SE447788B - Mekanisk bio-feed-back autotraktionsbenk - Google Patents

Description

447 788 Denna kända autotraktionsbänk ger i många fall goda resultat, men den har vissa begränsningar. Bänken är huvudsakligen endast lämpad för behandling av diskbråck, speciellt diskbråck i lumbal- eller ländryggsomrâdet, däremot är bänken inte lämpad eller föga lämpad för behandling av mjukdels- och skelettskador i bröstryggsområdet (torakal-) eller halsryggsomrâdet (cervikal-). I många fall kan patienten på grund av sin skelettskada ha svårt att nå och gripa de vid huvudänden av bänken monterade dragstängerna. Andra patienter kan pä grund av bristande kroppsstyrka ha svårt att genom egen armkraft ästakomma den för behandlingen nödvändiga sträckkraften. Patienter med smärtor kan även i sitt horisontella eller väsentligen horisontella läge ha svårt att hitta ett läge där smärtan har ett minimum.

Den andra huvudtypen av traktionsbänkar eller traktions- instrument, vid vilken patienten helt eller delvis hänger fasthakad i en hvudgrimma, ett bröstbälte eller liknande fästorgan ger vanligen en mer komplett behandling av hela ryggraden, men denna typ av traktionsbänk saknar i sin tur den förstnämnda typens möjlighet för patienten att söka sig fram till ett bästa läge eller ett läge med smärtminimum, den saknar möjligheten att efter fritt val höja eller sänka fotänden resp. huvudänden oberoende av varandra, och den saknar möjlighet till den flexibla och fluktuerande dragkraft som patienten vid den förstänmnda typen av traktionsbänk efter eget fritt val kan åstadkomma genom att själv variera kraftutövningen i armarna. Vissa traktionsinstrument av denna andra huvudtyp är utförda så att patienten sitter, står eller hänger fritt, andra instrument är utformade med en solid bänk, på vilken patienten vilar under det att bänken tippas till större eller mindre vinkel, varigenom sträckkraften varieras i motsvarande mån. I båda fallen föreligger de nämnda olägenheterna och bristerna.

Denna uppfinning avser att lösa de nämnda problemen och olägenheterna vid de tidigare kända traktionsbänkarna och att åstakomma en allsidigt verkande mekanisk autotraktionsbänk för behandling av skelett- och mjukdelsskador, vilken kombinerar fördelarna med de nämnda tvâ huvudtyperna av traktionsbänkar, och vilken samtidigt saknar bristerna och olägenheterna hos nägondera av é? 447 788 desamma.

Vid försök att kombinera de båda nämnda huvudtyperna av traktionsbänkar stöter man emellertid pä en del olika tekniska problem. För att patienten lätt ska kunna komma upp pä bänken dä den befinner sig i horisontalläge är det av vikt att bänken inte är högre än en normal behandlingsbänk, t ex en fast horisontell traktionsbänk.

Samtidigt finns det krav på att bänken i upptippat läge å ena sidan inte med sin ena ände kommer för högt och å andra sidan att den inte med sin andra ände slär i golvet. Vidare får inte svängningspunkten vara belägen alltför långt åt ena änden, t ex fotänden, eftersom bänken då blir ostadig, vilket kan äventyra behandlingen genom att patienten då upplever en osäkerhetskänsla och spänner sig. Vidare kan det inte tillåtas att bänken vid tippning får en på sådant sätt förskjuten tyngdpunkt, att bänken som helhet blir starkt ojämnt belastad. Inte heller kan det tillåtas att traktionsbänkens stödhjul eller stödben för att bibehålla stabiliteten flyttas ut alltför långt, då de i sådant fall kan riskera att hindra en fri rörelse för läkare och behandlingspersonal runt bänken.

Vid den ovan nämnda typen av autotraktionsbänk, där fotänden och huvudänden är fritt svängbara något stycke uppåt och nedåt oberoende av varandra uppkommer speciella problem, genom att medlen för att åstadkomma denna svängning måste bilda en stabil hållpunkt gentemot traktionsbänkens bärram, och genom att dessa medel företrädesvis är placerade mellan patientens liggunderlag och bänkens bärrem och därvid sitter hindrande i vägen för de ytterligare nödvändiga organen för upptippning av bänken.

Uppfinningen avser sålunda en autotraktionsbänk bestående av en bärrem som uppbär ett liggunderlag för patienten, där liggunderlaget är delat i ett huvudparti och ett fotparti i bänkens längdled och där såväl huvudpartiet som fotpartiet är anordnade att kunna svängas i viss vinkel uppåt och/eller nedåt från ett upphängningsorgan beläget mellan huvud- och fotpartierna, och där organ för att åstadkomma svängningen uppåt och/eller nedåt är monterade mellan bärramen och respektive huvud- och fotparti. Bänken enligt uppfinningen är avsedd att kunna användas vid behandling av en många olika typer av mjukdels- och skelettskador, vare sig skadorna är belägna i benen, ländpartiet, 447 788 höftpartiet, bröstpartiet eller halspartiet, och där bänken kan användas för även för patienter med så svaga kroppkrafter eller med sådana smärtande skador, att patienten inte kan själv kan åstadkomma traktionskraften med sina armar.

Vid en speciell utföringsform av uppfinningen är åtminstone endera av huvudpartiet eller fotpartiet, företrädesvis huvudpartiet, dessutom anordnat att kunna svängas åt ena eller andra hållet kring en längsgående central axel, varigenom speciella behandlingseffekter kan åstadkommas och man får optimala möjligheter att hitta ett behand- lingsläge där patienten upplever ett smärtminimum, varvid en muskelavlastning erhålls i stället för den vanliga smärtspasm som uppkommer som en reaktion i kroppens mjukdelar vid en mekanisk kon- flikt mellan hård substans och smärtkänslig vävnad i kroppen. Bänken är även avsedd att kunna användas som en vanlig mobiliseringsbänk och för speciella medicinska behandlingsmetoder där överkroppen på en patient bör vara lutad nedåt, t ex vid posturalt dränage mm.

Enligt uppfinningen är huvudpartiet monterat vippbart åt ena eller andra hållet (X) kring en central längsgående axel i liggunderlaget och är anordnat att kunna vippas åt ena eller andra hållet oberoende av svängningen av huvud- och fotpartierna och är låsbart i önskat vippningsläge och ligg- underlaget är anordnat att i sin helhet kunna tippas uppâtdoberoende av den eller de svängningsrörelser (ß(,ß) som inställs med huvud- och/eller fot- partierna i liggunderlaget. Bärremmen till tnaktionsbänken är för ändanålet utformad som en bärande bottenram, mot vilken en bänkram tillsammans med liggunderlaget för patenten är svängbart monterad. Bänkramen är även anord- nad att kunna ställas in i valfritt läge upptippad från bottenramen och under bibehållen styrning i bänkens längdled av bottenramen. Medel finns monterade mellan bänkramen och liggunderlaget för att åstadkonma svängningsrörelser uppåt och/eller nedåt hos huvud och/eller fotpartierna och sidovippningen av huvudpartiet och medel finns även monterade mellan bottenramen och den sväng- bara bänkramen för upptippningen av bänkramen med liggunderlaget. Hela ligg- underlaget är dessutom anordnat att kunna höjas och sänkas oberoende av de inställningar som görs av huvud- och fotpartierna och oberoende av tippningen av bänkramen med liggunderlaget. 447 788 Lämpligen är svängningspunkten mellan bottenramen och bänkramen anordnad pa en relativt hög nivå, t ex ett litet stycke under liggunderlaget, och för att möjliggöra en upptippning av bänkramen en väsentlig vinkel är därjämte svängningspunkten mellan botten- och bänkramarna anordnad vid ett ställe mellan huvud- och fotpartiernas 'gemensamma svängningsaxel och liggunderlagets fotände så belägen att liggunderlaget vid fullt upptippad bänkram är beläget alldeles intill golvplanet. Samtidigt är det tillsett att svängningspunkten är förlagd så långt i riktning mot den nämnda gemensamma svängningsaxeln, att tyngspunkten för bäddunderlaget med patient i fullt upptippat läge ligger ett väsentligt stycke innanför det av bärbenen eller bärhjulen begränsade området, och att bärbenen eller bärhjulen är belägna inom den av bottenrammen, bänkramen eller liggunderlaget bestämda golvytan.

Ytterligare fördelar ändamål och fördelar med uppfinningen kommer att framgå av den följande detaljerade beskrivningen, i vilken kommer att hänvisas till bifogade ritningar.

Det är emellertid underförstått att de i det följande bekskrivna utföringsformerna av uppfinningen endast utgör belysande exempel och att många olika modifikationer kan förekomman inom ramen för de avslutande patentkraven.

På ritningarna visar figur l i perspektiv och i delvis frilagt och schematiserat tillstånd en traktionsbänk enligt uppfinningen.

Figur 2 visar en bänk enligt uppfinningen i fullt nedfällt läge sedd från sidan, och figur 3 visar bänken i figur 2 sedd frân dess vänstra ände, huvudänden. Figur 4 visar bänken enligt figurerna 2 och 3 i fullt upptippat läge. Figur 5 visar schematiskt ett par olika typer av fastsättningsorgan för patienten, och figur 6 visar ett diagram över den sträckkraft som erhålls vid upptippning i olika vinkel av traktionsbänken.

Den i figur l illustrerade traktionsbänken enligt uppfinningen visas för tydlighetens skull utan det liggunderlag, på vilket patienten normalt vilar under behandlingen. Traktionsbänken består allmänt av en bottenram l, en bänkram 2, ett bäddunderlag 3, organ 4 för att svänga de olika delarna i bäddunderlaget samt organ 5 för att tippa upp bänkramen 2 från bottenramen l. Traktionsbänken kan inom ramen för uppfinningen även utformas med icke visade organ för att höja och sänka bänken med ligguderlaget oberoende av bänkens svängnings- och tippningsrörelser. 447 788 Bottenramen l bildar en solid rektangulär ram företrädesvis framställd av metallskenor och bestående av längdskenor 6 och tvärskenor 7. I ändarna på längdskenorna bärs bottenramen upp av hjul 8. Bottenramen är utförd med sådan längd och bredd att bottenramen i sin helhet jämte bärhjulen är förlagda inom det golvutrymme som upptas av bäddunderlaget. Ramen medger på så sätt obehindrad rörelse runt traktionsbänken. Vid ett ställe beläget något stycke i riktning mot traktionsbänkens fotände är bottenramen försedd med uppstâende pelare 9, i vilka bänkramen 2 är svängbart monterad. På åtminstone den ena av tvärskenorna 7 är bottenramen försedd med hållare l0 för uppbäring och säkring i horisontellt plan av bänkramen.

Bänkramen 2 är liksom bottenramen utformad som en rektangulär ram med längsgående och tvärgående stänger ll och l2, och åtminstone vid den ände, där bottenramen är försedd med hâllarna l0 är bänkramen utformad med motsvarande tappar l3 för anslutning i hâllarna l0. Vid ett ställe utmed bänkramens längsgående stänger ll uppbär densamma uppstâende balkar l4, vilka i sina övre ändar binds samman av en tvärbalk l5, som bildar en fast monteringspunkt för bäddunderlaget.

Vid ett ställe på bänkramen motsvarande bottenramens pelare 9 är bänkramen försedd med pelare l6. Pelarna 9 och 16 sträcker sig upp till ett ställe omedelbart under bäddunderlaget, och de är vid sina övre ändar svängbart sammankopplade genom en tvärgående axel l7.

Därigenom kan bänkramen under bibehållen kontakt med bottenramen tippas uppåt.

Bäddunderlaget består på i och för sig känt sätt av en bäddram, vilken är delad i ett huvudparti l8 och ett fotparti l9, vilka båda är svängbart fästa vid tvärbalken 15. För höjning och sänkning av huvudpartiet l8 finns en mekanisk, elektrisk eller hydraulisk höj- och sänkanordning, t ex en skruv-mutteranordning 20 med pâverkningsratt Zl infäst mellan bänkramen och bäddramens huvudparti. På motsvarande sätt finns en höj- och sänkanordning såsom en skruv-mutteranordning 22 med påverkningsratt 23 infäst mellan bänkramen och bäddramens fotparti 19. Vid den visade utföringsformen är huvudpartiet l8 anordnat vippbart i sidled, och det är för ändamålet svängbart infäst vid en central längsgående axel 24. Från en punkt i huvudpartiet beläget intill svängningsaxeln vid tvärbalken 15 sträcker sig en arm 25 nedåt, vilken i sin nedre, fria ände är ansluten till en tredje höj- och sänkanordning, t ex en skruv-mutter anordning 26 med påverkningsratt 27. Skruv-mutteranordningen 26 är med sin motsatta ände förbunden med en del av bänkramen 2. Genom påverkan av rattarna 2l, 23 och 27 kan 447 788 liggunderlagets huvudparti och fotparti svängas uppåt och/eller nedåt något stycke, t ex en vinkelfik resp B om l0-20 grader, och därjämte kan huvudpartiet l8 oberoende vippas åt ena eller andra hållet kring den längsgående centrala axeln, t ex en vinkel 'X om mellan l0 och 20 grader.

För att åstadkomma en tippning uppåt av bänkramen 2 från bottenramen l finns ett påverkningsorgan, t ex en elektrisk eller elektro-hydraulisk motor 28, som över en axiellt verkande kulskruv eller en hydraulcylinder 29 är anordnad att kunna påverka en utskjutande arm 30 till bänkramen. Armen 30 är i det visade fallet fäst vid den uppstående pelaren l6, och vid påverkning av motorn 28 i den ena riktningen tippas bänkramen upp, och vid en påverkning i motsatt riktning tippas ramen ned. Genom att beräkna å ena sidan avståndet mellan fotpartiets l9 bakersta ände och svängningsaxeln l7 för bänkramen och å andra sidan höjden från golvplanet till svängningsaxeln l7 kan en lämplig maximal tippningsvinkel S erhållas.

Såsom tydligast visas i figur 4 har anordningen i detta fall givits en maximal tippningsvinkel S om cirka 65 grader.

Anordningen kan användas såväl i nedfällt horisontellt läge som uppfällt i vilken som helst vinkel Ö upp till den maximala tippnings- vinkeln. Beroende på vilken åkomma som ska behandlas väljs önskat läge. Liggunderlagets huvudparti och fotparti svängs uppåt eller nedåt till en vinkel CK resp. ß oberoende av varandra genom påverkan av rattarna 2l och 23, och därjämte kan huvudpartiet oberoende vippas åt ena eller andra sidan en vinkel y genom påverkan av ratten 27.

Det ska påpekas att sådan påverkning är möjlig även då bäddramen 2 är upptippad i vilken som helst vinkel 8 i förhållande till botten- ramen. Därigenom kan man söka fram det för patienten bästa läget, speciellt ett läge där eventuella smärtor antar ett minimum, och behandlingen kan genomföras på effektivaste och samtidigt mest skonsamma sätt. vid en fördelaktig utföringsform av uppfinningen utformas samliga lyft-, sväng- och tippningspåverkare såsom hydraulcylindrar, vilka är anslutna till en gemensam elektrohydraulisk motor, och vilka över en kontrollpanel kan hanteras såväl av läkare och sjukvårdare som av patienten själv till inställning av exakt önskat läge, speciellt ett läge, där patienten känner minsta smärta. Autotraktionsbänken kan också på ett för fackmannen känt sätt utformas höj- och sänkbar i sin helhet med hjälp av hydraulcylindrar anslutna till den gemensamma 447 788 hydrauliska kraftkällan.

Vid behandlingen mäste patienten spännas fast på något sätt i liggunderlaget, och bäddramen är därför på känt sätt försedd med en uppstående huvudpartiram 3l och en'motsvarande uppstående fotpartiram 32. Båda ramarna görs lämpligen löstagbara, så att alternativa organ kan fästas i bänken, eller så att bänken kan användas för transport av patienten. För att ge valfri infästningspunkt huvud- och fotparti- ramarna används, såsom exempelvis visas i figurerna 2 och 3, ett fästorgan bestående av en tvärstång 33, som är vertikalt inställbar på ett par av huvudpartiramens 3l resp. fotpartiramens 32 stänger, och som förskjutbart uppbär en horisontalslid 34, vilken i sin tur inställbar i valfri vinkel uppbär en fästkrok 35 på en utskjutande stång 36. En motsvarande anordning finns vid fotpartiet. För samver- kan med fastspänningsorganen används t ex en huvudgrimma, ett midje- bälte, ett bröstbälte, ett höftbälte eller vilket som helst annat känt organ, vilket fästs mot huvudpartiet eller fotpartiet med hjälp av någon längdjusterbar lina.

Vid sådan sträckning, auto-traktion, där patienten själv utför sträckningen genom egen armkraftpåverkan spänns patienten fast mot fotpartiet. Vid sträckning utan patientens egen kraftpåverkan, varvid bänkramen tippas upp genom påverkan av motorn 5, spänns patienten fast mot huvudpartiet, t ex med en huvudgrimma, ett bröstbälte eller ett midjebälte. Det ska påpekas, att patienten även vid tippning av bänkramen i viss mån kan påverka sträckningen i sträckande eller avlastande riktning genom att med egen armkraft motverka den genom gravitationsverkan erhållna sträckningskraften.

I figur 5 visas ett exempel på en_infästning mot huvudpartiet av en huvudgrimma 37 och en infästning mot fotpartiet med hjälp av ett höftbälte 38. Den i figur 5 visade anordningen kan även användas för sträckning i horisontellt läge av patienter med svag armkraft, genom att patienten i detta fall åstadkommer kraftpåverkningen genom ben- kraft. Detta sker genom att höftbältet 38 är förbundet med en lina 39, som löper över två i fotpartiets ram 32 fästa brytrullar 4D och 4l och i änden är ansluten till en längdförskjutbar slid 42, mot vilken~r:fl patienten med fötterna kan ta spjärn och skjuta sliden mot fotänden, varvid en dragkraft nedåt i patienten erhålls från höftbältet. 447 788 Säsom angivits ovan kan sträckningen åstadkommas antingen som en auto-traktion genom att patienten själv med armarna eller benen utövar en sträckkraft i riktning frän inspänningsstället eller som en tyngdkraftspåverkad sträckning genom att bänkramen med liggunderlaget tippas. I detta senare fall kan eventuellt patienten själv genom egen påverkan i den uppstâende ramen vid huvudpartiet eller fotpartiet periodvis öka eller reducera sträckningskraften.

Genom tippning till olika vinkel kan olika tyngdkraftssträckkraft erhållas, och i figur 6 visas ett diagram för tyngdkraftssträckkraften vid olika tippningsvinkel 8 på liggunderlaget. I diagrammet visas med heldragen linje sträckkraften för en patient med 70 kg vikt, och med streckade linjer visas en kurvskara för patienter med högre och lägre vikter. Vid upprättandet av diagrammet har det förutsatts att frik- tionskoefficienten mellan patient och liggunderlag var 0,l och att sträckningen ska avse delar av ryggraden. Det är uppenbart för fackmannen att friktionskoefficienten kan varieras genom olika utformning av liggunderlaget, och att sträckning kan önskas av andra kroppsdelar än ryggraden. Det framgår sträckkraften från värdet noll vid horisontellt liggunderlag för 70-kilospatienten ökar till cirka 48 kg vid en lutningsvinkel 8 mot horisontalplanet om 65 grader, vilket vid den i figur 2-4 visade anordningen förutsatts vara maximal lutningsvinkel. Givetvis kan den maximala lutningsvinkeln göras större eller mindre än 65 grader.

Såsom nämnts tidigare kan huvudpartiet l8 och fotpartiet 19 svängas uppåt eller nedåt oberoende av varandra vid vilken som helst tippningsvinkel för bänkramen med bäddunderlaget, och samtidigt kan huvudpartiet vippas åt ena eller andra hållet, och det är därmed möjligt att på ett optimalt sätt söka ut bästa läge för patienten.

Samtidigt kan infästningspunkten vid huvudramen 3l eller fotramen 32 för huvudgrimman, bröstbältet, midjebälet, höftbältet mm ställas in såväl i höjdled som i sidled, varigenom den för tillfället bästa sträckriktningen såväl som sträckkraften kan erhållas. För markering av svängnings-, vippnings- och tippningsvinklarna finns lämpligen markörer såsom skivorna 43 i figur l. 447 788 H) Den beskrivna anordningen kan alltså ställas in genom följande lvmrfliknxnmruthuwrc _ - uvongning uppat eller nedåt en vinkel CK av huvudpartiet l8 svängning uppåt eller nedät en vinkel fi3 av fotpartiet l9 svängning ät höger eller vänster en vinkel 2” av huvudpartiet l8 tippning uppåt en vinkel 8 av hela liggunderlaget 4 höjning eller sänkning av hela liggunderlaget 4 Vid behandling av patienter med smärtor härrörande från mjukdels- reaktioner till följd av en mekanisk konflikt mellan hård substans och smärtkänslig mjukdelsvävnad ges patienten först ett inställningsläge, där smärtminimum uppnås, och patienten behålls i denna ställning under någon tid, t ex 10-30 minuter, så att smärtan reduceras så mycket som möjligt och musklerna slappnar av. Detta är en förutsättning för god behandlingsverkan. Först därefter genomförs en eller flera traktioner, antingen av patienten själv eller med bistånd av behandlingspersonalen. Avslappningen och traktionerna kan genom- föras såväl med bänken i horisontellt läge som upptippad i vilken som helst önskad vinkel. Behandlingen med avslappning och traktion upprepas lämpligt antal gånger.

Claims (7)

447 788 1]

1. Mekanisk bio-feed-back autotraktionsbänk för behand11ng av ske1ett- och mjukde1sskador, bestående av en bärram (1, 2) som uppbär ett 11ggunder1ag (4) för en behand11ngspatient, där 11ggunder1aget (4) är de1at 1 ett huvudparti (18) och ett fotparti (19) 1 bänkens 1ängd1ed, och där sâvä1 huvudpartiet som fotpartiet är anordnade att kunna svängas kring en tvärgående horisonte11 axe1 1 en viss v1nke1 (0L,65) uppåt och/e11er nedåt oberoende av varandra från ett upphängningsorgan (15) be1äget me11an huvud- och fotpartierna (18, 19), och där huvud- och/e11er fotpart1et (18, 19) uppbär medel (31, 32) för sträckning av en e11er fiera kroppsde1ar hos behand11ngspat1enten, k ä n n e - t e c k n a d av att huvudpartiet (18) är monterat vippbart åt ena e11er andra hå11et (af ) kring en centrai 1ängsgående axel (24) 1 11ggunder1aget och är anordnat att kunna vippas åt ena e11er andra hå11et oberoende av svängningen av huvud- och fotpartierna (18, 19) och är 1åsbart 1 önskat v1ppnings1äge att 11ggunder1aget (4) är anordnat att 1 sin heihet kunna t1ppas uppåt (<9 ) oberoende av den e11er de svängn1ngsröre1ser (G7 fl5) som 1nstä11s med huvud- och/e11er fotpartierna (18, 19) 1 11ggunder1aget (4), av att bärramen t111 traktionsbänken för ändamå1et är utformad som en bärande bottenram (1), mot v11ken en bänkram (2) t111sammans med 11ggunder1aget (4) för patienten är svängbart monterad (vid 17), av att bänkramen (2) är anordnad att kunna instä11as 1 va1fr1tt ïäge upptippad från bottenramen (1) och under b1behâ11en styrning 1 bänkens 1ängd1ed av bottenramen, av att mede1 (20-24) för att åstadkomma svängn1ngsröre1serna uppåt '447 vas 12 och/e11er nedåt hos huvud- och/e11er fotpartierna (18, 19) och sidovippningen av huvudpartiet (18) är monterade me11an bänkramen (2) och 1iggunder1aget (4) och medei (28-30) för upptippningen av bänkramen (2) med 1iggunder1aget (4) är monterade me11an bottenramen (1) hch den svängbara bänkramen (2), samt av att he1a 1iggunder1aget (4) är anordnat att kunna höjas och sänkas oberoende av de instä11ningar som görs av huvud- och fotpartierna (18, 19) och oberoende av tippningen av bänkramen (2) med 1iggunder1aget (4). -

2. Autotraktionsbänk en1igt patentkravet 1, k ä n n e t e c k - n a d av att svängningsaxe1n (17) me11an bottenramen (1) och bänkramen (2) är be1ägen på en nivå ovanför bottenramen, företrädesvis vid e11er nära nivån för 1iggunder1aget (4) i dess horisonte11a 1äge.

3. Autotraktionsbänk en1igt patentkravet 1 e11er 2, k ä n n e - t e c k n a d av att bottenramen (1) vid ett stä11e me11an upphängningsorganet (15) för huvud- och fotpartierna (18, 19) och änden på fotpartiet har en pâ vardera 1ängsgående sidan uppstående pe1are (9), vi1ken bi1dar en hä11are för bänkramen (2), och av att bänkramen (2) är monterad nära bottenramen (1) och 1ika1edes är utformad med uppstâende pe1are (16), varvid de båda uppsättningarna pe1are (9, 16) vid sina övre ändar är förbundna genom en tvärgâende svängaxei (17).

4. Autotraktionsbänk en1igt patentkravet 3, k ä n n e t e c k - n a d av att pe1arna (9, 16) som sammanbinder bottenramen (1) med bänkramen (2) är p1acerade på ett sådant avstånd från änden på 1igg- under1agets fotparti (19), att bänkramen (2) med 1iggunder1aget (4) kan tippas upp ti11 en vinke1 (af ) om cirka 65 grader, varvid fotpartiet befinner sig nära go1vp1anet.

5. Autotraktionsbänk en1igt patentkravet 1, k ä n n e t e c k - n a d av att bänkramen (2) med 1iggunder1aget (4) är pâverkbar ti11 upptippning med hjä1p av en i bottenramen fäst motor, t ex en eiektrisk motor (28), som genom ett drag-skjutorgan, t ex en hydrau1ko1v e11er en ku1skruv (29), är kopp1ad ti11 en från tippningsaxe1n (17) för bänkramen (2) fjärmad de1 såsom en utskjutande arm (30).

6. Autotraktionsbänk en1igt patentkravet 1 e11er 2, k ä n n e t e c k n a d av att samt1iga svängnings-, höjnings- och tippningsröre1ser hos 1iggunder1aget (4) som he1het, 1iggunder1agets 447 788 lß huvud- och fotpartier (18, l9) och bänkramen (2) âstadkoms med hjälp av hydrauliska kraftpåverkningsorgan, vilka är anslutna till en gemensam hydraulisk kraftkälla och är anordnade att kunna påverkas oberoende av varandra från en gemensam kontrollpanel.

7. Autotraktíonsbänk enligt patentkravet l eller 2, k ä n n e t e c k n a d av att medlen för svängning uppåt och/eller nedåt av huvud- och fotpartierna (18, 19) utgörs av skruv-mutterorgan (20, 22) med påverknlngsrattar (21, 23), vilka är monterade mellan en tvärgående stång (l2) i bänkramen (2) och huvud- resp. fotpartiet för att kunna åstadkomma en svängning av dessa partier även i upptippat läge på bänkramen med liggunderlaget (2, 4).