SE446693B - Valsstol vid valsverk for skruvvalsning - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 446 693' 2 bestämmes av en s k frammatningsvinkel, d v s ett mot- svarande "styrkosinusvärde" mellan en vektor för valsens omkretshastighet och frammatningsriktningen. i Genomförande av valsningen med hög deformerings- grad och med hög verkningsgrad medelst de kända vals- verken för skruvvalsning hämmas emellertid av ett antal konstruktiva nackdelar. De kända valsverken omöjliggör valsning av ämnen inom ett omrâde för stora frammatnings- vinklar G , exempelvis inom ett vinkelomràde av från 10° till 30°. Pâ grund av att arbetsstolarna vid valsverk för skruvvalsning saknar önskad konstruktionsstyvhet kan man hittills icke uppnå höga deformationsgrader för ämnet och härvid framställs valsgods med förutbestämd diameter med snäva toleransgränser. _ En valsstol vid ett med tre valsar försett valsverk för skruvvalsning för framställning av rotatíonskrdppar med varierande profil är förut känd (jämför exempelvis boken "Skrifter av VNIIMETMASH", samlingsverk nr 3, Moskva, 1961, s. 22, fig 17). I arbetsvalsstolens hus är_anordnade tre styrstänger, vilka är inriktade så, att deras Centrumlinjer lutar 45° mot valsningsaxeln, medan dessa centrumlinjers projektioner på ett mot vals- ningsaxeln vinkelrätt plan med varandra bildar vinklar av l20°. På styrstängerna är förflyttbart anordnade hylsor, vilka är rörelsemässigt förbundna med varandra och förbundna med två tryckcylindrar, vilka är avsedda att sammanföra valsarna, och med två tryckcylindrar, vilka är avsedda att isärföra valsarna. Varje hylsa uppbär ett hus, som medelst ställskruvar kan vridas i förhållande till hylsan, varför en spindels centrumlinje förskfimes i förhållande till valsningsaxeln. I varje hus är spindeln anordnad så, att den kan vrida sig kring sin längdaxel, röra sig i längdríktningen och svänga sig i förhållande till en med spindelns centrumlinje parallell centrumlinje. Varje spindels mot valsningszonen vända sida är stelt förbunden med den vals, vars geo- metriska centrumaxel sammanfaller med spindelns geo- metriska centrumaxel. Valsen är försedd med en konformad. 10 15 20 25 30 35 446 693 3 deformeringsyta. Valsens geometriska centrumaxel bildar med valsningsaxeln räta, varandra skärande (korsande) linjer, mellan vilka vinkeln 6 är lika för varje vals.

I ett mot valsningsaxeln vinkelrätt plan är vinklarna mellan projektioner av var och en av valsarnas centrum- linjer lika med l20°. Varje vals är vridbar medelst ett par av cylindriska kugghjul, av vilka det ena är fäst på spindeln, medan det andra kugghjulet är fäst på en inuti styrstángen anordnad drivaxel, vars centrum- linje sammanfaller med styrstángens. Alla de tre driv- axlarna är medelst konkugghjul förbundna med ett koniskt centrumkugghjul (ett koniskt solhjul). Två drivaxlar är förbundna med elektriska motorer, medan den tredje drivaxeln är roterbar av det koniska centrumkugghjulet.

I denna kända valsstol kan spindlarna icke inställas stelt, eftersom deras hus är vridbara i förhållande till hylsorna, vilket minskar diameternoggrannheten för de färdigvalsade alstren, d v s man framställer valsade alster med breda toleransgränser. Denna kända valsstol gör det möjligt att endast i ringa grad ändra det kortaste avståndet mellan de raka, varandra korsande linjerna, varför metallämnet icke kan valsas med avsevärda frammatningsvinklar G , d v s med hög hastighet, och med hög deformeringsgrad. Även ett annat valsverk för skruvvalsning är känt (jämför exempelvis den amerikanska patentskriften nr 3 132 545), vars valsstol innefattar ett helgjutet hus, i vars cylinderlopp är anordnade tre spindlar, vilka kan vrida sig kring sin längdaxel och röra sig i längd- riktningen. Varje spindels mot valsningszonen vända sida är stelt förbunden med en vals, vars geometriska centrumaxel sammanfaller med spindelns geometriska centrum- axel och bildar, med valsningsaxeln, raka, varandra skärande linjer. Valsen är försedd med en konformad deformeringsyta. vinkeln mellan de räta, varandra skärande linjerna är lika med varje vals. I ett mot valsningsaxeln vinkelrätt plan är vinkeln mellan projektionerna av var och en av valsarnas centrumlinjer lika med l20°. 10 15 20 25 30 35 446 693 4 Spindlarna med valsarna är vridbara kring sin längdaxel medelst s k hypoidkugghjul, vilka, vart och ett, är fästa pá spindeln och i ingrepp med ett drivande centrum- kugghjul (ett centrumdrev). I den ovan beskrivna kända vasstolen är det kortaste (minimala) avståndet mellan de raka, varandra skärande linjerna, d v s mellan valsens geometriska centrumlinje och valsningsaxeln, konstant.

Användning av hypoidöverföringen minskar vinkeln 5 mellan de räta, varandra skärande linjerna och det kortaste avståndet e mellan dessa linjer. Minskningen av de båda parametrarna 5 och e i valsstolen vid ett valsverk för skruvvalsníng är ekvivalent med en minskning av frammatningsvinkeln U och leder därför till en minskning av valsverkets kapacitet och deformeringsgraden för ämnet.

I den ovan beskrivna valsstolen är förhållandet mellan valsens radie och valsgodsets radie konstant utefter deformationszonens längd samtidigt som alstret (ämnet) valsas. Det är uppenbart, att man med en enda valssats kan färdigvalsa alster med endast en diameter.

Om alstrets diameter ändras måste valsarna bytas ut.

Detta leder till en ökning av antalet växlingar av valsar under valsverkets arbetsförlopp, varför valsverkets kapacitet minskar.

|Det huvudsakliga syftet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en valsstol vid ett valsverk för sned- eller skruvvalsning, som är så utformad, att valsarna kan inställas i en stor frammatningsvinkel a, vilket avsevärt ökar valsverkets kapacitet och gör det möjligt att valsa ämnen med hög deformationsgrad.

Detta uppnås enligt uppfinningen medelst en valsstol vid ett valsverk för sned- elller skruvvalsning, i vilkens hus är anordnade tre spindlar, vilka kan vrida sig kring sin längdaxel och röra sig i längdriktningen, varvid varje spindels mot valsningszonen vända sida är stelt förbunden med en med en konformad deformeringsyta försedd vals, vars geometriska centrumaxel sammanfaller med spindelns geometriska centrumaxel och bildar med vals- ningsaxeln räta, varandra skärande linjer, mellan vilka 10 15 20 25 30 35 446 693 5 vinkeln 5 är huvudsakligen lika för varje vals medan i ett mot valsningsaxeln vinkelrätt plan är vinkeln mellan projektioner av var och en av valsarnas centrum- linjer huvudsakligen lika med l20°, varvid det för före- liggande uppfinning utmärkande är att det kortaste (mini- mala) avståndet mellan de räta, varandra skärande linjerna är mellan ca 0,6 och ca 1,0 av valsens maximala radie i dess minimala tvärsnitt genom deformeringsytan, vilken radie är vald utgående från att valsarnas deformerings- ytor icke är i kontakt med varandra.

Analys av de geometriska parametrarna hos defor- meringszonen i en valsstol vid ett valsverk för skruv- valsning (se exempelvis boken av Teterin P.K. "Teori för tvärskruvvalsning", publicerad år 1971, s. 368) visar, att vid det kortaste avståndet e mellan'de räta av valsarnas centrumlinje och valsningsaxeln bildade, varandra korsande linjerna, som är lika med valsens maximala radie R i dess minimala tvärsnitt genom de- formeringsytan, vilken radie är vald förutsatt att valsar- nas deformeringsytor icke är i kontakt med varandra, bildas det minsta möjliga valsspàret mellan valsarna, d v s valsgodsets minimala diameter förinställes. Vid detta minsta möjliga valsspàr mellan valsarna uppnås den maximala frammatningsvinkeln lä i valsens tvärsnitt med radien R. Vid valsens förutbestämda konformade form och vid nämnda parametrar e och R utefter deformerings- zonens längd får frammatningsvinkeln H i valsens momentan- tvärsnitt sitt maximum. Såsom det påpekats ovan, bestämmer frammatningsvinkeln, huvudsakligen, den komposant av valsens omkretshastighet, som är verksam i riktning för valsningsaxeln. Detta innebär med andra ord, att såväl frammatningsvinklarna.G som valsarnas omkretshastig- hetskomposanter i valsningsaxelns riktning - vid det kortaste, enligt uppfinningen rekommenderade avståndet mellan de räta varandra korsande linjerna, som är i det närmaste lika med valsens maximala radie i dess minimala tvärsnitt genom deformeringsytan, vilken radie är vald utgàende.fràn att valsarnas deformeringsytor 10 15 20 25 30 35 446i 693 6 ' icke är i kontakt med varandra, utefter deformations- zonens längd vid valsarnas förutbestämda konformade form - får sina maximivärden, varför valsningen genomföres med högsta möjliga hastighet och maximal kapacitet.

Om avståndet e är större än R, kan man icke framställa valsgods med minimal förutbestämd diameter på grund av att valsarnas deformeringsytor är i kontakt med varandra samtidigt som frammatningsvinkeln U minskar. i Om avståndet e är mindre än 0,6 R ökar de minimala dimensionerna hos valsspàret mellan valsarna (eller valsgodsets minimala diamter) samtidigt som frammatnings- vinkeln G utefter deformationszonens längd blir mindre, varför valsverkets kapacitet sjunker.

När det minimala (kortaste) avståndet e mellan de räta, varandra korsande linjerna varierar mellan ca 0,6 R och ca R, ändras de minimala dimensionerna hos valsspåret mellan valsarna, d v s valsgodsets diameter, litet, varvid frammatningsvinkeln G i valsens momentana tvärsnitt utefter deformationszonens längd blir så stor som l0°-30°. Ökningen av frammatningsvinkeln 0 resulterar i en ökning av storleken av friktionskraftverktorernas på valsningsriktningen projicerade komposanter, varför i deformationszonen skapas betingelser, vilka möjliggör valsning av ämnen med hög deformeringsgrad (eller med hög hoppressningsgrad). Genom att man i valsstolen vid valsverket för sned- eller skruvvalsning kan framställa (färdigvalsa) alster vid en högre deformeringsgrad för utgàngsämnena (deformeringsgraden eller längdökningen Ä uppnår 5-15%) kan man avsevärt minska antalet deforma- tionscykler, varigenom valsstolen vid valsverket för skruvvalsning får ökade valsningstekniska möjligheter, vilket med andra ord innebär att ett och samma alster kan framställas från ämnen med olika diameter.

Det är lämpligt, att den mot spindeln vända sidan hos varje vals är försedd med ett längsgående, T-format ändspàr och att inuti varje spindel är koaxiellt anordnad en stång med en T-formad, med det T-formade spåret i valsen samverkande ände och med en gängad ände, som 10 15 20 25 30 35 446 693 7 när avsedd att samverka med en mutter med i dess periferi- riktning fördelade gängade hål. I minst två av dessa gängade hål är anordnade skruvar, vilkas ändyta är avsedd . att samverka med spindeln. Det är i detta fall lämpligt, att valsens mot valsningszonen vända sida är stelt för- bunden med spindeln medelst ett kilförband.

Genom att varje vals är stelt förbunden med respektive spindel medelst kilförbandet kan valsarna bytas ut snabbt, vilket ökar valsverkets funktkxstfld och befrämjar en ökning av dess kapacitet.

Genom att stången är koaxiellt anordnad i spindeln blir denna enklare att framställa varjämte elíminering av en eventuell skevning av valsens och spindelns passnings- ytor befrämjas, vilken skevning försämrar valsgodsets ytkvalitet.

Tack vare att stången är utformad med den gängade, med muttern samverkande änden kan dessutom valsens ändyta tryckas mot spindelns ändyta med en sådan kraft, som förhindrar att dessa ändytor skevas under inverkan av valsningskrafterna till följd av att en teknisk spalt kvarlämnas i förbandet mellan valsen och spindeln. Nämnda skruvförbands s k stoppfunktionssäkerhet ökar genom att i"mutterns gängade, i perifeririktningen upptagna hål är inställda skruvarna, vilkas ändytor är anordnade att samverka med spindeln, vilket förbättrar valsgodsets ytkvalitet.

Den enligt uppfinningen utformade valsstolen vid valsverk för skruvvalsning utmärker sig av att det kortaste avståndet. mellan de raka, varandra korsande linjerna är lika med Süyflloch vinkeln 6 mellan dessa linjer är 50°. Med denna valsstol kan man framställa alster med en diameter av 30-10 mm från ämnen med en diamter av högst 100 mm med en längdrörelsehastighet av upp till 0,8 m/s, med valsarna roterande kring sin centrumlinje med ett varvtal av högst 200 v/min.

Uppfinningen beskrives närmare nedan under hänvisning till bifogade ritning, på vilken fig. l visar ett längd- snitt genom valsstolen enligt uppfinningen vid valsverk 10 15 20 25 30 35 446 693 _ 8 för skruvvalsning och fig 2 visar en i riktning för en pil A i fig 1 visad vy av valsstolen enligt uppfinningen sedd från den sida där valsgodset lämnar valsstolen.

Valsstolen enligt uppfinningen vid valsverk för skruvvalsning innefattar ett helgjutet hus l (fig l) med tre cylinderlopp. I varje_cylinderlopp är ett hus 2 anordnat så, att det kan röra sig i längdriktningen.

I varje hus 2 är koncentriskt anordnad en spindel 3, vars mot valsningszonen vända sida är stelt förbunden med en vals 4, vars geometriska centrumlinje sammanfaller med spindelns 3 geometriska centrumlinje och bildar med en valsningsaxel a-a räta, varandra korsande linjer.

En vinkelI5 mellan de räta, varandra korsande linjerna är huvudsakligen lika för varje vals.

I ett mot valsningsaxeln a-a normalt plan är vinkeln mellan projektioner av var och en av valsarnas centrum- linjer huvudsakligen lika med l20° (fig 2). Det kortaste (minimala) avståndet e mellan de räta , varandra korsande linjerna varierar mellan ca 0.6 och ca 1,0 av valsens 4 maximala radie R i dess minimala tvärsnitt genom valsens 4 deformeringsyta, vilken radie är vald utgående från att valsarnas ytor icke är i kontakt med varandra. Varje vals 4_är utformad med en konformad deformeringsyta.

Varje spindel 3 (fig 1) är anordnad i huset 2 på rull- stödorgan 5 och 6 så. att den kan vrida sig kring sin längdaxel. Mellan rullstödorganen 5 och 6 är en distans- eller avstándshylsa 7 anordnad. Stödorganet 5 är medelst en skruv 8 fäst på huset 2, medan stödorganet 6 medelst en mutter 9 är fäst på spindeln 3, vilket säkerställer att spindeln 3 är förbunden med huset 2. Medelst ett lock ll hoptryckta tätningsanordningar 10 är avsedda att skydda rullstödorganen S och 6 mot att kylvatten samt glödspân från den varma ämnesmetallen eventuellt hamnar i stödorganen 5 och 6. Ett kilorgan 12 är avsett att förhindra husets 2 vridning i förhållande till huset l.

Den mot spindeln 3 vända sidan hos varje vals 4 är försedd med ett längsgående, T-format ändspár 13. »tv 10 15 20 25 30 35 446 693 9 Inuti varje spindel 3 är koaxiellt anordnad en stång 14 med en T-formad ände, som är avsedd att samverka med valsens 4 T-formade spår 13, medan stångens 14 andra, gängade ände 15 är anordnad att samverka med en mutter 16, som är försedd med gängade utefter dess periferi upptagna hål. I minst två av dessa hål är skruvar 17 anordnade.

Varje skruvs 17 ändyta och muttern 16 är anordnade att samverka med spindeln 3. Valsen 4 är stelt förbunden med spindelns 3 mot valsningszonen vända sida medelst ett kilförband, som består av kilorgan 18 och 19. Genom pâläggning (páföring) av låga vridmoment vid skruvarna 17 kan man funtionssäkert stoppa (låsa) muttern 16, vilket bidrar till att stelt förbinda valsen 4 med spindeln 3.

För att valsarna 4 skall kunna bytas ut bekvämare är de anordnade på spindlarna 3 med löppassning.

Valsens 4 ändyta är medelst stången 14 och muttern 16 tryckt mot spindelns 3 ändyta med en sådan kraft, som förhindrar att dessa ändytor skevas under inverkan av valsningskrafterna genom att ett spel finns i förbindningen mellan valsen 4 och spindeln 3. Stàngen 14 är stelt förbunden med spindeln 3 medelst ett kilorgan 20.

Varje drivanordning 21 (fig 2), som är avsedd att förflytta spindeln 3 (fig 1) i längdriktningen, inne- fattar en elektrisk motor 22 (fig 2) och en snäckskruv- försedd reduktionsväxel 23. De elektriska motorerna 22 är elektriskt kopplade till varandra. Motorns 22 axel är förbunden med en snäckskruv 24 (fig 1), som är i ingrepp med ett snäckhjul 25, som medelst ett kilorgan 26 är förbundet med en ihålig skruv 27, som är anordnad koaxiellt med spindeln 3 och omger denna. Skruven 27 är placerad mellan rullstödorgan 28 och 29. En på huset l_ medelst icke visade skruvar fäst fläns 30 är avsedd att uppta axiella krafter, som alstras samtidigt som ämnet deformeras. I flänsens 30 spår är fast anordnad en mutter 31 med inre (invändiga) skruvgängor, som är i ingrepp med den ihåliga skruvens 27 yttre (utvändiga) skruvgängor. För att eventuellt spelrum i skruvförbandet mellan skruven 27 och muttern 31 skall kunna elimineras 10 15- 20 25 30 35 446 693 _ 10 är nâgra fjädrar 32 anordnade i muttern 31. Fjädrarna 32 är tryckta mot muttern 31 medelst en i ingrepp med skruven 27 varande mutter 33, som kan låsas medelst på ritningen icke visade skruvar. Ett elastiskt element 34, som är anordnat i ett spår, som är upptaget i skruvens 27 mot rullstödorganet 29 vända sida, är avsett att eliminera spelrummet i rullstödorganet 28. Det elastiska elementet 34 har formen av tallriksfjädrar. Mellan rullstödorganet 29 och det elastiska elementet 34 är en avstânds- eller distansring 35 anordnad. Stödorganet 29 är fäst på spindeln 3 medelst en mutter 36 och en mutterbricka 27. Rullstöd- organet 28 är anordnat i ett nav hos ett cylindriskt kugghjul 38 och uppbäres av skruvens 26 ändyta. Ett kugghjul 38, som är stelt anordnat på spindeln 3 medelst ett kilorgan 39 och är i ingrepp med ett kugghjul 40, är avsett att bringa spindeln 3 att utföra en vridnings- rörelse kring sin längdaxel. Kugghjulet 40 är stelt anordnat på en i rullstödorgan (rullager) 43 och 44 lagrad axel 41 medelst ett kilorgan 42. Ett konkugghjul 45 är stelt anordnat pâ axeln 41 och är i ingrepp med ett koniskt kugghjul 46. Axeln 41 med kugghjulet 40 och med det koniska kugghjulet 45 är anordnad i ett cylinder- alopp 41 i huset 1. Stödorganet 43 är anordnat i huset l, medan stödorganet 44 är anordnat i en hylsa 48, som är fäst på huset 1 medelst på ritningen icke visade skruvar. Det koniska kugghjulet 46 är anordnat på en ihålig hylsa 49 medelst rullstödorgan 50, mellan vilka en distanshylsa 51 är placerad. Det koniska kugghjulet 46 är utformat i ett stycke med ett cylindriskt kugghjul 52, som är i ingrepp med ett drivhjul (ett drev) 33, vars axeltapp 54 är avsedd att förbindas med en elektrisk, på ritningen icke visad motors axel. Rullstödorganen 50 är fästa på den ihåliga hylsan 49 medelst en mutter 55 och en på hylsan 49 utformad ansats eller krage S6.

För att det koniska kugghjulet 46 med kugghjulet 52 skall kunna monteras bekvämare är ett lock 57 fäst på huset l medelst på ritningen icke visade skruvar. I locket 57 är stelt infäst den ihåliga hylsan 49, vari 10 15 20 25 30 35 446 693 ll är koncentriskt anordnad en ihålig hylsa 58, vari ett ihâligt hus 59 är koaxiellt anordnat så, att ett hàlrum 60 är utformat mellan husets 59 yttervägg och hylsans 59 innervägg. Hålrummet 60 är avsett för tillförsel av kylvatten. Ett ämne 62 är fört genom ett ihåligt, i huset 59 upptaget hål 61. Det på huset 1 anordnade drevet 53 är tillslutet medelst ett lock 63 (fig 2). valsstolen enligt uppfinningen vid ett valsverk för skruvvalsning fungerar på följande sätt. Innan vals- ningen påbörjas, justeras valsarna 4 (fig 1) i beroende av alstrets förutbestämda diameter genom att spindlarna 3 förflyttas i den medelst en pil b angivna längdriktningen medelst drivanordningarna 21 (fig 2). Vridningsrörelsen från varje elektrisk motors 22 axel överförs till snäck- skruven 24 (fig 1), som är i ingrepp med snäckhjulet 25.

Snäckhjulets 25 vridningsrörelse överföres till den ihäliga skruven 27, som - samtidigt som den bringas att samverka med muttern 31 - förflyttas och överför den längsgående rörelsen till spindeln 3 med valsen 4 över rullstödorganet 28. Valsarna 4 vrides kring sin längdaxel medelst den elektriska motorn, som är förbunden med axeln (axeltappen) 54, vars vridningsrörelse över- föres till det i ingrepp med kugghjulet 52 varande kugg- hjulet 53, varvid det koniska, i ingrepp med det koniska kugghjulet 46 roterar tillsammans med kugghjulet 52.

Kugghjulets 45 vridningsrörelse överföres till det cylindriska, i ingrepp med kugghjulet 38 varande kugghjulet 40. Kugg- hjulets 38 vridningsrörelse överföres till den med valsen 4 stelt förbundna spindeln 3. Eftersom valsarnas 4 geo- metriska centrumlinjer med valsningsaxeln a-a bildar de räta, varandra korsande linjerna, mellan vilka det minimala avståndet e varierar mellan 0,6 R och R och mellan vilka vinkeln 5 varierar mellan 30° och 60°, alstras under valsens 4 vridningsrörelse komposanter av valsens 4 omkretshastighetsvektor, varvid Vektorn för den ena komposanten sammanfaller med valsningsriktningen och tilldelar ämnet 62 en längsgående rörelse. Vektorn 10 15 20 25 30 35 446 693 12 för den andra komposanten är huvudsakligen vinkelrät mot valsningsriktningen och tilldelar ämnet 62 en vrid- ningsrörelse. Genom att det minimala avståndet e och vinkeln 6 är valda inom nämnda gränser uppnås stora frammatningsvinklar 0 exempelvis lika med 10-20” i valsens momentana tvärsnitt utefter deformationszonens längd.

Vid en stor frammatningsvinkel G kan man dels valsa ämnet med hög hastighet, varför valsverket arbetar med hög kapacitet, och dels öka storleken av komposanter av friktionskraftvektorerna utefter längden av deforma- tionszonen, varför valsningen kan genomföras med hög deformeringsgrad.

Om alstrets diamter måste ökas, justeras valsarna 4 genom att man förflyttar spindlarna 3 i den medelst en pil c angivna längdriktningen medelst drivanordningarna 21 (fig 2) på samma sätt som beskrives ovan.

Härvid växlas vridningsriktningen för motorns 22 axel till den motsatta. Samtidigt som muttern 31 bringas att samverka med den ihåliga skruven 27 inverkar denna medelst det elastiska elementet 34 och ringen 35 på stödorganet 29, som över mutterbrickan 37 överför den axiella kraften till muttern 36, som medelst skruvför- bandet är förbunden med spindeln 3. Spindeln 3 rör sig medelst den axiella kraften i den medelst pilen c visade längdriktningen.

Genom att varje spindel 3 med respektive vals 4 är anordnad i valsstolens hus l på ett sådant sätt, att valsarnas 4 centrumlinjer med valsningsaxeln bildar de räta, varandra korsande linjerna, mellan vilka vinkeln 5 ligger mellan 30° och 60° och mellan vilka det kortaste avståndet e varierar mellan ca 0,6 och ca 1,0 av valsens maximala radie R i dess minimala tvärsnitt genom defor- (meringsytan (vilken radie är vald förutsatt att valsarnas deformeringsytor icke är i kontakt med varandra), kan man genomföra valsningen med en så stor frammatnings- vinkel U som 10-30° och samtidigt med hög hastighet förflytta ämnet 62 i riktning för valsningsaxeln a-a, 10 15 20 446 693 13 varigenom valsverket arbetar med stor kapacitet, Samtliga utmärkande konstruktiva särdrag bidrar till att öka de valsningstekniska möjligheterna hos valsstolen vid valsverk för skruvvalsning, bl a kan man genomföra vals- ningen med hög metalldeformeringsgrad, samtidigt som valsstolen får hög konstruktionsstyvhet genom att dels valsstolens hus 1 är helgjutet och dels spindlarna 3 med de tillhörande rullstödorganen 5 och 6 och mekanismerna för längdförflyttning av spindlarna 3 är anordnade i de i det helgjutna huset 1 upptagna spåren, varvid spindlar- nas 3 rullstödorgan 5 och 6 kan få stora dimensioner på grund av att spindlarna 3 är anordnade i valsstolens stomme i en s k korsningsvinkel av från 30° till 60°. _ Dessutom får arbetsvalsstolen högre konstruktions- styvhet genom att valsen är förflyttbart förbunden med spindeln och att man eliminerar eventuella spelrum i skruvparet mutter 3l"ihålig skruv 27 och i rullstödorganet 28. Tack vare att valsstolen uppvisar hög konstruktions- styvhet, kan man vid valsning av ämnen med hög metall- deformationsgrad framställa alster med snäva tolerans- gränser.

Claims (2)

10 15 20 25 30 446 693, 14 PATENTKRAV

1. Valsstol vid ett valsverk för sned- eller skruv- valsning, innefattande ett hus (1) med tre kring sin längdaxel roterbara spindlar (3) anordnade att utföra en axiellt längsgående rörelse, varvid varje spindels (3) mot en valsningszon vända ände är fast förbunden med en, med en konformad deformationsyta försedd vals (4), vars geometriska centrumlinje sammanfaller med spindelns (3) längdaxel och bildar en rät, valsverkets valsnings- axel (a-a) korsande linje, vilka geometriska centrum- linjer med valsningsaxeln bildar en vinkel (0), huvud- sakligen lika för varje vals (4), under det att i ett. mot valsningsaxeln (a-a) vinkelrätt plan vinklarna mel- lan projektioner av var och en av valsarnas (4) centrum- linjer huvudsakligen är lika med 120°, k ä n n e - t e c k n a d av att det kortaste avståndet (e) mel- lan valsningsaxeln (a-a) och de korsande centrumlinjer- na har ett fast värde mellan ca 0,6 och ca 1,0 av den maximala radien (R) för det minsta tvärsnittet genom valsens (4) deformationsyta, varvid radien (R) är vald så, att valsarnas (4) deformationsytor icke är i kon- takt med varandra.

2. Valsstol enligt patentkravet 1, t e c k n a d av att den mot spindeln vända sidan av varje vals är försedd med ett T-format ändspár (13), anordnat att samverka med ett T-format huvud hos en in- uti varje spindel (3) koaxiellt anordnad fastspännings- stång (14) med en gängad ände (15) för samverkan ed en mutter (16), som är försedd med axiella, utefter mut- k ä n n e - terns periferi upptagna gängade hål, varvid i minst två av de gängade hålen än anordnade skruvar (17), vilkas spetsar är anordnade att samverka med spindeln (3), var- jämte valsens (4) mot valsningszonen vända sida är fast förbunden med spindeln (3) medelst ett kilförband (18, 19).