SE448153B - Klyv- eller kapklinga - Google Patents

Description

448 155 hårdmetallskär, vilket gör att förslitningen blir liten och uppehållen för klingbyten färre. Det är här vanligt att låta sâgbladens diameter variera mellan 0,7 och 1,2 meter samt att tilldela hårdmetallskären en bredd som varierar mellan 4 och 5 mm och där plåttjockleken för skivan är vald mellan 3 och 4 mm.

Som tidigare omnämnts kommer i första hand den yttre delen av kapklingan att bli varm under sågningen och denna värmealstring förorsakar att ski- vans periferi utvidgar sig. En sådan lokal utvidgning medför risk för att skivans tandade perifera kantparti skall bli skevt. Skevheten medför att sâgspårets bredd ökar, med minskat sågutbyte som följd, i kombination med risk för svåra vibrationer, som i värsta fall kan leda till haveri. Även andra medel har föreslagits för att kunna nedbringa tendensen till skevhet hos kapklingans tandande perifera kantparti på grund av värmekon- centrationen i periferin härrörande från själva kapningen samt därjämte den friktionsvärme som en skev kapklinga alstrar mot snittytan. Som ett exempel härpå kan nämnas termisk sträckning av skivans centrala delar.

Någon enkel effektiv lösning på detta problem har dock inte hittills föreslagits.

REDOGURELSE FUR FURELIGGANDE UPPFINNING.

TEKNISKT PROBLEM Det är således ett kvalificerat tekniskt problem att kunna skapa sådana förutsättningar för en kapklinga att denna väsentligen oberoende av ter- misk expansion i materialet vid kapskivans tandande perifers kantparti ändå kan arbeta utan eller i vart fall nästan utan nämnvärd skevhet och därmed sammanhängande risk för haverier.

Det är ett kvalificerat tekniskt problem att kunna skapa sådana förut- sättningar att under bibehållande av en icke skevande kapklingas tandade kantparti, trots värmeutveckling i nämnda kantparti, ändå kunna skapa förutsättningar för att minska skivans tjocklek och dessutom skärspårets bredd. Det är helt uppenbart att till och med en liten minskning av skär- spârets bredd ger en avsevärd ökning av utbytet från sågad stock eller li nande.

Det är ett kvalificerat tekniskt problem att i anslutning till en roter- bar kapklinga kunna skapa sådana förutsättningar och vidtaga sådana åt- gärder att skivan och dess perifera kantparti stabiliserat sig själv av centrifugalkraften.

Det är vidare ett tekniskt problem att under beaktande av vad som ovan nämnts kunna skapa sådana förutsättningar att en i och för sig tunn skiva med perifert orienterade tänder kan utsättas för starka krafter under kapningsförloppet.

Det är vidare ett tekniskt problem att kunna skapa sådana förutsättningar i anslutning till en roterbar kapklinga att skivan och dess tandande perifera kantparti får en stabiliseringseffekt, som ökar i beroende av varvtalet och där stabiliseringseffekten endast obetydligt påverkas av uppträdande skärkrafter under kapningsförloppet. ..._..-.....-...._.............,. . _ e-, ...,.....,-_.._._..._:_...._....._,..«,... ...W _ _ ., _ -....,..,.. ___... -.____.,,,,.--.__ ._ . . , >.................. ' 448 155 Det är ett tekniskt problem att kunna skapa en roterbar kapklinga som är så beskaffad, att den kan bringas att rotera snabbare än nu förekommande kapklingor, så att den på grund av uppträdande centrifugalkrafter till- delas en stabiliserande effekt och roterar därmed stabilare, utan att bli utsatt för stora vibrationer, och därjämte kunna öka avverkningshastig- heten eller matningshastigheten.

Det är ett kvalificerat tekniskt problem att kunna skapa en roterbar kapklinga där skivan kan göras tunnare än tidigare kapklingors skivor, och där dessutom skivans diameter kan väljas större, så att såväl större stockar kan avkapas eller klyvas som att matningshastigheten kan ökas.

Det är vidare ett tekniskt problem att enkelt kunna forma materialdelarna mellan intilliggande spår så att dessa får en väl avpassad form och att i dessa materialdelar kan upptagas från kapning härrörande krafter, drag- krafter eller tryckkrafter.

Det är vidare från ovan angivna tekniska problem i och för sig ett fri- stående tekniskt problem_att kunna skapa sådana förutsättningar att mot varandra vettande ytor i utbildade spår i kapskivan blir så anordnade att den ena materialdelen inte kan förskjuta sig vinkelrätt mot skivans plan och fritt ifrån den intillvarande materialdelen utan att dessa orienteras och styres i förhållande till varandra.

Det är vidare ett tekniskt problem att kunna skapa sådana förutsättningar att om den ena materialdelen blir något sidoförskjuten i förhållande till den intilliggande så skall någon utskjutande kant inte kunna greppa tag i det för kapning avsedda materialet.

Det är vidare ett tekniskt problem att kunna skapa sådana förutsättningar att gjorda urtagningar i skivan kan fyllas med ett endast små krafter upptagande medel eller material, så att den ena materialdelen inte kan förskjuta sig vinkelrätt mot skivans plan och fritt ifrån den intillva- rande materialdelen utan att dessa orienteras och styres i förhållande till varandra.

Slutligen bör det beaktas att det är ett tekniskt problem att effektivt och hållbart kunna fästa i och för sig smala hårdmetallskär till en än smalare skiva enär denna infästning redan vid nu vanliga storlekar är besvärande och svår.

LUSNINGEN.

Föreliggande uppfinning anvisar nu en kapklinga, och då speciellt en cirkelformad kapklinga, som uppvisar en för rotation avsedd skiva med ett e i ett rotationscentrum anordnat fästorgan och perifert orienterade tänder eller liknande, varvid i skivan är utbildade från skivans inre del och mot dess periferi sig sträckande spår eller urtagningar för att forma mellan intilliggande spår orienterade långsträckta skivan tillhöriga materialdelar.

Enligt uppfinningen skall den uppvisa de i patentkravets 1 kännetecknande del angivna kännetecknen.

Uppfinningen anvisar vidare, som en lämplig utföringsform, att tilldela skivan och kapklinga de i underkraven angivna kännetecknen. ' 448 153 FURDELAR.

De fördelar som främst kan få anses vara kännetecknande för en kapklinga i enlighet med föreliggande uppfinning är att härigenom har det skapats förutsättningar för att på ett enkelt sätt kunna upptaga av centrifugal- krafter och värmevariationer, härrörande längdförändringar i skivans perifera kantparti genom att anvisa en specifik, elastisk zon i anslut- ning till skivans inre del och härigenom skapas förutsättningar för att kunna nedbringa skivans tjocklek och kaptändernas bredd samt öka klingas diameter samt öka klingans hastighet, utan att klingan av längdföränd- ringen i det perifera kantpartiet uppvisar besvärande skevhet och/eller ger upphov till vibration.

Det som främst kan få anses vara kännetecknande för en kapklinga i enlig- het med föreliggande uppfinning anges i det efterföljande patentkravets 1 kännetecknande del.

KORT FIGURBESKRIVNING En för närvarande föreslagen utföringsform, uppvisande de för förelig- gande uppfinning signifikativa kännetecknen, skall närmare beskrivas med hänvisning till bifogad ritning där; figur 1 visar i planvy en cirkulär kapklinga med ett antal från en inre del och mot ett tandat perifert kantparti sig sträckande spår utbildade i enlighet med föreliggande uppfinning, figur 2 visar i planvy och i förstorad skala några mellan in- tilliggande spår orienterade, långsträckta, skivan tillhöriga materialdelar i enlighet med föreliggande uppfinning, figur 3 visar i sidovy och starkt schematiskt en för närvarande föreslagen anordning för att utbilda spåren i skivan figur 4 visar i planvy och i stark förstoring en första spår- form avsedd att möjliggöra en orientering av mot va- randra vettande kantytor för spåret så att den ena materialdelen icke kan förskjuta sig vinkelrätt mot skivans plan nämnvärt i förhållande till den andra materialdelen. figur 5 visar i planvy och i stark förstoring en andra spârform avsedd att möjliggöra en orientering av mot varandra vettande kantytor för spåret så att den ena material- delen icke kan förskjuta sig vinkelrätt mot skivans plan nämnvärt i förhållande till den andra materialde- len. figur 6 visar ett snitt genom ett spår för vågformen enligt figur 4 och 5, - figur 7 visar i planvy och i stark förstoring en tredje spär- form avsedd att möjliggöra en orientering av mot va- randra vettande kantytor för spåret så att den ena materialdelen icke kan förskjuta sig vinkelrätt mot skivans plan nämnvärt i förhållande till den andra materialdelen, _,_._s.._ - ._ .... .._ .~ _ - »- -____.__._. V u, 448 153 figur 8 visar ett förstorat snitt genom ett alternativt spår och figur 9 visar i planvy en del av skivans perifera kantparti illustrerande infästningen av hårdmetalltänder.

BESKRIVNING ÖVER NU FURESLÅGEN UTFURINGSFORM.

Med hänvisning till figur 1 visas således i planvy en cirkulär kapklinga 1 uppvisande en för rotation avsedd skiva 2, med ett i ett rotationscent- rum 3' anordnat fästorgan 4, i form av ett hål, avsett att trädas omkring en i figuren ej visad axel. Vidare förefinns ett antal perifert oriente- rade tänder 5, vilka med fördel kan utgöras av hårdmetalltänder. Därjämte är i skivan utbildade ett antal från skivans 2 inre del 3 och mot skivans tandade perifera kantparti 6 sig sträckande spår, av vilka endast fyra givits hänvisningsbeteckningen 7, 8, 9 och 10. Spåren är likformigt för- delade och utföringsexemplet anvisar trettiosex sådana spår. Genom spåren formas mellan intilliggande spår 7, 8 orienterade, längsgående och skivan 2 tillhöriga materialdelar, och där delen mellan spåren 7, 8 givits hän- visningsbeteckningen 11. Då övriga materialdelar är identiska beskrives här enbart denna materialdel 11 samt intilliggande materialdel 11'.

Spåren 7, 8 är visade raka orienterade väsentligen tangentiellt vid den inre delen 3 och riktade väsentligen radiellt vid skivans periferi 6.

Föreliggande uppfinning anvisar, vilket tydligare framgår från figur 2, att vid sidan av en linje 12, sträckande sig mellan rotationscentrum 3' och ett materialdelens 11 mot det perifera partiet 6 vettande parti 11a, förefinns en zon 13, företrädesvis minst en materialzon, anpassad att vid uppträdande hög belastning fullständigt elastiskt eller i vart fall hu- vudsakligen elastiskt utan eller väsentligen utan formförändring i sidled kunna upptaga huvudsakligen samtliga av centrifugalkrafter, värmevaria- tioner, m.m. härrörande längd- och/eller formförändringar verkande främst i skivans perifera kantparti 6.

Uppfinningen utgår ifrån att belastningen eller pâkänningen i zonen 13 skall vara hög, speciellt mycket hög, men ändå ligga inom materialets elastiska egenskaper. Skulle belastningen överskrida det elastiska områ- det och gå över till det plastiska omrâdet, d.v.s."huvudsakligen elas- tiskt", så ligger även detta inom uppfinningens ram. Relativt liten kraft skall i varje zon 13 kunna ge en stor vinkeländring mellan en linje, zonen 13 rotationscentrum 3', och en linje zonen 13 partiet l1a.

Den omständigheten att här anges “stor vinkeländring" skall inte betrak- tas absolut utan relateras till tidigare kända vinkeländringar vid be- lastning av kapskivor, där dessa är ytterst små och knappt mätbara.

Uppfinningen anvisar vidare att skivan 2 skall vara utbildad med ett flertal mycket smala och tunna spår 7, 8, 9 och 10, företrädesvis med en längd inom området motsvarande knappt halva till hela klingans radie. Här föreslås som exempel en variation inom området 0,4~0,8 ggr klingans radie HRM.

Zonen 13 är belägen på ett avstånd ungefärligen svarande mot mindre än halva skivans radie från rotationscentrum 3' eller från tänderna 5 448 153 räknat. Här föreslås som exempel en variation inom området 0,2-0,5 ggr klingans radie "R“.

Det är enligt uppfinningen lämpligt göra det tandade perifera kantpartiet 6 så smalt som möjligt och låta spåren 7, 8, 9 och 10 sträcka sig så långt ut som möjligt, men mot denna teori talar den praktiska erfarenhe- ten att partiet 6 skall styra och hålla tänderna 5. Partiets 6 bredd "b" och dess relation till materialtjockleken blir därför en avvägningsfråga i beroende av materialval för skivan, dess rotationshastighet och de för- väntade krafterna vid kapningsförfarandet samt uppträdande dragkrafter i materialdelarna. na. vw' Pâ samma sätt blir zonens 13 placering och storlek en avvägning som beror på materialvalet i zonen, skivans tjocklek och zonens bredd samt förvän- tade rörelser och krafter p.g.a. rådande temperatur- och centrifugal- kraftsvariationer.

För att kunna få mot varandra vettande ytor på intill varandra placerade materialdelar att vara orienterade intill varandra även vid spänningar i partiet 6 och/eller själva materialdelen, föreslås att resp. spår skall vara helt eller delvis utbildat genom att spåret bildar en varierande vinkel mot skivans plan avvikande från en rät vinkel. Speciellt föreslås att spåret skall ha en periodiskt varierande vinkel i riktning från par- tiet 6 och mot materialzonen 13 eller vice versa.

Detta sker enligt figur 3 genom att dels spåret 7 dels spåret 8 utskäres med hjälp av en laserstråle 16 eller dylikt, som vid framställningen av spåret 7 bringas att exempelvis förskjuta sig ifrån det perifera partiet 6 mot skivans inre del 3 och under denna förskjutning tillåtas laserstrå- len 16 bilda varierande vinkel "a" mot skivan 2, där denna får variera mellan det i figur 3 med heldragna linjer visade läget 17 och det med streckade linjer visade läget 18. Vid ett spår enligt figur 4 kommer den övre raka snittlinjen 7a att vara konstant sidoförskjuten i förhållande till den undre snittlinjen 7b inom vissa partier.

I figur 5 visas ett alternativ där laserstrålen får svänga mellan sina ytterlägen 17 och 18 och där det momentana vinkelvärdet är fastställt periodiskt i beroende av laserstålens läge mellan partiet 6 och skivans inre del 3. * Den övre snittlinjen 7a' får då t.ex. en sinusform medan den nedre snitt- linjen 7b' får en motfasig sinusform.

För båda snittlinjerna enligt figur 4 och 5 gäller att ett parti i ena materialdelen kommer vid sidoförskjutning att låsa ett motsvarande parti i intilliggande materialdel och härigenom skapas förutsättningar, vilka framgår från figur 6, för att den ena materialdelen 11 endast skall kunna uppvisa en förskjutning vinkelrätt mot skivans plan i förhållande till intilliggande materialdel 11', som är beroende av spårets bredd "d" och aktuellt infallsvinkel "c“.

Från figur 2 framgår mera entydigt förutsättningarna för föreliggande uppfinning och det antages att en punkt 15 på skivans tandande perifera s kantparti 6 genom centrifugalkrafter och speciellt genom värmevaria- tioner, bringas att förskjuta sig till läget 15' pâ grund av ai 448 155 längdförändring och/eller formförändring och en sådan förskjutning utan skevhet innebär att dessa förändringarna skall överföras till och uppta- gas i zonen 13. Det är då viktigt att zonen 13 är så utformad och så belägen i förhållande till rotationscentrum 3' att maximalt antagen för- skjutning av punkten 15' vid periferin 6 kommer att kräva en elastisk eller i vart fall nästan helt elastisk deformation i zonen 13, så att vid avtagande kraftpâverkningar och/eller förskjutningar kantpartiet 6 kan i huvudsak återgå till sitt tidigare läge.

Spârets 7 bredd bör med fördel kunna väljas mycket liten och praktiskt sett torde en spårbredd av 0,2 - 0,4 mm vara att föredraga vid spârformer enligt figur 4 och 5. Vid spår med fogmaterial kan bredden ökas till 2-10 mm, företrädesvis omkring 5 mm.

Speciellt bör beaktas att föreliggande uppfinning helt allmänt även kan utnyttjas för att stabilisera en för rotation avsedd skiva med i ett rotationscentrum anordnat fästorgan, varjämte i skivan är utbildat från dess inre del och mot dess periferi sig sträckande spår eller urtagningar för att forma mellan intilliggande spår orienterade långsträckta, skivan tillhöriga materialdelar.

Vid en sådan för stabil rotation avsedd skiva föreslås då att vid sidan av en linje sträckande sig mellan rotationscentrum och materialdelens mot periferin vettande parti förefinns minst en zon, företrädesvis material- zon, anpassad att vid uppträdande hög belastning elastiskt eller i vart fall huvudsakligen elastiskt utan eller väsentligen utan formförändring i sidled kunna upptaga huvudsakligen samtliga av centrifugalkrafter och eventuella värmevariationer, m.m. härrörande längdförändringar verkande främst i skivans perifera parti 6.

Intet hindrar att i anslutning till zonen 13 och/eller i anslutning till partiet 6 låta slitsarna 7 och 8 avslutas i ett cirkulärt hål, i en bre- dare öppning eller i en ytterligare en vinkel bildande slits. Härigenom skapas förutsättningar för att få minskade spänningskoncentrationer till spårslutet och skapar förutsättningar för en lättare rörelse mellan par- tiet 11a och partiet 6 alternativt zonen 13 och den inre delen 3.

Bredden och tjockleken för partiet 6 eller avståndet mellan tänderna 5 och partiet lla är i första hand valt att upptaga dragspänningar p.g.a. rotation samt krafter vid bearbetning av för klyvning avsett material samt motstå de stötkrafter som uppstår, exempelvis vid sågning i spik, medan avståndet mellan rotationscentrumet 3' och zonen 13 är valt i bero- ende av utnyttjat material och i beroende av de dragkrafter och de böj- moment som uppträder i zonen 13 vid en förskjutning av punkten 15 till det med hänvisningsbeteckningen 15' visade läget.

Med en anordning enligt föreliggande uppfinning kommer alltså stabilise- ringen i sidled i första hand att ske automatiskt genom på periferin 6 verkande centrifugalkrafter. De av värmevariationer i periferin förorsa- kade längd- och/eller formförändringarna kommer framförallt att upptagas i anslutning till zonen 13, där en fullständig elastisk formförändring förorsakad av en relativt liten kraft är att föredraga, så att föränd- ringen därefter kan återgå till sitt ursprungliga läge. 448 153 _ 3 _ Det är således fråga om att avleda bildade deformationstendenser från skivans periferi till specifika zoner exempelvis i närheten av skivans centrum.

Med hänvisning till figur 7 visas i planvy och i stark förstoring en tredje spårform, där ett parti 20 har snittlinjen vinkelrätt till skivans 11, 11' plan, ett parti 21 har snittlinjen enligt en del av den i figur 5 visade, ett parti 22 har snittlinjen vinkelrätt till skivans 11, 11' plan samt ett parti 23 har snittlinjen enligt en annan del av den i figur 5 visade o.v.s. Snittlinjen 7a“ består således av en rak del 20, en åt höger vänd båge 21, en rak del 22 och en åt vänster vänd båge 23.

Med hänvisning till figur 8 visas ett snitt genom ett alternativt spår.

Här har materialdelens 11 snittyta 25 utbildats vinkelrätt mot materia- lets plan med sidoorienterade utkragningar 26, 27 medan materialdelens 11' snittyta 30, 31 bildar en spets 32. Spetsen 32 skall av utkrag- ningarna 26, 27 kunna förhindras att passera utanför materialdelens 11 planparallella begränsningsytor 33, 34.

Båda materialdelarna skulle kunna utformas med mot varandra vettande spetsar.

Våljes ytorna 30 och 31 att vetta med rotationsriktningen elimineras kantytans 35, 36 tendens att fastna i det för klyvning avsedda materia- let.

Enligt uppfinningen anvisas att i utrymmet mellan snittytan 25 och snitt- ytorna 30, 31 förefinns ett fogmaterial 37 och 38 för att täta utbildat mellanrum. Detta material skall vara lätt elastiskt, såsom lättmetall, plast, kitt och liknande.

Avståndet mellan delarna 11 och 11' kan då väljas något större och spe- ciellt kan mot varandra vettande ytor ha den i figur 8 för delen 11 prin- cipiellt visade vinkelräta men rakt genomgående snittytan.

Det ligger inom uppfinningens ram att utbilda den centrala delen 3 som en eller flera centrumplåtar och låta zonerna 13 utgöras av nitar, till vilka materialdelarnas 11 och 11' mot den inre delen 3 vettande partier är fästade.

I materialdelens parti lla kan slitsen 7 och/eller 8 förses med en vinkel bildande slits, en urtagning eller liknande för att få lättare rörelser i partiet lla i förhållande till partiet 6.

En zon liknande zonen 13 skulle även kunna orienteras i anslutning till delen lla.

Skivan skulle kunna framställas med olika tjocklek och/eller med mindre tjocklek eller annat material i zonen 13 än i skivan 2 för övrigt.

Zonen 13 skulle i en och samma skiva kunna utbildas som ett antal kon- centriska ringar. igu V) 448 153 Siutiigen visas i figur 9 en för närvarande föresiagen möjiighet att fästa i och för sig tunna hårdmetaiiskär tiii en i och för sig tunn ski- vas perifera kantparti. Såväi härdmetalïskäret som skivan kan vara tun- nare än nu vaniigtvis förekommande skär och skivor.

För detta ändamåi skail skivans kantparti Ga utformas med ett spår 6b, anpassat för att mottaga ett hårdmetaïiskär 50 resp. 51. Härvid bildas ett stödparti 6c, för fastiödning av skäret 50. Det föresiâs att stöd- kanten 6d skaii ha en längd som ungefäriigen motsvarar 25% av iängden för stödpartiet 6c.

Uppfinningen är givetvis inte begränsad tiii den ovan såsom exempei an- givna utföringsformen utan kan genomgå modifikationer inom ramen för uppfinningstanken iiiustrerad i efterföljande patentkrav.

Claims (8)

._..__...._._.._..__....._......-_._..,. ., , s... >...~ *|o- 448 153 PÅTENTKRAV

1. Kapklinga (1) uppvisande en för rotation avsedd skiva (2) med ett i ett rotationscentrum (3') anordnat fästorgan och perifert orienterade tänder eller liknande, varjämte i skivan är utbildade spår (7,8) eller urtagningar för att forma, mellan intilliggande spår (7,8) orienterade, skivan (2) tillhöriga, materialdelar (11, 11') k ä n n e t e c k n a d därav, 1/ 'ø.| a) att nämnda spår är anordnade att sträcka sig från nästan intill skivans (2) periferikant i riktning mot men vid sidan av rota- tionscentrum (3') för skivan, b) att resp. mellan två sålunda utbildade spår orienterad, mot centrum (3') konvergerad, materialdel (11) uppvisar en intill centrum belägen zon (13), c) att nämnda zon (13) är anpassad att vid uppträdande hög belast- ning elastiskt eller i vart fall huvudsakligen elastiskt, d.v.s. utan eller väsentligen utan permanent formförändring, kunna upptaga huvudsakligen samtliga av centrifugalkrafter, värmevariationer, m.m. härrörande längd- och/eller formföränd- ringar verkande främst i skivans perifera parti (6), d) att en materialdel (11) är skild från intillvarande materialdel med hjälp av nämnda spår, som är tilldelad en mycket liten bredd, företrädesvis från 0,2-0,4 mm, och e) att var och en av dessa zoner (13), en för varje materialdel, är orienterad omkring centrum (3') för skivan.

2. Skiva enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att zonen (13) är belägen på ett avstånd ungefärligen motsvarande mindre än halva skivans radie från rotationscentrum eller kantparti.

3. Skiva enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att materialdelarna är bildade med en mot periferin ökande bredd.

4. Skiva enligt patentkravets 1 ingress, k ä n n e t e c k n a d där- av, att spåren (7,8) är helt eller delvis utbildade genom att bilda en varierande vinkel mot skivans plan, avvikande från en rät vinkel.

5. Skiva enligt patentkravet 4, k ä n n e t e c k n a d därav, att spåret har en periodiskt varierade vinkel i riktning mot zonen eller vice versa.

6. Skiva enligt patentkravet 1 eller 4, k ä n n e t e c k n a d därav, att spåren är utbildade genom en skärning av en skiva med hjälp av en laserstrâle.

7. Skiva enligt patentkravet 1 eller 4, k ä n n e t e c k n a d därav, att för snittytan i spåret är minst en materialdel spetsformad.

8. Skiva enligt patentkravet 1 eller 4, k ä n n e t e c k n a d därav, att mellanrummet eller spåret mellan två materialdelar är fyllt med ett sma krafter upptagande fogmaterial. /l/