SE446279B - Massatvettare samt forfarande for tvettning av massa - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 811285-1 2 2 431 009. Dessutom kan krustbildning förekomma, speci- ellt vid förfaranden där förbrukat kalciumsulfitvätska användes, varvid kalciumsulfat utfälles. Dessutom måste en massatvättare kunna arbeta över ett stort belastnings- intervall, som kan variera upp till en faktor 6 eller mera.

Föreliggande uppfinning avser därför en kontinuer- lig massatvättare, som kan arbeta med olika hastigheter och är effektiv över ett brett intervall av massa och vat- tenmängder, och ett sätt att driva denna. Ett annat före- mål är en tvättare, i vilken användes relativt små mängder tvättvatten eller tvättvätska. Ytterligare ett annat före- mål är en massatvättare, som kan drivas under kontrolle- rade betingelser för minimering av utsläpp av ånga, skum- ning och krustbildning. Ytterligare ett annat föremål av- ser en massatvättare, i vilken användes ett flertal kärl medplan översida för avlägsning av förbrukad vätska och tvättvatten från massan, i vilka separation av gaserna och dngorna från vätskan sker._Ytterligare ett annat före- mål är en massatvättare, i vilken ângor och gaser äter- förs för reglering av atmosfären i tvättarcn, minimewíng 'av mängden till systemet insugen luft och mängden gaser och ånger, som avlägsnas från systemet. Föreliggande upp- finning avser även en massatvättare,.som utmärkes av att den är lätt att igångsätta, hålla i drift, underhålla och avstänga.

Dessa och andra föremål erhålles enligt föreligg- ande uppfinning med en massatvättare, som innefattar ett rörligt, huvudsakligen horisontellt hâlförsett band med organ för fördelning av en uppslamning av trämassa i för- brukat kokvätska på bandet för bildning av ett likfor- migt massaskikt på det rörliga bandet. Ett flertal kärl med plan översida, som kommunicerar med bandets under- sida, är anbringade horisontellt under den övre slingan av det hålförsedda bandet. Kärlen bildar en huvudsakligen plan yta under bandet. En huv är placerad över bandet och kärlen med plan översída, så att ett huvudsakligen luft- tätt rum över en del av bandet och kärlen bildas. Ett on i Po ny, EEÅL/ 7811285-1 3 flertal boxar är anbringade i huvens tvärriktning över bandet för avsättning av ett vätskeskikt på bandet eller massaskiktet på bandet för tvättning av massan genom att vätskan bringas att passera genom massaskiktet till kär- len. Ångorna och gaserna, som sugs in i kärlen med tvätt- CPI vätskan, separeras från vätskan i kärlen, varvid man har tillsett att ångorna och gasen uttas från den övre delen och vätskan från den undre delen av kärlet. De från kärlen uttagna gaserna och ångorna kan överföras till rummet un- 10 der huven för att skapa en tryckskillnad mellan rummet och kärlet och tvinga den använda kokvätskan och tvättvät- skan genom massaskiktet till kärlen. Organ finns anordnade för tillförsel av färsk tvättvätska till en av utloppe- lådorna och för transport av tvättvätskan, efter passe- 15 ring genom massan, från kärlen successivt till efterfölj- gande utloppslådor i kåpan för att bringa massaskiktet ett i förväg bestämt antal gånger i kontakt med tvättvätskan.

Tvättaren är i allmänhet konstruerad så, att den har minst en ände av kärlen utanför sidan av kåpan, från vil- 20 ken ände gaserna och ångorna och vätskan avlägsnas. För- längningen av kärlen förenklar tvättarens konstruktion, drift och underhåll och förutser ytterligare utrymme och tid för ökning av separationen av gaserna och ångorna från vätskan. Tvättaren kan drivas under vakuum eller 25 tryck, och genom återföring av gaserna eller ångorna från kärlen till rummet i kåpan kan ångornas och gasernas i kåpan sammansättning regleras inom i förväg bestämda grän- ser, så att gas- och vätskefaserna i kåpan i genomsnitt huvudsakligen befinner sig i jämnvikt, och sålunda värme- 30 förlusifn, skumbildning, krustbildning och andra vanligen förekommande problem minskar. En kåpa med flera rum kan användas, varvid fördelarna ytterligare ökas genom regle- ring av betingelserna i varje rum inom i förväg bestämda gränser. 35 Föreliggande uppfinning och syfte belyses full- ständigare med hänvisning till den följande detaljerade beskrivningen och de medföljande ritningarna, på vilka 1 QUALITY Ü PÛÜÉW* 7811285-1 10 15 20 30 H fig. 1 är en sidovy, som schematiskt visar anord- níngen enligt föreliggande uppfinning, vilken inkluderar värm-vfixlnrv för rcylvring av kvültvätnkans lcmpcratur; fig.2 är en sidovy av en massatvättare enligt upp- finningen; 3 är ett snitt av tvättaren tagen utefter lin- fig. jen 3 - 3 i fig. 2; fig. M är en vy ovanifrån av kärlen med plan över- sida, som användes i föreliggande tvättare; fíg. 5 är ett snitt genom kärlon med plan översida utefter linjen 5 - 5 i fig. H; fig. 6 är ett snitt, som visar en koppling eller förbindelse av kärlen med varandra liksom vätskeförslut- ningslådan, anordnad i en ände av tvättaren; fig. 7 är ett snitt genom en utloppslåda.

Med hänvisning till ritningarna, speciellt fig. 1, innefattar föreliggande apparat ett med hål försett band 21, t.ex. en planvira, som är anbringad på drivrullar 22, som drivs av en varierbar (ej visad) drivanordning, och ändvals 23 för att passera över ett flertal av kärlen 24 med plan översida, vilka kärl är täckta med en borttagbar kåpa 26. Den visade kåpan har tre avdelningar 27, 28 och 99, som avskiljes med skiljeväggar 31 och 32 i kåpan. I avdelningen 27 finns anbringande, över planviran, en in- loppslåda 33 vid kâpans inloppsände och en utloppslåda 39.

En utloppslåda 36 är anbringad mellan avdelningarna 27 och 28 vid skíljeväggen 31. I rummet 28 är en utloppslâda 37 visad och en utloppslåda 38 är anbringad vid skiljeväggen mellan rummen 28 och 29. En utloppslâda 29 är anbringad i rummet 29. En vätskeförslutningslåda 40 är anordnad utan- för kåpan till utloppsänden H1 av kåpan när man vill åter- uppslamma massan för-ytterligare behandling. EtI,kontinuer-_ ligt=§ätskeskikt eller en vätskeridå avsätts sålunda pä_, bandet när det lämnar kåpan, vilken vätska bildar en vät- nkejörnlulning mellan handel och uLIoppnänden H1 av! hmmm Om man emellertid vill ha massa med lågt vätskeinnehâll an- vänder man sig inte av förslutningslâdan H0 utan använder 10 20 25 30 35 blandat. s_____a fl I 7811285~1 5 ett annat förslutningsorgan. Exempelvis kan tryckvalsar användas, som förutom att de ger en förslutning också av- vattnar massan. Åtta kärl med plan översida är anordnade i rummet 27 i förbindelse med rummet. I rummet användes de två för- sta kärlen 43 och HH för initial avvattning eller avlägs- ning av förbrukad kokvätska från massauppslamning efter fördelning av uppslamningen på viran. Den använda kokväts- kan från dessa kärl uppsamlas i en strömningstank H5 genom en ledning 46. De tre nästa kärlen H8, 49 och 50 användes för avlägsning av den använda kokvätskan, och de återstå- ende tre kärlen 51, 52 och 53 användes för avvattning av massan från tvättvätska, som påförts med utloppslådan 3U.

Kärlen H8, H9 och 50 och de tre kärlen som uppsamlar tvätt- vätskan från utloppslädan 3U, är visade förbundna med vät- skeledningen SH genom att de är förbundna i botten med grenledningen, som är ansluten till en pump 55 via en led- ning 56.

De åtta kärlen med plan översida i förbindelse med rummet 27 i kåpan är förbundna via ett gasförgreningsrör 57. Förgncninguröret 57 är fäst i varje kärl j ett gasut- lopp på kärlen, som tillåter att gaserna och ångorna kan utsugas fran kärlen genom förgreningsröret till ledningen 58 och genom en gas-vätskeseparator 59 för avlägsning av infångad vätska innan gaserna och àngorna kommer in i fläkten 61 för âterföring till rummet 27 genom ledningen 62.

Den använda gas-vätskeseparatorn kan vara en sepa- rator av cyklontyp eller någon annan känd typ, vilka sepa- ratorer användes för avlägsning av infångad vätska i gas- strömmar.

I rummet 28 användes tre kärl med plan översida för avvattning av massan om tvättvätska, som påförts med varje utloppslüda 36 och 37. Kärlen, som upptar tvättvätska från utloppslådan 36, är förbundna med ett samlingsrör 63, som anslutet till en pump 64 via ledningen 65. Tvättvätskan från utloppslñdan 37 nvvattnas av tre kärl, som är förbund- 0Û5\“ QUALI¥Y 7811235-1 in ,10 15 20 75 30 35 6 na med varandra genom samlingsröret 66. Samlingsröret är anslutet till en pump 67 via ledningen 68. De sex kärlen kommunicerar med kâprummet 28 och är förbundna med ett samlingsrör 69 för gas, som är kopplat via ledningen 41 till en vätske-gasseparator 72 och fläkt 73. Ångorna och gaserna från kärlen utsuges från kärlen av fläkten 73 genom ledningen 41 och separatorn 72 och återföres till rummet 28 via ledningen 7H.

På samma sätt användes i rummet 29 alla kärl för avvattning av tvättvätskan från utloppslâdorna 38 och 39.

De tro kärlen, som avvattnar tvättvätskan från utloppslå- dan 39 är anslutna till samlingsröret 76, som är ansluten till en pump 77 via en ledning 78, medan tvättvätskan från utloppslâdan 39 avvattnas av tre med ett vätskesamlings- rör 79 förbundna kärl, vilken samlingsledning är kopplat till en pump 81 via en ledning 82 och leder till utlopps- lâdan 38. Såsom i de andra rummen är de kärl med plan översida, som kommunicerar med rummet 29, förbundna i top- pen med gasledningen 83, genom vilken gaserna och ângorna från de sex kärlen med plan översida kan utsugas och su- gas genom en ledning 84 och en gas-vätskeseparator 86 av fläkten 87 innan de återföres till rummet via en ledning 88.

Ytterligare i fig. 1 visad utrustning anges spe- cifikt vid den följande beskrivningen av tvättarens drift med hänvisning till fig. 1. Driften av tvättaren åstad- koms genom att man upprätthåller en tryckskillnad mellan rummet i kåpan och kärlen med plan översida i förbindelse med rummet. I allmänhet är tryckskillnaden i intervallet 133 - 533 Pa, vilket leder till att vätskan och gaserna och ångorna sugs genom fiberskiktet med relativt låga hastigheter. Vid drift av tvättaren tillsätts massaupp- slamningen från kokaren, med en massahalt av vanligen 1 - 8 prwernl umsna i använd tvällvätska inloppslüdan 33 genom ledningen H2. Massahalten i uppslamningen från kokaren är i allmänhet större än 8 procent, så att denna uppslamning kan utspädasgenom tillsats av förbrukad kok- PUO a HUAI-fh 10 N) Un 'in U- 7811285-1 7 vätska eller en blandning av förbrukad kokvätska och tvättvätska från tvättarcn. från inloppslådan fördelas uppslamningen likformigt mellan däcklarna på bandet 21, som drivs med en hastighet av 3 - 90 m/min av drivrullar 22 och passerar över rullen 23. När viran eller bandet har passerat rullen 23 och innan den går in i kåpan, pas- serar den över en vätskesvämningslâda 89, där den sväm- mas med förbrukad kokvätska eller koncentrerad tvättvät- ska,som fungerar som en förslutning mot luft och fyller bandets öppningar med vätskan för att förtränga luften.

Svämningen av viran och den likformiga avsättningen av massauppslamningen på viran bildar en effektiv luftför- slutning och minimerar mängden luft, som förs med in i kä- pan vid ingången av viran in i kåpan. Vid avsättning av uppslamningen pä det rörliga bandet passerar en del massa- fibrer genom bandet tills ett skikt av massafibrer är bildat. Den först erhållna förbrukade kokvätskan, som in- nehâller en begränsad mängd träfibrer, suges således in i kärlen H3 och H4 med plan översida och in i en utjämnings- behållare H5, från vilken vätskan i allmänhet kan återfö- ras genom pumpning.framgär av ritningen.genom en ledning 91 för blandning med den tillförda uppslamningen och an- vändning vid utspädning av kokaruppslamning, så att man erhåller den önskade massahalten för tillförsel till tvättaren. På samma sätt kan en del av den förbrukade kok- vätskan föras genom vätskeförslutningslådan 89 via en led- ning 92, varvid överrinnande vätska återförs till ledning- en H6 via ledningen 93. Ytterligare använd kokvätska och koncentrerad tvättvätska kan tillsättes utjämningstanken 45 från samlingsröret 5U med hjälp av ledningen 94 för att hålla tillräckligt stort förråd av vätska i utjäm- ningstanken H5. Efter den första utvinningen av begränsad mängd förbrukad kokvätska i kärlen H3 och HH sugs den kvarvarande förbrukade kokvätskan in i kärlen 48, H9 och G0 med plan översida vid passage av uppslamningen på vi- run över d~nu4 kärl. Hfrrr qvlñpnning av dun fríll an o- från massan erhålles en mas- cicrado Jörbrukade kokvätukan QUALITY Panff~~-»--- 7811285-1 _10 15 20 25 30 35 8 sabana med en tjocklek av 12,7 - 150 mm, vilken bana se- dan äh, varefter den svämmas passerar under tömningslådan tvättvïtska och avvattnas när den passerar över de återstående kärlen 51, 52 och 53 med plan översida i med tre avdelningen 27 i kåpan. Den således avvattnade massan förs sedan till rum 28 i kåpan och svämmas av utloppslådorna 36 och 37. Efter varje svämning av avvattnas massan vid passage över tre kärl med plan översida. Massan som passe- rar på viran svämmas av utloppslådan 38 vid ingången till rummet 29 i kåpan, där den avvattnas och ytterligare sväm- mas av utloppslådan 39 och åter avvattnas innan den sväm- mas av förslutningslådan 40 vid utgången från kåpan. Mas- san med vattnet eller vätskan från förslutningslådan H0 avlägsnas efter utgången från kåpan från bandet till en massalösare 95, där massan återuppslammas när man önskar en lägre massahalt vid ytterligare bearbetning, t.ex. sil- ning eller blekning eller annan användning.

Den för tvättning av massan använda tvättvätskan kan vara vatten eller någon utström t.ex. bakvatten från silning, blekning eller en pappersmaskin eller något an- nat inom massa- och pappersbruk tillgängligt flöde. Så- som framgår av ritningen förs tvättvätskan till tvättaren genom en ledning 96, varvid en del av vätskan går till ut- loppslådan 40 och den återstående delen till utloppslådan 39 . Det är inte nödvändigt att använda tvättvätska i ut- loppslådan ÄO för svämning av massan före.återupplösning av massan. Det kan ibland vara önskvärt att exempelvis använda vatten i förslutningslådan 40 för återupplösning av massan och använda en ström, som erhålles från en an- nan del av massa- eller pappersbruket i utloppslådan 39 för avvattning eller omvänt. Förslutningslâdan:HQ.kan även användas för att bringa massan i kontakt med en spe- ciell vätska eller lösning sonlett första behandlings{° 'steg för ytterligare behandling av massan, t.ëkL för hlek- ning.

Efter svämning av massan genom spridning av den färska tvättvätskan från utloppslädan 39 passerar den ge- :Wiarirrrer li frallà 5-1 10 20 30 7811285-1 9 nom massaskiktet in i kärlen med plan översida och pumpas med pumpen 81 till utloppslådan 38 genom en i fig. l ej visad ledning. Den vid avvattning av massan erhållna tvättvätskan efter svämning av massan med tvättvätska från utldppslådan 38 förs från kärlen till pumpen 77, var- ifrån den pumpas til] utloppslådan 37 i rummet 28, och an- vändes sâledes för tvättning av massan ökande, i motström till massans rörelse på bandet. På liknande sätt pumpas tvättvätska, som återvinns vid avvattning av massan efter svämning med tvättvätska från utloppslådan 37, till ut- loppslädan 36 och efter avvattning av massa efter sväm- ning från utloppslådan 36 förs tvättvätskan till utlopps- lådan 34, där den användes för den första tvättningen av massan, från vilken den löst förenade använda kokvätskan har avlägsnats. Den koncentrerade tvättvätskan som erhål- lits vid avvattning av det med utloppslådan 34 svämmade massaskiktet, och den använda kokvätskan förs, såsom vi- sat av pumpen 55,till tanken 97 för lagring för ytterli- gare behandling. Ibland kan det vara önskvärt att hålla den koncentrerade tvättvätnkan fifskild från den använda kokvätskan. I detta fall förs den använda kokvätskan från kärlen H8, 49 och 50 till tvättarens återvinnings- tank 97 och den koncentrerade tvättvätskan från kärlen 51, 52 och 53 pumpas till annan plats för lagring.

Medan den vid avvattning av massan efter varje svämning erhållna tvättvätskan kan bringas att passera genom en värmeväxlare för värmning eller kylning efter behov innan vätskan förs till den efterföljande utloppe- lådan, kan det i allmänhet vara önskvärt att endast reg- lera temperaturen av tvättvätskan, som inkommer 5 ett speciellt rum. Sålunda visas i fig. 1 endast att tvättvütflhwrna från pumparna BH mvh 77 undergâr värme- växling i värmeväxlarna 70 resp. 80 innan dessa tvätt- vätskor förs till nästa rum. Vilket som helst värme- el- ler kvlmedlum kan användas i värmaväxlarna. Om detta em- ellertid tillgripes, värmeväxlas tvättvätskan mot en annan tvättström. -..___ _........ 7811285-1 10 30 10 Förutom reglering av tvättvätskans tenmeratur reg- leras atmosfären i varje rum med användning av fläktar 61, 73 och 87 För utsugning av gaserna och ångorna frånflê Diana käriens överdel, som kommunicerar med de speciella rummen i kåpan, och âterföring av dessa ångor och gaser till rum- met. Trycket i varje rum av kåpan kan, -a så önskas, reg- leras dirtkL genom att man för ut strömmen från rcstektivo ett rum [läkl lill lvdningvn ÜS, Hllvr oulså kan try~kßL J regleras och trycket i de 'andra rummen tillåtas att in- ställa sig på egna nivåer nära det reglerade trycket inom normal läckage eller genom användning av speciella venti- ler i skiljeväggarna mellan rummen. Gaserna och ångorna, som uttas, förs till en annan bearbetningsenhet med hjälp av en fläkt 99. Genom reglering av trycket och genom åter- föring av ängorna och gaserna inom varje rum av kåpan upp- rättas en relativt konstant atmosfär i varje rum, vilken atmosfär huvudsakligen är i jämnvikt med vätskan i rummet.

Ytterligare detaljer med avseende på tvättaren och dess drift framgår av diskusionen av tvättaren med hänvis- ning till de andra ritningarna. Den i fig. 2 visade sido- vyn av tvättaren belyser konstruktionen och förhållandet mellan de olika enheterna som bildar tvättaren. En av de viktigaste konstruktionsdelarna av tvättaren är balken 202, som uppbärs av två pelare i ändarna och av mittstöd 203. Mittstöden 203 är försedda med en en borttagbar sek- tion 20%, som kan borttagas för installation eller bort- tagning av bandet 21, när bandet inte är en "med stift _ sammanfogat" vira("pin-seam"-Wire). Kärlen 2U är anordna- de mycket nära varandra och uppbäres av balken 202. Den sidliga konstruktionsdelen 206 av kåpan 26 vilar på över-. ytan av kärlen, som utgör stödet för kåpan. Domkrafter 207 vid kåpans ändar användes för att höja kåpan vid installa- tion eller utbyte av planviran. Dörrar 208 är anordnade på :: I-I--1'||.1 -gt' I Jï|;-11: I 5315 I i l I ll íï«lr- I š l 1 2 rwxlnru--Il I |=fí)1~l||Ä iš\/r1~ glas 209 är likaså anordnade för observation av driften i rummen från utsidan. Rörledningarna för tvättvätskan är visade sä, att de kommer in i kåpan från dess överdel, som -f P00 ï QUÅlLITiX (Fl 10 15 30 35 78-1128-5-1 11 är ansluten till utloppslådoran i kåpan. Gasledninganna för tillförsel av återförda gaser och åñgor till rummen i kåpan är även visade. En bandtvättare 212, som kan va- ra en oscillerande högtrycksvattenspray användes för att rengöra bandet eller viran när bandet passerar under kärl- en med plan översida och bärbalken 202 innan den passerar under utloppslådan för fördelning av ytterligare uppslam- ning, Tvättaren avlägsnar massafibrer, som kan häfta vid viran, och tvättarvätskan kan även innehålla ett lämp- ligt lösningsmedel eller detergent för borttagning av kåda, som kan vara avsatt på viran. Efter tvättning av bandet eller viran hringas viran att passera över en tork- are 21k, som kan vara en luftström eller ett annat organ, t.ex. en vakuumläda, för borttagning av merparten av vatt- net, som kan häfta vid viran. Även om närvaron av vatten inte behöver ha någon skadlig deffekt på driften, kan det bidraga till utspädning av de erhållna kokvätskorna, vil- ket vatten sedan måste avlägsnas genom indunstning genom behandling av tvättvätskan och den använda kokvätskan.

Pig. 3, som är ett snitt genom tvättarens ände, visar förhållanden mellan kåpan och de plana kärlen 2%.

Kärlen med plan översida är anbringade på balken 202 och 202a via stöden 302. Såsom visas, sträcker sig kärlen med plan översida längre ut än kåpan, så att kàpans sidor 303 och BOU vilar pâ kärlens överyta. En tätning 306 är i all- mänhet anordnad mellan kâpan och överytan av kärlen med plan översida för att bilda en förslutning mellan kåpan och kärlen. Tätningen är vanligen ett fjädrande material, så att kåpans vikt är tillräcklig för att deformera tät- ningen och bilda en huvudsakligen lufttät förslutning utan att kåpan måste nedtryckas med bultar. Inåt från kåpans sidor finns vertikala plattor 307, som uppbäres från sid- orna av kåpan med konsoler 308. De vertikala plattorna bil- dar däckeln, som begränsar massan till bandet eller virans yta. Dessa plattor är i allmänhet av renistcnt me1all, i vilka en fjädrande remsa av polymermaterial kan vara fäst, l vilket polymermaterial kommer i kontakt med bandet 21. Ut- ,....._.....-..-._-.....-...,..~__._ _ _ a UALITY '§'811285~'I C"- 10 15 20 25 30 -~-~e~ uuAuTL War 12 loppelådan 39 är fäst vid och uppbäres av kàpans sidor med flänsar 309.

Genom att kärlcn med plan översida skjuter ut ett tillräckligt stycke bortom kåpans sida, kan kåpan vara anbringad eller avsatt på överdelen av kärlen, vilket förenklar tillverkningen och installationen och tillåter enkel borttagning av kärlen för underhåll. I allmänhet sträcker sig kärlcn med plan översida inte endast ett till- räckligt :tycke bortom virans,eller bandets sida för att uppbära kåpan, utan en ände av kärlen, ände 316 i fig. 3, sträcker sig ännu längre ut. Eftersom separationen mellan de gasartade beståndsdelarna och vätskan huvudsakligen sker i kärlen, ger förlängningen av kärlen ytterligare ytarea och tid för separation av gasbeståndsdelarna från vätskan innan de uttas ur kärlen. Sålunda kan kärlen sträcka sig så långt som det är nödvändigt för undertryckning av skumning.

Av praktiska skäl är förlängningen i allmänhet begränsad till ca 50 procent av avståndet mellan däckeln och bredden av bandet eller viran. Även om det inte behöver finnas något behov för förlängningen av kärlen för erhållande av ytter- ligare rum.och tid för separation av gaserna och ângorna från vätskan, är änden 316 förlängd ett tillräckligt stycke, vilket vanligen är minst 0,6 - 1,2 m, från sidan 303 och kà- pan, sä att rörledningarna och samlingsrören för borttrans- port av ångan och gasen och vätskan befinner sig på till- räckligt avstånd från de andra delarna av tvättaren för att förenkla konstruktion och underhåll. Genom att man har utloppen för gas och ånga och vätskan på avstånd från tvättarens huvudkropp, kan kärlen vara inbördes förbundna med vanliga rör och rörförskruvningar för bildning av huvudledningar eller förgreningar för aviägsning i.___._..__.:__ PÛÛR 10 30 7811285-1 13 av gaserna och ångorna från den övre delen av kärlen och vätska från den undre delen utan interferens med andra delar av tvättaren eller man måste tillverka speciella stamledningar. Ytterligare rum och tid för separation av gasbeståndsdelarna från vätskan kan erhållas i de spe- ciella förgreningsrören, men tillverkning av kärlen med sådana förgreningsrör skulle vanligen vara dyrare än för- längning av kärlen med plan översida, såsom är visat på ritningen.

Detaljerna av kärlen 24 med plan översida framgår lättare av fig. H och 5, vilka visar en vy ovanifrån av och ett ning H02 för gas visad vid en ände av kärlet. Organ H03 tvärsnitt genom kärlen. I fig. 4 är en utloppsled- är fästa på toppytan av kärlen, vilka organ fungerar som styrskenor vid placering av kåpan på kärlens ovansida.

Organen griper in i sidorna av kåpan och tillåter den att sjunkercn bestämd längd för kontakt med packningen och även för att hålla den använda packningen för förslutning mellan kärlen och kåpan på plats. överdelen av kärlen som svarar mot virans bredd, är huvudsakligen öppen uppåt med undantag av ett metallgaller HON av metallstavar för att uppbära ett slitsat lock H05, som i allmänhet exempelvis besiår av ett plastmaterial eller keramiskt material, vilket har låg friktionskoefficient mot viran, som passerar över kärlets översida. Stödet 302, som placerar kärlen i läge på stödbalken 202, är visat så, att den går upp ut- med sidorna av kärlen och sålunda hjälper till att uppbä- ra tvättarens kåpa. Kärlen kan således konstrueras så, att de uppbär kåpan eller också kan separata konsoler el- ler andra organ 1nvändas för att uppbära kåpanrln- der förutsättning att man erhåller en förslutning mellan kåpan och kärlens överdel. På insidan av kärlen finns ver- tikala flänsar 405 som sträcker sig inåt från sidorna, vilket framgår av fig. 5. Flänsarna i fig. 5 är försedda med öppningar H07 för eventuell installation av bafflar H08 nas í när kraftig skumning tíllstöter. Rafflarna kan anord- nügra av kårlun endast undwr de Üppnudw övevylorna Ä QUALITY 7811285-1 10 20 30 14 av Lärlen eller endast vid tömningsänden av kärlen mellan gasutloppet och vätskeutloppet i kärlen,vilka kan ha hög- re strömningshastigheter för ånger och gaser.

Eftersom separationen mellan vätskan och àngorna och gaserna sker i kärlen, har kärlen större djup än va- kuumboxarna eller -trågen, vilka vanligen användes i tvät- tare eller planviramaskiner. I de senare utsuges vätska och ängor och gaser genom vakuumtråget och genom en led- ning till evakuerade,separationstankar, i vilka separa- tionen mellan vätskan och ângorna och gaserna sker. I detta avseende fungerar vakuumtrâgen eller vakuumboxarna endast som slutet av ledningen, förstorad för att täcka en större area. Vid åstadkommande av separation mellan vätskan och ängorna och gaserna i kärlen kvarhålles vät- ska i kärlen, varvid vätskenivån i kärlet regleras för att minska avståndet, som vätskan, som sugs in i kärlet, mäste fnlLa innan den träffar vätskekroppen L kärlet, samtidigt som man alltjämt har tillräckligt rum för ånga och gas i kärlet för godtagbara gashastigheter i kärlen, t.eX. inte över 6 m/sek, för undvikande av överdriven tur- bulens. Även om den i kärlen upprätthållna vätskenivân i viss utsträckning beror på mängden ångor och gaser i tvättarcn, regleras Ä allmänheL väLskenivän I bärlcn sä, att avståndet, som vätskan faller, är ca 100 - 375 mm nära tvättarens ingängsände och inte överskrider ca. 600 mm vid tvättarens tömningsdel. Hastigheten för gaserna och ångorna i kärlen är i allmänhet ca 1,5 - %,5 m/sek och kan vara 0,3 m/sek eller mindre under önskade beting- elser när huvudsakligen endast vätska sugs in i kärlen.

Vätskchastigheterna är i allmänhet mindre än ca 1,5 m/sek och oftast mindre än 0,6 m/sek. Vid drift av med redu- cerad belastning, kan lägre vätskenivåer upprätthållas me- dan mera gas och ånga kan sugas in i kärlen varvid gasbe- lastningen ökar. Den relativt vätskefallhöjden i kärlen, de relativt låga hastigheterna, vid vilka vätskan och ångorna och gaserna sugs genom massaskiktet och till kär- lvn, minimerar skumbíldning. Det ovanstående, tillsam- '“Poon * flUAUIX_ 10 15 20 30 7811285-11 15 mans med en stor ytarca i kärlen för minskning av skam el- ler separation av gaserna och ångorna från vätska, elimi- nerar skumning i en sådan utsträckning, att tvättaren kan drivas för tvättning av sulfitmassa utan att användning av anti kumningumedet eller antiskumningsanordningar. 1 och med att man dessutom reglerar vätskenivän i kärlen, finns i allmänhet tillräckligt mycket vätska i kärlen för att klara normala variationer i vätskeflödet, som erhålles vid drift av tvättaren, utan behov av utjämningstankar.

Av fíg. 6 framgår att kärlen 24 med plan överdel är sammansatta genom sammanfogning vid överdelen för bild- ning av en huvudsakligen plan lufttät yta i överdelen över åtminstone delen av kärlen, som är täckt av kåpan. Ett lämpligt sätt att förena kärlen, såsom framgår av fig. 5, är att kanterna av kärlen i överdelen är indragna och bil- dar ett spår 411, i vilket en plan platta kan placeras, som då är i nivån med överytan av lådan och metallgallret.

Den plana plattan kan vara borttagbart fäst i två intill liggande kärl, t.ex. med skruvar eller på annat sätt. över delar av kärl, som är täckta med plastlocket 405, kan ett organ 412 av I-balk~typ användas i stället för den plana plattan. Överkanten 413 av I-balken 412 griper in i skä- ran 414 i plastlocket. Pig. 6 visar ett tvärsnitt av vät- skeförslutningslâdan 89, som likaledes har ett lock 416 av plast eller annat material med låg friktionskoeffici- ent på överdelen av lådan 89 och på skiljeväggen 417 av förslutninfislådan 89. Vid drift av förslutningslâdan in- förs använd kokvätska i kammaren 418 till en nivå, så att den förbrukade kokvätskan rinner över skiljeväggen 417 och locket 416 på skiljeväggen 417 och in i kammaren 419, varifrån den uttas och återförs genom ledningen 93 (ej visad i fig. 6). Viran, som passerar över kammaren 418, svämmas således med använd kokvätska, som avlägsnar luften från den in i kåpan inträdande víran, och fungerar även som en luftförslutning.

Utloppslådorna av olika konstruktion kan användas under förutsättning att den erforderliga stora mängden X* ___... tÛl/Alqizy 10 15 20 30 35 7811285-'1 16 tvättvätska likformigt kan fördelas med endast ringa stör- ningar i massaskiktet. Ett tvärsnitt av en utloppslâda med äverluppskant av speciell konstruktion är visad i fig. 7.

Utloppslådsn är en uppåt öppen träg med ett rör HUD för tvättvätska, som är fäst i bottsnplattan av tráget i en fläns Hkl, så att röret med flänsen tjänstgör som en hög sida i tråget. överloppssidan av tråget, sidan HHZ är run- dad upptill och sträcker sig nedåt, så att det bildar en rundad överloppskant H43 upptill, över vilken tvättvätska strömmar. Sidan, flänsen och tvättvätskeröret är fästa i plana ändplattor HUR, som bildar ändarna av trâget med en given längd, vilka skall placeras i kåpan mellan däck- lara. En perïorerad platta HH6 är fäst i bottenplattan av tråget mellan överloppssidan och röret HMO för stabili- sering av tvättvätskeflödet. Tvättvätska kommer in i tråget genom röret 440 genom att det från röret kommer in i tråget genom många mäthål 451 i rören H4, vilka mäthål är belägna i den undre delen av röret. Tvättvätskan från mäthålen fyller trägen och rinner över den rundade över- loppskanten 4H3. Såsom framgår av fig. 3 är utloppslådan uppburen i kåpan av flänsar 309. Antalet utloppslådor, som användes, kan variera och beror på antalet önskade svämníngs- eller kontaktsteg. Med stora svämningshastig- heter kan modifierade utloppslådor med två överloppskanter, en på varje sida om röret HUD, användas. Lädorna kan vara rörligt anbringade på kåpan och en utloppsläda kan vara anbringad vid rumsväggarna. överloppsströmmen från ut- loppsládan vid skiljeväggen kan fungera som en förslutning mellan rummen när rummen drivs vid huvudsakligen samma tryck. i Det visas att ett flertal individuella kärl an- vänds vid borttagning av använd kokarvätska från massan och vid avvattning av massan efter svämning av massan med tvättvätska från varje utloppslåda. Genom användning av ett llortal individuella kärl för varjc utlnppulâdu blir de enskilda kürlen mindre och således bekvämare all framställa och hantera, speciellt för tvättare med stor J 10 ._15 20 2s_ 30 35 7811285-1 17 kapacitet.Kärl.av en storlek kan framställas och dessa kan användas ensamma eller i grupper av 2, 3, M eller i grup- per av 2, 3, H eller flera för varje utloppsläda, så att man erhåller den önskade avvattningen. Förhållandet av ånger och gaser till vätska, som sugs till de olika kärlen kan variera. Idealt bör endasttvättvätska sugas genom mas- saskiktet till kärlen. För effektiv drift bör bandets has- -tighet och tryckskillnaden mellan rummen i kåpan och kärl- en regleras i förhållande till mängden tävttvätska, som användes för rätt tvättning för att hålla ett massaskikt _med en sådan tjocklek och líkformighet, att den fria tvätt- 'vätskan på toppen av skiktet efter svämning avlägsnas och Klöildar en "torr linjë'strax innan den åter svämmas med -tvättvätska från nästa utloppsläda. Detta är emellertid _svårt att uppfylla, speciellt under de varierande tillstån- .den tvättaren drivs. Detta leder till att kärlen närmast ulflcwppr:LIitlnrn-J. eller ssvärnníxxgen kun huvudsakflí._rgen :zuya tvättvätska in i kärlen medan kärlen längst bort från ut- loppslådan ibland kan suga in mera gaser och ångor.

Det är inte nödvändigt att man upprätthåller samma tryckskillnad för varje kärl med plan översida, som står i förbindelse med ett speciellt rum. Även om det inte fram- gflr av rilningarna, kan tryekrcglcrventilen installeras i gasledningarna från kärlen, vilka leder till förgrenings- ledningarna, så att det differentiella trycket, som är pä- lagt det speciella kärlet med plan översida, kan varieras efter behag, och på detta sätt kan man i viss omfattning reglera mängden material, som dras in i varje kärl. Exem- 'pelvis kan det under vissa betingelser vara önskvärt att -i rum 27 upprätthålla en större tryckskillnad mellan kåpan och kärlen 51, 52 och 53 vilka återvinner tvättvätskan, än för de andra kärlen i förbindelse med rummet, vilka kärl ätervinncr förbrukad kokvätska. Detta kan man åstadkomma genum insLa]lation av en trynkreglerventil (ej visad) i lämpligt läge i gasförgreningsröret 57 eller i gas- och ångledningarna från kärlen, som kommunicerar med gasför- ;§rw1:ínsy,1fi\Lw~l !»7. 01/4, ”y “p“'""""""'“'"""ë POOR 7811285-1 18 Det framgår att olika ändringar kan göras på tvätta- ren utan att man frångår uppfinningen. Även om exempelvis fler än ett enskilt kärl användes för avvattning av tvätt- vätska från en utloppslåda, är det inte nödvändigt att just använda Lre kärl med plan översida av samma storlek, vilket O: är visat pä ritningen, för avvattnjng av massan, som sväm- mas från en utloppslâda. 1, 2, H eller flera lika stora el- ler olika stora kärl kan användas, beroende på den använda mängden Lvättvätska, strömningshastigheten och massaskik- 10 tets tjocklek på viran. Det är tydligt att kärlen inte behöver framställas i enskilda enheter, utan kan vara ut- formade i enheter eller sammansatta av fler än en eller erhållna genom avdelning av en stor behållare eller enhet.

De använda svämningshastigheterna för olika utloppslådor 15 _liksom storleken och antalet använda kärl för avvattning av tvättvätskan från de olika utloppslâdorna kan även varieras.

Exempelvis kan en given mängd färsk tvättvätska användas för det sista tvättsteget och sedan en eller flera utström- mar från andra behandlingsenheter i massa- eller pappers- 20 bruk användas för andra andrastcg eller dessa strömmar kan användas som ytterligare tvättvätska genom kombination av denna ström med tvättvätskan från det sista steget för de andra stegen. Även om fem tvättsteg är visade i tvättaren, kan antalet steg varieras enligt önskemål från ett enda 25 steg med användning av en eller sex utloppslâdor, upp till 6, 8 eller flera steg.

På samma sätt är det icke nödvändigt att käpan är indelad i tre avdelningar, såsom framgår av ritningen.

En kåpa med flera rum är speciellt fördelaktig vid sulfit- 30 massatvättning för stegvis reglering av svaveldioxid- och vattenânghalten. För alkalisk massa eller sulfatmassa kan en kåpa med ett rum vara tillräckligt för att ge den öns- kade ulyrnínnvn av atmoníävcn i kåpan. Under spvuiclla om- ständïgheler kan två rum vara Ljllräckliga lör tvättning 1 35 av sulfitmassa, och ibland kan det vara önskvärt att an- vända fyra eller fler rum. Den viktigaste fördelen med kåpan med många rum är att i varje rum en medeljämnvikt LQUBLHÄL. ___-, _. _.-._.._. ... _ . -__ -..___ . i .,...-........ 10 25 30 35 7811285-1 19 gasfas-vätskefas kan inställas utan i förväg bestämda gräns- er för att minska värmeförlust, skumbildning, krustbildning och andra vanligen förekommande problem..I en tvättare med ett rum för exempelvis sulfitmasua skulle värme och svavel- dioxid ingå i massan, som lämnar tvättaren. Kåpan behöver in- te heller täcka alla tvättsteg. Det sista tvättsteget eller steget, i vilket massan bringas i kontakt med färsk tvätt- vätska, kan befinna sig utanför kåpan, varvid man använder un :.'<:~|-:1r.|l_ fliikli ffïr alt r;r1.-'i^1.la (let rniüivåirxttig-ïen underfryc- ket i kärlen för detta steg. Den senare anordningen kan be- kvämt anordnas där de senare stegen för tvättning kombine- ras med fiberåtervinning från utströmmar, t.ex. bakvatten från silrummet eller andra strömmar från ett pappersbruk, vilka strömmar innehåller små mängder dispergerade fibrer, som måste återvinnas före utsläpp eller ytterligare använd- ning. Dessa strömmar kan bringas att passera genom massa- skiktet för återvinning av fibrerna och således användas för tvättning av massa med eller utan ytterligare tvätt- ning eller sköjning av massan. Efter fiberåtervinningen kan en del av de filtrerade strömmarna föras, om så önskas till de föregående utloppslâdorna i kåpan för användning av vät- skan själv eller kombinering med ytterligare tvättvätska för användning i de föregående tvättstegen. Även om det med hålförsedda bandet, till vilket då och då hänvisats som planvira eller vira, som det vanligen kallas inom in- dustrin,är det uppenbart att det med hål försedda bandet in- te måste bestå av metalltrâd, utan kan bestå av olika mate- rial, vanligen ett polymert material.

Av det föregående framgår att tvättaren kan drivas under övertryek eller undertryck, varvid trycket i de en- skilda kåprummen är olika eller lika.Högt tryckkan användas i rummen, som arbetar vid höga temperaturer, eller också kan Lryvknt rwgleras i ett rum och trycket L det andrl rum- met tíllåtas att inställa sig. Genom âterföring av gaserna och ångerna till varje rum erhålles en huvudsakligen kons- tant atmonlär i varje rum av kåpan. Gaserna och ångorna i varje rum närmar sig eller befinner sig rfilatívt i fiümnvikt e78112ss~1 10 15 20 30 35 20 med vätskan i kåpan. Man tror att detta minimerar eller eli- minerar krustbildning ochandra tillstötande problem, och undertrycker förângning och avdragning av speciella be- ståndsdelar från tvättvätskan eller kokvätskan, exempel- vis svaveldioxid från använd sulfitvätska.

Förslutningen av rummen med avseende på det rörli- ga bandet och massaskiktet på bandet kan enkelt erhållas ge- nom användning av en rinnande vätskeridâ där trycken i alla rummen är ungefär lika stora eller inte varierar väsentligt.

Vid ingången av bandet till rummet 27 ger tömning av upp- slamning på bandet en rinnande ridå eller ett skikt av för- brukad kokvätska, som fungerar som en förslutning. På lik- nande sätt erhålles förslutningen mellan det i rörelse be- fintliga skiktet och rummets delningar genom att en av ut- loppslådorna är anordnad i rumsväggen och ridân av tvättvät- ska töms på massaskíktet för att tjänstgöra som förslutning.

Denna metod användes även för erhållandet av en förslutning vid utgången från kåpan av massa på viran. Andra mera posi- tiva metoder att åstadkomma förslutning kan även användas och kan vara önskvärd om betydande tryckskillnader finns mellan kåpan och atmosfären eller mellan rummen. Exempelvis kan förslutande valsar användas eller ett böjligt polymer- material placeras vid avskiljningarna och vid utgången och ingången, så att materialet är i kontakt med massaskiktets yta. Genom att man placerar ett böjligt:polymermaterial i rummet med det höga trycket eller på trycksidan, bidrar tryckskillnaden med att hålla materialet i kontakt med mas- saskiktets överdel.

Det är inte nödvändigt att man har lufttäta för- slutníngar mellan rummen i kåpan eller mot utsidan, spe- ciellt när kåpan dfims med litet undertryck för att inga gaser eller ångor kan avgå till atmosfären. Viss strömning mellan rummen och från atmosfären in i kåpan kan tillåtas, eftersom en stor mängd gaser och ângor återförs i kåpan.

Vanligen avlägsnas en del'av gasen och ångan från den åter- förda strömmen, så att en väsentligen konstant atmosfär kan Líhwhülluu I varje rum av kåpan ulan uv&rIuhwL med av- sevärda mängder in- eller utströmmar.

: Paon i uuAuï _gá

Claims (5)

1. 0 15 'ZÛ N* (f: CD L. 78112854 21 1. Massatvättare för tvättning av massa blandad med kok- avlnt pa ett rörligt perforerat band (21), som rör sig under en under tryck stående kåpa (26) och ovanför ett flertal upp- åt öppna och upptill plana kärl (2H), varvid kåpan: (26) inre kammare och kärlen (24) är i väsentligen lufttätt samband med bandet (21) och hålls under en tillräcklig tryckskillnad för att driva kokavluten och tvättvätskan in i kärlen (ZH), k ä n n Q f 0 c L n 4 d av arL kärlen (2H) har en längd S"LI'«'l<,:I\«LJLLlI 111,3; llxfílfu 111131". brihduL uffh ÖvfštßilxlïjIl-.lïltlfa bandet; (7,1) och käpans (26) vidd, så att kapan (26) bärs avtagbart på kärlen (RH), och att bandet är smalare än kåpan.

2. Maasatvättare enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k- n a d av att åtminstone ena änden (316) av kärlen (24) sträcker sig utöver käpans (26) och bandets (21) vidd och att gasut- sugningsanordningar (57, 69, 63) och vätskeavdragningsanord- lxixnyax- (H5, LU, (-3, Fm, 76, 79) iir anslutna till den nämnda änden (3]b) av kärlen (ZU) för att avlägsna gas från kärlens övre delar reap. vätska frän kärlens undre delar.

3. Mdssatvättare enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e- k n a d av att kåpans (26) sidoväggar (303, 3UH) bildar ett väsentligen-lufttätt förhand med de uppLill plana kärlen t e c (24), och att strypanordningar (33, 89, 40) är anordande att strypa passagen mellan bandet (21) och kåpan (26) vid bandets (21) inträde i kåpan (26) och vid utträde ur kåpan (26).

4, Massatvättare enligt något av de föregående patent- kraven, k ä n n e t e c k n a d av att en Lryckalstrande an- ordning är för handen, vilken skapar en tryckskillnad genom handel lör-all driva Lokvätuka och Lvättvülnka från massa- uppslamningen genom bandet (21) och in i kärlen (2U), Vilken Lrvukalnlnandc anordning innefattar en kärlen och kåpan för- bindande 5asledning (83) och en fläkt (SH) för att driva gaser och ångor genom ledningen (BS).

5. Massatvättare enligt något av de föregående patent- kraven, k ä n n e t e c k n a d av att kåpan (26) har mer än en kammare (27 - 29) av ovannämnt slag, vilka kamrar är skilda från varandra av mellanväggar (31, 32). 7811285-1 ce 10 20 k! CT! 30 22 U. Mdundtvättarv enligt patentkravet 5, k n a d av att en uttagslâda (36, 38) är anordnad vid varje mellanvägg (31, 32) i kåpan (26) och vid kâpans (26) utgångs- ände och att varje uttagslåda (36, 38) avger en kontinuerlig ström av vätska från massan, vilken ström bildar en tätning Ü Il Il 13 T. U I”.- för gaser och ångor mellan massan på det rörliga bandet (21) och mellanväggarna (31, 32) och kåpans (26) utgångsände. 7. Massatvättare enligt något av de föregående patent- kraven, k ä n n e t e c k n a d av anordningar att att införa färsk tvättvätska i den från inloppslådan (33) mest avlägsna uttagsanordningen (39) i kåpan för att avge färsk tvättvätska pä massabanan och transportanordningar (6H, 65, 67, 68, 77, 78, 81, S2) inrättade att leda den från kärlen (2U) uttagna tvätt- vätskan molstvöms med avseende på bandets (21) rörelserikt- ning till närmast följande uttagsanordning (34, 36 - 38) i kåpan, så att vätskan upprepade gånger avges från massabanan. 8. Massatvättare enligt något av de föregående patent- kraven, k ä n n e t e c k n a d av att varje vätskeuttags- anordning (BH, 36 - 39) i kåpan (26) är förbunden med mer än ett uppLíll plant kärl (ZU). 9. Massatvättare enligt något av de föregående patent- kraven, k ä n n e t e c k n a d av att de upptill plana kärlen (2U) har horisontella bafflar (308) för att biträda vid separerlng av gaser och ånger från vätska i kärlen (24). 10. kraven, k ä n n e t e c k n a d låda (89) är anordnad vid bandets (21) inträde i kåpan (26) under bandet (21) i omedelbar närhet av inloppslädan (33) för.attsvämma bandet (21) med vätska, som förtränger luften _Massatvättare enligt något av de föregående patent- av att en vätskesvämnings- i bandets (21) öppningar. 11. n a d av att en gasledning (83) för gaser och ängor förbinder kärlen'(2M) och kåpan C26)¿ och en fläkt (61, l3,,ß7) driver 7 gaseruoch ånger genom ledningen (57, 69, 83) från kärlen-(ZH) Massatvättare enligt patentkrävet 5, k ä n n e't e c k- till käpanu kammare (P7, QH, 29) för att upprfitthäila tryck- skillnaden genom bandet (21). 10 15 20 25 30 35 7811285-1 23 12. Massatvättare enligt patentkravet 11, t e c k n a d av att kåpan (26) har ett flertal kamrar (27, 28, 29), vilka skiljs från varandra av mellanväggar (31, 32), som är i lufttät anliggning med bandet (21), att en separat led- ning (57, 69, 83) förbinder varje grupp kärl (24) under varje kammare (27, 28, 29) och att en separat fläkt (61, 73, 87) dri- ver gaser och ângor genom varje ledning (57, 69, 83). 13. Massatvättare enligt patentkravet 12, k ä n n e - t c c k n a d av att en uttagslåda (36, 38) är anordnad vid varje nællanvägg (31, 32) i kåpan (26) och vid kåpans (26) in- gångsände (33) och utgångsände (40) och att varje uttagslåda (36, 38, 33, 40) avger en kontinuerlig ström av vätska på massan vilken ström bildar en tätning för gaser och ångor mellan massan på det rörliga bandet (21) och mellanväggarna (31, 32) och k ä n n e - kâpans (26) ingângs- och utgàngsände. 14. Massatvättare enligt patentkravet 13, t e c k n a d av att en anordning (96) är inrättad att inleda färsk tvättvätska i den i kåpan (26) befintliga uttagslåda (39), som är mest avlägsen fràn uttagsladan vid kâpans (26) ingångs- låda för att avge färsk tvättvätska på massabanan, och att trans- portanordningar (64, 65, 67, 68, 77, 78, 81, 82) leder den från kärlen (24) uttagna tvättvätskan motströms med avseende på ban- dets rörelseriktning till närmast följande uttagsläda (34, 36 -38) i kåpan (26), så att vätskan upprepade gånger avges till massa- k ä n n e - banan. 15. Massatvättare enligt patentkravet 13 eller 14, t e c k n a d av att en vätskesvämningslåda (89) är anordnad vid bandets (21) inträde i kåpan (26) under bandet (21) i ome- delbar närhet av uttagsládan vid kåpans (26) ingângsände (33) för att svämma bandet (21) med vätska, som förtränger luften i bandets (21) öppningar. 16. Förfarande för tvättning av massa ingående i en uppslam- ning av massa i kokavlut, vid vilket man jämnt fördelar massa- uppslamningen pâ ett perforerat band (21), som rör sig i huvud- sak horisontellt i ett hölje (26), varvid uppslamningen fördelas med en koncentration av 1 - B 8 massa och i sådant flöde, att nassans tjocklek på bandet (21) efter avvattning blir 12-150mm, leder bandet (21) och uppslamningen med en hastighet av 3 - 90 m/min genom höljet (26) över en mångfald med bandets (21) k ä n n e- 7811285-1 10 15 20 25 30 35 24 undersida kommunicerande slutna kärl (24), avvattnar uppslam- ningen på det rörliga bandet (21) från kokavluten, tvättar den från kokavlut befriade massan i motström med en bestämd mängd tvättvätska genom att utsätta massan på det rörliga bandet (21), medan det passerar genom höljet (26), för en serie vätskesväm- nings- och avvattningssteg, varvid svämningsstegen ernâs genom att en vätskeridå avges mot massans översida och avvattnings- stegen ernàs genom att vätska från massan dras in i kärlen (24), separerar vätskan från gaser och ångor, som har dragits in i kärlen (24) från höljet (26) med vätskan, drar av vätska, gaser och ângor från kärlen (24), leder bandet (21) med massa från höljet och avlägsnar den tvättade massan från det rörliga bandet (21), varvid motströmstvättningen av massan erhålls genom att massan på det rörliga bandet (21) i höljet (26) bringas i kon- takt med en förutbestämd mängd tvättvätska, avvattnar massan från tvättvätska och använder den i successiva svämnings- och avvattningssteg erhållna tvättvätskan för kontakt med massan på bandet (21) längre bort från punkten för bandets (21) utträde ur höljet (26) till kontakt med den från kokavlut just avvatt- nade massan erhålls, k ä n n e t e c k n a t av att separa- tionen av gaser och ángor från vätskan sker i kärlen (24), att en tillräcklig andel av gaserna och ångorna återförs till höl- jet (26) för att erhålla en tryckskillnad mellan höljet (26) och kärlen (24) inom omrâdet 25 till 100 mm Hg och att vätske- nivân i kärlen (24) inställs pa ett sådant värde, att en till- räcklig area för strömning av gaser och ángor i kärlen (24) ovanför vätskenivån ernås, genom att vätska avdras från kärlen (24) i reglerat flöde. 17. t e c k n a t av att i kärlen (24) insugna ângor och gaser och vätska i kärlen leds tvärs bandet (21) en tillräcklig sträcka Förfarande enligt patentkravet 16, k ä n n e - för att öka separationen av ångorna och gaserna från vätskan innan àngorna och gaserna och vätskan avdras separat ur kärlen (24)- , 18. Förfarande enligt patentkravet 17, k ä n n e - t e c k n a t av att höljet (26) är ett flerkammarhölje med varje kammare (27, 28, 29) kommunicerande med speciella kärl (24), varvid de från de med varje kammare (27, 28, 2§)lk0mmuni- cerande kärlen (24) utsugna àngorna och gaserna återföra till 10 15 20 .,»....._.._.....,. -.-i _ * 7811285-1 25 respektive kammare (27, 28, 29) för att reglera tryckskillnaden mellan kammaren (27, 28, 29) och de med kammaren (27, 28, 29) kommunicerande kärlen (24). 19. Förfarande enligt patentkravet 18, t e c k n a d av flödet av gaser och ångor i kärlen (24) är i området 0,3 till 4,5 m/s. 20. Förfarande enligt patentkravet 18, t e c k n a t av att flerkammarhöljet (26) innehåller tre kam- rar (27, 28, 29) med passagerna mellan kamrarna och massan på det rörliga bandet tätade av en vätskeridå (36, 38). 21. Förfarande enligt patentkravet 18, k ä n n e - t e c k n a t av att avgivningen av vätska till massan för att k ä n n e - k ä n n e - erhålla vätskeridån består i svämning av massan med tvättvätska vid tvättning av massan. 22, t e c k n a t av att ångorna och gaserna âterförs till varje kammare (27, 28, 29) i flerkammarhöljet (26) för att reglera trycket i varje kammare (27, 28, 29) och i varje kammare er- hälla en atmosfär väsentligen i jämvikt med vätskan i kammaren (27, 28, 29). Förfarande enligt patentkravet 18, k ä n n e -