SE447591B - Feste for borrhuvudsverktyg - Google Patents

Description

447 591 2 Vid ett fäste enligt kravet i kan verktyget lätt sättas i och tas ut från borrhuvudets baksida. Det behövs bara okomplicerade rörelser för att det ska komma till sitt isatta läge, där det direkt bärs upp pålitligt av fasta delar, så att även de under drift uppträdande påkän- ningarna kan tas upp problemfritt. Det behövs inte några mellanlägg, som skulle få sättas i separat och medföra ytterligare ytor i kraftflödet.

Anliggningsytorna kan enligt uppfinningen vara arrangerade på olika sätt, Speciellt kan de vara anordnade på i huvudsak radiellt rik- tade eller i längdriktningen för bärkroppen resp en denna motsvarande del gående partier av huvuddelarna eller på partier av huvuddelarna, som är i huvudsak radiellt riktade eller ligger diametralt mitt emot varandra i tvärled från bärkroppen eller en motsvarande del. Därunder faller även ansatser på huvuddelarna eller bärkrcppen. Verktygets förflyttnings- sträcka, då det förs över till sitt monteringsläge, kan variera med läget och utformningen av anliggningsytorna.

I det enklaste fallet kan anliggningsytorna på huvuddelarna vara utförda som nyckelgreppsytor på en skruvbult eller liknande. Principen enligt uppfinningen kan förverkligas redan med huvuddelar, vars längd- - dimensioner i en riktning är större än breddimensionerna i en tvärrikt- ning, varvid längddimensionerna bara behöver vara stora nog för att bil- da anliggningsytorna. Därutöver finns det talrika ytterligare utförings- möjligheter, som även ska beskrivas.

Rörelseförloppet när ett verktyg förs in i sitt fäste och den ut- formning av fästet som möjliggör denna operation är i vissa avseenden jämförbara med inbördes låsning av två delar. Flera möjligheter före- ligger enligt uppfinningen för vridrörelsen. Vid en möjlighet vrids i det enklaste fallet bärkroppen med sina huvuddelar efter en föregående framåtrörelse, vid vilken huvuddelarna är så inställda, att de pekar i rörelseriktningen med sina kortändar, medan de längre anliggningsytorna ligger parallellt med nämnde riktning, en sådan vinkel, epeeiellt 9o°, att anliggningsytorna kommer att ligga parallellt med de fasta stöd- ytorna, och det sedan bara behövs en liten jämkning av verktyget för att föra dessa ytor till anliggning. Vid en annan möjlighet vrids verk- tyget efter framåtrörelsen, vid vilken bärkroppens huvuddelar lämpligen redan befinner sig åtminstone nära det läge som motsvarar slutläget, kring en axel som är vinkelrät mot bärkoppens axel, varvid huvuddelarnas rörelse även kan uppfattas som en vridrörelse tills anliggningsytorna ligger mitt för de fasta stödytorna, varefter följer den lilla jämkning- en bakåt tills ytorna anligger mot varandra.

En utformning som lämpar sig för den förstnämnda utföringsformen består i, att åtminstone en del av passagerna för huvuddelarna bildas av spår, som slutar vid stödytorna och vilkas storlek är sådan, att 1)' ff 447 591 huvuddelarna kan skjutas igenom dem'i ett läge, som är 900 vridet 1 förhållande till slutläget. Spåren behöver därvid bara ha ett tvärsnitt, som är obetydligt större än huvuddelarnas mindre tvärsnitt. Detta är en mycket enkel och ändamålsenlig utformning. Lämpligen arrangeras därvid vidare gängborrningarna i bärkroppens huvuddelar så, att fästskruvarna då verktyget sitter på sin slutliga plats sträcker sig igenom spåren.

Detta medför inte bara optimalt utnyttjande av utrymmet, utan också särskilt gynnsamma kraftförhållanden.

För den andra ovannämnda utföringsfmöjligheten bildas åtminstone en del av passagerna av spår, öppningar eller utvidgningar i hållaren, vilka med avseende på stödytorna är förskjutna i perifeririktningen och i sin tur står i en förbindelse med stödytorna, som medger passage av huvuddelarna. Härunder faller inte minst varje utformning, som tillåter att huvuddelarna rör sig in i sitt slutläge på ett sätt som liknar en bajonettfattning eller en liknande låsrörelse. Huvuddelarna kan därvid styras av spår eller liknande passager över hela eller en del av sin väg. Hällar-en kan emellertid också uppvisa urtagningar eller utvidgning- ar av sådan storlek, att verktyget med huvuddelarna kan röra sig ganska fritt till slutläget.

Bärkroppens huvuddelar har var och en i sin grundform större utsträckning i en riktning och vinkelrätt däremot liten utsträckning, och kan t ex vara parallellepipediskt utformade. Vid ett mycket ända- målsenligt utförande uppvisar huvuddelarna anliggningsytor, som är sned- ställda i förhållande till verktygets axialplan, varvid stödytorna i hållaren är snedställda på motsvarande sätt. Detta garanterar bl a säkert grepp och medför gynnsamma kraftförhållanden. Utförandet är vidare läum~ ligen sådant, att varje huvuddel på sina båda från varandra vända sidor uppvisar anliggningsytor med lika lutning, särskilt så att man får en symmetrisk, triangulär tvärsnittsform. Monteringen blir därigenom ännu enklare. Spåren eller andra passager kan därvid göras motsvarande små, vilket har gynnsamma verkningar på utrymmesutnyttjandet och lagringens styvhet.

Enligt ett ytterligare kännetecken för uppfinningen uppvisar var och en av bärkroppens huvuddelar åtminstone på en sida takformigt utformade anliggningsytor, varvid stödytorna i hållaren har motsvarande takform. Genom ett sådant prismaartat utförande får man en mycket för- delaktig lägesbestämning av huvuddelarna och därmed av verktyget, och en god belastningsförmåga. Den takformiga utformningen kan vara sådan, att åsen dvs kanten eller ett utplanat området från vilket ytorna lutar nedåt i båda riktningarna i tvärriktningen, går parallellt med axeln eller ett längsgående medelplan hos bärkroppen. Åsen kan speciellt även 447 591 4 vara snedställd, så att i motsvarighet därtill takytorna samtidigt med utförandet enligt ovan är snedställt på så sätt att det smalnar av mot änden. Därigenom får man en ytterligare centreringseffekt vid stabil stödverkan.

För alla utföranden gäller, att de ifrågavarande lutningarna hos anliggnings- och stödytor enligt uppfinningen kan väljas så, att dessa ytor åtminstone delvis ligger vinkelrätt mot verktygets huvudpåkännings~ riktning under drift.

Hållaren kan i övrigt utformas med stor frihet, så att olika förutsättningar och tillämpningsfall utan problem kan tillfredsställas.

Hållarens framsida kan i stor utsträckning vara sluten och bara medge passage av verktygskroppen med dennas verksamma del. Den kan även upp- visa anslag eller dylikt på några ställen eller vid sina kanter, vilka anslag begränsar huvuddelarnas rörelse framåt när verktyget skjuts in i hållaren, utan att de dock spelar någon roll för placeringen i slutlägez.

Hållaren kan vara en kropp, som är försedd med stödytorna och är direkt förbunden med ett borrhuvud eller annan verktygsbärare. Uppfin- ningen innefattar även alternativet att anordna stödytorna direkt på ett borrhuvud eller liknande, så att det berörda området på borrhuvudet självt kommer att utgöra en hållare på det sätt som avses enligt upp- fínningen, Dessutom kan en hållare, eller åtminstone en del av den med stöd- ytorna, vara utformad som insats, som är lösbart förbunden med en grund- kropp, speciellt genom presspassning. Grundkroppen är fäst på borrhuvud- et, men kan även bildas av detta. Insatsen är lämpligen en del med cylindriskt yttre.

Ytterligare detaljer, särdrag och fördelar hos uppfinningen fram- går av den följande beskrivningen av utföringsexempel, den tillhörande ritningen och patentkraven.

Pâ ritningen visar fig 1 ett utförande av fästet enligt uppfin- ningen, dels i genomskärning och delvis i sprängvy; fig 2 ett verktyg i monterat läget med hållaren i genomskärning som i fig 1 och efter linjer II-II i fig 5; fig 3 fig 2 i planvy; fig 4 hållaren i genomskärning efter linjen IV-IV i fig 3 utan verktyg; fig 5 en ytterligare utförings» form av fästet i en vy motsvarande fig 2; fig 6 hållaren enligt fig 5 i genomskärning enligt fig 4 utan verktyg; fig 7 en detalj i utförings- formen enligt fig 5; fig 8 en annan utföringsform av fästet i planvy; och fig 9 en genomskärning längs linjen IX-IX i fig 8.

Vid utföringsformen enligt fig 1 till 4 finns det en grundkropp 1, som ingår_i ett i övrigt icke visat borrhuvud, t ex i en tunnelborr~ maskin. En säden kåpartad del kan emellertid också vara fäst på ett borrhuvud. Borrhuvudets framsida är markerad med bokstaven F och bak- 447 591 sidan med R. Grundkroppen 1, som uppvisar i huvudsak oylindriska vägg- delar 2, har en genomgående öppning 3 och är i sin främre del försedd med en skuldra 4, som avgränsar ett säte 5 för en insats 6. Denna kan skjutas in i grundkroppen 1 och t ex fästas med hjälp av skruvar 7.

Insatsen kan emellertid också fästas med i första hand presspassning, som på känt sätt kan lossas igen med användning av tryekolja. I fig 1 visas en anslutning 8 för ett tryckmedium.

Den i grundkroppen 1 isatta insatsen 6 utgör vid denna utförings- form den egentliga hållaren för ett verktyg, som i sin helhet betecknas med 11. Det är därvid frågan om en s k skärrulle, vid vilken en verk- tygskropp 13, som är försedd med ett oirkelskär 12 eller liknande, på känt sätt är vridbart lagrad. Därvid slutar en axiell innerdel, som bil- dar bärkroppen och är orörligt fäst i verktygskroppen, i huvuddelar 14, som är avsedda för verktygets infästning. Bärkroppen är i fig 1 bara antydd vid bokstaven T, och kan utformas allt efter vad som krävs.

Var och.en av huvuddelarna 14 uppvisar vid utföringsformen enligt fig 1 till 4 snedställda anliggningsytor 15 på från varandra vända sidor, varvid ytornas lutningar är lika med avseende på ett plan, som går genom verktygets medelaxel, på sådant sätt att man får en i huvudsak triangulär tvärsnittsform med stympade spetsar. Kortändarna på dessa huvuddelar 14 betecknas med siffran 16. De är betydligt mindre än de anliggningsytor som går i vinkel i förhållande till kortändarna.

Som framför allt framgår av fig 3 har insatsen 6 en i det när- maste rektangulär öppning 9, vars kant på två sidor t ex är bâgformig, medan den på de båda andra sidorna begränsas av ungefär segmentformiga partier 10 på insatsen 6, vars innerytor är vända mot verktygskroppens gavelsidor. I dessa partier 10 är stödytor 18 försänkta i urtagningar 17 och har en lutning, som motsvarar lutningen hos anliggningsytorna 15 på huvuddelarna 14.

Eartierna 10 är nedtill partiellt tillbakadragna en viss bit i förhållande till insatsens 6 underkant, och bildar där plana ytor 19.

Från dessa utgår spår 20, som mynnar vid stödytorna 18 och är utförda med en tvärsnittsform, som i huvudsak motsvarar den hos huvuddelarna 14, dvs har ungefär samma triangulära form ooh bara är något större.

Fig 1 åskådliggör monteringen av ett verktyg 11. Det förs för hand eller med hjälp av ett lämpligt verktyg av t ex tång- eller gaffel- artat slag i den punktstreckade linjens D riktning från baksidan på borrhuvudet eller liknande in i grundkroppens 1 öppninfl 5 och vidare in i insatsen 6. Därvid är huvuddelarna 14 så inställda, att de kan skjutas genom spåren 20 med sina kortsidor framåt tills de befinner sig i eller över urtagningarna 17 ovanför stödytorna 18. Därefter behöver verktyget 447 591 6 11 eller enbart dess bärkropp bara vridas tills huvuddelarna 14 för- skjutits 900 från det ursprungliga läget (fig 1 nederst), så att an- liggningsytorna 15 blir riktade parallellt med stödytorna 18, såsom visas i vyn av verktyget längst upp i fig 1, varvid verktyget enbart för tydlighets skull ritats in på större avstånd framför fästet. I ver; ligheten behöver verktyget bara skjutas fram så långt, att den beskriv;= vridningen priois kan utföras. Rörelsen framåt kan vid behov begränsas med hjälp av anslag eller liknande på insatsen eller grundkroppen.

Verktyget 11 behöver nu bara jämkas en liten bit tillbaka tills ytorna kommer till anliggning mot stödytorna 18. I detta slutläge hålls verktyget sedan fast med hjälp av fästskruvar 21. Dessa sträcker sig igenom distansstycken 22 eller liknande, som anligger mot partiernas 1¿ undre plana ytor 19, och är iskruvade i gängborrningar 25 i huvuddelar» na 14. Därvid passerar skruvarna 21 genom spåren 20, vilka dessförinnan utgjorde passage för huvuddelarna 14. Distansstyckenas 22 höjd väljs e;t att fästskruvarna får rätt längd för önskad förspänning. Istället för separata distansstyoken kan man ha en ring, en skiva eller liknande neí två genomgående hål för fästskruvarna. Verktyget visas i fig 2 slut- monterat.

Utföringsformen enligt fig 5 till 7 skiljer sig från den enlig; fig 1 till 4 främst genom att anliggningsytorna 25 på huvuddelarna 24 och på motsvarande sätt stödytorna 28 på insatsen 6' här är takformigt utformade. Dessa ytor är alltså inte bara snedställda utåt, utan lutar även på båda sidor i tvärriktningen. Fig 7 visar sådana snedställda ytor 25, som utgår från en framåt nedåtlutad takås 27, vilken även kan vara tillplattad, såsom antyds med punkstreckade linjer. I detta exempel är arrangemanget symmetriskt.

I övrigt är i fig 5 och 6 lika eller varandra motsvarande dela: försedda med samma hänvisningsbeteckningar som i fig 1 till 4.

Fästet enligt uppfinningen kan ävan vara så utformat, att vinke; läget för bärkroppens huvuddelar inte ändras då verktyget monteras, ut¿ hela verktyget vrids eller svänges kring en axel, som ligger vinkelrät mot verktygskroppens 13 vridaxel eller mittlinje M. Axeln kan samman- falla med fästets mittaxel eller gå parallellt med denna.

Med hänvisning till fig 1 kan man tänka sig det på följande sät Antag att verktyget 11 fortfarande befinner sig bakom borrhuvudet, var vid emellertid till skillnad från den undre delen av fig 1 bärkroppen med huvuddelarna 14 redan intar det läge, som ges av det i övre delen av fig 1 visade verktyget, varvid verktyget 11 tänka vridet kring en * fig 1 vertikal axel. Vid motsvarande storlekar hos öppningarna 5 och _ kan verktyget skjutas i rät linje igenom fästet, tills huvuddelarna in 7 447 591 befinner sig just ovanför insatsens'6 överkant. Sedan behöver verktyget bara vridas kring den vertikala axeln resp en mittaxel i fästet tills huvuddelarna 14 ligger rakt ovanför stödytorna 18, varefter slutligen jämkningen bakåt genomförs, så att ytorna kommer till anliggning. Dette är en låsningsrörelse av samma slag som vid en bajonettfattning.

Utförandet kan därvid också väljas så, att huvuddelarna blir styrda redan vid den första framåtrörelsen och/eller då verktyget vrides eller svänges. För detta ändamål kan man t ex förse insatsen 6 med spår av motsvarande storlek.

En ytterligare utföringsform av fästet visas i fig 8 och 9. Dessa visar inte bara ett mycket enkelt alternativ för rörelsen inom ramen för uppfinningens grundtanke, utan illustrerar samtidigt även en utformning av ett verktyg eller ett flerverktygsarrangemang, som speciellt kan vara anordnat i ett borrhuvuds centrala del som sk dubbhålsborr eller liknande.

Ett fäste 36, som på lämpligt sätt är fäst på ett icke visat borr- huvud, eller utgör en del av detta, är så inriktat, att det kan hålla flera verktyg 31 bredvid varandra. Varje verktyg 31 har ett skivformigt verktygselement 32, som är vridbart lagrat på en bärkropp T. På bär- kroppens båda ungefär cylindriska huvuddelar 34, vilkas insidor även kan bilda axiella styrningar för verktygselementen 32, är ansatser 33 anord- nade på ungefär diametralt motsatta ställen och är försedda med anligg- ningsytor 35. Dessa kan som visas ligga på ansatsernas 33 över- och undersidor på samma sätt som vid övriga visade utföranden, men också på bara den ena sidan.

Hållaren 36 har en central öppning 59 och inåtriktade utsprång 40, varvid dessa utsprång har stödytor 38 för anliggningsytorna 35 På huvuddelarnas 34 ansatser 33. Siffran 41 betecknar urtagningar, som bil- dar fria utrymmen för verktygselementen 32. Avståndet mellan de mot varandra vända insidorna på utsprången 40, dvs hållarens 36 fria bredd på detta ställe är aningen större än huvuddelarnas 34 diameter utan hänsyn tagen till ansatserna 33.3 3 Verktyget 31 infogas i sitt slutläge på fästet 36 på det sättet, att huvuddelarna 34 med sina ansatser 33 föst vrids så, att ansatserna pekar i samma riktning som hållarens 36 i fig 9 vertikala längsgående mittplan E, vilket antyds i fig 9 med punktstreckade linjer. I detta läge förs verktyget 31 in från borrhuvudets baksida och skjuts så långt fram, att verktygets mittaxel M kommer att ligga framför stödytorna 38.

Därefter vrids verktyget 31 eller bara bärkroppen med huvuddelanna 34 på sådant sätt kring mittaxeln M, att ansatserna 33 kommer att ligga ovan- för stödytorna och verktyget 31 nu bara behöver jämkas en liten bit bakåt för att ytorna 35 ska komma till anliggning mot stödytorna 38.

Claims (10)

447 591 Därefter kan fästskruvar, som i fig 9 bara antyds medelst punkt- streckade linjer 21, på liknande sätt som vid utföringsformen enligt fig 1, stickas igenom genomgående öppningar i utsprången 40 och skruvas i i gängborrningar 23 (fig 8) i ansatserna 33. De genomgående öppningar- na för skruvarna kan allt efter hållarens utformning i övrigt vara cirkulära, avlånga eller slitsformade. Anliggningsytorna 35 och de tillhörande stödytorna 38 kan löpa parallellt med ett mittplan för verktyget eller alternativt ligga i ett sådant mittplan. De kan vara snedställda i en riktning så som fig 9 visar, eller de kan vara takformiga eller ha någon annan lämplig utform- ning, varvid det som sagts ovan i samband med de andra utföringsformerna gäller på motsvarande sätt. På det beskrivna sättet kan varje verktyg 31 monteras i sitt av- eeaae :Lage i håller-en 56. men kan emellertid eekeå utforma hålieren "se så, att alla verktyg bara förs in på ett enda ställe, t ex i en änden pa hållaren, och skjuts till sitt slutläge parallellt med hållarens längd- axel efter genomförd vridning. Stödytorna 38 kan ligga i ett genomgående plan, som bara har motsvarande urtagningar för varje verktyg. Verktygen 31 kan hållas på plats var för sig med hjälp av fästskruvar 21. Därvid kan gavlarna på huvuddelarna 34 i förekommande fall ligga i kontakt med eller på ett litet avstånd från varandra. Det är emellertid även möjligt att låta huvuddelarnas 34 gavelsidor på de förhandenvarande verktygen 31 vila fast mot varandra, varvid det sista verktyget i serien får vila direkt eller via ett mellanlägg mot en gavelvägg i hållaren. Fästskruvar- na 21 kan därvid passera genom utsprången genom att öppningarna görs ß motsvarande stora eller eventuellt utformas som långhål. Istället för att vara cylindriska kan huvuddelarna i ett verktyg t ex vara parallellepipediska, såsom antyds med punktstreokade linjer i fig 9, varvid de från varandra vända långsidorna a bildar anliggnings- ytor och avstånd mellan dem är mindre än den fria bredden hos en passage~ väg eller motsvarande öppning, dvs vid exemplet i fig 9 avståndet mellan utsprångens 40 insider. Kortsidorna betecknas med bokstaven b. Uppfinningen lämpar sig inte bara för verktyg med roterbara delar, utan kan med fördel även tillämpas vid stillastående verktyg eller verk- tyg med fasta verktygselement. Detta gäller särskilt för verktyg, som ska fästas på ett borrhuvud eller liknande bärare för arbeten i mjukare formationer, speciellt för verktyg av typen skrämningspickhacka. P a t e n t k r a v :

1. Fäste för borrhuvudsverktyg (11,31), såsom ekärrullar, mejsla: eller liknande, som monteras från borrhuvudets baksida (R), särskilt vií tunnelborrmaskiner, borrmaskiner för stora hål, sohaktborrmaskiner eller liknande, varvid minst ett verktygselement eller en därmed-utrustad ”r 9 447 591 kropp anbringas på en bärkropp (T), vars sidoriktade huvuddelar (14,24, '34) uppvisar anliggningsytor (15,25,55) och i monterat tillstånd är fästa medelst fästskruvar (21) i förhållande till stödytor (18,28,38), som i huvudsak är riktade mot borrhuvudets framsida (F), och som är belägna inuti en på borrhuvudet sittande hållare, k ä n n e t e c k - n a t av att stödytorna (18,28,38) är fast anordnade för att direkt ta emot huvuddelarnas(14,24,34) anliggningsytor (15,25,35); och att det i hållaren (6,1,56) är anordnat från dennas baksida till framför stödytorna (18,28,38) ledande passager (3,2O resp 3,9 resp 59) eller liknande för bärkroppens (T) huvuddelar (14,24,34) på sådant sätt, att huvuddelarna kan föras igenom dessa passager eller liknande till ett läge som är för- skjutet, vridet eller udansvängt i förhållande till verktygets (11, 31) slutläge och därigenom verktyget kan förflyttas till sitt slutläge genom en sammansatt rörelse, som inbegriper en vridning eller svängning av en av dess delar, varvid i slutläget huvuddelarnas (14,24,34) anliggnings- ytor (15,25,35) hålls fast mot de fasta stödytorna (18,28,38) med hjälp av fästskruvar (21), som står i ingrepp i gängborrningar (23) i huvud- delarna (14,24,34).

2. Fäste enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att anligg- ningsytorna (15,25) är anordnade på partier på huvuddelarna (14,24), som är i huvudsak axiellt riktade eller går i bärkroppens (T) längdriktning.

3. Fäste enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att anligg- ningsytorna (35) är anordnade på ansatser (53) på huvuddelarna (34), vilka ansatser är i huvudsak radiellt riktade eller är anordnade på partier, som ligger diamstralt motsatt varandra i bärkroppens (T) tvär- riktning.

4. Fäste enligt något av föregående krav, k ä n n e t e o k n a 1 av att åtminstone en del av passagerna utgörs av spår (20), som slutar vid stödytorna (18, 28) och som är så stora, att bärkroppens huvuddelar (14,24) kan skjutas igenom dem i ett läge som är 900 vridet i förhållan- de till slutläget.

5. Fäste enligt krav 4, k ä n n e t e o k n a t av att fäst- skruvarna (21) vid slutmonterat verktyg (21) går igenom spåren (20).

6. Fäste enligt något av kraven 1 - 3, k ä n n e t e c k n a t av att åtminstone en del av passagerna utgörs av spår, öppningar eller utvidgningar (3,9) På hållaren (6,1), vilka med avseende på stödytorna (18,28) är förskjutna i perifeririktningen ooh i sin tur står i en för~ bindelse med stödytorna (18,28), som medger passage av huvuddelarna (14,24)

7. Fäste enligt något av föregående krav, k ä n n e t e o k n at av att bärkroppens huvuddelar (14,24,54) uppvisar anliggningsytor (15,25 447 591 1o _ 35), som är snedställda i förhållande till ett plan för verktyget (11, 51); och att stödytorna (18,28,58) har motsvarande lutning, varvid varje huvuddel (14,24) företrädesvis uppvisar anliggningsytor (15,25) med lika lutning på båda sidor.

8. Fäste enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a ü av att bärkroppens huvuddelar 014,24) uppvisar anliggningsytor (25), som åtminstone på en sida är takformigt utformade; och att stödytorna (28) i hållaren (6) har motsvarande takform.

9. Fäste enligt något av föregående krav, k ä n n e t e o k n a t av att hållaren eller åtminstone en del på den som uppbär stödytorna (18,28) är utformad som en insats (6), som är lösbart förbunden med en grundkropp (1), varvid företrädesvis insatsen (6) utgör en del med oylindriskt yttre.

10. Fäste enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n at av att distansstycken (22) eller liknande är tillordnade till fäst- skruvarna (21).