SE448230B - Portland-cementklinker samt forfarande for framstellning derav - Google Patents

Description

u 40 448 230 2' gips kan kaliumsulfatet reagera med gips (CaSO4-2H2O) för att bilda syngenit (KZSO4'CaSO4-H20), vilket förorsakar luftbindning varefter cementet blir klumpigt, med dåliga flytegenskaper.

Klumpigt cement är svårt att blanda med aggregat för att bilda en homogen blandning och detta resulterar i Gïtmurbruk med dålig kvalitet. ' Ett ytterligare problem är "blixtbindning". Såsom är väl känt undergår trikalciumaluminat (CSA, där C representerar CaO och A representerar AIZOSJ-komponenten i cementet snabb reaktion i kontakt med vatten. Det antages att'sulfatet tillsatt till cementklinkern resulterar i bildning av ett skikt av ettringit (Ca6Al2(S04)3(OH]12-26H20] på C3A-områdena, vilket skikt regle- rar bindningsreaktionen. När emellertid det finns otillräckligt med sulfat för att hejda hydreringen av C3A-fasen, kan blixt- bindning ske. Detta är väsentligen irreversibelt i det att för- sök att bryta upp material och återarbeta det resulterar i en betong med märkbart minskad kvalitet. _ Det är ett ändamål hos uppfinningen att eliminera eller mildra föregående problem för att framställa klinker med inneboende bindningskontroll.för en Portland-cement- att åstadkomma i som hittills spe- lats av gips eller andra sulfater som är tillsatta till klinkern efter bränningen. Med andra ord klinkern inför en inneboende för- dröjningskomponent, som ger förbättrade bindningsegenskaper av klínkern själv en komponent som utför rollen ett självreglerande slag till cementet som framställs av klinkern.

Det är välkänt för fackmannen att S03 närvarande i form av kalciumsulfat som dödbränd anhydrit i Portlandrcementklinkern (som åtskild från kalciumsulfat tillsatts efteråt tíll_klinkern) är ineffektiv som en bindningsfördröjare beroende på dess lång- samma hastighet av upplösning i det uppmätta vattnet. Även de mer lättlösliga alkalimetallsulfaterna är kända att vara dåliga fördröjare och befrämjar ytterligare förhöjda tidiga betonghàll- fastheter på bekostnad av de senare hållfastheterna.

Föreliggande uppfinning åstadkommer en Portland-cementklin~ ker som omfattar som en ingående bindningsreglerande komponent (a) sulfat i närvaro av alkalimetall i förenad form och/eller (b) halogen i förenad form, varvid bindningsreglerande komponen- ten är närvarande i en mängd som är tillräcklig för att förhindra för tidig bindning av cement framställt av denna klinker.

Föreliggande uppfinning åstadkommer också ett förfarande 40 3" 448 230 för framställning av en sådan klinker, vilket förfarande omfattar värmning till partiell smältning av en blandning av material in- nehållande principiellt kalk (Ca0) och kíseldioxid (SiO7) med en mindre del aluminiumoxid (Al203) och järnoxíd (Fe203), i närvaro av (a) svavelbärande material och àlkalimetallbärande material och/eller i närvaro av (b) halogenbärande material under förhål- landen som är sådana att tillräckligt sulfat och alkalimetall och/eller halogen kvarhålles inom klinkern för att förhindra för tidig bindning av cement som är framställt därav.

Cement kan erhållas genom pulvrisering eller malning av 'klinker enligt föreliggande uppfinning och detta kan åstadkommas genom konventionella metoder och under användning av konventio- nell apparatur. Men för att fördelarna med uppfinningen helt skall framgå föredrages det att klinkern males i väsentligen i frånvaro av tillsatt sulfat, såsom gips eller anhydrit. Åtminstone en del av elementen som erfordras för att bilda den bindningsreglerande komponenten i klinker kan redan vara när- varande i cementråmaterialen eller införas i ugnen med bränslet som användes för att elda ugnen. Men processen kommer normalt att involvera införandet i ugnen av en eller flera tillsatser,i som inkluderar halogen och/eller svavel och alkalimetall. Det kommer naturligtvis att uppskattas att en referens häri till halogen eller till en alkalimetall normalt refererar till ele- mentet i en kombinerad form såsom halogenidjon respektive alkali- metalljon. På liknande sätt inkluderar en referens till svavel till den förenad form vanligen som sulfat. Tillsatser kan införas i ugnen antingen separat eller tillsammans genom införande i rå- cement ingående eller genom någon annan metod såsom genom inblås- nšng. .

Källan för svavel andra än den som kan härröras från huvud- råmaterialen och bränslet är företrädesvis valt från kalciumsul- fat, hydrat av kalciumsulfat, alkalimetallsulfat, alkalimetall- kalciumdubbelsulfat och blandningar av någon av dessa. Företrä- desvis föredrages källor av gips, kaliumsulfat och utfällt damm från cementfabriker som är rikt på kalium och svavel. _ De föredragna källorna för alkalímetallföreningar är huvud- râmaterialen eller bränslet eller tillsatserna av alkalimetall~ sulfat eller alkalimetallkalciumdubbelsulfat som refererats till ovan. Den föredragna alkalimetallen är kalium, ehuru natrium van- ligtvís också kommer att vara närvarande. 40 448 250 -4 Den föredragna halogenen är fluor. Källan för fluor annan än den som kan vara i huvudrämateríalen är företrädesvis kalcium- fluorid.

Såsom framgår av sammanhanget ovan erfordrar användningen av sulfat som den inneboende bíndningsregulatorn närvaron inom 2 klinkern av alkalimetall; men med tillräckligt höga nivåer av sulfat, halogen Ci synnerhet fluor) behöver vara närvarande en- dast i en liten mängd kan i lämpliga fall undvaras helt och hål- let. Omvänt, när halogen (särskilt fluor) användes som den bind- ningsreglerande komponenten vid tillräckligt höga nivåer behöver sulfat och alkalimetall vara närvarande endast i små mängder och kan_också i nâgra fall undvaras helt och hållet.

Det föredrages emellertid att klinkern innehåller både halo- gen och sulfat i närvaro av alkalimetall. Halogenet och svavlet som införes i ugnen utövar en kombinerad mineraliseringsverkan gsom tillåter kombination av råmaterial i ugnen att ske vid redu- cerade bränningstemperaturer, och sålunda underlätta särskilt i ugnar med låg värmeeffekt den önskade kvarhållningen av sulfat och alkalimetall iklinkern vid nivåer som erfordras för bindnings- reglerande verkan. Halogenet, i synnerhet fluor, har också en re- tarderande effekt som assisterar som bindningskontroll.

Den använda halogenen som bindningsreglerande medel är i allmänhet närvarande i klinkern med en mängd, uppmätt som haloge- níd, av 0,01 till 1 viktprocent av klinkern, företrädesvis 0,1 till 1 viktprocent och i synnerhet 0,15 till 0,30 viktprocent.

Mängden alkalimetall mätes normalt som oxiden. I allmänhet är alkalimetallhalten hos klinkern (uttryckt som Na20-ekvivalent) från 0,1 till 3 procent och företrädesvis från 0,4 till 2,0 pro- crnt och i synnerhet 0,60 till 1,0 víktprocent av klinkern.

Enligt ändamålet hos föreliggande upofinning bestämmes mini- mihalten av sulfat i klinkern genom uttrycket: mínimiviktprocent av S03 = (ekvivalent Na2O i klinkern i vikt- procent x 1,29) + 0,2 %. ' Denna minimifordran av S03 är tillräcklig för alla alkalimetall- oxider för att inträffa som sulfater tillsammans med en liten del kalciumsulfat. Detta kalcíumsulfat och kaliumsulfat kommer i sin 1 tur att förena sig för att bilda det dubbla sulfatet, känt som kalciumlangeinit.

Den siffra som beräknas i varje givet fall från föregående uttryck av ren bekvämlighet är kallad för “minimíklinkersulfat". ~ l5 40 s* 448 230 Denna siffra är företrädesvis_inte_mindre än 0,33 %.

För att undvika problemen med cementvolyminstabiliteten är den övre gränsen för S03 i klinkern normalt 5,0 viktprocent.

Det föredragna området för halten S03 är 2,0-4,0 viktprocent.

När bindningsregleringskomponenten är helt och hållet eller delvis sulfat har man funnit att närvaron i klinkern av ett alka- limetall~kalciumdubbelsulfat speciellt kalciumkaliumsulfat (kalciumlangbeinit) vara särskilt fördelaktig.

Halten av C3A-fas i klinkern hänför sig till två kemiska parametrar, nämligen kiseldioxidförhâllandet och aluminiumoxid~ ”förhållandet (beräkningarna av förhållandena beskrives i det föl- jande). I allmänhet betyder en minskning av kiseldioxidförhållan- det vid ett givet aluminíumoxidförhållande en ökning av C3A-hal- 7 ten. Eftersom CSA är snabbt reaktiv med vatten skulle det vän- tas att bindningen av cementen framställda av klinkers med höga CSA-halter skulle vara mer svåra att kontrollera. Överraskande nog har det emellertid befunnits att föreliggande uppfinning fortfarande ger utmärkt bindningskontroll även för cement som är framställda av klinkers med kiseldioxidförhållanden av 2,80 och lägre. _ h Vidare kan god bindningskontroll uppnås även med klinker av CSA-halter högre än 5 viktprocent. _ Lämpligt val och reglering av mängderna av bindningsregle- rande komponenter och kontroll av bränningen genom metoder kända som sådana i princip för att tillförsäkra att de erforderliga mängderna av dessa komponenter kvarhålls i den framställda klin- kern, särskilt i form av lätt lösliga sulfater, möjliggör ett cement att erhållas från klinkern vilken har reglerade_bindnings- egenskaper och därigenom undanröjer_behovet av tillsats av sulfat, såsom gips till klinkern under malningen. Tillsatsen av vtterli~ gare sulfat kan anses onödig genom föreliggande uppfinning men kan inte uteslutas; en sådan tillsats kan bevisas vara_användbar för att åstadkomma "fininställning" hos bindningsegenskaperna hos cementet. I frånvaro av gips eller liknande kan malningen åstadkommas varm utan försämrande effekter på cementkvaliteten och därigenom undanröja behovet av dyrbara kylningsutrustningar.

Genom att möjliggöra för klinkern att malas utan tillsats , av gips kan problemet med falsk bindning sålunda undvikas. Vidare kan närvaron av den inneboende regulatorkomponenten inom klinkern inhibera blixtbindning. Det bör framhållas att genom malning i q é 448 230 frånvaro av gips undvikes problemet med luftbindning beroende på syngenitbildning. Vidare även om något gips skulle tíllsättas till malningssteget när den lättlösliga kalciumlangbeiníten bil- das under klinkerframställningsprocessen skulle detta reducera mängden kaliumsulfat som förimnigt skulle vara tillgänglig för att bilda syngenit.

En ytterligare fördel med uppfinningen är att material med låga halter av gips och gips som erhålles som biprodukt normalt anses vara olämpliga för användning som fördröjningsmedel när _de mals med Portland-cementklinker km1fle55ajgke de55nfindreLmnytf jas som källa för sulfat enligt föreliggande uppfinning.

En ytterligare fördel är att materialen (utdrygningsmedlen) såsom slagg, flygaska eller pozznlanlera kan sammalas med klinker enligt föreliggande uppfinning i en eventuellt varm malningspro- cess för att framställa ett utdrygat cement utan dålig effekt på cementegenskaperna; sådana utdrygningsmedel kan också malas sepa- rat och sedan blandas med den separatmalda klinkern. Ett vid- sträckt omràde av cement med utdrygad Portlands-typ kan med för- del sålunda tillverkas från klinker som är framställda genom fö- religgande uppfinning tillsammans med ett lämpligt utdrygnings- medel. ' Klinkern enligt föreliggande uppfinning kan malas att bilda ett cement med vilken önskad finhet som helst. Den specifika ytan hos cementet kommer emellertid inte normalt att vara mindre än zzs mg/kg.

I allmänhet är mängden av bindningsreglerande komponent ut- vald så att bindningstiden från begynnelsen inïe är mindre än 45 minuter (i överensstämmelse med BS (British Standard) 12:1928, v Lket dokument härmed införes som referens), företrädesvis inte mindre än 60 minuter. Den slutliga bindningstiden bör inte nor- malt vara mer än 10 timmar. Begynnelsebindningstider för typiskt produktionscement är vanligen från 90 till 220 minuter, under det _ att de slutliga bindníngstíderna för sådana cement vanligen sträcker sig från 150 till 300 minuter.

Föreliggande uppfinning illustreras av följande exempel i vilka halterna, delarna och förhållandena är víktdelar, såvida icke annat påpekas. De kemiska parametrarna hos klinkern, nämligen kalkmättningsfaktorn (LSF), kiseldioxidförhållandet (S/R) och aluminiumförhållandet (A/F) definieras genom följande uttryck: 'i 1 ' 448 230 cao - 0,7 so Lsr = 3 2,s S102 + 1,2 A1z03 + 0,65 FCZOS S102 S/R = ------- Al2O3 + Fe2O3 A1 0- A/F = __Ä_i_ Fe2O3 och C3A-halten kan beräknas enligt uttrycket CSA = 2,65 AIZOS - 1,69 Fe2O 3 vari varje kemisk symbol representerar viktprocent av den iden- tifierade substansen som är närvarande i kompositionen som tages i betraktande. Procenthalterna av oxiderna bestämmes genom meto- derna som beskrivs i BS4550: del 2: 1970, vilket dokument härmed införes som referens.

Fria kalkhalter bestämmes genom den varma etylenglykolex- traktionsmetoden.

Specifika vtarean (SSA) bestämmes genom metoden som beskri- vits i BS4550; del 3: sektion 3,3: 1978.

Delningstiderna bestäms genom metoderna beskrivna i BS4550: del 3: sektionerna 3,5 och 3,6: 1§78.

Sättningstalsprov utfördes i överensstämmelse med BS1881: del 2: 1970. Sättningstalssíffrorna antogs vara en indikation på bearbetbarheten av kompositionen ifråga; en siffra av 40 mm be- traktas som acceptabel och 50 mm betraktas som god.

Exemnel 1. Råmaterialen som användes var en kalkstenlskiffer- lera/sandblandning (A), vilket är en cementfabriksrâa ingående, tillsammans med skifferlera (B) och gips (C), varvid analysen var följande: _A_ _ë_ _§_ siozc 15,7 0 55,5 0 0,7 5 A1203 3,8 21,2 0,19 Pezos 1,5 8,6 0,15 Cao 45,1 0,5 52,4 s (sa;0m s03) 0,10 0,05 46,4 Glodgningsförlust 35,1 5,2 20,2 K2o_ 0,95 4,8 0,02 Nazo .- 0,15 0,54 0,02 448 230 (CaF2) för allmänt ändamål av reagenskvalitet användes också.

Råmaterialen blandades tillsammans i följande ungefärliga proportioner: 93,2 % A, 0,2 % B, 6,1 % C, tillsammans med 0,5 % av CaF2. Blandningen maldes till dess den hade en rest av 9,5 % på en sikt med en maskvidd av 90 pm.

Den resulterande råa blandningen blandades med vatten och formades till kakor vilka grundligt torkades och sedan brändes vid 140000 för att framställa en klinker, som befanns innehålla 2,6 % fri kalk och som befanns ha följande oxidsammansättning: Si02 19,6 % Alzos 5,6 Fezoz 2,5 cao 65,1 soz 3,6 K20 1,1 Na20 mindre än 0,1 F (såsom fluorid) 0,28 LSF-talet var 0,99, S/R-talet var 2,48 och A/F-talet var 2,43. C3A-halten hos klinkern var beräknad som 10,9 %. Ekvivalenta Na2O-halten var 0,83 % och "minimumklinkersulfatet" erhållen från ovannämnda NaZ0-halt var 1,27 %.

Klinkern maldes utan några som helst tillsatser i en kul- kvarn vid 115OC_för att framställta ett cement med en specifik ytarea av 296 mz/kg.

Sättníngstalsprovet på detta cement gav ett tal av 43 mm. _När bindningstiderna provades visade det sig att detta ce- ment hade en initial bindningstid av 230 minuter och en slutlig bindningstid av 290 minuter.

Exemgel 2. ungefärliga delar De i exempel 1 beskrivna råmaterialen blandades i 93,7 % A, 0,2 % B, 6,1 % C och maldes sedan för att framställa ett råmaterial med en rest av 9,2 % pä en sikt ned arnmskviàiav 90 pm. Râmaterialet formades till kakor vilka efter torkning brändes vid 140006 för att framställa en klinker, vilken befanns ha en fri kalkhalt av 2,8 % och ha föl- jande oxidsammansättning: Si02 19,9 5 A12o3 5,5 Fezoš 2,2 cao 65,5 448 230 9 S03 3,4 % KZO 1,2 Na2O mindre än 0,1 F 0,03 LSF var 0,99, S/R var 2,58 och A/F var 2,50. C3A-halten be- räknades bli 19,3 %- ken "minimiklínkersulfatet" av 1,35 % Ekvivalenta NaZO-halten var 0,89 %, från vil- beräknades.

Klinkern maldes utan någon tillsättning i en kulkvarn vid 115°C för att framställa ett cement vars specifika yta bestämdes till 331 m2/kg.

Sättningstalsprovet gav en siffra av 48 mm.

Vid provning för bindningstider befanns cementet ha en initial bindningstid av 50 minuter och en slutlig bindningstid av 65 minuter.

Exempel 3. De i exempel 1 beskrivna råmaterialen blandades i ungefärliga delar 97,3 % A, 0,2 % B och 2 % C tillsammans med 0,5 % kalciumfluorid, och maldes sedan för att ge ett råmaterial med en rest av 9,4 0 på en sikt med 90 /um muskvidd. Detta råmaterial formades till kakor, vilka torkades och sedan brän- des vid 1450OC för att framställa en klinker, vilken befanns ha en fri kalkhalt av 3,0 % och ha följande oxidsammansättning: SiO2 20,6 % Al2O3 5,8 Fe2O3 2,3 CaO 66,9 S03 1,2 KZ0 0,9 Na20 mindre än 0,1 F 0,25 LSF var 1,00, S/R var 2,54 och A/F var 2,52. En C3A-halt av 11,4 % beräknades. Den ekvivalenta Na,O-halten var 0,69 %, från vilket värde en "minimiklinkersulfat"-halt av 1,09 % beräknades.

Klínkern maldes utan någon tillsats i en kulkvarn vid 11500 för att framställa ett cement med en specifik yta av 337 m2/kg.

Ett sättningstalprov utfördes på detta cement och gav en siffra av 52 mm. _ Detta cement befanns ha en initial bindningstid av 50 minuter och en slutlig bindningstid av 60 minuter.

Exemgel 4. De använda råmaterialen var en kalksten/skífferlera- blandning (A), bränsleaska (B) och gips (C), vilkas analyser var 448 230 följande: _ê_ B _E_ Si02 12,3 % 44,0 % 0,7 % AIZO3 3,0 29,4 0,19 Fe203 2,5 9,2 0,15 CaO 43,2 2,6 32,4 Totalt S (som S03) 1,2 spår 46,4 Glödgningsförlust 35,4 9,45 20,2 Kzo 0,70 2,2 0,02 Na2O 0,31 0,4 0,02 Kalciumfluorid för allmänna ändamål av reagensrenhet använ- des också.

Råmaterialen blandades tillsammans i ungefärliga halterna 93,5 % A, 2,0 % B och 4,0 % C, tillsammans med 0,5 % CaF2, och maldes sedan varvid den resulterande blandningen hade en rest av 10,2 % på en sikt med 90 um maskvidd.

Detta råmaterial blandades med vatten och formades till kakor, vilka torkades grundligt och brändes sedan vid 1400°C för att framställa en klinker vars fria kalkhalt befanns vara 2,0 % och vilken hade följande oxidsammansättning: sioz 19,2 0 A1203 5,0 Fezos 3,0 cao 05,0 S03 2,9 KZ0 0,70 Nazo 0,40 P 0,31 LSF var 1,01, S/R var 2,18 och A/F var 1,32. En C3A-halt av 0,8 % beräknades. Den ekvivalenta NaZO-halten var 0,86 %, från vilken en "mínimiklinkersulfat"-halt av 1,31 % beräknades.

Denna klinker maldes utan någon tillsättning i en kulkvarn vid 120°C för att framställa ett cement med en specifik yta av 333 mz/kg.

Sättningstalsprovet utfördes på detta cement och gav ett resultat av 49 mm.

Cementet befanns efter testen att ha en inítialbindningstid av 180 minuter och en slutlig bindningstid av 230 minuter.

Exempel 5. De i exempel 4 beskrivna råmaterialen (med undantag av gipsen) blandades i proportionerna 97,5 % A, 2,0 1 B och -'/ .-*\ 448 230 11 0,5 % CaF2 och maldes sedan för att ge ett råmaterial med en rest av 10,4 % på en sikt med 90 Pm maskvídd. Råmaterialet blan- dades med vatten och formades till kakor vilka efter grundlig torkning brändes vid 1400OC för att producera en klinker, vilken befanns ha en fri kalkhalt av 3,2 % och vilken hade följande oxídsammansättning: SiO2 19,9 % Al2O3 5,2 Pe203 4,0 CaO 66,1 S03 1,4 K20 0,7 NazO 0,4 F 0,26 LSF var 1,01, S/R var 2,16 och A/F var 1,30. En CSA-halt av 7,0 % beräknades. Den ekvívalenta Na20-halten var 0,86 %, från vilken en "minimiklinkersulfat"-halt av 1,31 % beräknades.

Denna klinker maldes, utan några tillsatser, i en kulkvarn vid 12000 för att producera ett cement med en specifik yta av 337 m2/kg.

Ett sättningstalprov utfördes på detta cement och gav ett utbyte av 45 mm.

Vid test avseende bindningstíderna befanns detta cement ha en ínitialbindníngstid av 60 minuter och en slutlig bindningstid av 90 minuter.

Exemgel 6. Som råmaterial användes en kríta/lerblandníng (A), gips (B) och bränsleaska (C) vars analys var följande: Li _C_ SiO3 12,7 % 0,7 % 44,0 % A1203 4,3 0,19 29,4 Fe2O3 1,7 0,15 9,2 cao 43,1 32,4 2,6 Totalt S (som S03) 0,75 46,4 spår Glödgningsförlust 35,4 20,2 9,45 KZO 0,80 0,02 2,2 Na20 0,22 0,02 0,4 Kalciumfluorid för allmänna ändamål med reagensrenhet an- vändes också.

Dessa råmaterial blandades tillsammans i ungefärliga propor- /\ 448 230 12 tioner 92,65 % A, 6,0 % B, 1,0 % C och 0,35 % sedan för att ge ett råmaterial med en rest av 7 % på en sikt CaF2, och maldes med en naskvidd av 90 um storlek.

Detta råmaterial blandades med vatten och formades till kakor, vilka därefter torkades och brändes vid 1400°C för att producera en klinker vars fria kalkhalt var 0,9 % och vilken hade följande oxidsammansättning.

SíO2 18,5 % Aizos 6,3 Fe2O3 2,5 Ca0 64,6 S03 3,5 KZO 1,0 Na2O 0,26 F 0,23 LSF var 1,02, S/R var 2,10 och A/F var 2,52. CSA-halten be- räknades vara 12, 4 %.

Den ekvívalcnta Na2O~halten var 0,92 %, från vilken en "minimíklinkersulfat"-halt av 1,39 l beräknades.

Denna klinker maldes utan någon som helst tillsats i en kul- kvarn vid 120°C för att producera ett cement med en specifik yta av 326 mz/kg.

Ett sättningstalprov utfördes på detta cement och gav ett resultat av 48 mm.

Cementet befanns när det testades ha en initial bindnings- tid av 200 minuter och en slutlig bindningstid av 230 minuter. ßxemgel 7. ungefärliga proportionerna 94,65 % A, 4,0 % De i exemplet 6 beskrivna rämaterialen blandades i B, 1,0 % C och 0,35% CaF,, och maldes sedan för att ge ett råmaterial med en rest ev 3,2 % på en sikt med en meekvied ev so mm. Rämaterialet formades till kakor vilka efter grundlig torkning brändes vid 14oo°c för ett fremetälle en kiimker med em fri kelkheir ev 0,8 % och med följande oxidsammansättningt sio, 19,0 % Alzös 6,5 Fezoš 2,6 Ca0 65,5 so, 2,5 Kzo 0,95 Na7O Û,24 0,20

Claims (12)

13 448 230 Patentkrav

1. Portland-cementklinker, som innehåller (a) sulfat, (b) ulkalimetall och (c) halogen, k ä n n e t e c k n a d därav, att sulfatet (a) är närvarande i en mängd av 0,33 till 5 viktpro- cent av klinkern, alkalimetallen (b) är närvarande i ett förenat tillstånd och i en mängd (uttryckt som ekvívalenten Na2O) från 0,1 till 3 viktprocent av klinkern och halogenen (c) är närvarande i ett förenat tillstånd och i en mängd av 0,01 till 1 viktprocent av klinkern och i att kiseldioxidförhållandet hos klinkern inte är större än 2,80.

2. Klinker enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att den innehåller halogen i en mängd av 0,1 till 1,0 viktprocent av klinkern.

3. Klinker enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k - n a d därav, att klinkerna innehåller fluor som nämnda halogen.

4. Klinker enligt kraven 1, 2 eller 3, k ä n n e t e c k - n a d därav, att den innehåller alkalímetall i en mängd (uttryckt som ekvivalent Na2O] från 0,4 till 2,0 viktprocent av klinkern.

5. S. Klinker enligt något av kraven 1-4, k ä n n e t e c k - n a d därav, att alkalimetallen väsentligen är kalium eller en blandning av kalium och natrium.

6. Klinker enligt något av kraven 1-5, k ä n n e t e c k - n a d därav, att den innehåller sulfat i en mängd av från 2,0 till 4,0 viktprocent av klinkern.

7. Klinker enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d därav, att den innehåller fluor i en mängd av 0,15 till 0,30 viktprocent av klinkern och innehåller alkalimetall i en mängd (uttryckt som ekvivalenten Na20) från 0,60 till 1,0 viktprocent av klinkern.

8. Klinker enligt något av kraven 1 till 7, k ä n n e t e c k n ä d därav, att den innehåller kalciumlang- beinit.

9. Klinker enligt något av kraven 1 till 8, k ä n n e t e c k n a d därav, att den har en trikalciumalumi- nathalt större än 5 viktprocent.

10. . Förfarande för framställning av Portland-cement-klinker enligt något av kraven 1-10, vilket förfarande omfattar värmning till partiell smältning av en blandning av material innehållande i huvudsak kalk och kiseldíoxid tillsammans med en mindre del ald- miniumoxid och järnoxid, i närvaro av (A) sulfatinnehällande material, (B) alkalimetallinnehållande material, och (C) halo- .--'\ 4 48 230 14 geninnehâllande material, k ä n n e t e c k n a t därav, att värmníngen åstadkommes under betingelser så att det kvarhålles i klinkern (a) sulfat i en liten mängd av 0,33 till 5 viktprocent av klinkern, (b) alkalimetall i förenat tillstånd och i en mängd (uttryckt som ekvivalenten Naz0) från 0,1 till 3 viktprocent av . ag, klínkern och (c) halogen i ett förenat tillstånd och i en mängd av 0,01 till 1 viktprocent av klinkern, varvid kiseldioxidför- ' ^ hållandet i klinkern är inte mer än 2,80. 0 k ä n n e t e c k n a t därav, att det sulfatinnehållande materialet omfattar kalcium- sulfat, ett hydrat av kalciumsulfat, ett alkalimetallsulfat, ett

11. Förfarande enligt krav 10, alkalimetallkalcíumdubbelsulfat eller en blandning av några av dessa.

12. Förfarande enligt krav 10 eller 11, k ä n n e t e c k - därav, att kalcíumflurid utnyttjas som det hä10geUíHfle' hållande materialet. flat