SE446050B - Kommunikationssystem innefattande ett flertal sendare och mottagare och en gemensam signaloverforingsbana - Google Patents

Description

68006354-0 2 enligt fig. 4, fig. 6 är ett blockschema över en besättningslåda i systemet och fig. 7 är ett kopplingsschema över låskretsen i besättningslådan enligt fig. 6.

Kommunikationssystemet som kommer att beskrivas är anord- nat att utnyttjas i ett fordon som är bemannat av en besättning och som exempelvis är försett med tre tvåvägsradioapparater för kommunikation mellan fordonet och stationer som är belägna på av- stånd från detta. I det aktuella systemet tilldelas varje besätt- ningsman en angränsande besättningslåda eller terminal vid veder- börandes arbetsplats, varvid dessa besättningslådor är länkade -till en knutpunktslåda och från denna till de tre radioapparater- na, varför varje besättningsman kan kommunicera genom vilken som helst av de tre radioapparaterna med var och en av de fjärrbe- lägna stationerna. Han kan också anropa och kommunicera med sina besättningskamrater via en intern interkommunikationskanal. I systemet som kommer att beskrivas är var och en av de tre radio- .apparaterna tilldelad en enskild tidsmultiplexkanal. Samtidigt som vilken som helst av dessa kanaler är vald kan emellertid vilken som helst av besättningsmännen_eller ett flertal av dessa sända eller ta emot från den utvalda radioapparaten. På likartat sätt är interkommunikationsanordningen tilldelad en fjärde tids- multiplexeringskanal, och när denna väljs kan~vilken som helst besättningsman eller flera av besättningsmännen sända eller mot- .taga. Systemet kräver med andra ord inte enskilda tidsmultiplex- kanaler för var och en av besättningslàdorna. Det sätt på vilket 'detta uppnås och ändå endast kräver en enkel sändnings- och retur- kabel som sammankopplar alla besättningslådorna och knutpunkts- 'lådan kommer att beskrivas. 6 I Den i fig. l visade anordningen inkluderar en radioknut- punktslåda eller enhet 2 som är kopplad till tre tvåvägsradio- apparater, nämligen radio A, radio B och radio C, samt till två besättningslådor 4 och 6. De tre lådorna 2, 4 och 6 är samman- länkade via en ledning 8 som består av en enda koaxialkabel, varvid mittledaren utgör signalöverföringsbanan och den positiva matningsledaren under det att den yttre skärmen tjänstgör såsom jordåtergångsbana. Kbaxialkabeln 8 kan betraktas såsom en trans- _soo6s34-o 3 'missionsledning med anpassade impedanser Z som uppgår till exem- pelvis 50 ohm vid de motsatta ändarna.

Ytterligare besättningslådor kan inkopplas till ledningen _8 alltefter behov utan att anordningen behöver ändras i någon större omfattning, såsom kommer att förklaras nedan. g Radioknutpunktlàdan inkluderar en generator, medelst vil- ken man erhåller en matningslikström som förs genom ledningen 8 still var och en av besättningslädorna för att aktivera kretsarna i var och en av dessa. En konstantströmkrets, som kommer att be- skrivas nedan, i var och en av besättningslådorna säkerställer att varje besättningslåda tar ut en konstant ström från ledningen 8, oberoende av dess driftstillstånd. Khutpunktlådan 2 har också en synkpulsgenerator som alstrar på varandra följande synkpulståg som anbringas på ledningen 8. Ledningsspänningen kan med fördel uppgå till 18 volt, och signalspänningen kan vara av storleksord- 'ningen 250 millivolt. Varje synkpulståg definierar en serie tids- slitsar, och dessatidsslitsar är tilldelade var sin bestämd kommunikationskanal på sätt som kommer att beskrivas nedan.

Vissa kommunikationskanaler är avsedda för digitaldata för styr- ning av systemet, medan andra är avsedda för analogsignaler, sa- som tonfrekvenssignaler, såsom nu kommer att beskrivas mera i detalj.

Såsom framgår av fig. 2 har varje radioapparat tre uttag.

Radioapparaten A har således ett uttag Al för hörtelefon, ett ut- tag A2 för mikrofon och ett uttag A5 med en knapp för nedtryck- ning då man skall tala och med uppgift att omkoppla radioappara- ten mellan sändnings- och mottagningstillstànd. Radioapparaterna B och C har likartade grupper av uttag Bl-B5 och Cl~C3.

Varje besättningslåda har tolv grupper uttag, nämligen nio uttag Al, A2, A3, Bl, B2, B3, Gl, G2, C3, som svarar mot var sin av de tre grupperna uttag hos de tre radioapparaterna, jämte ytterligare tre uttag Dl-D5, som hör samman med den gemensamma _interkommunikationsanläggningen. Uttaget Dl är uttaget för hör- telefon, D2 är uttaget för mikrofon och D3 är anropsuttag för interkommunikationsanläggningen. 8006354-n 4 I var och en av besättningslådorna och i radioknutpunkts- lådan ingår en elektrisk omkopplare för att i tur och ordning an- sluta vart och ett av uttagen Al-D5_till ledningen 8. Fig. 2 _visar detta i form av fysikaliska omkopplare, men i praktiken väljs kanalerna av en grindkrets som pâverkas av lämpliga grind- pulser. Genom att man synkroniserar omkopplarnas arbetssätt kan man uppnå att endast uttag med lika hänvisningsbeteckningar in- kopplas under varje tidsslits, och härigenom kan en besättninge- man utvälja en bestämd kommunikationskanal genom att han väljer ut ett bestämt uttag (dvs. en bestämd tidsslits i varje synkpuls- tåg). Genom att exempelvis en besättningsman väljer uttagen Al-A3 och kopplar dem till sin hörtelefon, mikrofon resp. omkopplare som trycks ned då han vill tala, kan han kommunicera med en yttre station genom radioapparaten A.

Under denna tid kan t.ex. en annan besättningsman kommu- nicera genom radioapparaten B eller t.o.m. via radioapparaten A (genom att han använder kanalen gemensamt med den första besätt- ningsmannen). Detta kommunikationssystem med många kanaler uppnås i själva verket medelst ett tidsmultiplexförfarande som nu kommer att beskrivas.

Såsom framgår av fig. 3 bildar synkroniseringspulserna kompletta cykler i tidsmultiplexförloppet. Varje cykel har (i ett exempel) längden 400 us, varjämte den är avskild från nästa cykel medelst en "blocksynkpuls" med större längd än de övriga synkpulserna. Varje cykel är alltefter önskan uppdelad i fyra avsnitt, av vilka vart och ett har längden 100 us, varvid varje avsnitt i sin tur är uppdelat i tio tidsslitsar och början på varje tidsslits är angiven av en enskild synkpuls. De första, nionde och tionde slitsarna (S1, S9 och S10) i varje avsnitt eller ram är anslagna för digital styrinformation under det att de andra (S2) t.o.m. de åttonde (S8) tidsslitsarna är anslagna för analoginformation. Närmare bestämt är den andra tidsslitsen i varje avsnitt tilldelad till en interkommunikationskanal, via vilken besättningslådorna kan kommunicera med varandra. De tredje, femte och sjunde tidsslitsarna S3, S5 och S7 är anslagna för mottagning av signaler från var sin av radioapparaterna A-C, medan ._ -._...._. _. . .._.- ...._.--.-.. >,_._._..__._...._.._...._...., 8006554-0 5 de fjärde, sjätte och åttonde tidsslitsarna S4, S6 och S8 är an- slagna för överföring av signaler till var sin av de tre radio- apparaterna A-C. Den första tidsslitsen Sl i avsnittet eller ramen l innehåller blooksynkpulsen som används på sätt som kommer att beskrivas nedan för att synkronisera alla besättningslådorna, och den nionde tidsslitsen S9 i detta avsnitt används för att överföra en anropssignal för interkommunikationskanalen till alla besättningslådorna. I avsnittet 2 står den första tidsslitsen Sl i reserv, varjämte den nionde tidsslitsen S9 har till uppgift att överföra en likströmstyrnivá som anger en signal för tal i samband med nedtryckning av en knapp då det gäller radioapparaten A. I avsnittet 3 står den första slitsen S1 i reserv, under det att den nionde tidsslitsen S9 överför en likströmstyrnivà som anger en signal för tal i samband med nedtryckning av en knapp då det gäller radioapparaten B. I avsnittet 4 står slitsen Sl i reserv, varjämte slitsen S9 överför en motsvarande likströmnivå då det gäller radioapparaten C. I vart och ett av avsnitten står den tionde tidsslitsen S10 i reserv. Slitsarna Sl och S10 kan användas för att upprepa rundradiosändningar såsom kommer att förklaras nedan.

I fig. 5 är det tredje avsnittet visat breddat med slitsen S2 tilldelad den inre kanalen (IC), slitsen 3 tilldelad för mottagning av signaler från radioapparaten A (AIN), slitsen 4 tilldelad för sändning av signaler till radioapparaten A (AUT), slitsarna 5-8 tilldelade radioapparaterna B och C på lik- artat sätt,_och slitsen 9 tilldelad signalen (P-T) för tal i samband med nedtryckning av en knapp då det gäller radioapparaten B. Fig. 3 visar också en schematisk förstoring av slitsen S5, varvid man ser hur början av nämnda slits är definierad av en synkpuls Pl och hur dess slut är definierad av den efterföljande synkpulsen P2. Den analoga informationen som överförs i tids- 'slitsen är visad sohematiskt vid AS.

I knutpunktslådan 2 är de av en synkpulsgenerator 42 alstrade synkpulserna kopplade till koaxialledningen 8 genom en ggtranskonduktansförstärkare 44 för fördistorsion. Jämför fig. 4.

En energikälla 46 matar ström till koaxialledningen genom en spole 8006334-op 6 40. Spolen 40 hindrar energikällan från att belasta och förvränga tonfrekvenssignalerna på ledningen 8. I praktiken kan det emeller- tid inträffa att fysikaliska begränsningar i utrvmmet medför att det blir omöjligt att använda en tillräckligt stor spole för att all förvrängning skall förhindras, varför både synkpulserna och tonfrekvenssignalerna kan undergâ en viss förvrängning eller dis- torsion, särskilt vid låga frekvenser. För att minska verkningarna av denna förvrängning eller distorsion på synkpulserna har för- distorsionskretsen 44 till uppgift att i förväg förvränga varje synkpuls i sådan omfattning att man kompenserar för den förvräng- ning som pulsen utsätts för på ledningen 8 innan den når fram till en besättningslâda. Härigenom uppnås att varje besättnings- låda mottar en väsentligen oförvrängd signal.

Såsom framgår av fig. 5 inkluderar fördistorsionskretsen Äå en differentialförstärkare 50. Ett ingångsuttag mottar en sig- nal VIN från synkpulsgeneratorn 42, medan det andra ingàngsut- taget är kopplat till emittern hos en transistor 51 genom en åter- kopplingsimpedans 52. Spänningen över impedansen 52 bestämmer utgångsströmmen IO. Om återkopplingsslingans överföringsfunktion _ß görs lika med ledningens 8 överföringsimpedans kommer kretsens -44 överföringskonduktans att bli I I O všfi = 1/5 .

Spänningen på ledningen 8 kommer då att uppgå till VC = I0°ß eller_VC e VIN, dvs. den oförvrängda signalen som alstras av generatorn 42.

Kretsarna i varje besättningslåda är visade i fig. 6.

Energi från besättningslådan tas ut ur ledningen 8 medelst en _strömavtagningsanordning 54 som matar en konstant utgångsström (t.ek. lO0 mA) till enheterna i besättningslådan (anslutningarna till enheterna är angivna endast av pilen X och har individuellt utelämnats för tydlighets skull). En shuntregulatorenhet 55 säkerställer att den konstanta strömmen (100 mA i detta exempel) alltid tas ut av strömavtagningsanordningen 54. Detta innebär 8006534-0 7 att om enheterna i besättningslådan förbrukar mindre än 100 mA kommer regulatorn 55 att shunta mera ström till jord (dvs. koaxial- kabelns returbana) för att åstadkommaompensering.

I besättningslådan mottar en 20 dB-buffertförstärkare 60 tonfrekvenssignaler från ledningen 8, varjämte den matar dem genom en låskrets 62 till en 10 dB-buffertförstärkare 64. Förstärkaren 64 matar tvâ omkopplingskretsar 66 och 68 parallellt. Vardera om~ kopplingskretsen 66 resp. 68 matar en enskild hörtelefon 78 resp. 80 i en grupp hörtelefoner genom ett motsvarande filter 70, 72 och en motsvarande förstärkare 74, 76. vardera förstärkaren 74 resp. 76 är försedd med en anordning för inställning av volym- kontrollen. ' En synkpulsdetektor 82 är också kopplad till utgången från förstärkaren 60 och matar synkpulser till en central styr- enhet 84. I denna centrala styrenhet ingår räknare som áterställs vid början av varje cykel (jämför fig. 5) medelst blocksynk- pulsen och som sedan räknar de efterföljande synkpulserna som definierar tidsslitsarna 1 cykeln. Den centrala styrenheten 84 kan därför utsända styrsignaler till de skilda enheterna i besättningslådan vid de avsedda tidsögonblicken såsom kommer att förklaras nedan.

' En balanserad mikrofon 86 driver en mikrofonförstärkare 88 som i sin tur matar en grindkrets 90. Grindkretsen 90, som styrs av den centrala styrenheten 84, driver en differentialför- stärkare 92, som i sin tur driver basen hos en transistor 94.

Transistorns 94 kollektor är förbunden med koaxialkabeln 8, medan dess emitter är ansluten till jord genom ett motstånd 98 och till förstärkarens andra ingång genom en återkopplingskrets 96 med förstärkningen l med kompensation. _ Arrangemanget av förstärkaren 92, transistorn 94 och återkopplingskretsen 96 förvränger signalen från mikrofonen i en omfattning som är lika med och motsatt den förvrängning som signalen utsätts för utefter ledningen (vilken sistnämnda för- vrängning förorsakas av spolen 40 såsom har förklarats ovan i samband med fig. 4) innan den när en radioapparat eller en annan besättningslåda. Såsom följd av detta kommer signalen att mottages 8006354-0 8 väsentligen oförvrängd. Fördistorsionen utförs på sätt som är likartat det som har beskrivits i samband med fig. 5. Transistorn 94 och dess tillhörande delar tjänstgör således såsom en ström~ generator som har till uppgift att ge ledningen 8 en strömnivå som är beroende av tonfrekvenssignalen som alstras av mikrofonen 86.

I Besättningslådan har en styrkanal Cl med två ledningar jämte styrledningar C2, G5 som är anslutna till styrorgan medelst vilka besättningsmannen kan välja ett önskat arbetssätt. Medelst kanalen Cl kan således besättningsmannen välja "interkommunika- tion" (varigenom han kan kommunicera med de andra besättnings- lådorna), "radioapparat A", "radioapparat B" eller "radioapparat C” (varigenom han kan sända eller mottaga via den utvalda radio- .apparaten). Kanalen Cl kommer således att aktivera styrenheten 84 så att denna grindar ut de avsedda aktiveringssignalerna under de korresponderande tidsslitsarna.

Om således exempelvis besättningsmannen väljer radioappa- raten A medelst kanalen Cl aktiverar styrenheten 84 omkopplings- l kretsarna 66 och 68 under tidsslitsen S2 (jämför fig. 5) så att tonfrekvenssignalerna överförs till hörtelefonerna 78 och 80, varjämte nämde styrenhet_aktiverar grindkretsen 90 under tids- slitsen S4 så att tonfrekvenssignalerna överförs till ledningen 8 från mikrofonen 86. Ledningen C2.utgör ledningen för tal i ' samband med nedtryckning av en knapp, varigenom styrenheten 84 kan bringas att mata den avsedda likströmnivân på ledningen 8 under tidsslitsen S9 i avsnittet 2 för att därvid aktivera radio- apparaten A. Ledningen C3 är en anropsledning, med vars hjälp den besättningsman kan sända en "anrops"-signal till de andra besättningslâdorna via interkomkanalen, och styrenheten 84 placerar således den avsedda likströmnivån på ledningen 8 under 'tidsslitsen S9 hos avsnittet l.

Utgångssignalen från buffertförstärkaren 64 matar också en anropssignaldetektor 100 som detekterar en "anrops"-signal när en sådan alstras på ledningen 8 av en annan besättningslåda.

När en dylik anropssignal detekteras sänder detektorn 100 en sig- -nal till den centrala styrenheten 84, vilken matar aktiverings- signalen till förstärkaren 76 så att förstärkaren omkopplas till 3006334-0 9 full volym och således tar över varje inställning av volym- kontrollen. Såsom följd av detta kommer interkomkanalen att mot- tagas i den högra hörtelefonen 80.

Låskretsen 62 är visad mera i detalj i fig. 7. I låskret- sen ingår en kondensator 110 som sammankopplar de båda buffert- förstärkarna 60 och 64 i fig. 6. Förbindningen mellan kondensa- torn 100 och ouffertförstärkaren 64 är ansluten till jord genom huvudströmbanan hos en fälteffekttransistor ll2. Fälteffekttran- sistorns grindelektrod är inkopplad till den centrala styrenheten 84 så att på lämpligt sätt tidsbestämda grindpulser mottas fràn denna. _ I drift avger den centrala styrenheten 84 en signal "lås aktivera" på ledningen 102 till fälteffekttransistorns 112 grind såsom gensvar på framkanten hos varje synkpuls. Härigenom till- slås fälteffekttransistorn, som därvid inställer kondensatorns llO likströmnivå till ett känt referensvärde (t.ex. jord). Sedan synkpulsen har upphört men innan en eventuell signal har mottagits under ifrågavarande tidsslits frånslår styrenheten 84 fälteffekt- transistorn, varför kondensatorn llO kan tjänstgöra såsom en kopplingskondensator och kan vidarebefordra den under ifrågavarande tidsslits mottagna signalen till förstärkaren 64. Fig. 5 visar vid t det tidsögonblick då fälteffekttransistorn frånslàs i slitsen 55 (och den frånslås vid motsvarande tidsögonblick i de andra tidsslitsarna). Làsverkan har således till följd att en eventuell förskjutning eller ett upphävande beroende på före- gående signaler nedbringas till ett minimum. Inom en tidsslits utgörs den enda signalen som förs vidare till förstärkaren 64 av informationen som hör samman med tidsslitsen utan varje synk- puls.

Av det ovanstående torde det bli uppenbart att signaler placeras på ledningen 8 såsom strömmar via strömgeneratorer vid besättningslådorna och i knutpunktslådan. Varje ström alstrar därför en lämplig spänningssignal över kabelns impedans, vilken antas vara konstant. När således mer än en besättningslåda matar ström till ledningen 8 adderas strömmarna, varjämte de alstrar en 8006534-0 10 r i motsvarande grad större spänningssignal på ledningen. Med andra ord undviker man den dämpningsverkan som skulle erhållas om varje utgångssignal från en besättningslåda skulle ha formen av en spänning (i så fall skulle varje utgång belastas av den förhållande- vis låga utgångsimpedansen hos den andra spänningsutgången eller de andra spänningsutgångarna på ledningen). Man behöver således inte utsätta besättningslådorna för tidsmultiplex. _ Det torde vara uppenbart att reservkanalerna i de ovan- nämnda avsnitten kan användas för många syften. Ett fall där dessa kanaler kan utnyttjas är då det gäller att styra anordningar för rundradioäterutsändning. En av de tre radioapparaterna kan således utväljas för att mottaga en signal från en fjärrbelägen station, under det att en annan radioapparat kan utväljas för att rundradio- återutsända signalen till en annan fjärrbelägen station) Genom att lämpliga digitalsignaler tillförs reservkanalerna kan utvälj- ning av anordningen för rundradioåterutsändning ske från en god- tycklig yttre station eller från en godtycklig besättningslåda med hjälp av en extra rundradioâterutsändningsenhet som är kopp- lad till-radioknutpunktslådan. I så fall skulle signaler i av- snittet B användas för att välja ut radioapparaten A såsom den rundradioutsändande radioappar ten, varjämte signaler i avsnitten C och D skulle användas för att utvälja radioapparaterna B resp.

C för rundradioåterutsändning.

Claims (3)

8006534-0 11 fçtentkrav
1. l. Kommunikationssystem innefattande ett flertal sändare och mottagare (4, 6) och en gemensam signalöverföringsbana (8), k ä n n e t e c k n a t därav, att varje sändare (4, 6) inklude- rar en strömgenerator (94) som är anordnad att mata till över- föringsbanan (8) en ström som är beroende av signalen som skall utsändas, varigenom,när två eller flera sändare (4, 6) samtidigt avger utgångssignaler som skall överföras,de respektive strömmarna »summeras över impedansen (2) hos överföringsbanan (8) för att åstadkomma en spänning som är proportionell.mot summan,och att varje mottagare (4, 6) inkluderar strömkretsar (66) som kan ge gensvar på spänningen i överföringsbanan (8) och därvid kan mot- taga de överförda signalerna.
2. 2. System enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t av ett fler- tal tvåvägsradioapparater (A, B, C) och ett styrorgan (2) för att individuellt ansluta radioapparaterna (A, B, C) till överförings- banan (8) under var sin tidsmultiplextidsperiod (S4, S6, S8), varvid den sändare eller varje sändare (4, 6), som är anordnad att mata nämnda ström till överföringsbanan (8), matar den korrespon- derande signalen till den respektive radioapparaten (A, B, C) under varje tidsperiod (S4, S6, S8). 3. system enlig-c krav a, ka n n e 1; e c k n a t därav, au; nämnda styrorgan (2) inkluderar strömkretsar för att ansluta alla sändarna och mottagarna (4, 6) till överföringsbanan (8) under ytterligare tidsmultiplextidsperioder (S2), varigenom sändaren eller varje sändare (4, 6) som är anordnad att mata nämnda ström till överföringsbanan (8) matar den korresponderande signalen till mottagarna (4, 6) under nämnda tidsperioder (S2). 4. System enligt krav 5, k ä n n e t e c k_n a t därav, att _ styrorganet (2) bildar upprepade cykler av tidsslitsar (Sl-S10), varvid varje cykel är uppdelad i ett bestämt flertal avsnitt, av vilka vart och ett är bildat av ett bestämt flertal av tids- slitsarna (S1-S10), och att i varje avsnitt utgörs en del av tids- slitsarna (S5-S8) av de tidsperioder, under vilka nämnda radio- apparater (A, B, C) är anslutna till överföringsbanan (8), medan f 8006354-o 12 en (S2) utgör den tidsperiod, under vilken alla sändarna och alla mottagarna (4, 6) är anslutna till överföringsbanan (8). 5. System enligt krav 4, k ä n n e t e c_k n a t därav, att i åtminstone en del av nämnda avsnitt är åtminstone en annan av tidsslitsarna (S1, S9) avsedd att överföra styrinformation på över- föringsbanan (8) till en bestämd radioapparat bland nämnda radio- apparater (A, B, C). 6. - System enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t därav, att styrinformationen är representerad av digitalsignaler. 7. System enligt något av kraven 4-6, k ä n n e t e c k n a t därav, att tidsslitsarna är definierade av respektive synkronise- ringspulser som alstras av styrorganet (2) och att varje sändare och mottagare (4, 6) inkluderar styrkretsar (82, 84) för igen- känning av synkroniseringspulserna. 8. System enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a t därav, att cyklarna är definierade av bestämda pulser bland synkroniserings- pulserna och att varje sändare och mottagare (4, 6) inkluderar kretsar (82, 84) för igenkänning av dessa bestämda synkroniserings- pulser. - 9. System enligt krav 7 eller 8, k ä n n e t e c k n a t därav, att styrorganet (2) inkluderar kretsar (51, 52) för att förförvränga varje synkroniseringspuls i en omfattning som är 'väsentligen lika med och motsatt den förvrängning som den utsätts för i överföringsbanan (8). 10. System enligt något av kraven 7-9, k ä n n e t e c k n a t därav, att varje mottagare (4, 6) inkluderar strömkretsar (62) som är operativa såsom gensvar på varje synkroniseringspuls som _definierar en tidsslits för vilken en godtycklig radioapparat bland nämnda radioapparater (A, B, C) eller alla sändarna och mot- tagarna (4, 6) är anslutna till överföringsbanan (8) för att låsa signalnivån som mottas av ifrågavarande mottagare vid en referens- nivå under varaktigheten hos den aktuella synkroniseringspulsen. ll. System enligt något av kraven l-10, k ä n n e t e c k n a t därav, att varje sändare (4, 6) inkluderar strömkretsar (96) för att förförvränga den ström som den matar in i överföringsbanan (8) 8006334-0 13 i en omfattning som är väáentligen lika och motsatt den förvräng- ning som den utsätts för i överföringsbanan (8).
3. 3.2. System enligt något av kraven l-ll, k ä n n e t e c k - n a. t därav, att överföringsbanan (8) är en koaxialkabel.