstärkaren 36 tillföras ett band- passfilter 38 och filternteffekten tillföres i sin tur sändar- O) antennen 24 i och för dess matning. En multipel-DHlš9enera~ tor 40 mottager en 60 Hz signal, exempelvis från en gemensam växelströmskälla, och_omvandlar den till en fyrkantvågsignal.

Denna fyrkantvågsignal tillföresdmnltipelströmställaren 32 och åstadkOmmer.dess omkoppling med en hastighet av 60 Hz.

Således alstrar sändarantennen 24 sina svepfrekvens-fråge- -448 526 signaler under växelintervaller av 8,33 ms. Detta svarar mot ungefärligen 1,83 frekvenssvepperioder under varje sändar- period; Givetvis kan andra multipelintervaller användas eller kan multipeltekniken helt elimineras, om situationen kräver aetta. Z' Z Den såsom-eiempel visade utföringsformen medger samti- dig övervakning av en intilliggande kontrollzon 10"resp. dess _ genomgång II. För detta ändamål tillämpas multipelteknik för att dessa två kontrollzoner skall kunna övervakas utan ömse- -sidig störning eller tvetydighet. Såsom visas i fig. 1, bil- 'das kontrollzonen 10' och dess genomgång II mellan mottagar- antennen 26 och en andra sändarantenn 24', som.är belägen på motsatta sidan om mottagarantennen 26 i förhållande till den första sändarantennen 24. Såsom visas, tillföres uteffekten från den andra svepfrekvensoscillatorn 30' vid en andra mul- tipelströmställare 32', som i sin tur styrs av multipelpuls- :generatorn 40 i motsatt fas mot den första multipelströmstäl- laren 42; Uteffekten från den andra multipelströmställaren 32' tillföres en.andra förförstärkare 34', vars uteffekt i sin tur tillföres en andra effektförstärkare 36'. Uteffekten från den andra effektförstärkaren 36* tillföres över ett andra 'bandpassfilter 38"vid den andra sändarantennen 24', Av ovan- stående framgår, att de två sändarantennerna 24 och 24' matas under motsatta halvperioder för multipelpulsgeneratorn 40.

Såsom kommer att beskrivas närmare i det följande, innehåller mottagaren 28 även multipelanordningar, vilka gör det möjligt att samma mottagningsantenn 26 mottager av mär- ket alstrade fältstörningar i antingen kontrollzonen 10 eller 10' för påverkan av den alarmanordning 22 som hör till den *zon i vilken märket är närvarande.

Fig. 3 visar i blockdiagramform mottagaren 28. Såsom_ framgår av fig. 3, förekommer ett bandpass-mottagarfilter 42,, lsom mottager elektriska signaler som alstras av mottagnings- antennen ZG under inverkan av mottagna elektromagnetfält.

- Såsom kommer att beskrivas närmare längre fram, tjänar band- pass-mottagarfiltret 42 icke endast till att släppa igenom 448132661 '_10 rätt område av signalfrekvenser, dvs. de som alstras av sän- darantennerna 24 och 241 samt av märket 14, utan åstadkommer däven en förstärkning av de inkommande signalerna. Uteffekten .m från bandpass-mottagarfiltret 42 tillföres en radiofrekvens- (rf)detektor 44. rf-detektorns uteffekt matas tillbaka över 7 en automatisk förstärkningsregleringskrets 46 för inställning av den av bandpass-mottagarfiltret 42 åstadkomna förstärkningen., Uteffekten från radiofrekvensdetektorn 46, som har formen av videosignaler, tillföras samtidigt tre frekvens- selektiva.videosignalkanalerl Den första kanalen, som här be- *tecknas såsom 12 kHz kanalen, innefattar ett 12 kHz filter '48, en videoförstärkare 50, en detektor 52 och ett lågpass- filter 54, med alla dessa delar i seriekoppling. Den andra kanalen, som här betecknas såsom 8 kHz kanalen innefattar ett 8 kHz filter 56, en videoförstärkare 58, en detektor 60 och ett lågpassfilter 62. Även dessa delar är i seriekoppling.

Den tredje kanalen, som här betecknas såsom 16 kHz kanalen, innefattar ett 16 kfiá filter 64, en videoförstärkare 66, en _ detektor 68 och ett lågpassfílter 70, med alla dessa delar i seriekoppling. _ A 7 De tredje frekvensselektiva videosignalkanalerna är identiska så när som på två egenskaper. För det första är, 'såsom nämnts, de första filtren.48, 56 och 64Vi ifrågavarande kanaler avstämda att släppa igenom 12, 8 respl 16 kHz.

För det andra är förstärkningen.hos videoförstärkarna 50 och 66'i 127 och 16 kHz kanalerna fyra gånger större än förstärk- ningen hos videoförstärkaren 58 i 8 kHz kanalen. I den visade utföringsformen uppgår förstärkningen hos videoförstärkarna '50 och 66 il12 och 16 kHz kanalerna till 16.000, medan för- stärkningen hos videförstärkaren 58 i 8 kHz kanalen uppgår till 4.000. Innebörden av detta kommer att förklaras i sam- band med fig. 5 och 6. V I Uteffekterna från lâgnassfiltren 54 och 62 i 12 .och 0) 8_kHz kanalerna tillföres en 12/8_kHz kanalspänningskomparator 72; uteffekterna från lågpassfiltren 62 och 70 i 8 och 16 kHz kanalerna tillföres en 8/16~kHz kanalspänningskomparator 74. f: Spänningskomparatorn 72 är anordnad att alstra en utgângssig- nal närhelst signalen från 8 kHz kanalen har lägre spännings- ._... ,.l.._..__..___..,.-. ...._..-._._, . \¥ 448 326 ll amplitud än signalen från 12 kHz kanalen. På samma sätt är spänningskomparatorn 74 anordnad att alstra en utsignal, när- helst signalen från 8 kHz kanalen har större spänningsamplitud än signalen från 16 kHs kanalen. f Uteffekterna från de två spänningskomparatorerna 72 och 74 tillföres en OCH-grind 76, medan.uteffekten från OCH-grin- den tillföres en pulsgenerator 78. Det torde vara tydligt att signaler tillföres från OCH-grinden 76 till pulsgeneratorn 78, ' närhelst signalamplituden från 8 kHz kanalen är mindre än den från l2 kHz kanalen, men större än den från 16 kHz kanalen.

Varje ineffekt från OCH-grinden 76 till pulsgeneratorn 78 föranleder pulsgeneratorn att alstra en puls av exakt de- finierad höjd och bredd. I den föredragna utföringsformen har pulserna en höjd av 16 volt och en bredd av 250/us.

Uteffekten från pulsgeneratorn 78 tillföres en multi- pelströmställare 80 för genomgången I och en multipelström- ställare 82 för genomgången II. Dessa strömställare styres i sin tur genom en multipelpulsgenerator 83, som kan vara den multipelpulsgenerator 40 (fig. l) som är samordnad med sända- ren. I varje fall tillför pulsgeneratorn 83 fyrkantvågsigna- ler med 60 perioder per sekund vid multipelströmställarna 80 och 82, så att de stängs för genomgång av signaler från pulsgeneratorn 78 vid omväxlande tidpunkter motsvarande de intervaller, vid vilka sändarantennerna l0 och 10' (fig. l) matas. _ I _De pulssignaler som passerar genom multipelströmstäl- laren 80 tillföres samtidigt en signalkanalströmställare 84 och en bruskanalströmställare 86, båda tillhörande genomgång I. På liknande sätt tillföres pulssignalerna som_passerar genom multipelströmställaren 82 samtidigt en signalkanalströmställa- re 88 och en bruskanalströmställare 90 tillhörande genomgång II. Signalkanalströmställarna 84 och 88 är anslutna till ut- gången av en signal/brus-pulsgenerator 92, medan bruskanal- _ strömställarna 86 och 90 är anslutna till en annan utgång hos signal/brus-pulsgeneratorn 92. Signal/brus-pulsgeneratorn 92 matas synkront med frekvenssvepet hos de utsända frågesig- nalerna, så att den första uteffekten som tillföres signal- kanalströmställarna 84 och 88 befinner sig på en nivå, som är -94439326 '12 1 tillräcklig för att sluta strömställarna för genomsläppning av _pulssigna1er, som alstras under de delar av frekvenssvepet, då sändarfrekvensen ligger i närheten av märkets resonansfrek- vens, dvs. 1970 kHz. Under denna tid håller den andra uteffek- ten från signal/brus-pulsgeneratorn 92, som tillföres brus- kanalströmställarna 86 och 90, dessa strömställare öppna så att de icke släpper igenom några pulssignaler, som alstras under denna tid. Under återstående delar av frekvenssvepperio- den, då sändarfrekvensen ligger utanför märkenas resonansfrek- vens, omkastas utgångarna från signal/brus-pulsgeneratorn 92, så att bruskanalströmställarna 86 och 90 släpper igenom alla under denna tid alstrade pulssignaler, medan signal- kanalströmställarna 84 och 88 icke gör det. 7 Signal/brus-pulsgeneratorn 92 måste drivas synkront -med sändarens frekvenssvepperiod. För synkronisering av denna drift hos pulsgeneratorn 92 kan signaler härledas från själva sändaren. I vissa-fall är detta icke möjligt, och i sådana fall kan de mottagna signalerna från mottagarens bandpass-9 filter 42 tillföras över en signal/brus-pulssynkroniserings- linje 94, såsom visas i fig. 3. I _ 1 Signal- och bruskanalströmställarna 84, 86, 88 och 90 är anslutna till tillhörande lågpassfilter 96, 98, 100 och 102. Filtren 9§.och_98 för signal- och bruskanalströmställar- na_84 och 86 för genomgång I”är anslutna till en komparator 104 för genomgång I för jämförande av signal- och brusspän- ningen; filtren 100 och 102 för signal- och bruskanalström- -ställarna 88 och 90 för genomgång II är anslutna till en komparator 106 för genomgång II för jämförande av signal- och brusspänningen. Lågpassfiltren 96, 98, 100 och 102 ackumule- rar pulser från pulsgeneratorn 78, som tillföres dem genom mu1tipe1strömstä11arna_80 och 02 och signal- och bruskanal- 7'strömstä1larna 84, 86, 88 och 90. Dessa lågpassfilter bygger således upp en utspänning motsvarande antalet där tillförda pulser. När utspänningen från den ena eller andra av signal- kanal-lâgpassfiltren 9ö_eller 100 med ett förutbestämt belopp, exempelvis 0,7 volt, överstiger utspänningen från tillhörande bruskanal-lågpassfilter 98 eller 102, reagerar tillhörande (s) KD 3448 326. 13 spänningskomparator 104 eller 106 på denna spänningsdifferens och alstrar en signal för igångsättning av alarmanordningen.

Såsom visas i fig. 3 tillföres den alarmanordningen påverkande signalen från spänningskomparatorn 104 vid en audioalarm- anordning 108 för genomgång I och en visuell alarmanordninga 110 för genomgång I, medan den signal från spänningskompara- torn 106 som påverkar alarmanordningen tillföres en audio- alarmanordning 112 för genomgång II och en visuell alarman- “ordning 114 för genomgång II. Alarmanordningarnas antal och anordning kan givetvis varieras. Dessa alarmanordningar ut- gör tillsammans alarmanordningarna 22 enligt fig. 1. 7 Det allmänna driftssättet för det elektroniska stöld- detektorsystemet enligt fig. 1-3 beskrives nu med hänvisning tiiiatiasschemat enligtfig. 24. Kurva A i fig. 4 utgör en framställning av frekvensvariationen hos signalen från svep- frekvensoscillatorn 30. Denna frekvens visas variera från 1820 kHz till 2120 kHz på ett periodiskt, sinusformat sätt över en period motsvarande 220 Hz, dvs. 4,55 ms. Vid samma tid tillför multipelströmställarna 32 och 32' denna svepfrekvens- signal omväxlande till de skilda sändarantennerna 24 och 24' under tidsperioder motsvarande hälften av perioden för 60 Hz nmltipelomkopplingssignalen, dvs. 8.33 ms. Detta innebär att svepfrekvenssignalen från oscillatorn först användes för mat- ning av sändarantennen 24 för genomgång I under en tid av 8,33 ms och därefter användes för matning av sändarantennen 24' för genomgång II under en tid av 8,33 ms. Detta åskåd- liggöres genomafyrkantvågen D i fig. 4. Det visar sig att varje genomgång mottager signaler under 8,33/4,55 eller 1,83 frekvenssvepperioder under varje tidsperiod under vilken sändarantennen 24 eller 24' arbetar. 7 Svepfrekvens-elektromagnetfälten som omväxlande alstras i kontrollzonerna 10 och 10' för genomgångarna I och II genom ovan beskrivna omväxlande matning av sändarantenner- na 24 och 24' störes genom närvaron av elektroniska resonans- kretsar. exempelvis märken 14, då dessa förekommer på skydda- "de föremål som transporteras genom kcntrollzonerna. Varje märke 14 är skarpt avstämt för resonans vid en frekvens i huvudsak mitt inom svepfrekvensområdet, dvs. omkring 1970 kHz. -44sgs26 } I VV 14 Således inträffar två störningar under varje hel frekvens- isvepperiod och ett genomsnitt av 3,66 av ett märke alstrade störningar inträffar under varje tidsperiod under vilken en av sändarantennerna 24 eller 24' är verksam.

Samtliga elektromagnetfältsstörningar som alstras i kontrollzonerna 10 och 10' för genomgångarna I och II, mot- tages av den gemensamma mottagningsantennen 26 och ledes ge- * nom bandpass-mottagarfgltret 42 och radiofrekvensdetektorn 44 samt tillfiöres de tre frekvensselektiva kanalerna, som styres *genom 12, 8 och 16 kHà filtren 48, 56 resp; 64. Såsom kommer I att beskrivas närmare längre fram, behandlas de från dessa fältstörningar härrörande elektriska signalerna i de fre- kvensselektiva kanalerna, spänningskomparatorerna 72 och 74 och OCH-grinden 76 för urval av de störningar som i största grad liknar spektret för den av ett i resonans befintligt märke alstrade'störningen{ de utvalda signalerna omvandlas alla i pulsgeneratorn 78 i pulser med standardamplitud (exem- pelvis omkring 15 volt) och standardvaraktighet (exempelvis omkring 250 Ps). 'V 7 _ Multipelpulssignalen. D enligt fig; 4 tillföres multi- pelströmställarna 80 och 82 i mottagaren, såsom visas i fig. 3. Följaktligen kommer samtliga pulser som alstras genom puls- 1 generatorn 78, medan sändarantennen 24 för genomgång I är aktiv, att ledas genom mottagarkretsarna för genomgång I för ,signal;brus-behandling och möjlig aktivering av alarmanord- ningarna 108 och 110 för genomgång I. Omvänt,kommer alla pul- ser som alstras genom pulsgeneratorn 78, medan sändarantennen 24' för genomgången II är aktiv, att ledas genom de till genomgång II hörande mottagarkretsarna för signal:brus-behand- ling och möjlig påverkan av alarmanordningarna 112 och 114 för genomgång II. ~ V " *_ V Signal;brus-behandlingen utföres, såsom visas i kurvor- w na A, B och C_i fig. 4, genom uppdelning av svepfrekvensen på en signalkanal, som motsvarar frekvenserna.närmast svep- Ü' områdets mitt, och en bruskanal, som motsvarar frekvenserna närmast svepområdets ytterområden. I den för tillfället före- dragna utföringsformen har signal- och bruskanalerna lika a) 448 326 15 .stor varaktighet, varvid signalkanalerna är centrerade kring svepområdets mittfrekvens (representerad genom vertikala skugglinjer på kurvan A) och bruskanalerna är centrerade kring svenområdetsvextremfrekvenser (representerade genom horisontella skugglinjer på kurvan A). vid ett sinusformat frekvenssvep från 1820 kHz till 2120 kHz med en hastighet av _220 Hz.inträffar två bruspulser (kurva B) och två signal- pulser (kurva C), var och en på 1137 ps under varje frekvens- 'svepperiodf Dessutom innefattar signalpulserna de delar av frekvenssvepperioden, då den överförda frekvensen ligger mellan 1864 kHz och 2076 kHz. Bruspulserna innefattar de de- lar av frekvenssvepperioden, då sändarfrekvensen är mindre än 1864 kHz eller större än 2076 kHz. Elektromagnetfältsstör- ningar som inträffar under en signalpuls, dvs. kurvan C i fig. 4, kan väntas härröra från närvaron av ett riktigt märke, eftersom märkeskretsarna är avstämda att träda i resonans i huvudsak i mitten av signalpulsfrekvensområdet. De signaler som inträffar under en signalpuls, behandlas i en signal- 'kanal. Om däremot signaler inträffar under en bruspuls, dvs. kurva B i fig. 4, kan dessa signaler väntas härröra från en yttre omständighet.snarare än från ett verkligt märke, eftersom kretsarna_för de egentliga märkena är avstämda att 'icke träda i resonans-under inverkan av frekvenser som över- .föres under bruspulsen. Alla signaler som inträffar under en bruspuls behandlas i en bruskanal och användes för att göra i signalkanalen behandlade signaler overksamma. Denna spärrfunktion tillämpas, eftersom felaktiga signaler, dvs. sådana som icke alstras av ett verkligt märke och som detek- teras under bruspulserna, ofta åtföljes av felaktiga signa- ler under intilliggande signalpulser. När signaler alstras -under pågående bruspulser, antyder detta således att giltig- -heten hos signaler som alstras under intilliggande signal- pulser är tveksam. _ Brus- och signalpulssignalerna, som representeras ge- nom kurvorna B och C i fig. 4, kan alstras i sändaren och tillföras över signal- och bruspulsomkopnlingsledningar i mottagaren. I föreliggande utföringsform är emellertid sig- 44s 326 d 16 nal- och brusoulssignalerna härledda från svepfrekvens-sân- darsignalerna som mottages vid bandpassmottagarfiltret 42 i mottagaren. Såsom förklaras närmare i det följande, tillföres de mottagna sändarsignalerna över ledningen 94 (fig, 3) till " _ E -signal/bruspulsgeneratorn '92, som använder dessa signaler för alstring av bruspulssignaler motsvarande kurvan Bzi fig. 4 och signalgnlssignalera motsvarande kurvan 0 i fig. 4. Då signalpülssignalerna ärri "PÅÜ-tillståndet, är signalkanal~ strömställarna 84 och 88 slutna, så att beroende på vilken av multipelströmställarna 80 och 82 är sluten, pulserna som alstras i pulsgeneratorn 78 passerar igenom till den ena av signalkanal-lågpassfiltren 96 och 100. Under växlande tids- perioder, dvsi då bruspulssignalerna är i "PÅ"-tillståndet, är-bruskanalströmställarna 86 och 90 slntna och pulser från pulsgeneratorn 78 passerar igenom till den ena eller den andra av brnskanal-lågpassfiltren 98 eller 102.

Signalkanal-lâgpassfiltren 96 och 100 är så konstrue- rade att de kräver mottagning av åtminstone tio pulser från pulsgeneratorn 78 ntan att några pulser tillföres tillhörande, bruskanal-lågpassfilter, 98 och 102, för att uppnå erforder- liga 0,7 volt ntspänningsskillnad, som gör det möjligt för _spänningskomparatorn 104 eller 106 att alstra en signal för. -naden av 0,j volt. igångsättning av alarmanordningen. Om under den tid då sig- nalkanal-lågpassfiltren mottager laddníngspulser, pulser även mottages i bruskanal-lågpassfiltren 98 och 102, måste ett större antal pulser ackumuleras i signalkanal-lågpassfiltren 96 och l00 för uppnående av den nödvändiga utspänningsskill- såsom Qvan framhållits, inträffar endast 1,s3~fre~ kvenssvepperioder under varje multipelperiod och i närvaro av ett verkligt märke kommer endast 3,66 av märket framkallade (s) störningar att inträffa nnder varje multipelperiod. För att lågpassfiltren 96 och 100 i signalkanalerna skall kunna samla de erforderliga tio eller fler pulserna, är det nödvändigt att samla ihop de under en multipelperiod alstrade pulserna med pnlser som alstras under följande multipelperioder. Såsom kommer att förklaras närmare i det följande är samtliga sig- nal- och bruslâgpassfilter 96, 98, 100 och 102 så konstruera- w. 448 526 17 de att de kvarhâller varje däri påförd laddning under de multipelintervaller där de icke mottager pulser. När varje Vsignal- eller bruslågpassfilter därefter börjar mottaga till- kommande pulser under en följande multipelperiod hopsamlas de nya pulserna tillsammans med de som hopsamlats under en föregående multipelperiod.

Hittills har tvä vägar beskrivits i vilka det elektro- g niska stölddetektorsystemet enligt fig. 1-3 arbetar för att urskilja genom märket framkallade signaler från yttre brus- *eller felsignaler; Vid det första sättet tillämpas en multi- pelteknik för att förhindra att de i en kontrollzon alstrade fältstörningarna påverkar den avkänning som utföres i när- gränsande kontrollzon. Vid det andra sättet användes signal- och bruspulsning, så att fältstörningar som alstras, då sändarfrekvensen är utanför märkets resonansområde förhindrar alstring av alarmsignaler härrörande från störningar, som avkännes, då sändarfrekvensen är inom märkets resonansområde.

I Det tredje sättet på vilket det elektroniska stöld- detektorsystemet enligt fig. 1-3 arbetar för urskiljning av genom märket alstrade signaler från yttre brus består i att identifiera de mottagna signaler, vilkas frekvensspektrum 7 inom förutbestämda gränser svarar mot det för ett resonans- kretsmärke. Det sätt på vilket detta genomföres framgår bäst av de grafiska framställningarna i fig. 5 och 6. 7 Fig. 5 är en grafisk framställning av spektralegen- skanerna, dvs. amplitud utsatt mot frekvens, hos signaler som alstras vid utgängen av mottagarens rf-detektor 44 under inverkan av elektromagnetfältsstörningar från någon av flera olika källor, nämligen av märket framkallade störningar (Sw), brus beroende på kontinuerliga vågor (NC), pulsbrus (Np) och s.k. inköpsvagnbrus (Nå). Brus på grund av kontinuerliga vågor (NC) är det naturliga elektromagnetiska bakgrundsbruset som råder i atmosfären och som visas ha i huvudsak likfbrmig amplitud över hela frekvensspektret. Pulsbrus (Np) är re- sultatet av elektromagnetfältsstörningar som inträffar i form - av plötsliga utbrott, exempelvis genom manövrering av ström- ställare, elektriska maskiner, fluorescenslampor etc. Puls- brus betecknas i regel såsom av människan alstrat brus, även m om en del av bruset orsakas genom naturliga fenomen, exempel- vis åska, Spektrumegenskaperna för pulsbrus kan definieras genom ekvationen Np =*% , där K är en konstant och f är bru- sets frekvens. Frekvensspektrum för detta brus representeras -genom linjen (Np) i fig, 5. S.k. inköpsvagnbrus (NS) är ett 'slags av människan alstrat brus, vars verkan uppenbarligen är fav betydelse endast på den elektroniska stölddetekteringens U ” _ i omrâde. Det har visat sig att vid gnidning av två metall- bitar på varandra, exempelvis i hjulen på en inköpsvagn, som skjutes genom en port, åtminstone under förekomsten av fråge- lsignaler alstras en trots sin låga amplitud märkbar elektro- magnetfältsstörning med spektralegenskaper sådana de repre- senteras av linjen (NS) i fig. 5. 7 _ d -Spektralegenskaperna hos genom märket framkallade elektromagnetfältsstörningar (Sw) definieras genom ekvationen SW'= e_fK/Q, där e är basen för de naturliga logaritmerna, f är_frekvensen för fältstörningen, K är en konstant och Q är märkeskretsens resonanskaraktäristik. Bandet av kurvor 7 i fig; 5 som representerar genom märket framkallade stör- signalerna"vid var och en av flera frekvenser inom ett i för- ningar (SW) svarar mot märkeskretsar, som har olika Q-värden.

. Någon eller flera av de olika brussignalamplituderna eller märkessignalamplituden kan vara högre eller lägre än vad som visas i fig. 5. Var och en bibehåller dock sitt unika förhållande mellan amplitud och frekvens; detta betyder att dess spektralegenskaper förblir i huvudsak desamma. Förelig- gande uppfinning utnyttjar detta faktum för att fastställa närvaron av genom märket framkallade signaler och urskilja dessa signaler gentemot de olika genom brus framkallade sig- nalerna även om de av märket framkallade signalerna kan ha mycket låg amplitud. Enligt föreliggande uppfinning urskiljes, ett märke, då de relativa amplituderna hos alla de mottagna el» väg valt område svarar mot de relativa amplituderna hos endast av märket framkallade signaler vid dessa frekvenser. Eftersom m spektralkurvorna för de av märket och de flesta genom brus alstrade signalerna definieras genom en icke linjär funktion eller en funktion av högre ordning, provtas signalamplituder och jämföres för åtminstone tre olika frekvenser, exempelvis A1 0448 526 19 frekvenser av 8, 12 och 16 kHz. 7 l7Det framgår av fig. 5 att det på kontinuerliga vågor beroende bruset (Nè) befinner sig vid samma amplitud i var och en av de valda frekvenserna,medan pulsbruset (Np), in- köpsvagnbruset (NS) och de av märket framkallade signalerna (Sw) alla har successivt lägre amplitnd vid ökande frekvenser.

Följaktligen är det icke möjligt att enbart genom jämförelse av signalamplituder vid olika frekvenser urskilja av märket framkallade signaler (SW) från pnlsbrus (Np) eller inköps- vagnbrus (NS). ' Såsom framgår av fig. 3 underkastas signalen och bru- f set i de olika frekvensselektiva kanalerna olika grader av förstärkning till följd av de olika förstärkningsegenskaperna hos videoförstärkarna 50, 58 och 66»i var och en av kanalerna.

Signalerna och bruset i'8 kHz kanalen ntsättes för en för- stärkning i videoförstärkaren 58 av 4000, medan signalerna _ och bruset i både 12 och 16 kHz kanalerna utsättes för en Zförstärkninq_av 16.000.

Effekten av dessa olika förstärkningsgrader visas li fig¿ 6,-I fig. 6 svarar kurvorna (Nc'), (SP'), (SW')~ochl (Ns') mot kurvorna (Nc); (NP), iSw) och (NS) i fig. 5 med i den skillnaden att kurvorna i fig, 6 representerar frekvens- spektrum hos signalerna, sedan de underkastats olika förstärk- ningsgrader vid olika frekvenser. Det framgår av fig. 6 att vid den skiljaktliga förstärkningen som åstadkommes i de olikal frekvensselektiva kanalerna den relativa ordningen för märkes- signalernas amplitud vid de olíka_frekvenserna skiljer sig från den relativa ordningen för de olika brusslagens_amplitud vid dessa frekvenser;%Detta framgår av följande tabell: _ TABELL I' Amplitudordningen vid “valda frekvenser* Kontinuerligt brus'(NC)_ 1 12 kHz > 16 kHz > 8 kHz Pulsbrus (N ) 12 kHz > 16 knz > s kHz Inköpsvagnbrus (NS) 8 kHz > 12 kHz > 16 kHz > 16 kHz Märkessignal (sw) 6 _ -_ 12 kHz > 8 kHz 20 'Med den differentierade förstärkningen som åstadkommes i de olika frekvenskanalerna antar spektret för märkessigna- len (Sw) sådan form, att amplitudordningen vid olika frekven~ ser är unik och olik amplitudordningen hos någon av de olika fp, brustyperna vid dessa frekvenser. Endast märkessignalspektret erbjuder maximal amplitud i 12 kHz kanalen, en mellanhög ampli- Ö tud i 6 kHz kanalen ocn minimiamplitud i 16 kHz kanalen. Det~ ta unika amplitudförhållande hos genom märket framkallade _ signaler är dessutom oberoende av amplituden för både märkesf signalerna eller några av de olika brustyperna. Närhelst ut- 'gångsamplituden från 8 kHz kanalen är mindre än den från '12 kHz kanalen men större än den från 16 kHz kanalen kan detta således tillskrivas närvaron-av ett märke, även om amplitu- derna för dessa signaler kan vara mycket höga- eller mycket låga. På detta sätt undviker uppfinningen falska alarm, som eljest skulle kunna orsakas av störande brus icke härrörande' från ett märke; _ l _ _ I 7 I Föreliggande uppfinning gör det även möjligt att detek- tera verkliga märken även i närvaro av en viss mängd av olika slags brussignaler. Dessa olika slags brussignaler passerar igenom de olika frekvensselektiva kanalerna tillsammans med märkessignalerna och kombineras additivt'därmed i varje kanal.

Eftersom dessa störande brussignaler vid de valdà frekvenserna uppvisar amplitudförhållanden som skiljer sig från de som fram- kallas genom verkliga märken, kan de _i vissa fall övervinna de verkliga märkessignalerna och framkalla kombinerade sig- naler vid frekvenskanalutgången, vilkas amplitudförhållande icke sammanfaller med amplitudförhållandena för verkliga märken. Icke desto mindre förhindrar dessa olika bruskällor icke detektering av ett verkligt märke så vida de icke är tillräckligt höga i avseende på amplituden för att åstadkomma 1,4, en ändrad amplitudordning hos de kombinerade signalerna från de olika frekvenskanalerna. Den amplitud vid vilken dessa störande signaler framkallar en sådan ordningsändring beror på skillnaden i amplituden som framkallas genom ett verkligt märke vid de valda frekvenserna. Såsom framgår av bandet- g (SW') i fig. 6 påverkas märkeskretsar med högre Q-karaktäristik .ß 443 326 211 (representerade genom¿(SW*É)) mindre genom inverkan av andra H* störningar_än märkeskretsar med lågt Q-(representerade genom ($WfL)). Detta betyder att ett märke med högt Q alstrar sådana utsignaler att amplitudskillnaden vid 8, 12 och 16 kHz maxi- meras och att följaktligen en hög grad av störande brus er- fordras för att ändra ordningen för utgångsamplituderna vid dessa frekvenser i fig. 6; ' _ _Fíg. 7A och 7b visar detaljkretsarna för den föredragna sändaren som användes inom föreliggande üppfinning; fig. 8A, 8B, 8C, 8D och 8E visar detaljkretsarna för den föredragna mottagaren som användes i samband med föreliggande uppfin-- ning. I dessa- strömkretsar visas motstånd, kondensatorer, spolar,-transformatorer och transistorer i standardform.

Dessutom visas olika integrerade kretsar och de i ritningarna visade anslntningsnumren svarar mot anslutningarna eller klämmorna hos de aktnella kretsarna. I vissa fall delar två skilda kretselement en gemensam integrerad strömkretschip; dessa element anges med ett gemensamt nummer på ritningen men olika tilläggsbokstäver.' I Här nedan följer en tabellarisk översikt över värdena för de olika komponenterna hos sändaren och mottagaren mot- -svarande de i ritningarna använda siffer* och bokstavsbeteck- ningarna; *K 4407326 TABELL II' MoTsTAND R1 R27 R37 R4 .R5_ fR62 R7 Rs 2R9 R10 R11 0R13 R14 R15 R16' R17 R18 R19Z R20 R21 R22.

R23 R24 R25 vħnÉ2(oHM) MOTSTÃND _ _VÄRDE (OHM) »100 Rze 7 12K_ >2.2K*7_ R27 600 2 20K- Rzs » 680 '130K R29. 2.2K 5OK 7 .R30 2.2K 2 330 _ Rs1 2.2K 3.9K >R32 2.2K 01K. ínas 47. 6807 R34 47 zx Ras 47 1K Rss; 47 2100 .R37 220 330 Ras 220 220 R39 " 220 102 » R40 220 10K_ 7R41 24 10K2 R42 24 10K R43 24 10K2.: R44 24.j 330 R4s 2.4K e.2K 2 J1ÛÛ 1 3002 100 1000¶* ,22 SÄNDARBESTÅNDSDELAR (Fig{ 7A och 7B) (i 1.* 448 3262 23 sÄNDARBEsTÅN0snELAR 7 I (fortsätfining) KONDENSÄTOR - VÄRDE' , - , KONDENSATOR VÄRDE - (MIKROFARAD) - (MIKROFARAD) } 01- 0.1' W c17 0.002 cz 0.1 010 0.002 cs 15 1 2019 0.002 60" 1 220 PF? c20 0.002' cs 0.1 0 2 C21 0.002 ca 20.1 c22 2 0.002 072 j15- 'C231 50 PF cs 2 >15 c24 -50 PF c9 ¶ 82 PF c25_ 50 Pr C10 ¶ 2-22 PF 2c26 50 PF c11 o.01} c27 0.1 ¶c12 0.1 12c2ß 0.1 c13 ' 0.1 0291 so-380 PF C14 í 'o.01 2 * C30- 39 PF 015 0,002 c31 39 PF ¶ c16 c32 so-380 PF 0.062' *Pr.=.pikQfaraa 44a;s2ß% ¶ LTRANSFORMATORER OCH INDUKTANSER ' T1 Tz- T3_ “T3 L1 Lz INDUKTANSSPOLAR L1 LL2 TRANSISTORER ¶Q1,Q4,Q3,Q4 Qe. QS. mo. 9127 INTEGRERADE KRETsAR¶ U1, U3 U2 *MH = mikrohenry 24 SÄNDARBESTANDSDELARL' (fortsättning) ANTAL VARV OCH INDUKTANS PRIMÄR ' ” SEKUNDÄR 4T - 0.38 MH* sàw -A67 MH 3oT -:so MH Lsow - so MH 3 3oT - 50 MH sTL- 3.5 MH 6T;- 2.7 MH 2oT - 30 MH ~ 167 MH - 5 - - 1 167 MH f 1- LNDUKTANS ¶-167 MH 167 MH TILLVERKARE ocu TYP 1 Møtórcla MP5 5172 Motorola 2N 2219 , Motorola 2N 2905 LTILLVERKARE ocH_TYP Texas Instruments TLO82, Signetics' .' 5613 'få (w- 448 526 í ízs . gABELL¶IIi MoTTAGARBEsTÅNDsDELAR (Fig. 8A - E) 1MoTsTANn ~. §vÄRDE (onm) MQTSTÅND .VÄRDE (osm) R1 300 R31 1oK¶ R2 300 R32 = 3.9K* Rs ¶1oo R33 3,9K_ ¶ R4 ¶12K ¶ R34 2oK 'R5 ¶ 12K ¶ ïR35 1ooK Rs ¶:5.6K Rss 3.9K R7_ ¶5.6K¶¶ 337 _10oK RB 5@6K ¶R3a 1oK 'R9 s.6K R39 1oK .R1p 15K ._ R4o_ 1oK R11 15K1¶¶ R41 1K R12¶ 6.8K~ R42 1K R13 100 R43 51K R14 6.sK R44 ¶ 390 R15 ¶12K 7 R45¶ 390 R16 12K R46 390 R17 6.8K ¶;347 6.2K R18 ¶6.8K R48 3.9K R19 240 R49 62K Rzoí :24o Rso 3.9K ¶ R21 47¶ R51¶ 2oK R22 47 ¶ ¶ R52 3.9K R23 9,1K R53> 62K R24 4.7K R54_ 1oK R25 14.7K¶ R55 1oK R26 4.7K fR56 'IOK R27 4.7K- R57 1K Rzs 390 Rss 1K R29 390¶¶ ,R59 51K R3o 390 ¶ :Rao 12K É*j\443 s2ßà yoTsTAND. 1161 ¶ Rea Rss 1164.

Res Res Rev Rea _ 1:69 mo E71 Rvz 1:73 1:74 Rvs Rvs í RW ms í Rvsí Rao Rs1 Rsz Rss m4 Rss í Rss Rev Rss Rasa 1190 E91 Rsz Rss m4 26 , ' MOTTAGARBESTÃNDSDELAR (fortsättning) VÄRDE (OHM) I-MOTS TÅND VÄRDE (OHM) 'I OK ' R95 1 . SK 1OKf~ _ R96 3OK 1OK; f R97 1K 5.1K 1R98 '3.9K 430~ R99 , 3.9K '390' R100 82 ~ 1oK R1o1 82 . 4 30 R1 02 4 . 7K - *3.9K R103 TK 7 ¶10OK RT04 '4.7K 3.9K _ R1os 7 4.7K * *20K 7 R106 1OK _3.9K _ R107 3K _100K _W R108 1.5K «10K 7 R109 3OK 1OK R110 '1.5K TK R111 3OK 1OK¶ R112. 1K 62K¶ R113 1OK 1OK R114 250K 3OK R1 1 5 'I OK ¶10K R116 25OK JOK R117 1K 1.5K R118 "1K 3OK R119 1K 1OK R120 1OK 25OK 7 R121 250K 'I K RT 2 2 2 7K 10K_' R123 ZOK 62K R124 20K 10K ¶R125 3OK 3OK R126 3K 1OK R130 12K 1OK R131 NH W 448 326 27 MOTTAGÅRBESTANDSDELAR. i (fortsättning) ° - 7 VÄIL:I_>;~=,_LO.H._M>.. 11132,. BK- R1:33. ~ - 2_K ¶R134 í _ 31< R135 _ í 390' .R136. .. ' - 39K' 1.»44á1z2e~ _28 0 ' 0 MOTTÅGARBESTANDSVDELAR _(fOrtsättning) -» - 0 VÄRDE . ' VÄRDE KONDENSATORC (MIKROFARAD) . KONDENSATOR V (MIKROFARAD) 1C1_ 80f380 PF*“ C33 0.1 C2 - 0.01 * - C34' 0.1 C3 "0.01 _ C35 0.01 'C4 '5.5r65 PF -_ _ C36 _ 0.002 cs sz PF f C037 .0.1 _06 0.01 css .0.1 C7 f'_0,01 C39 15 C8' «5.5-65 PF C40 15 C9. *82 PF C41 0.001 C10 0.1-_ C43 . 0.002 »C11 0.01 C44.0 0.1 C12 0.1 íC45 "0.1 C13 _0.o1 C46. 15 C14 0.1 C47 15 .C15 0.1 C48 15 C16 . 0.1 C49 0.001 C17 . 0.1 C50 .0.1 C18 0.1 . C51' 15 C19 '0.1 ~ C52 0.1 C20 011 Å C53 K 0.1 C21 0.01 C55 0.1 C22 0.002 C56 15 C23 0.1 cs7 15 C24 10.1 C60 15 C25 ' 0.1 C61 15 C26- 0.1 C62 0.001 C27 f0.01 C63 0.001 C28 0.002 C6A 2-22 PF C29 0.1 C65 82 PF' C30 _ 0.002 C66 2.2 C316 C 0.1. C67 2.2 C32 0.1 C68 15 *PF : pikofarad .w w t* 9 <3, ,ocH INDUKTAN§§g -¶" TRANšFoRMATORÉR L1 L2, L3 ZL4 Ls Ls L7' La_ L9 L10 LT1' L12 6L13 L14 TRANsIšToRERsW Q1, . Q5, 02 0 .WH Qz,.Q3,¶Q4- Q6, Q7, os Q10, 011, Q12-f á mikrohenrj 448 326= 29 “MOTTAGARBESTÅNDSDELAR 7 ,(fortsättning) ANTAL:vARv ocH_INDUKTÅNs -PRIMÄR ' SEKUNDÄR 47T - 67 MH* --- 0-- -ssm - sz MH -- -- aow - so MH * sm - 1.4 Mn 53T - 67-MH 4T - 0.4 MH M 0 4T-- 0.04 MH 409 - 1760 MH 9T - 89 MH 40m - 1760 MH -- -- ¶ 9T - 89 MH. 40T - 1760 MH 60T - 3960 MH 21T - 485 MH 60T - 3960 MH -- -- 21T - 485 MH 60T - 3960 MH sow - 990 MH sm - 27 MH sow - 990 MH0 _- -- sr - 27 MH 30T - 990 MH s3T - 67 MH 10T - 2.4 MH TILLVERKARE OCH TYP Motorola MPS 5172 Motorola MPS 5172 "Motorola MJE 1100 i44s:sz6? KONTROLL; LIKRIKTARE 7 cR1 cnz CR3 CR4 CR5- CR6 CR7 cRs*¶ CR9 cR1o' CR11 CR12' CR13 CR14 CR15 .CR16 CR17 CR18 CR19 TYP_ W1N914¶ ¶ .lN914 IN914 lN914' ¶1N914¶* 1N914 1N914 1N914 ¶ ~1N914 r¶1N914 '~1N914 -1N914 lN914 ¶11N914 lN914 "L.E.D. lN014 L.E.D. lN914 30 MoTTAGARBEsTANDsDELAR (fortsättning)¿ 1¶KoNTRoLL-_>- LIKRIKTARE ,fCR2O CRZ1 CR22 CR23 CR24 CR25 CR26 'CR27 CR28 _ CR29 CR30 CR31; CR32 CR33 CR34 CR35-, cR36 ¶ CR37 ' CR38 EXE. ¶¶1N914 lN914 lN914.

L.E.D. lN914 ¶1N914 lN914 L.E.D.

IN914 lN914 L.E.D. lN914 L.E.D. lN2070 lN2070 .lN2070 -lN2070 lN914 lN914 W) 448 326 3l MoTTAGARBEs¶ÅNDsDELAR (fortsättning) INTEGRÉRADE KRETSAR sd I TILLVERKARE ocfi TYP *.,U18.;. .*' . - -Texas Instruments TLO82 s U19 a d} " Motorola Mc1496L } Uzo-of - a-¶ a i Motorola 14528 U21 ' Q 'Motorola 14528 suzz 'C '¿^}-a ¿ Motorola Mc149eL' 'U23 ”'V s' a,> ' Motorola 14528 U24 ¶ _ l i eMotoro1a 14528 Sedan upfifinningenIniteskrivits med speciell hänvisning till dess föredragna utföringsform, torde det vara uppenbart för fackmannen på föreliggande område, sedan han uppfattat uppfin- - ningen; att olika ändringar oçh modifikationer kan tillämpas utan avsteg från uppfinningens grundtanke sådan den definieras i de efterföljande patentkraven.

Claims (20)

i44si32e=s g- a 32 , _ PATENTKRAV '

1. -.. _ Sätt att detektera olovligt medförande av skyddade föremål genom en kontrollzon, varvid på föremålen fastsatta * @ märken vid transport genom zonen framkallar elektromagnet- fältsstörningar¿ vilka vid mottagning medför alstring av genom (HJ märket framkallade elektriska.signaler med förutbestämt kän- - neteckensspektrum¿ och varvid även brus förekommer i kontroll- *zonen i form av elektromagnetfältsstörningar, vilka vid mot- tagning medför alstring av genom bruset framkallade elektriska signaler med skiljaktigt, förutbestämt känneteckensspektrum,r k ä n n ett e'c k n-a t av att elektromagnetfältsstörningarna mottas för omvandling i'de av märket ooh bruset framkallade aelektriska signalerna, vilka parallellt tillföres åtminstonegi* tre frekvensselektiva kana1er} som är avstämda att släppa genom varsin olika frekvens inom det av märket framkallade frekvensspektret, att utsignalamplituderna från kanalerna jämföres för fastställande av sina relativvärden och att en detektorsignal alstras, när de jämförda signalamplitudernas relativa värden inom ett förutbestämt område svarar mot mot- svarande relativvärden hos de av märket framkallade signaler- na. _ 7 _ I

2. -Sätt enligt patentkrav 1, k-ä n n_e t e cïk n a t av att signalerna izde olika frekvensselektiva kanalerna utsät- tes för olika förstärkningsgrader, så att de relativa värdena för utsignalamplituderna från kanalerna för av märket framkal- lade signaler skiljer sig från relativvärdena för utsignal- amplituderna från kanalerna för av bruset framkallade signaler.

3.- Sätt enligt patentkrav 1, k ä n n e tte cfk n-a t av_i att detektorsignalen alstras, då de jämförda signalamplituder- nas relativvärden närmare svarar mot de_förutbestämda'relativ-- värdena för av märket framkallade signaler än mot de förut- bestämda relativvärdena för av brus framkallade signaler.

4. Sätt enligt patentkrav_1, k äsn n_e t etc k n a t av N; att signalerna i de olika frekvensselektiva kanalerna utsät- tes för olika förstärkningsgrader, så att ordningen för ut- signalamplituden från kanalerna för genom märket framkallade 7 signaler skiljer sig från ordningen.för utgångssignalamplitu- den för av brus framkallade signaler, varvid utsignalamplitu- \?\ ,w 44s 326 las d* derna från de frekvensselektiva kanalerna jämföres för fast- ställande av ordningen och varvid en aetaktorsignal alstras, då ordningen för de jämförda signalerna svarar mot den för de av märket framkallade signalerna.

5. " Sätt enligt patentkrav 4, k ä n n e't egc kpn a t av fatt signalerna i de frekvensselektiva kanalerna med högre frekvens underkastas större förstärkning än signalerna i kanalerna med lägre frekvens. ' ' _ '

6.äi- Sätt enligt patentkrav 5, k ä n n e t e c k n a t av ' att signalerna i en frekvensselektiv kanal med lägre frekvens "jämföres_separat med signaler i var och en av de två kanaler- p na med högre frekvens Qch att Qetektorsignalen alstras, då signalen i kanalen med lägre frekvens har en amplitud mellan amplitnderna för signalerna i de båda kanalerna med högre frekvens. 77. p~Sätt enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a t av att signalerna i varje frekvensselektiv kanal underkastas gdetekterinq och ledes genom ett lågpassfilter, innan deras

7. Iamplituderyjämföres;

8. A Sätt enligt patentkrav 1, k ä n nde t e c kin a t av att märkena är elektriska resonanskretsar som reagerar med Äresonans vid omkring 1970 kHz, att märkena utsättas för en svepande frekvensinropningssignal, som innefattar 1970 kHz, varvid dessa elektriska signaler ledes parallellt genom tre frekvensselektiva kanaler, av vilka den ena är avstämd att* släppa igenom signaler i närheten av 8 kHz, den andra är av- stämd att släppa igenom signaler i närheten av 12 kHz och den: tredje är avstämd att släppa igenom signaler i närheten av 16.kH2, varvid förstärkningen i de andra och tredje kanalerna där omkring fyra gånger större än förstärkningen i den första_ kanalen, och att nteffekterna från kanalerna jämföres för _alstring av detektorsignaler, då-utamplituden från nämnda ena kanal är mindre än utamplituden från den andra kanalen och större än utamplituden för den tredje kanalen.

9. pSätt enligt patentkrav 1, k äln n e t e c k n a t av att märkena är elektriska resonanskretsar och att ett elek- tromagnetiskt inropningsfält alstras i nämnda zon vid en frekvens som sveper npprepade gånger över ett område som inne- 44s326 _34_ fattar resonansfrekvensen för de elektriska resonanskretsarna.

10. f Sätt enligt patentkrav 9, k ä n n e t e c k n a t av att detektorsignalerna, som inträffar, då det elektromagne- tiska inropnïngsfältet ligger nära märkenas resonansfrekvens- överföres till en signalkanal, att nämnda detektorsignaler som alstras vid andra tidpunkter införes i en bruskanal, att signalerna i brus--och signalkanalerna ackumuleras och att ett *alarm-alstras, då antalet i signalkanalen ackumulerade signa- ler med en förutbestämd mängd överstiger antalet i brus- kanalen acknmulerade signaler. - _ _ . J I

11. , Elektronisk stöldupptäcktsapparat för detektering av 7 olovligt.medförande av skvddade föremål genom en kontrollzon, vilken apparat innefattar märken, avsedda att fastsättas vid_~ -genom zonen transporterade föremål, k ä n n e t e c k n a d av att märkena i nämnda zon framkallar elektromagnetfälts- störningar, vilka vid mottagning medför alstring av genom market framkallade elektriska signaler med förutbeatämt f känneteckensspektrum, som skiljer sig från ett förutbestämt känneteckensspektrum för genom brus framkallade elektriska signaler, som härrör från mottagning av andra elektromagne- ftiska störningar i kontrollnonen, organ för mottagande av elektromagnetfältsstörningarna i kontrollzonen och dessas om- vandling till av märket oeh bruset framkallade elektriska sig- naler, åtminstone tre inbördes parallellkopplade frekvens- selektiva kanaler för mottagande av de elektriska signalerna, varvid varje kanal är avstämd att släppa igenom en annan fre-- -kvens inom det av märket alstrade signalspektret, organ för jämförande av utsignalamplituderna från de frekvensselektiva *kanalerna för fastställande av dessas relativa värden och organ för alstring av en detektorsignal, då de relativa vär- dena hos jämförda signalamplituder inom ett förutbestämt om- råde svarar mot motsvarande relativvärden hos de av märket framkallade signalerna. ' g “ ' "

12.f fApparat enligt patentkrav 11; k ä n n e t e c k n a d av att de frekvensselektiva kanalerna har olika förstärkar- egenskaper, så att de relativa värdena för utsignalamplitu- derna från kanalerna för_av märket framkallade signaler skil- jer sig från de relativa värdena för ntsignalamplituden från fi, y- w

13. G) 35 kanalerna för av brus framkallade signaler. i g13. V Apnarat enligt patentkrav 11, k ä n,n e t e c k n a d fav att nämnda organ för alstring av en detektorsignal reage- rar på de förutbestämda relativa värdena för de av märket .ïframkallade signalerna ooh de förutbestämda relativa värdena, sgför de av brus framkallade signalerna.

14._ lÅpparat enligt patentkrav 11; k¿ä n n e t e c k n a d av att de frekvensselektiva kanalerna har olika förstärkar- gegenskaper,.så att ordningen för utsignalamplituden från kana- 'lerna för av märket.framkallade signaler skiljer sig från gordningen för ntsignalamplituderna för av brus framkallade 1signaler, att organen för jämförande av utsignalamplituden *frân de frekvensselektiva kanalerna fastställer amplitudord- ningen och att nämnda organ för alstring av en detektorsignal, då ordningen för de jämförda signalerna svarar mot den för av märket framkallade signaler, reagerarf

15.' Apparat enligt patentkrav 14, k ä n n>e t e c k n a d av att de frekvensselektiva kanalerna som släpper igenom sig-' fnaler med högre frekvens har högre förstärkningsgrad än de frekvensselektiva kanalerna som släpper igenom signaler med *lägre frekvens; I

16.. 'fApparat enligt patentrrav 15, k ä n n e t e c k nja d av att organen för jämförande av utsignalamplituderna frâng de frekvensselektiva kanalerna innefattar första och andra -signalamplitudnivåkomparatorer, organ för tillförande av signalerna från en frekvensselektiv kanal såsom en ineffekt vid var osh en av komparatorerna, organ för tillförande av signaler från en andra frekvensselektív_kanal såsom en andra 7ineffekt~vid de-andravkomnaratorerna, varvid nämnda ena komparator är anordnad att åstadkomma en uteffekt, då ampli- tuden för signalen vid dess ena ingång har större amplitud än amplituden för signalen vid dess andra ingång, medan den andra komparatorn är så anordnad att den alstrar en uteffekt, då signalen vid dess ena ingång är mindre än amplituden för signalen vid dess andra ingång, och att en OCH-grind är an- * ordnad att mottaga uteffekterna från komparatorerna och att alstra en uteffekt, då komparatorerna alstrar uteffekter sam- tidigt. , f44s§32eÉ»krff V, 'V36-

17. § 1 Apparat enligt patentkrav,11, k ä n n e t e cek n a d' av att var och en av de frekvensselektiva kanalerna innefat- tar en detektor och ett lågpassfilter. Z 1

18. Apparat enligt patentkrav 11, k ägn n e t e c k n a d " s av att den innefattar resonanskretsmärken avstämda att upp- V visa resonans vid en frekvens av omkring 1970 kHz och organ f har vilka i nämnda inropningszon alstrar en svepande frekvensin- ropningssignal som innefattar 1970 kHz, och att de frekvens- I selektiva kanalerna innefattar en första kanal, som är av- stämd att släppa igenom signaler i närheten av 8 kHz, en andra kanal, som är avstämd att släppa igenom signaler i närheten av " 12 kHz, och en tredje kanal, som är avstämd att släppa igenom - signaler i närheten av 16 kHz, varvid de-andra och tredje kanalerna har signalförstärkningsegenskaper som är omkring fyra gånger större än signalförstärkningsegenskapen hos den I första kanalen, en första signalnivåkomparator som är anslu~ _ ten att mottaga nteffekterna från de första och andra kanaler- ß na och_att alstra en uteffekt, då amplitnden för uteffekten I från den första kanalen är mindre än amplituden för uteffek- ten från den andra kanalen, en andra signalnivåkomparator, som är ansluten att mottaga nteffekterna från de första och tredje-kanalerna och att alstra en uteffekt, då amplituden för uteffekten från den första kanalen är större än amplitu- * den för uteffekten från den tredje kanalen, och en OCH-grind som är ansluten att mottaga uteffekten från den första och den andra komparatorn för alstring aven detektorsignal, då uteffekter från komparatorerna inträffar samtidigt.

19. Apparat enligt patentkrav 11, kzä n n e t e c k n a d av organ för alstring av ett elektromagnetiskt inropnings- fält i zonen vid en:frekvens, som sveper periodiskt över ett förutbestämt område, varvid varje märke innefattar en elek- w trisk resonanskrets, som är avstämd att uppvisa resonans vid en frekvens inom nämnda område.

20. - Apparat enligt patentkrav 19, k ä nan e t e cdk n a d (I av en signalkanal oeh en bruskanal samt organ för införande av detektorsignaler, som alstras medan inropningsfältet befinner sig vid eller nära resonansfrekvensen för märkena, in i nämnda signalkanal, organ för inriktning av fdetektorsiggnaler, som ap (Ü u; 448 326 37l I alstras vid andra tidpunkter, inbí nämnda bruskanal, ackumula- terorgan i signalranalen óch bruskanalen och komparatororgan anslutna till ackumulatorçrgan och anordnade att alstra en uteffekt, som igångsätter en alarmanordning, då antalet sig- naler i aignalkanalerna i en förutbestämd grad överstiger an- , talet signaler som ansamlats i bruskanalen. _.. . ._.V_.. .__..........._......-..-____.._...,......,_.,_,,,_“_,__ v