SE446665B - Anordning for genomforande av en metning eller undersokning i en ledning for ett stromningsmedel - Google Patents

Description

446 665 2 bestämt åtminstone en send till genomströmningsmätare, vara möjlig även då ledningen innehåller under tryck stående vatten.

En anordning enligt beskrivningens första stycke än tidigare känd genom DE Offenlegungssehrift 2 164 111. Vid denna anordning öppnas avstängningsorganet genom att sonden trycker den del av detta organ som tillsluter sidoavgreningen åt sidan. Detta öppnande sker därvid mot det tryck som den i ledningen strömmande vätskan uppvisar. Då vätskans tryck kan vara mycket högt betyder detta att såväl avstäng- ningsorganet som även sonden, i synnerhet sondspetsen, j, vissa fall utsätts för väldigt stora påfrestningar. Vid höga vätsketryck kan öpp- nandet av avstängningsorganet medelst sonden med enbart handkraft t o m bli helteomöjligt. Detta skulle medföra att anordningen måste förses med. en kraftanordning för inskjutande av sonden i ledningen, om anord- ningen överhuvudtaget ska kunna användas vid höga vätsketryck. Därefter kvarstår dock problemet att risken för skadande av sanden under sådana omständigheter är överhängande.

Uppgiften liggande till grund för föreliggande uppfinning består i att reducera ovan nämnda nackdelar hos den tidigare kända anordningen och vidareutveckla denna på det viset att avstängningsorganet, t o m vid mycket höga, genom strömningsmedlet förorsakade slutningstryck, låter sig öppnas nästan helt utan motstånd genom den i genomgången införda sanden.

Denna uppgift löses genom en anordning av den ingressvis omnämnda typen, varvid anordningen kännetecknas av särdragen enligt patentkravet 1.

Genom att backventilen öppnas av sonden vid dennas införande i genomgången innan sonden når avstängningsorganet, kommer vätska att strömma in i genomgången på. den bort från ledningen vända sidan av avstängningsorganet och åstadkomma en tryckutjämning mellan de genom nämnda organ åtskilda avsnitten av genomgången, så att när sanden därefter når avstängnings- organet, detta kan tryckas bort av sanden under ringa kraftmotstånd. Däri- genom kan alltså införandet av sanden även vid höga vätsketryck i led- ningen ske på ett bekvämt och okomplicerat sätt, utan varje form av kraft- utvecklande hjälpmedel. Likaså reduceras naturligtvis risken att sanden skadas vid dess öppnande av avstängningsorganet avsevärt.

Vid ett ändamålsenligt utförande av uppfinningen bildas avstängnings- organet genom en svängbart lagrad klaff som i sitt slutna läge sträcker sig; tvärs genomgångens längdriktning och som för öppnande genom sanden kan svänga mot ledningen.

Det finns en förbikoppling eller en förbiledning med en ventil som kopplar förbi avstängningsorganet åtminstone när detta be- finner sig i sitt slutna läge. Avstängningskroppen till ventilen kan uppvisa ett i genomgårxgen inskjutande avsnitt eller vara förbunden 3 446 ses med ett dylikt. Ventilen kan i övrigt vara beskaffad på så sätt att den avstänger förbikopplingen då sonden är avlägsnad och frigör den- samma vid sondens införande innan sonden verkar på avstängningsorganet.

Denna en ventil uppvisande förbikoppling gör det möjligt att före öpp- nandet av avstängningsorganet åstadkomma en tryckutjämning mellan de genom avstängningsorganet åtskilda avsnitten av genomgången så att av- stängningsorganet vid öppnandet icke ensidigt pâverkas av trycket hos det möjligen i ledningen befintliga strömningsmedlet.

Vid en lämplig ytterligare utförandeform uppvisar avgreningen på den från ledningen vända sidan av avstängningsorganet, närmare bestämt pá den från ledningen vända sidan av det ställe vid vilket för- bikopplingen mynnar i genomgången och ventilförslutníngsorganet skjuter in i genomgången, ett avsnitt som tillsammans med en del av sonden ger en tät tillslutning. Därigenom kan ernâs att intet strömningsmedel utströmmar till och med vid insatt sond. Om utförandena av avgreningen och sonden avstäms på lämpligt sätt till varandra utträder intet eller nästan intet strömningsmedel till och med vid införande och uttagande av sondcn.

Det skall dessutom bemärkas att ej heller några nedsmutsningar kan nå in i ledningen genom avgreningen. När sonden, såsom ovan nämnts, upp- visar en del som tätt tillsluter genomgången vid insatt sond så för- hindrar nämligen denna sonddel naturligtvis även att då sonden är in- satt smuts når in i ledningen. Vid införandet och avlägsnandet av son- den uppstår naturligtvis tillfälligt förbindelser mellan olika avsnitt av genomgången. Då emellertid i ledningen vanligtvis härskar ett högre tryck än i de blott tidvis densamma förbundna avsnitten av genomgången kan smuts knappast tränga in i ledningen vid sondens insättande respek- tive uttagande.

Uppfinningen skall nu beskrivas närmare med ledning av ett på ritningar- na visat utförandeexempel. På ritningarna visar fig 1 ett vertikal- snitt genom en i marken lagd vattenledning med en vertikal stuts och en genomflödesmätare, vilkens avkännare eller känselkropp skjuter in i vattenledningen, fig 2 ett snitt genom en del av den i fig 1 ute- lämnade delen av styrningen i större skala, fig 5 ett i samma skala som i Sig 2 illustrerat snitt genom den mot vattenledningen vända änden av styrningen med den däri styrda hållaren, varvid emellertid hållaren och känselkroppen är tillbakadragna i styrningen, fig 4 ett snitt genom slussen, i samma skala som fig 2, fig 5 ett snitt utmed linjen V-V i fig 4, fig 6 ett snitt genom den töjningsmätbandet innehållande delen av hållaren och känselkroppen i ännu större skala, samt rig 7 ett block- schema över den elektriska kopplingen. 446 665 4 I fig 1 år visad en 1 marken 1 t ex underbyggnaden till en gata, lagd rörledning 2, varvid det rör sig om en för ett offentligt vattenför- sörjningsnät avsedd huvudvattenledning, genom vilken vattnet tillförs i riktning av pilen 5 till en grupp förbrukare, t ex ett bostadskvarter.

Hanteln till ett ledningsstycke är försedd med en öppning 2A och en fläns 4 vilken uppvisar en med öppningen 2A i flukt liggande genom- gångsöppning och är tättslutande fäst på ledningsstycket. På flänsen är fäst en vertikal, rätvinkligt mot ledningen 2 sig sträckande av- greningsstuts 5 som bildar en rak, rätvinkligt mot rörledningen 2 riktad genomgång och vilken vid sin undre ände uppvisar en sluss 6 som skall beskrivas närmare nedan, och ovanför slussen ett cylindriskt rör 7. Vid den övre änden av det senare är fäst en fläns 8 som är försedd med vinkelformiga näsor 8A under bildande av en bajonettkoppling. Här ingen mätning genomförs kan flänsen 8 vara tillsluten genom ett lock. i övrigt kan flänsen 8 vara placerad i en fördjupning 1A i marken 1, varvid fördjupningen täcks medelst ett insatt lock.

När däremot en genomflödesmätning skall genomföras fästes den på för- enklat sätt illustrerade sonden 51 till en genomflödesmätare på flänsen 8 och införs i stutsen 5. För fastsättningen av sonden 51 tjänar en fläns 52 som likaledes är försedd med såsom bajonettkoppling tjänande medel. På flänsen 52 är orörligt fäst en densamma genomträngande cirkel- cylindrisk styryta 53 som skjuter ned i röret 7. Vid den övre änden av styrhylsan är på dess utsida medelst ett kullager 54 vridbart, ehuru axiellt icke förskjutbart lagrad en mutter 55 med i sidled utskjutande handtag 56. I styrhylsan 55 är axiellt förskjutbart styrd en styrning 57 med en rörformig del 58 med en längsöppning 58A. Styrdelen 58 är över en del av sin längd försedd med en utvändig gänga 583 som står i ingrepp med mutterns 55 gänga. Styrdelen 58 är vidare försedd med en längsslits 580 i vilken ett i hylsan 55 insatt stift 59 skjuter in och säkrar styrningen 57 mot vridning.

Såsom framgår av fig 2 är delen 58 till styrningen 57 i närheten av den undre änden av styrhylsan 55 fastskruvad vid ett styrrör 60. Genom en tätningsring 61 tätas glidytan mellan delen 58 till styrningen 57 och styrhylsan 55. I styrningen 57 är ett ihâligt skaft 62 axiellt för- skjutbart styrt. Skaftet 62 uppvisar två ihåliga, cirkelcylíndriska stavar 65 och 65 vilka är förbundna med varandra,iflstyrröret genom en flerdelad kolv 69. Vid den övre, ur styrningen 57 utskjutande änden av den övre staven 65 är fäst ett kulformigt handtag 64. Längsöppningen 58A är i närheten av den undre änden av styrdelen 58 försedd med ett if, 446 665 5 spår i vilket är insatt en tätningsring 67 som avtätar staven 65 gente- mot styrdelen 58.

Den undre änden av styrningen 57 bildas av en i fig 3 särskilt tydligt visad hylsa 71 med en genomgående borrning 71A. I det översta vidaste avsnittet av längsborrningen 71A är styrröret 60 iskruvat och avtätat med en tätningsring 72. Det mittre, smalaste avsnittet av borrningen 71A bildar ett glidsäte för den ihåliga staven 65 och är tätad genom tvâ tätningsringar 75. Det understa avsnittet av borrningen 71A bildar ett glidsäte för en på staven 65 fäst hållare 61 och den av denna hållna känselkroppen 91. Hylsan 71 är på utsidan försedd med två spår i vilka tätningsringar 74 är anordnade. Vid sin undre ände uppvisar hylsan en mot änden avsmalnande konisk yta 715.

Den i fig 2 visade kolven 69 bildar med insidan av röret 60 en tät pass- ning. Det åt alla håll tätt tillslutna inre rummet 68 av röret 60 är fyllt med hydraulolja. Kolven 69 innehåller en vrídstyvt med den övre staven 65 förbunden, kring stavaxeln från ett ändläge till annat änd- läge vridbar del och en genom icke närmare visade medel mot vridning säkrad del. Den senare är företrädesvis vridfast förbunden med den undre staven 65. De båda relativt varandra vridbara delarna av kolven är för- sedda med en genomgång eller passage vilken förbinder den ovanför kol- ven 69 befintliga delen av rörinnorrummet 68 med dess under kolven be- fintliga del och vilken i det ena vridändläget är fri och i det andra avstängd eller -spärrad. När genomgånren är fri kan kolven 69 för- skjutas i axiell riktning, medan den vid avstängd genomgång genom hydrauloljan fasthålls oförskjutbart. Kolven 69 tjänar sålunda å ena sidan till styrningen av skaftet 62 och bildar å andra sidan ett broms- -eller lâsorgan så att skaftet 62 och den på detta fästa hållaren 81 jämte känselkropyen 91 kan låsas på ett godtyckligt ställe utmed ett kontinuerligt skjutintervall.

Hu skall uppbyggnaden av slussen 5 beskrivas närmare med ledning av fig 1, 4 och 5. Denna sluss uppvisar en rektangulär eller fyrkantig fläns 21 på vilken medelst skruvar 22 är fastskruvad en rektangulär ring 23. Mellan flänsen 21 och ringen 23 är anordnad en tätning 24.

På ringen 25 är fastsvetsad en rektangulär mantell25 som nedtill avslutas av en påsvetsad bottenplatta 26. I denna är insvetsad en stuts 27 vilken är inskruvad i flänsen 4, varvid skruvförbindningen är tätad genom en tätningsring 28. Den cylindriska öppningen 27A i 446 665 stutsen 22 är upptill försedd med en konísk utvidgning 273.

I flänsens 21 öppning 21A är insatt en stuts 31 med en längsöppning 31A. Stutsen 51 uppvisar tre olika tjocka avsnitt. Ytterdiametern till det översta, tunnaste stutsavsnittet 513 är mindre än rörets 7 innerdiameter så att där ges en ringspalt mellan stutsen och röret.

Rörets 7 mantel är i området av den undre änden av denna ringspalt 'försedd med genomgångshål 7A. Det mittre avsnittet 510 av stutsen är försedd med en yttergänga och iskruvat i en motsvarande innergänga i röret 7. Det understa, tjockaste avsnittet 313 befinner sig i det inre av manteln 25 och anligger med en ringyta mot flänsen 21 samt är av- tätad medelst en tätningsring 32. På den undre ändytan av avsnittet 51D är \JI finns ett spår i vilket är insatt en tätningsring 55. Hanteln 2 på motsatta sidor försedd med gänghål i vilka lagerbussningar 54 res- st tätningsringar 36 och på sina mot varandra vända insidor fërscéüa med pektive 55 är inskruvade. De båda lagerbussningarna är tätade meae |-: försänkta hål. I de båda bussningarna hålls en ett svänglaçer bildande bult 40. Eå denna är en ventilklaff 41 axiellt oförskjutbart, men fly- tande vridbart lagrad, dvs med relativt stort radiellt spel. Klaffen 41 påverkas genom en fjäder 42 med ett vridmoment och trycks mot änd- ytan av avsnittet 51D så att den i sitt slutna läge anligger mot ringen 55 och nedtill tillsluter stutsen 31. Tätningsringen 33 är insatt i stutsen 51 på ett sådant sätt att den icke kan falla ned då klaffen 41 svängs ned till sitt öppet-läge. Avsnittet 519 är vidare försedd med ett radiellt, avtrappat hål 51E vilket mynnar i längsöppningen 51A och vilkets innersta, smalaste avsnitt är försett med en gänga. I hålet 313 är insatt en backventil 44 med ett hus 45 vilket uppvisar en trapp- formig mantel och ett lock med ett genomgångshål. Husmanteln avgränsar en genomgång vilkens mot öppningen 51A vända avsnitt är trängre än det mot locket vända avsnittet. Mellan dessa båda avsnitt finns en delvis konisk övergång vilken tillsammans med en insatt tätningsring bildar ett ventilsäte 46. I huset 45 är anordnad en rotationssymmetrisk ven- tilavstängningskropp 47 vilken uppvisar ett i öppningen 51A inskjutande cylindriskt ändavsnitt 47A med avrundad ände, en till detta sig an- slutande, konisk utvidgning 473 jämte ett cylindriskt, mot huslocket vänt ändavsnitt 47C vars diameter är större än ändavsnittets 47A dia- meter. Ändavsnittet 47A tjänar, såsom kommer att ytterligare beskrivas, såsom avkännar- eller medbringardel och är i övrigt tunnare än det av 446 66É densamma genomträngda avsnittet av ventilens genomgång så att en fri ringspalt blir förhanden.

Uppbyggnaden av hållaren 61 och den av denna hållna känselkroppen 91 framgår av fíg 6. Källaren 81 uppvisar en cylindrisk hylsa 82 som vid den övre änden är försedd med ett gänghâl 82A i vilket den hålcylind- riska staven 65 är tätt inskruvad. Under gänghålet 62A förgfinns ett cylindriskt hålrun vilket vid den undre änden av hylsan 827âätt till- slutet genom en fastlimmad tillslutningskropp 85. Den senare uppvisar en från densamma upp till den övre änden av hålrummet sig sträckande lask SBA som vid sin övre ände är försedd med en näsa 853. Denna i sin tur bildar en jämn upplagsyta 830. På näsan 853 är den ena änden av en bandformig, i tvärsnitt rektangulär töjningsmätbandbärare 84 fäst, t ex pålimmad. Den andra änden av bäraren 84 är fäst på en cylindrisk förbindningsbult 85 som är förskjutbart styrd i en borrning SSD i tillslutningskroppen 63. Förbindningsbulten 85 är koaxiell med känsel- kroppens 91 rotationssymmetriaxel 90 och dess från bäraren 84 vända ände är fast förbunden med känselkroppen 91, närmare bestämt inlödd i en djupborrning i känselkroppen. Känselkroppen 91 är avlång och upp- visar vid sin fria ände ett kulformigt huvud 91A. Det rotationssymmet- riska, i huvudsak cylindriska skaftet 913 uppvisar i närheten av sin från huvudet 91A vända ände ett tjockare avsnitt 910 vilket har samma diameter som hylsan 82 och det mot detsamma vända avsnittet av till- slutningskroppen 85. Det yttersta, mot tillslutningskroppen vända cirkelringformiga ändavsnittet 91D är dock tunnare än avsnittet 910 och ligger med en jämn ringyta mot en jämn ringyta hos det samma dia- meter uppvisande ändavsnittet 85E av tillslutningskroppen. Den elastiskt deformerbara töjningmätremsbäraren 84 står under elastisk spänning och drar känselkroppen 91 mot den såsom vederlag tjänande tillslutnings- kroppen 85. I den ringspalt som omsluter de cirkelringformiga avsnitten 8šE, 91E är insatt en tätníngsring 86. Hylsan 82, tillslutningskroppen 83 och känselkroppavnittet 910 är vidare överdragna med en flexibel krympslang 87. Genom tätningsringen 86 och krympslangen 87 säkerställs att vatten icke kan nå in i det inre av hylsan 82. Känselkroppens rota- tionssymmetriaxel 90 sammanfaller för övrigt med längsaxeln till den ju 'även i övrigt i långtgående utsträckning rotationssymmetríska resteran- de sonddelen jämte stutsens längdaxel.

Den elastiskt deformerbara töjningsmätremsbäraren 84 kan exempelvis 446 665 'bestå av stål och är, såsom redan omnämnts, bandformig, varvid dess bredd är väsentligt större än dess tjocklek. Tjockleken är i fig 6 visad i överdriven storlek och uppgår exempelvis till omkring 0,1 till 0,3 mm. Bredden kan då uppgå till omkring 8 till 15 mm. Töjnings- mätremsbäraren 84 är i övrigt anordnad på så sätt att symmetriaxeln till dess spända, fritt genom hylsans 82 inre sig sträckande del sam- manfaller med symmetriaxeln 90. Pâ de båda bredsidorna av bäraren 84 är fästa, t ex pâlimmade, tvâ par motsatta töjningsmätremsor 95 res- pektive 96. Töjningsmätremsorna 95, 96 består av ett isolerande hölje och ett i detta anordnat, elektriskt ledande eller halvledande element vilket vid töjningar i en förutbestämd riktning ändrar sitt elektriska motstånd. De båda töjningsmätremsorna 95 förlöper därvid i bärarens 84 längsriktning, dvs de är så anordnade att deras elektriska motstånd blir större vid en längstöjning av bäraren 84. De båda andra töjnings- mätremsorna 96 är anordnade tvärs bäraren 84 och symmetriaxeln 90. De båda töjningsmätremsorna 96 ändrar icke sitt motstånd vid längdför- ändringar hos bäraren 84. Däremot blir deras motstånd större när bära- ren 84 utvidgar sig tvärs symmetriaxeln 19, vilket kan bli fallet vid temperaturförändríngar. De fyra töjningsmätremsorna är via elektriska ledningar 97, vilka löper genom det ihåliga skaftet 62, förbundna med ett i fig 1 visat, elektriskt mätdon 100 vilket kan stå på marken 1.

Töjningsmätremsornas elektriska koppling och det elektriska mätdonet 100 är i förenklat skick visat i fig 7. De fyra töjningsmätremsorna bildar en bryggkoppling, varvid bryggförgreningarna med de båda töj- mätremsor 95 som ändrar sitt motstånd vid längsíörändringar hos bär”- ren 84 ligger mitt emot varandra. Bryggkopplingen matas från en växel- spänningskälla 102. Hätpunkterna för bryggkopplingen är förbundna med ingângarna till en differentialförstärkare 103. Differentialïïrs ixka- rens utgångssignal likriktas genom en likriktare 104 och går sedan till en skrivare 101 som visar och registrerar mätvärdet. Vidare finns ett batteri 105 eller en nätdel för strömförsörjningen.

I det följande skall nu användningen av och arbetssättet för genom- flödesmätare beskrivas. - När genomflödesmätaren anordnad i enlighet med fig 1 och känselkroppen 91 skjuter in i ledningen 2 så att känselkroppens 91 huvud 91A befin- ner sig utmed ledningens 2 längsaxel påverkas känselkroppen genom det i riktning~av pilen 3 vinkelrätt symmetriaxeln 90 strömmande vattnet 446 665 med en mot vänster riktad kraft. Den mot det ringformiga avsnittet SBE av hållaren 81 anliggande känselkroppen 91 tippas därigenom något åt vänster, varigenom töjningsmätrensbäraren 84 töjs eller spänns i sin längsriktning. Därigenom ökas töjningsmätremsornas 95 motstånd. Denna motståndsförändring avkänns medelst mätdonet 100, visas och registreras.

Motståndsförändringen är naturligtvis större ju större strömningshastig- heten är. Med kända tvärsníttsdimensioner hos ledningen 2 kan man så- lunda ur det uppmätta motståndet medelst en kalibreringskurva eller på analytisk väg bestämma det momentana genomflödet per tidsenhet. Den under ett visst tidsintervall förekommande vattenförbrukningen kan fast- ställas genom integration eller genomsnittsberäkning av det registrera- de mätvärdet.

Sambandet mellan genomflödesmängden och känselkroppens tippvinkel och därmed även motståndsförändringen hos töjningsmätremsorna är icke lin- järt. Det är emellertid utan vidare möjligt att konstruera det elekt- riska mätdonet på så sätt att indikationen blir linjär. Man kan för detta ändamål omvandla mätvärdena exempelvis från den analoga till digital framställning och sedan bearbeta dem med ett räkneverk. Vis- ningen och registreringen av mätvärdena kan i detta fall naturligtvis ske digitalt. Räkneverket kan dessutom även ge den totala vattenför- brukningen under ett bestämt eller väljbart tidsintervall. Enär sam- bandet mellan motståndsförändring och genomflödesmängd naturligtvis även är avhängigt av ledningens 2 genomsläpptvärsnittsarea kan man an- ordna inställnings- eller inmatningselement för att inmata ledningens 2 diameter i räkneverket så att för varje ledningsdiameter alltid just genomflödesvärdet anges.

De tvärs längsaxeln till töjningsmätremsbäraren 84 och känselkroppen 91 gående töjningsmätremsorna 96 ändrar, såsom redan omnämnts, icke sitt motstånd vid längsförändringar hos bäraren 84. De säkerställer dock att temperaturförändringar hos bäraren 84 icke påverkar mät- ningen. I övrigt säkerställer anordnandet och kopplingen av töjnings- mätremsorna att höjningar hos bäraren icke påverkar mätningen.

Genomflödesmätanordningen är i synnerhet avsedd för tillfälliga mät- ningar vid vilka den är insatt i en ledning endast under begränsade tidsintervall. Nu skall därför in- och bortmonteringen av sonden 51 samt slussens 6 arbetssätt beskrivas ytterligare.

I ledningen 2 förekommer ett övertryck av några bar. När sonden 51 446 665 _ ' 10 . befinner sig i det i fig 1 visade läget anligger den vid den undre, fria änden av hylsan 71 förefintliga konytan 71B mot konytan till stutsens 27 utvidgning 273. Den pressas därvid fast så starkt genom den medelst muttern SE erhållna tryckkraften att en åtminstone någor- lunda tät tillslutning erhålls. Vidare tillsluter hylsan 71 med de däri insatta tätníngsringarna 74 tätt öppningen 31A till hylsan 31, närmare bestämt över det ställe vid vilket ventilens 44 genomgång mynnar i öppningen 31A.

När den i det i fig 1 visade läget befintliga sonden 51 nu skall bort- monteras bryts först den elektriska förbindningen mellan sonden 51 och mätdonet 100. Den ledaren 97 innehållande förbindningskabeln 97 är försedd med en stickpropp för att möjliggöra åtsärande. I nästa steg vrids den övre staven 63 av skaftet 62 så att den tidigare avstängda genomgången i kolven 69 öppnas. Ku kan skaftet 62 dras uppåt tills känselkroppen 91 befinner fullständigt inuti hylsan 71 såsom framgår av fig 5. Skaftet 62 låses nu åter i detta läge. Därefter vrids muttern 55 och styrningen 57 dras därigenom tillsammans med skaftet 62 uppåt.

Här hylsan 71 befinner sig fullständigt ovanför den undre ändytan av hylsan 31 når ventilklaffen 41 till sitt i fig 4 med heldragna linjer visade slutna läge i vilket dess från ledningen 2 vända sida anligger mot den ett avstängningssäte bildande tätningsringen 33. Ventilklaffen 41 tillsluter då hylsan 31 vid dennasundre ände. Den pressas därvid tätt mot tätningsringen 33 genom fjädern 42 och framför allt genom trycket hos vattnet. I rörets 7 inre är nämligen trycklöst enär ju hylsan 71 tätt tillsluter öppningen 31A. Vid förskjutning av hylsan 71 kan eventuellt i röret 7 inträngande vatten strömma ut genom genom- gångshålen 7A i den omgivande marken.

Här hylsan 71, genom vridning av muttern 50, dragits upp ur hylsan 31 kan flänsen 52 lösgöras frånflänsen 8 och hela sonden 51 dras ut uppåt ur stutsen 5. Flänsen 8 kan dä, såsom redan nämnts, tillslutas medelst ett lock. Vidare kan fördjupningen 1A avstängas med ett lock.

När sonden 51 åter skall införas i ledningen 2 genom stutsen 5 förfars på analogt, ehuru omvänt sätt. Därvid måste ventilklaffen 41 svängas ned medelst hylsan 71. Om detta skulle behöva ske mot vattnets tryck skulle klaffen och dennas lager underställas mycket starka pâkänningar.

Dessa påkänningar förhindras nu genom ventilen 44. Innalhylsan 71 vid nedskjutning når klaffen 41 kommer den nämligen i kontakt med det såsom 446 665 11 kontaktdel tjänande ändavsnittet 47A av ventiltillslutningskroppen 47 och täcker ventilens 44 tillslutningskropp 47 utåt mot vatten- trycket. Därigenom öppnas ventilen 44 så att vatten kan strömma in i hylsan 31. Detta får till följd att på båda sidor av klaffen 41 härskar samma tryck som i ledningen 2 så att klaffen 41 endast belastas genom fjädern 42 och öppnas utan stora påkänningar genom nedskjutningav hyl- san 71, dvs klaffen kan svängas till sitt i fig 1 med heldragna linjer och i fig 4 med streckade linjer visade frigivningsläge.

Ventilen 44 bildar sålunda tillsammans med mantelns 25 inre en förbi- ledning eller -koppling som överbryggar klaffen 41 i dennas slutna läge. För att förbikopplingen skall fylla sitt ändamål och ventilen 44 kunna öppnas med en relativt liten kraft bör ventilgenomgångens tvärsnittsarea vid ventilsätet 46 vara väsentligt mindre än tvärsnitts- arean hos det genom klaffen 41 avstängbara, genom tätníngsringen 35 bildade avstängningssätet. Ventilsätets 46 tvärsnittsarea uppgår före- trädesvis högst till 10 Q av tvärsnittsarean hos det av klaffen 41 av- stängda sätet.

Det skall bemärkas att vattentrycket efter öppnandet av ventilen 44 verkar på hylsan 71 och på känselkroppen 91. Detta är emellertid i fortsättningen icke störande enär medelst den i styrdelens 58 gänga ingripande muttern 55 utan vidare kan ernâs en tillräcklig kraït för att övervinna den av vattnets tryck utövade kraften.

Efter klaffens 41 öppnande kan styrningen 5? åter förskjutas nedåt tills den när den koniska utvidgningen 273 i stutsens27 öppning. Den senare bildar alltså ett anslag. Här hylsan 51 anligger på den koniska utvidgningen 27B av stutsen 27 kan skaftet 62 lösgöras genom vridning av den övre staven 63 och känselkroppen 91 inskjutas i ledningen 2.

Den ihåliga staven 65 är vid utträdesstället ur styrningen 57 lämpligt- vis försedd med en skalindelning och/eller med skåror så att skaftet 62 och känselkroppen 91 kan med avseende på styrningen 57 lätt för- skjutas till ett förutbestämt läge. När skaftet 62 och känselkroppen 91 befinner sig i det önskade läget kan skaftet åter arreteras genom vridning av staven 65 och säkras mot förskjutningar.

Den stela sonden 51 kan sålunda införas genom avgreningsstutsens 5 genomgång in i den under tryck stående rörledningen och åter bortmon- teras ur denna utan att nämnvärda vattenmängder strömmar ut ur led- ningen. Omvänt gäller att någon smuts knappast når in ledningen. Ut- 446 665 12 förandet av stutsen 5, slussen 6 och sonden 51 jämte de vid in- och urmontering förekommande tryckförhållandena säkerställer att ej heller något avslaget vatten från områden ovanför klaffen 41 åter kan nå in i ledningen. Därest det betraktas såsom nödvändigt kan den ovanför klaffen 41 befintliga delen av avgreningsstutsen 5 ursugas före in- förandet av sonden. Vidare kan stutsen naturligtvis urspolas i det att man med en stav som möjliggör utströmmandet av vatten öppnar klaffen 41 något före insättningen av sonden.

Han kan nu i det ledningsnät till vilket rörledningen 2 hör vid olika, viktiga ledningar eller avgreningar med slussar förse avgreningar som är utbildade i analogi med avgreningsstutsen 5. Om läckställen måste sökas i ledningsnätet kan man tillfälligt insätta sonden 51 till genom- flödesmätaren i en av stutsarna och mäta_genomflödet. På detta sätt kan genomflödet vid olika ställen uppmätas medelst blott en genomflödes- mätare. Dylika tillfälliga genomflödesmätningar är lämpliga icke blott vid sökandet av läckor utan även då det skall prövas huruvida led- ningarna uppvisar ett tillräckligt storttvärsnitt för de vattenmängder *som skall strömma genom desamma.

Vid det beskrivna'utförandeexemplet pressas ventiltillslutningskroppen 47 vid borttagen sond mot ventilsätet enbart genom trycket av vattnet.

Naturligtvis skulle dessutomkunna anordnas en fjäder som trycker ventil- tillslutningskroppen mot ventilsätet.

Vid det beskrivna utförandeexemplet avstängs den i avgreningsstutsen befintliga, för införandet av scnden tjänande genomgången vid bort- tagen sond genom en ventilklaff vilken i det slutna läget ligger i ett mot avgreningsstutsens 5 längdriktning vinkelrätt sig sträckande plan och vilkens svängaxel sträcker sig rätvinkligt mot längsriktningen av genomgången och mot symmetriaxeln 90. Därvid tjänar den skruvlinje- formiga fjädern 42 såsom återföringselement för klaffen. Det må först och främst bemärkas att man i stället för en skruvlinjeformig fjäder naturligtvis även skulle kunna anordna en rak torsionstråd såsom åter- föringselement. Vidare skulle man istället íör klaffen 41 såsom av- stängningsorgan kunna anordna även en två- eller flerdelad slid vars delar är förskjutbara rätvinkligt mot längsriktningen av genomgången för sonden. Sliddelarna skulle då kunna tryckas mot varandra genom elastiska återställningselement och på sina övre sidor uppvisa upp- höjningar med kil- eller konytor så att de skulle kunna tryckas bort 446 665 13 från varandra genom sonden.

Det skall påpekas att en sluss uppvisande avgreningsstutsar kan an- bringas icke blott å vattenledningar. Det kan nämligen även vid olje- ledningar eller inom processtekniken vara lämpligt att förse ledningar med analogt utbildade avgreningar och slussar vilka gör det möjligt att mäta genomflödet medelst en tillfälligt insättbar genomflödesnätare.

I övrigt kan även den för mätningen av genomflödet tjänande sonden modifieras. Man kan exempelvis förse känselkroppen, i stället för med ett kulformigt, med ett runt, ehuruskivformigt, platt huvud såväl som med ett elastiskt böjbart skaft och vars från känselkropphuvudet vända ände fästs stelt vid sondens hållare. Böjningen av känselkroppens skaft ger då ett mått för genomflödesmängden och töjningsmätremsorna kan direkt fästas på avkännarkroppens skaft. Självklart kan även denna sond utbildas förhållandevis slank så att den blir införbar genom en relativt tunn öppning i den ledning i vilken genomflödet skall mätas.

Avgreningen med slussen möjliggör emellertid icke blott mätandet av genomflöden. Han kan nämligen utan vidare införa även andra, på mot- svarande sätt utbildar sonder genom avgreningen in i den under tryck stående rörledningen för att genomföra andra mätningar eller under- sökningar. Om exempelvis skall kontrolleras huruvida avlagringar före- finns i ledningen kan man införa en sond med en ljuskälla och en spegel i ledningen.

Claims (8)

446 665 14 Patentkrav

1. Anordning för genomförande av en mätning eller undersök- ning i en ledning (2) för ett strömningsmedel, innefattande en ledning (2) och en soñd (51), varvid ledningen (2) är försedd med åtminstone en sidoavgrening (5) vilken bildar en genomgång för införande och utdragande av sonden (51), och varvid är anordnat ett avstängníngs- organ (41) som öppnas av sonden (51) vid införandet av denna och självverkande intar ett genomgången tätt avstängande, slutet läge vid utdragandet av sonden (51), k ä n n e t e c k n a d därav, att det finns en avstäng- ningsorganet (41) i det slutna läget överbryggande förbi- ledning som uppvisar en på den från ledningen (2) vända sidan av avstängningsorganet (41) anordnad back- ventil (44), som vid införandet av sanden (51) öppnas av denna innan sonden (51) når avstängningsorganet (41).

2. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att avstängningsorganet (41) utgörs av en svängbart lagrad klaff vars svängaxel sträcker sig vinkelrätt mot genomgångens längdriktning och vars från ledningen (2) vända sida i det slutna läget anligger mot ett av- stängningssäte (33) hos genomgången.

3. Anordning enligt krav 1 eller 2, k ä n n e - t e c k n a d därav, att backventilen (44) upp- visar ett ventilsäte (46) och en ventiltillslutnings- kropp (47), att den senare är försedd eller förbunden med en medbringardel (47A) som skjuter in i genomgången på den från ledningen (2) vända sidan av det i det slutna läget befintliga avstängningsorganet (41) så att ventil- tillslutningskroppen (47) vid sondens (51) införande genom denna är rörlig från ventilsätet (46).

4. Anordning enligt något av kraven 1-3, k ä n n e - t~e c k n a d därav, att avgreningen (S) uppvisar ett anslag för att begränsa sondens (51) maximala instick- djup. 446 665 1s-

5. Anordning enligt något av kraven 1-4, k ä n n e - t e c k n a d därav, att sonden (51) uppvisar en del (71) vilken vid insatt sond (51) tätt tillsluter avgre- ningens (5) genomgång, närmare bestämt på den från led- ningen (2) vända sidan av det genom avstängningsorganet (41) avstängbara stället av genomgången.

6. Anordning enligt något av kraven 1-5, k ä n n e - t e c k n a d därav, att sonden (51) uppvisar medel (91) för mätning av genomflödet i ledningen (2).

7. Anordning enligt något av kraven 1-5, k ä n n e - t e c k n a d därav, att sonden (51) uppvisar lösgörbart vid avgreningen (5) fästbara fästmedel (52), en i för- hållande till dessa fästmedel (52) vridbart lagrad, ehuru axiellt oförskjutbar mutter (55) jämte en i för- hållande till fästmedlen (52) för öppnande av avstäng- níngsorganet (41) i genomgângens längdriktning förskjut- bart organ (57) med yttre gänga (58B) som står i ingrepp med muttern (55).

8. Anordning enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d därav, att det med yttergängan (583) försedda organet (57) bildar en styrning (58a) i vilken ett skaft (62) är axiellt förskjutbart styrt,att vid den ena änden av skaftet (62) är anordnad en för införande i ledningen (2) avsedd känselkropp (91) och att skaftet (62) uppvisar làsmedel (69) så att det är lâsbart i olika skjutlägen.