SE448045B - Sett att utfora signalbandkompression, isynnerhet vid faksimiloverforing - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 40 2 448 045 Enligt ett känt förfaringssätt väljes ett tillåtet antal refe- rensbildelement likformigt och kontinuerligt bland de perifera bildelementen vid det för förutsägning avsedda bildelementet.

Eftersom ett flertal referensbildelement finnes med i huvudsak samma egenskaper eller bildinformation som det förutsagda bild- elementet, uppnås med detta förfaringssätt otillräcklig band- kompression.

En förbättring härvidlag erhålles med ett sätt som erhållit de i patentkravet angivna kännetecknen. Enligt uppfinningen erhålles information i möjligaste mån från olika begränsningslinjer hos ett förutsagt bildelement i och för ökning av förutsägnings-ko- incidenshastigheten och även ökning av bandkompressionsförhål- landet. För uppnående av detta resultat väljes referensbildele- ment ej enbart från en grupp bildelement i närheten av det förut- sagda bildelementet (bildelement av första ordningen) utan även från en grupp bildelement av ordningar som är högre än eller li- ka med den tredje ordningen (bildelement med inget skuggat sam- band med det förutsagda bildelementet) genom uteslutning av bild- element, som ligger på förlängningar av det förutsagta bildele- mentet och bildelementen av första ordningen (bildelement med skuggat samband med det förutsagda bildelementet, som i fortsätt- ningen benämnes skuggade element). Till och med med ett begrän- sat antal dylika referensbildelement erhålles därför stor infor- mationsmängd, som säkerställer mera exakt förutsägning av värdet hos ett förutsagt bildelement och ökar bandkompressionsförhål- lande.

Uppfinningen beskrives närmare nedan i exempelform med ledning av åtföljande ritning, där fig. 1 visar ett exempel på arrange- manget av ett förutsagt bildelement och referensbildelement enligt en känd metod för adaptiv förutsägning, fig. 2 ett block- schema för en faksimilsändare, pâ vilken uppfinningen är till- lämpad, fig. 3 ett arrangemang med ett förutsagt bildelement och dess perifera bildelement och fig. 4a-4d anordningar med ett för- utsagt bildelement och valda referensbildelement, som användes vid förfaringssättet enligt uppfinningen för adaptiv förutsägning.

För att lättare förstå uppfinningen definieras nedan några tek- niska uttryck, som användes i föreliggande fall. a) Om ett ursprungligt tvâdimensionellt, för överföring avsett teckenbildplan uppdelas i en grupp oändligt små områden med 10 15 20 .25 30 3.3 HO 5 448 o45 konstant mellanrum på sådant sätt, att det täckes med dessa områden, definieras ett dylikt oändligt litet område såsom ett bildelement. b) När ett teckenbildplan avsökes och läses, definieras bild- elementets lästa värde som bildelementets färg. c) Ett bildelement, som blir föremål för föreliggande signal- omvandling i och för undertryckning av redundans, definieras 'såsom ett förutsagt bildelement. d) Ett bildelement, som säges förutsäga färgen hos ett förut- sagt bildelement och avsökes före det förutsagda bildelementet, definieras såsom referensbildelement. e) Det förutsagda bildelementet definieras såsom ett bildele- ment av ordningen noll. Bildelement, som bildar en första slinga eller grupp och omger och är i beröring med bildelemen- tet av ordningen noll antingen genom en punkt- eller linjekon- takt, definieras såsom bildelement av första ordningen. Bild- element som bildar en nzte slinga eller grupp och omger och är i beröring med ett bildelement av nzte ordningen antingen ge- nom en punkt- eller linjekontakt, definieras såsom bildelement av nzte ordningen. f) Om ett bildelement förutsättes vara en figur, definieras figurens mittpunkt såsom bildelementets mitt. g) Om mittpunkten på något referensbildelement av lägre ord- ning än.n:te ordningen ej ligger på en linje, som förbinder mittpunkten på ett förutsagt bildelement A och mittpunkten på ett referensbildelement B av nzte ordningen, säges bildelemen- tet B ej ha något skuggat samband med förutsagda bildelementet A.

Under den preliminära proceduren vid den adaptiva förutsäg- ningen säges, att högre förutsägnings-koincidenshastighet upp- nås i enlighet med att antalet referensbildelement göres större.

Enligt nyare teknik användes ett till tolv referensbildelement. Även om det är möjligt att använda flera än tolv referensbild- element, är detta sällan fallet, eftersom förutsägningsanord- 10 15 20 25 30 35 H0 448 045 ningen blir skrymmande och man ej kan förvänta någon markerad ökning i koíncidenshastighet trots förutsägningsanordningen större kapacitet. Även om ett fall med tolv referensbildele- ment kommer att beskrivas i det följande i förklarande syfte, kan uppfinningen även tillämpas på ett fall med annat antal bildelement.

Enligt uppfinningen, som hänför sig till ett förfaringssätt att välja referensbildelement, som användes för alstring av en signal för förutsägning av koincidens eller icke-koincidens medelst en binär signal, som uppnås genom avsökning av ett ty- piskt teckenbildmanuskript, användes en anordning som möjlig- bör högre redundansundertryckning av bildinformation än tidi- gare och därmed medför stor bandkompression.

Vid konstruktion av en förutsägningsanordning är antalet refe- rensbildelement begränsat. Man har hittills ansett, att bild- elementen i närheten av ett förutsagt bildelement står i ett stort inbördes förhållande till det senare och att det är rim- ligt att välja referensbildelement kontinuerligt i närheten av det förutsagda bildelementet. Fig. 1 visar ett exempel på ett arrangemang med referensbildelement enligt denna princip, varvid ett förutsagt bildelement är betecknat med 11, medan en genom snedstreckade referensbildelement. linjer angiven del 12 betecknar en grupp Med ett begränsat antal referensbildelement väljes enligt upp- finningen referensbildelement bland de bildelement, som inne- håller information om riktningen för färggränslinjen hos en ursprunglig bild och som ej har något skuggat samband med det förutsagda bildelementet, i stället för att väljas kontinuerligt bland bildelementen i närheten av det förutsagda bildelementet, varigenom förutsägning-koincidensgraden befrämjas avsevärt.

Fig. 2 visar ett blockschema med de kopplingselement, som er- fordras för en faksimilsändare, på vilken uppfinningen tilläm- pas. Bildinformationen på ett teckenbildmanuskript 1 belyses med en avsökande ljusfläck från en ljuskälla 2. Det reflekte- rade ljuset överföres via en lins 3 till ett fotoelektriskt om-_ vandlarelement 4, där det omvandlas till en elektrisk signal i beroende av ljuset och manuskriptets skuggning (svart och 10 15 20 25' 30 35 H0 5 448 045 vitt). Den elektriska signalen för varje bildelement kodas till ett binärt värde av antingen 0 eller 1 medelst en binär kodare 5 och lagras i ett minne 6 i en form, motsvarande bild- elementgruppen. Referensbildelement väljes med ledning av de i minnet lagrade bildsignalerna för alstring av en förutsäg- ningssignal för ett förutsagt bildelement. Deras binärvärde- mönster överföres till en förutsägningsanordning 7. Ju större antalet referensbildelement är, desto bättre är vanligen förut- sägning-koincidensgraden. Men till följd av inskränkningen på grund av för närvarande tillämpad apparatteknik väljes antalet normalt från ett till tolv. Sedan referensbildelement valts_ på några olika ställen i förhållande till det förutsagda bild- elementet, utföres förutsägningen av det senare medelst anord- ningen 7. Med ledning av svart-vittkombinationen av referens- bildelementen, vare sig det förutsagda bildelementet är svart eller vitt, sker förutsägningen med en sannolikhet av P% (P250%).

I förutsägningsanordningen är en förutsägningstabell eller lo- gisk funktion inbyggd, medelst vilken färgen hos det förut- sagda bildelementet avgöres med ledning av referensbíldelemen- tens färgkombination. Resultatet av förutsägningen omvandlas till en 0- eller 1-signal och överföres till en komparator 8.

Bildsignalerna i form av binära värden lagras i minnet 6, medan signalen för det förutsagda bildelementet överföres till kompa- ratorn. Komparatorn 8 jämför det mottagna förutsagda värdet med det aktuella värdet och alstrar en koincidenssignal, t.ex.

O, när de båda värdena är lika, eller alstrar en icke-koinci- denssignal, t.ex. 1, när de båda värdena ej är lika. Koinci- dens- eller icke-koincidenssignalen tillföres en kodare 9. Den i komparatorn 8 alstrade koincidens- och icke-koincidenssignal- serien kodas i kodaren 9, varvid olika kodningssystem kan an- vändas. Den kodade bildsignalen lagras temporärt i ett buf- fertminne och överföres via en modulator-demodulatorenhet till en mottagare, när så kräves. På mottagarsidan äger omvänd pro- cedur rum i jämförelse med proceduren på sändarsidan i och för reproduktion av bildsignalen, som sedan överföres till en tryck- anordning för reproduktion av en bild.

I det.följande förklaras ett fall med val av tolv referensbild- element. Med hänsyn till figf 2 sker val med ledning av de i minnet 6 lagrade referensbildelementen. a nu oo 10 ß' 20 25 50 35 Ä0 448 045 6 '= Fig. 3 visar periferin av ett förutsagt bildelement 21, som anges genom markeringen() i minnet 6. För att lättare förstå uppfinningen är bildelementen anordnade på samma sätt som på det ovan angivna manuskriptet. I fig. 3 betecknar pilen 20A huvudavsökningsriktningen, medan bilen 20B betecknar underav- sökningsriktningen.

Enligt känd teknik, där antalet referensbildelement är begrän- sat till tolv, väljes referensbildelement 221, 22J, 22K, 22L, 22M, 22P, 22Q, 22R, 228, 22T, 22W och 22X för det förutsagda bildelementet 21. Med hänsyn till bildelementen av den andra ordningen står elementen 22I, 22K, 22k och 22W i skuggat sam- band till det förutsagda bildelementet 21 till följd av närva- ron av elementen 22Q, 22R, 228 och 22X. I föreliggande fall användes dessa bildelement ej enligt uppfinningen, eftersom de har skuggat samband, såsom referensbildelement, men elementen av den tredje ordningen, som ej har något skuggat samband med det förutsagda bildelementet, användes därför, så att förutsäg- nings-koincidensgraden ökas. Fíg. 4 visar utföringsformer för val av dylika referensbildelement. Vid varje utföringsform är antalet referensbildelement begränsat till tolv och minst ett referensbildelement användes av en ordning, som ej är lägre än eller lika med den tredje ordningen.

Fig. Na visar en typisk utföringsform. Av de i fig. 3 visade bildelementen användes elementen 22B, 22F, 22H, 22J, 22L, 22N, 22P, 22Q, 22R, 22S, 22T och 22X. Kompressionsgraden förbättras avsevärt i jämförelse med tidigare exempel, vid vilket tolv referensbildelement användes enligt känd teknik.

Fig. Hb visar en utföríngsform, där referensbildelement väljes inom tre avsökningslinjer, som inbegriper det förutsagda bild- elementet 21.

Fig. Hc och Hd visar modifikationer av fig. Na. Fig. Hc åskåd- liggör ett fall, då ett bildelement 22C användes i stället för elementet 22J, medan fig. Hd åskådliggör ett fall, då bildele- ment 22C och 22E användes i stället för elementen 22J och 22L.

Orsaken till ökningen av förutsägning-koincidensgrad,när de valda referensbildelementen ej har något skuggat samband, är 10 7 448 045 t.ex. vid jämförelse av elementet 22W med 22X att det förut- sagda värdet hos bildelementet 21 påverkas av färgen hos re- ferensbildelementet 22X avsevärt mera än av färgen hos elemen- tet 22W och vidare att referensbildelementen utan något skuggat samband innehåller färginformation om riktningen för den ur- Under förutsättning, att det totala antalet referensbíldelement begränsas, är det därför möjligt att öka koincidensgraden genom att välja desamma bland referensbildelement utan något skuggat samband med ett förut- sagt bildelement. sprungliga bildens gränslinje. o» ao

Claims (1)

1. 448 045 8 I Patentkrav ' : Sätt att utföra bandkompression vid överföring av signaler, i synnerhet faksimilesignaler, varvid en förlaga avsökes enligt ett raster och förutom ett värde, motsvarande varje bildelement i rastret, ett förutsagt värde bestämmes i beroende av val av referensbildelement, som befinner sig i närheten av ett bildele- ment, som skall förutsägas, medan resultatet av en jämförelse mellan det avsökta värdet och det förutsagda värdet överföres såsom komprimerad information, k ä n n e t e c k n a t av att såsom referensbildelement sådana bildelement väljes, vilka av- sökts före bildelementet, som skall förutsägas, och vilka gränsar till detta bildelement och ligger på en slinga av första ordningen, som omger detsamma, jämte sådana bildelement, som ligger pâ en slinga av en tredje eller högre ordning omkring bildelementet, som skall förutsägas, och är enbart de bild- element, vid vilka på förbindningslínjen mellan deras yt- mittpunkt och ytmittpunkten på bildelementet, som skall förut- sägas, någon ytmittpunkt på något annat referensbildelement på en slinga av lägre ordning ej uppträder. . .... ...,,.-.-.~. .-,,_,.. .