SE444978B - Elektronisk utlosningsanordning for skjutvapen - Google Patents

Description

' 8 0 0 1 0 48 - 1 '2 ning och spänning utan att manövrera någon särskild koppling. man behöver endast byta batteri vid behov. - _ Genom :an-rs 15 53 sea ar visserligen en elektroniskt styra bitlösningsanordning för handeldvapen känd vid vilken skytten ej heller behöver fästa uppmärksamhet på. manövrering av en särskild kontakt enär här 'nämligen en mekanisk brytare för att skilja batteriet från anord- ningens övriga.. delar är' så anordnad att den vid vapnets spännande auto- matiskt slutes av slagbulten och är öppen vid ospänt vapen. Här medför emellertid brytarens mekaniska koppling med slagbulten en fördyringvid vapnets -tillverkning eller vidutlösningsanordningens inbyggnad i I efterhand i ett vapen med mekanisk utlösningsanordning.

I .många fall kan då om den kondensatorn uppladdande spänningen p ständigt liggenpa kondensator-ns urladdningsströnflsrets svårigheten upp- stå t ex vid' skottet; alltså vid urladdningen, genom att icke önskade svängningar eller omständigheter som minskar batteriets livslängd upp- träder. Därför har man vid en utföringsform av uppfinningen kopplat in en elektronisk brytare i kondensatorns laddnings- och/ eller urladd- ningsströmkrets. Befinner sig den elektroniska brytaren i urladdningo- strönlicretsen så. kan sådana svängningar hindras eller minskas. Därvid kan den elektroniska brytaren samtidigt befinna sig i laddningsström- kretsen. Befinner sig emellertid den elektroniska brytaren i urladd- ningsströmkretsen men inte i laddningsströmkretsen så möjliggöres liäi-i- genom en spärrning av likströmsvägen från batteriet till elektromag- i neten och detta har den ytterligare fördelen att om vid en annan ut- föringsform på det från DE-OS 24 04 053 kända sättet den mekaniska brytaren inte direkt ligger i kondensatorns urladdningsströxnlcrets utan är förbunden med styrelektroden i en i denna strömkrets liggande annan elektronisk brytare, återställandet av denna andra elektroniska brytare, t ex en tyristor, säkert utföres. Sistnämnda fördel uppnås även om den ' elektroniska brytaren ligger i förbindelseledningen mellan batteriet och kondensatorns urladdningsströmlztcets, alltså utanför urladdningsström- kretsen. Genom denna elektroniska brytare kan batteriet följaktligen-p skiljas från urladdningsströmkretsen och den elektroniska-brytaren- behöver inte försättas i ledande tillstånd senast när den andra elek- troniska brytaren göres ledand-e varigenom hela anordningen blir sär- skilt enkel. Anordningen av denna elektroniska brytare utanför urladd- ningsströmkzretsen kan även vara l" plig för att inte hindra en genom den av kondensatorn och elmagneten bildade svängningskretsen för-orsakad spänningsomkastning vid den andra elektroniska brytaren som föranleder dess nollställande. 8001048-1 3 Enligt vidareutbildningar av de båda sistnämnda utföringsformer- na spärrar den elektroniska brytaren under ett kort tidsintervall efter slutet på elektromagnetens aktivering. Detta intervall kan utgöra några millisekunder, t ex 3 - 10 millisekunder. Om den elektroniska brytaren är anordnad utanför urladdningsströmkretsen måste den inte först vid tidpunkten för slutet av elmagnetens magnetisering komma till spärrtillståndet utan den kan redan före denna tidpunkt befinna sig i spärrtillstàndet;_detta är helt oskadligt när kondensatorn redan är fullt uppladdad. Efter slutet av det nämnda korta tidsintervallet blir den elektroniska brytaren åter ledande och möjliggör följaktligen kondensatorns uppladdning.

Enligt en utföringsform av uppfinningen är anordningen utbildad läckströmsfattig. Detta ger fördelen att på grund av anordningens ringa läckström som kan vara ungefär så stor som batteriets självurladdnings- ström, trots batteriets direkta-anslutning till anordningen vapnets batteri när det inte används inte urladdas väsentligt tidigare än om batteriet inte vore anslutet till anordningen och alltså vore avskilt' 'genom en brytare. Frånvaron av en av skytten själv betjänad brytare har därför inget eller endast ett ytterst ringa inflytande på batteriets livslängd och med numera tillgängliga batterier kan det för att upprätt- hålla batteriets funktion vara tillräckligt att byta batteri en gång om året. i Vid en utföringsform av uppfinningen har den mekaniska brytaren en första och en som bladfjäder utbildad andra kontakt som i vilolöget ligger tätt intill varandra. Ett med avtryckaren kopplat stift är an- pressbart mot bladfjäderns från den första kontakten vända sida och bladfjädern är pa sin åt den första kontakten vända sida genom isoler- material stödd på avstånd från stiftets anslagsområde. Härigenom flyt- tas alltså vid kontaktens slutande inte bladfjädern som helhet mot den första kontakten'utan genom stiftet deformeras bladfjädern elastiskt i trakten av stiftets anslagsställe och-härigenom åstadkommes brytarens tillslagning. Fördelen ligger i att man lätt kan åstadkomma en kort rörelse av stiftet för tillslag av brytaren och att ändå brytaren upp- visar stor säkerhet mot oavsiktlig tillslagning exempelvis till följd av skakningar. Dessutom kan den för brytarens tillslagning erforderliga kraften påverkas genom bladfjäderns elastiska egenskaper och genom sättet för bladfjäderns stödjande. Det kan vara lämpligt att avrunda stiftet i dess mot bladfjädern anliggande del och att göra kröknings- radien på stiftet mindre än krökningsradien hos den genom stiftet i ' bladfjädern framkallade deformationen. 8001048-1 14 _ Vid en vidareutbildning av den just beslmivna utföringsformen är mellan denförsta och den andra kontakten anordnad en av isolerande folie utförd ring mot vilken de båda kontakterna ligger an i viloläge. kan 'genomfoliens tjocklekpch genom ringens innerdiameter tillsam- mans med bladfjäderns egenskaper den för brytarens tillslagning erfor- derliga kraften väljas inom vida gränser.

Folien är vid en utföringsform av-uppfinningen ca 15 - 35 um tjock. Det gäller här ytterst kort vägar för Stiftet tills brytaren sluter och detta gör det möjligt att göra utlösningsanordningen mycket mångsidigt inställbar med avseende på föravtryckslängd, föravtrycks- kraft och utlösningslcraft.

Vid en utföringsform av uppfinningen är en kopplingsanordning utförd för att begränsa den vid den mekaniska brytaren verksamma elek- triska spänningen. Dette är fördelaktigt enar via ae bade kentektefnee ytterst korta avstånd i den mekaniska brytaren relativt små. spänningar, sådana som tillhandahållas genom det för driften av utlösningsanordningfi en anordnade batteriet om exempelvis 15 volt, skulle lcurma medföra över- slag i den mekaniska-'brytaren om inte spänningen vid den mekaniska brytaren begränsas på. angivet sätt.

Uppfinningen avser även en utlösningsanordning för skjutvapen med en avtryckare som står i aktiv förbindelse med en hävarm som har en anordning för att ändra avtryckningskraften och denna utlösning-san- ordning kan utbildas enligt ovannämnda uppfinningsenliga kännetecken .men behöver inte göra det. Den nyssnämnda utlösningsanordningen är känd från DE-OS 24 04 053. Vid den kända aiordningen förändras avtrycknings- kraften genom inställning av förspänningen hos en med hävarmen kopplad fjäder. Uppfinningen åstadkommer här en anordning vid vilken området :för de inställbara avtryckningskrafterna är större än vid den kända anordningen. Detta har åstadkommits genom att hävarmens verksamma ut- växling kan ändrasav den som använder vapnet. _ 'Fördelen ligger härvid i att utöver en exempelvis genom ändring av en fjäderkraft erhållen inställning-möjlighet även hävarmsutväx- lingen kan ändras 'så att här-igenom inställningsområdet för utlösnings- kraften totalt kan ökas. I enstaka fall kan det vara tillräckligt att vid övergång från ett sportskytteslag till ett annat där olika avtryck- ningslcrafter önskas eller kräves, enbart ändra hävarmsutväxlingen utan att ändra spänningen hos en eventuellt förefintlig fjäder. 'i Vid en utföringsform av uppfinningen harhävarmen flera lagerhål av vilka valfritt ett används som svänglager och samverkar med en iågertepp. Fördelen ligger härvia.i ett skytten för ett andra avtryck- 8001048-1 -5 ningskraften endast behöver lagra hävarmen i ett annat lagerhàl. Om navarmen väsentligen är rak kommer raden av lagerhål i de flesta fall att ligga i hävarmens längdriktning.

Vid en utföringsform av uppfinningen har den lagertappen upp- bärande delen flera hål för upptagning av en lagertapp och hålen har sinsemellan approximativt samma läge som-de motsvarande lagerhålen i förhållande till varandra. Här har hävarmen ungefär samma läge i hela anordningen oberoende av i vilket av lagerhålen lagertappen sitter, ty även lagertappen flyttas om ett annat lagerhål i hävarmen används som svänglager. _ I många fall räcker två lagerhål för hävarmen men även fler än två lagerhål kan vara anordnade. Lagerhålen kan vara anordnade i en gtvåarmad hävarm eller i en enarmad.

Uppfinningen är särskilt lämplig för sport-, jakt- och luftgevär.

Vid en utföringsform av uppfinningen är flera mekaniska brytare med olika utlösningskraft anordnade som är valfritt insättbara i anord- ningen. Härför kan den mekaniska brytaren företrädesvis vara anordnad på en tryckt koppling som har stiokkontakter med vilka den kan skjutas in i utlösningsanordningen. Fördelen är härvid att de olika utlösnings- krafterna kan väljas så att för ändring av avtryckningskraften vid över- gång mellan olika sportskyttelag man endast behöver byta den mekaniska brytaren utan att göra andra ändringar på utlösningsanordningen och speciellt utan att ändra eventuellt befintliga fjädrar. Härigenom kan övergången mellan olika avtryckningskrafter mycket snabbt utföras avg skytten och man behöver inte kontrollera och eventuellt justera av- tryckningskraften med hjälp av en fjädervâg. Dessa gynnsamma egenskaper framträder särskilt om den ovan beskrivna mekaniska brytaren används vare för tiiieiegning erforderliga kraft late kan noggrant innenaiiee av brytarens tillverkar och har hög upprepningsnoggrannhet så att av- tryckningskraften om den exempelvis är inställd på ett värde av 1,5 daN kan innehållas med en noggrannhet av få cN. ' Andra fördelar hos uppfinningen framgår av följande beskrivning av ett utföringsexempel av uppfinningen med hjälp av ritningen som visar för uppfinningen väsentliga detaljer samt av kraven. Därvid visar fig 1 utföringsexemplets elektroniska koppling, fig 2 ett tvärsnitt genom den uppfinningsenliga mekaniska kopplingen vid ett utförings- exempel och fig 3 ett förenklat längdsnitt genom hela utlösningeanord- W ningen.

I fig 1 är hela den elektroniska kopplingen vid klämmorna 1, 2 förbunden med en spänningskälla 3 som utgöres av ett batteri på 15 V. soo1o4s-1 p _6 Batteriet är utbytbart vid behov. Bakom klämman 1 är anordnad en skyddsdiod 4 som skyddar den elektroniska kopplingens halvlederbygg- 'delar mot förstörelse vid oavsiktligt felaktig anslutning av batteriet 3. Efter skyddsdioden 4 är kopplad en transistor 5 som i sin baskollek- torkrets innehåller ett motstånd 6 och i sin basemitterkrets innehåller en kondensator 7. Denna koppling åstadkommer att transistorn 5 efter lvarje skottlossning först med en viss_tidsfördröjning styres in i genom- kopplat tillstånd. När transistorn 5 är ledande laddar den upp en kondensator 8. Parallellt med kondensatorn 8 är kopplade i serie lind- ningen på en elmagnet 9 ooh en annan elektronisk brytare 11 som är bil- dad av ett styrbart halvledarelement, i utföringsexemplet en tyristor vars ström alltså inte är brytbar med styrelektroden. Är kondensatorn 8 àuppladdad och göres den elektroniska brytaren 11 ledande så urladdar sig kondensatorn 8 över elmagnetens spole och elmagnetens 9 ankare 91 manövrerar en i fig 1 icke visad utlösningsklinka. En närmare beskriv- ning härav följer i anslutning till fig 3. När kondensatorerna 8 och 14 (se nedan) är uppladdade flyter nästan ingen ström genom transistorn 5, vars bas-ermitterspänning ligger vid ca 0,5 V och transistorn är därför spärrad. Så snart kondensatorn 8 är urladdad börjar spänningen vid kon- densatorn 7 att stiga och gör efter ca-3 - 10 ms transistorn 5 ledande.

Ett motstånd 10_tjänar till strömbegränsning. Denna strömbegränsníng vid ledandegörandet av transistorn 5 säkerställer att efter kondensa- torns 8 urladdning den andra elektroniska brytaren 11 med säkerhet åter kommer i spärrtillstånd och att därefter kondensatorn 8 åter uppladdas.

Antag att kopplingsanordningen enligt fig 1 befinner sig i till- ståndet före det egentliga skjutförloppet. Spänningskällan 3 laddar över elmagnetens 9 lindning och en spänningsdelan;12, 13 upp kondensa- _torn 14. Den för tändningen av den elektroniska brytaren 11 nödvändiga tändspänningen är förhanden vid kondensatorn 14 först när kondensatorn 8 är uppladdad till ett spänningsvärde som räcker för tadelfri magneti- sering av elmagneten 9.5Antag nu att en mekanisk brytare 15 som'påp A visat sätt är förbunden med den elektroniska brytarens 11 styrelektrod och med spänningsdelaren 12, 13, slutes genom manövering av den i samman- hang med fig 3 närmare beskrivna avtryckaren. Den för tändning använda spänningen från kondensatorn 14 kommer vid slutande av brytaren 15 till den elektroniska brytarens 11 styrelektrod och försätter denna i genom- kopplat tillstånd. I detta ögonblick kan kondensatorn 8-urladda sig över elmagneten 9 så att ankaret 91 förflyttas och utlöser skottet¿ Efter urladdning av kondensatorn 8 går spänningen vid elmagneten 9 till värdet noll och blir sedan negativ. Härigenom försattes den som -~~-...._,.. _ 8001048-1 7 tyristor utbildade elektroniska brytaren 11 i varje fall i spärrtill- stånd. För utlösning av nästa skott kan kondensatorerna 8 och 14 ladda upp sig först sedan transistorn 5 genomkopplats. Tändkondensatorn 14 laddar upp sig l 'gsammare än kondensatorn 8. Uppladdningen av båda kondensatorerna för nästa skottlossning dröjer 2 - 3 s.

.Nästa skott utlöses genom att brytaren 15 slutes. En på visat satt inkopplad diod 16 tjänar till att fullständigt urladda kondensa- torn 14 när den elektroniska brytaren 11 gjorts ledande. Därigenom hindrar man att_kort tid efter skottlossningen, exempelvis genom att man leker med avtryckaren, den elektroniska brytaren 11 åter göres 1 ledande vilket skulle kunna leda till att å ena sidan kondensatorn 8 inte uppladdas men å andra sidan den elektroniska brytaren 11 ständigt förblir i ledande tillstànd och batteriet 3 därför ytterst snabbt ur- leaaer sig över den ledande treneietern 5. _ _ Ett motstånd 17 begränsar den genom dioden 16 flytande strömmen.

Ett motstånd 18 tjänar till att hålla den elektroniska brytarens 11 etyrelektrea på 'jerapetentiel via iere-'menövrerea brytare 15.

Fig 1 visar en annan strömkrets som valfritt kan kopplas till_ klämmorna 1 och 2 och tjänar till att visa batteritillståndet. Denna strömkrets består av en seriekoppling av en brytare 15, ett motstånd 20, en zenerdiod 21 och en lysdiod (LED) 22. Vid slutande av brytaren 19 vilken t ex kan vara anordnad på batterilådan, lyser dioden upp vid ' närvaro av en tillräcklig spänning i batteriet 3. Skytten kan därigenom få veta om batteriet behöver bytas. Den elektroniska kopplingen enligt' íig 1 och batteriet 3 är så avpassade till varandra att strömförbruk- ningen är mycket liten t ex max 10 mikroampere._Per batterienhet kan därför 15 000 - 20 000 skott avlossas. Strömförbrukningen 10 mikroampere uppträder i den elektroniska kopplingenß vilopaus när_alltså kondensa- torn 8 är uppladdad och är inte högre än batteriets normala självur- _laddningsström. Detta betyder att efter en längre vilopaus hos den elektroniska kopplingen batteribyte endast behöver_göras när batteriet är urladdat till följd av normal åldring. p Det må framhållas att kopplingen enligt tig 1 arbetar helt temperaturoberoende. Värdena för skottföljden är konstanta i området -2o° - + 6o°c. - I Hela den elektroniska kopplingen enligt fig 1 är anordnad på enl platta om 50 mm x 18 mm. De elektroniska byggdelarna gjutes efteråt in 1 en kenetnel-teeesee. så ett men far tillräckligt ekyaa met itne; i och mekanisk åverkan. Dessutom stabiliseras den elektroniska kopplingen' mekaniskt så att brytarens 15 kopplingsrörelser inte kan verka ofördel- 8001048-1 8 aktigt. Den kringgjutna elektroniska kopplingen insättas i avtryckar- huset enligt skjutlådsprincipen. Hela avtryckarhuset, inberäknat den av fig 3 närmare visade elektroniska kopplingen, kan sättas in i varje nytt eller befintligt handeldvapen. , ' I fig 3 visas den mekaniska brytaren 15. Denna brytare är fäst på en ledarplatta 23 för den elektroniska kopplingen. Brytarkapseln 24 är fäst på själva ledarplattan genom en platt kontakttallrik 25 som har en bultformigt utstående del vars fria ände är förd genom ledarplattan 23 och där överstukad. Tallrikskontakten är i exemplet utbildad cirkelrund och består av ett strömledande material, exempel- vis mässing eller en koppar- eller guldlegering. På den tallriksformade kontaktens 25 yta är en isolerring anordnad som består av en plastfolie med maximalt 35 Pm tjocklek. Man kan t ex använda under namnen “Tryafol" eller “Hylafol“ (reg. varumärken) tillgängliga material. Vid en dia- meter hos tallrikskontakten 25 av t ex 8 mm har ringen 26 en inre öpp- ning med en diamter av ca 4 - 6 mm och en ytterdiamter av likaledes 6 mm. Variationen hos inneröppningens diameter påverkar utlösnings- kraften för skottet. På isolerringens 26 från tallrikskontakten 25 vände side är en biedfjäden 27 anordnad een bilder den mekaniska bry- 'tarens 15 andra kontakt. Den är väsentligen cirkelskivsformad med en diameter av 8 mm och har ett anslutningsöra 27' som sticker ut genom en slits i kapseln 24 och är hoplödd med en ledare på ledarplattan 23.

Bladfjädern 27 består av ett material med hög elasticitetsmodul t ex fjäderhård tennbrons och är i exemplet 0,1 mm tjock. Ett i kapseln 24 inskjutet kapsellock 29 ligger med en ringyta an mot bladfjädern 27 och klämmer in isolerringen 26 mellan kontakttallriken 25 och blad- fjädern 27. I kapsellocket 29 är i brytarens 15 axialriktning ett stift 30_skjutbart styrt som med ett avsnitt skjuter ut genom.kapsellocket 29 och innanför kapsellooket 29 har en större diameter så att det är omistligt förbundet med brytaren 15. Den utskjutande fria änden av stiftet 30 påverkas av en i fig 3 visad överföringsklinka 36. Den andra änden av stiftet 30 har en konvext utbildad yta 32 vars radie är ca '4 mm. När nu stiftet 30 förskjutes genom att avtryckaren föres i rikt- ning av bladfjädern 27 berör den konvexa ytan 32 punktformigt blad- fjädern 27 och vid vidare rörelse böjes bladfjädern 27 i riktning av. kontakttallrikens 25 yta. När bladfjädern 27 och kontakttallriken 25 berör varandra är brytaren 15 sluten och skottet utlöses som redan be- skrivits i samband med fig 1. Ytan 32 kan även utföras med en annan radie. Förhållandet mellan denna radie och diametern hos isolerringens 2§ öppning bör väljas så att den konvexa ytans 32 radie är mindre än 2 3001048-1 radien hos bladfjäderns 27 nedböjning i riktning av kontakttallrikens 23 yta. Stiftet 30 består lämpligen av elektriskt isolerande icke~ fj-naranae material. mjocrlekn-nn nes ringen 26 een blaafjaaern 27 är i fig 2 för tydlighetens skull visade starkt överdrivna.

I fig 3 är hela anordningen visad i genomskärning. En avtryckar- tunga 31 som skytten vid skottlossningen för at neger i flg 3, är fast på en avtryckarstäng 32 medelst en klämskruv 33. Avtryckartungan 31 kan efter lossnande av klämskruven 33 förskjutas så på denna stång att avtryckartungan anpassas till skyttens finger. Avtryckarstången 32 har två lagerhål 35 och 36 som på fig 3 sitter på avstånd från varandra i vågrätt riktning. Alla utlösningsanordningens delar är fästa i ett hus 50. Detta hus 50 har på fig 3 icke visade bakom lagerhålen 35 och 36 liggande hål och i dessa hål är en ej heller visad lagertapp för avtryckarstàngen 32 valfritt insättbar så att avtryckarstången är svängà bar antingen kring det.genom lagerhålet 35 eller genom lagerhàlet 36 'bildade svänglagret. Denna flyttning av lagerbulten kan göras av skyt- ten och tjänar till att välja ett annat område för avtryckarkraften.

Avtryckarstângen 32 skjuter fram över lagerhålen 35 och 36 àt båda hallen och bildar alltså en tváarmad hävarm. När avtryckartungan 31 betjänas rör sig den i fig 3 till höger liggande änden 37 på avtrycke - stången 32 uppåt i fig 3 och den övre änden av en på ändpartiet 37 in- satt och ett rörligt anslag bildande skruv je trycker underifrån net den fria änden_39 av en som tvåarmad hävstång utbildad överförings- klinka 40 som med sin ungefär mellersta del trycker_på brytarens 15 stift 30. Överföringsklinkan 40 har vid sin högra ände två lagerhål 41 och 42 som sidledes sitter på avstånd från varandra och som på liknande sätt som vid avtryckarstången 32 kan med en lagertapp som av skytten insättas i ett av två med lagerhålen 41 och 42 i linje liggande i huset 50 anordnade hål, bilda ett svänglager för överföringsklinkan 40. Allt- efter i vilket lagerhål 41 eller 42 lagertappen är insatt är därvid _ I utväxlingsförhàllandet dvs förhållandet mellan de verksamma hävarms- längderna mellan evänglagret och den fria änden 39 och mellan sväng- lagret och stiftet 30 olika. Ungefär mitt på överföringsklinkan 40 verkar på dess undersida en tryekfjäder 44 vars kraft är föränderlig genom en ställskruv 45. Den genom fjädern 44 över överföringsklinkan 40 på stiftet 30 utövade kraften medför en förbelaetning av stiftet 30 och därmed av den i brytaren 15 anordnade bladfjädern och minskar därigenom den kraft som över avtryckartungan 31 erfordras som tillsats tills U brytaren 15 slutes. 2 2 _ Vid den i_fig 3 till vänster liggande änden 47 av avtryckar-- - ~---.-.-|_-_... .. .-,..,. _-~- ,-_. ___ _ _ _ àoo1o4s-1 _ - _ - '1o_ stången 32 är i huset 50 anordnad en ställskruv 52 genom vilken för- spâínningen' hos en på undersidan' av änden 47 verkande tryckfjëder 53 inställbar. Kraften från fjädern 53 bestämmer föravtryokarkraften det fal att en föravtryckningär inställd, att alltså i hela anord- ningens viloläge mellan skruvens 38 fria ände och .änden 39 på över- aragez-:iinren 40 ett avstånd finns. Finne inget sådant avs-bana, är elit- så avtryckaranordningen inställd på direktav-tryclcning, så bidrar fjä- derns “kraft endast till att öka den egentliga avtryckarkraften. Vid en sådan direktavtryckning erfordras endast en ytterst liten rörelse' av av-tryfckartungan 31 för att utlösa skottet. Ändåpär den för skottut- lösningen vid direktavtryekning erforderliga avtryckarkraften ändringe- baj inom vida gränser exempelvis mellan få. cN och H1 ,5 'dalL För inställ- ninguav föravtrjrcksvägen tjänar likaledes en i närheten av avtryckar- stângeris främre ände 47 insatt ställskzuv 55, vars övre' ände ligger en mot en del på. huset 50. Genom de båda skruvarna 38 och 55 kan alltsa föravtryckazvägen och avtryckarstångens 32 svängläge 'inställas i i 'avtryckaranordningens viloläge.

Det kan vara lämpligt att utöver de i fig 3 visade fjädrarna mellan avtryckarstàngens 32 ände -37 och änden 39 på. överföringsklirflcan 40 anordna ämiu en tryckfjäder 57 som alltså även bidrar till att öka iöravtryekarkraften i motsats till den likaledes på överföringasklirflzaiti 40. inverkande tryckfjädern 44 men inte medför minskning av den egent- liga avtryckskraften och till skillnad från tryckijädern 53 ej heller medför någon höjning av den egentliga avtryckskraften. Utföringsformer är. möjliga vid vilka vid förekomst av fjädern 57 fjädern 53 inte är IfêSrhanden. Skruvas skruven 52 uppåt till* anslaget så bloekeras avtryc- ' karstàngens 3Zsvängröre1se och därmed hela utlösningsmekanismen, exem- pelvis för transportändamål eller som säkring- mot-obefogad användning.

I fig 3 är; den elektroniska' kopplingen av vilken endast ledar- plgattan 23, kondensatorn 8 och den mekaniska brytaren 15 visas, in- skjuten i .avtryckarhuset 50 liksom en utdragslàdal på. icke närmare visat sätt. Kenaeneivterne :Ligger a" ia över 'ieaerpi_etten 23 een den mekanis- kaš brytaren 15 under denna. lntföringsexemplet i :Big 3 elmagneten 19 med en icke visad 'instioksanslutning förbunden med den elektroniska kopplingen. Vid magnetisering av elmagnetenä flyttas ankaret 91 åt höger i rig 3 och stöter mot den undre änden av en utlösningsklizflca 60 :som svänger ning en svängaxel '61_ och frigör en på. en avsats 63 på ut- 'lösningsklinkan--6Q'stödd hållarm ,70. Hållarznen rör sig med sin i rig 3 t111fvans'te_ri_11gge.fiae" 'anaeffivïtiii- en andra 'eveete 72 på avläsnings- fklinkan 60 och friger därvid det egentligaskjutförloppet.genom att »._...__...._-_uwu__..._. 8001048-1 ' _ - '11 sänka näsan 75. Vid laddning för nästa skott svänges hållarmen 70 genom en fjäder 77 äter till utgàngsstöllningen kring sin svängaxel 79.

Hela mekanismen i fig 3 har då åter det visade utgångsläget.

Det i fig 3 visade systemet är\användbart för alla handvapen på sport-, jakt-, luftbösse- och armborstsektorn. Självfallet måste hela sgfstemets mekaniska del anpassas till vederbörande vapens utrym- neli. Systemet är anvêíndbari; -för nya vapen och dessutom utan vidare för inbyggf-iiad i redan förefixutliga vapen. Om en mekanisk säkring erfordifas u anpassas den lämpligen till vederbörande vapen.

Skötsel och vård av denbeskrivna utlösningsanordningen är enlzel- Den elektroniska kopplingen kn vid fel utbytas av vilken icke-fackman som helst. Även elmagneten kan lätt bytas eftersom den är förbunden med den egentliga elektronikkopplingen enligt utföringsexemplet i fig 3 genom en insticksförbindelse. I den mekaniska delen kan även icke-fack- mannen ställa in avtryckskrafterna intill 1,5 daN. Skytten kan med en enkel i handeln tillgänglig skruvmejsel själv utföra alla inställningar utan hjälp av fackman. På önskan kan man också få större avtryckskrafter 1 än ovan angivits. För detta ändamål anordnas en annan isolerring i den mekaniska brytaren och/eller stiftets 30 yta 32 får en annan form. An- vändningen av den elektroniska kopplingen medger att man håller ytpå- känningen hos de varandra mekaniskt berörande delarna i avtryckaranord- ningen mycket liten. Härigenom är bearbetningen av vederbörande ytor mindre dyrbar och tillverkningskostnaderna kan minskas utan att funktionssäkerheten blir lidande. I pI'utföringsexemplet har ringen 26 av plastfolie i obelastat tillstånd en tjocklek av 35 rm men under belastning trycks den ihop till exempelvis_15¿fim. . . ' ' p ' I kopplingsanordningen enligt fig 1 är motståndet 12 6,8 E och notstånde 13 2,7 É11. Kondensatorn 8 är en elektrolytkondensator om 470 pF och har en läckström av 0,5 pi. Spänningsdelaren 12,13 medför med hänsynstagande till toleranser när ett nytt batteri används en ned- sättning av den spänning som råder vid den mekaniska brytaren 15 till maximalt 4,7 V vilken räcker för att göra tyristorn 11 ledande. Den genom spänningsdelaren 12, 13 flytande strömmen utgör maximalt ca 1,5 pd. Den för tillslag av den mekaniska brytaren 15 vid stiftet 30 erforderliga kraften ligger alltefter brytarens 15 utbildning lämpligen vid 200 - 900 CN. . ~ En strömbegränsning genom motståndet 10 till ca 20 - 30 mA kan bidra till god utnyttjning av batterikapaciteten. Om så önskas kan mot- ståndet 10 minskas för att man skall få snabbare uppladdning av konden- satorn 8.

Claims (8)

i 8001048-1 112 P a t g g t lg 1; a y-

1. Elektronisk utlösningsanordning för skjutvapen, med en till vapnets av- tryckare (31) -kopplad mekanisk omkopplare (15), vars ena anslutning 'är ansluten till styrelektroden pà en elektronisk omkopplare (11), vilken ligger i serie med ' en första kondensator (B) och en av dennas laddning magnetiserbar elektromagnet (9) för elektromekanisk skottutlösning, varvid den första kondensatorn (8) via en laddningsstyrkrets (5, 6, 7, 10) uppladdas av ett permanent anslutet batteri (3), kännetecknad av att den mekaniska omkopplarens (15) andra anslutning är ansluten till en ytterligare kondensator (14), som levererar omkopplingsenergin till den elektroniska omkopplaren (11) och genom en spänningsdelare (12, 13) uppladdas långsammare än den första kondensatorn (8) pà sa sätt att den elektron- iska omkopplaren (11) kan göras ledande först när den första kondensatorn (8) uppnått en för full magnetisering av elektromagneten (9) tillräcklig laddning.

2. Anordning enligt kravet 1, kännetecknad av att spänningsdelaren (12, 13) ligger parallellt med den elektroniska omkopplaren (11). H3.

3. Anordning enligt kravet 2, kännetecknad av att en diod (16) är ansluten mellan den .mekaniska omkopplarens (15) från den elektroniska omkopplaren (11) vända anslutning och knutpunkten mellan den elektroniska omkopplaren (11), elektro- magneten (9) och spänningsdelaren (12, 13). b.

4. Anordning enligt något av föregående krav, kännetecknad av att den mekaniska brytaren (15) har en första (25) och en som bladfjäder utbildad andra (27) kontakt, som i viloläge ligger tätt intill varandra, att ett till avtryckaren (31) kopplat stift (30) är anordnat att vid manövrering trycka mot bladfjëderns från den första kontakten vända sida, och att bladfjädern på sin mot den första kontakten-vända sida pà avstånd från stiftets anslagsomràde 'är stödd genom iso- lermaterial (26).

5. Anordning enligt kravet lt, kännetecknad av att stiftets (30) mot blad- fjädern (27) anliggande del är avrundad.

6. 'Anordning enligt kravet 5, kännetecknad av att krökningsradien pa r stiftets (30) avrundning 'är mindre krökningsradien på den deformation av blad- fjädern (27) som àstadkommes av stiftet. _

7. Anordning enligt nagot av kraven 4 till 6, kännetecknad av att en av_ isolerfolie gjord 'ring (26), mot vilken de båda kontakterna anligger i sitt vilo- läge, är anordnad mellan den första och den andra kontakten. '

8. Anordninglenligt kravet 7, kännetecknad av att isolerfolien har en i tjocklek mellan cirka 15 och 35 um.