SE444511B - Anordning for att forbettra manovrerbarheten hos en utforsakningsskida - Google Patents

Description

io' 15 20 25 30 35 s förflyttar sin kroppstyngdpl enlighet med vad som ovan 8106032-9 i n 2 anbringas vid eller i anslutning till skidans midja eller mittpunkt. Införandet av en sådan spannregulator mellan skida och pjäxa har flera effekter, som tillsammans medför betydligt förbättrad manövrerbarhet av skidan och bättre i åkkänsla. Tack vare spannregulatorn rör man sig således lättare kring skidans mittpunkt, som då kan betraktas som en jämviktspunkt över vilken âkaren diskuterats blir svängradien automatiskt mindre, och âkaren kan dessutom stå rakare på skidan, vilket minskar belastningen på knäna och dess ledband. Vidare medför pjäxans tryck på spannregulatorn att skidan får större kontakt med underlaget, varigenom glidytan ökas. Ytterligare en viktig effekt av spannregulatorn är, att fotens understödsyta. ökas, genom spannregulatorns tryck under hålfoten. I hâlfoten finns nämligen känselkroppar och nervbanor som direkt påverkar människans jämviktsorgan i hjärnan. Tack vare spannregulatorn känner åkaren direkt skidans lägeyvilket underlättar och rimligtvis förbättrar åkningen. Litet förenklat uttryckt kan man jämföra -svängradien 'för slalomskidor med och utan spannregulator med svängradien för hockeyskridskor respektive långfärdsskrid- skor. i Spannregulatorn är lika fördelaktig för vanliga nöjesâkare som för elitåkare. Speciellt fördelaktig är den för åkare med stor skillnad i benstyrka mellan höger och vänster ben. Är man t.ex. högerfotad , så underlättas vänster- svängar. Tack vare spannregulatorn enligt uppfinningen kan effekterna av skillnaden i benstyrka utjämnas. Vidare kan spannregulatorn anpassas för ' inåtfotade respektive utâtfotade personer, så att skidan fâr samma egenskaper som för övriga åkare. Även om spannregulatorns verksamma parti skall placeras väsentligen vid skidans mittpunkt eller midja, bestäms vanligtvis den exakta placeringen av indivuella egenskaper hos åkaren, såsom den ovannämnda skillnaden i benstyrka, om personen är inât- eller utåtfotad, etc., liksom av yttre faktorer, såsom backens branthet. Vad gäller det sistnämnda fallet bör företrädesvis spann- regulatorn vara mer framâtflyttad mot skidspetsen ju brantare backen är för att underlätta nedpressning av skidans bakparti (hävarmen spannregulator-pjäxa förlängs).

Lämpligtvis är spannregulatorns läge på skidan reglerbart. Detta kan t.ex._ åstadkommas genom att spannregulatorn görs svängbar kring en axel som är något excentrisk i förhållande till det verksamma partiet, eller också att den görs kontinuerligt eller stegvis förskjutbar på eller i skidan. Även om det, som ovan nämnts, är att föredra att utforma spannregulatorn som ett på skidans ovansida fixerbart eller med skidan integrerat element, kan de fördelaktiga lO 15 20 25 30 35 8106032-9 effekterna givetvis även uppnås med ett motsvarande arrangemang på pjäxan.

Således kan den t.ex. vara svängbart anordnad på pjäxans ena sida, så att den för användning kan fällas in under pjäxan. Eventuellt kan den även vara anordnad i eller under sulan på sådant sätt att den för användning kan fås att skjuta ut från pjäxans undersida eller bukta ut sulan. Givetvis kan spannregulatorn vara anordnad som en fast integrerad del av skidan eller pjäxan, även-om i detta fall en stor del av de uppnåeliga effekterna med spannregulatorn då går förlorade.

Spannregulatorns höjd avpassas också efter den enskilde' åkaren liksom efter pjäxans sula. Ett användbart intervall kan sägas ligga mellan 10-20 mm, varvid ca 13-17 mm, t.ex. ca 15 mm, kan vara ett lämpligt värde.

Bredden för spannregulatorns verksamma parti mot pjäxan, dvs. stöd- ytansutsträckning i skidans längdriktning, skall vara tillräckligt stor för att inte pjäxan. skall skadas, men inte så stor att den ovannämnda kontaktkänslan i hålfoten går förlorad. Som lämpligt mått kan nämnas ca 5-15 mm, t.ex. 7-8 mm.

Uppfinningen beskrivs i det följande med avseende på en speciell utföringsform av spannregulatorn i anslutning till den bifogade ritningen, där Fig. l är en perspektivvy snett uppifrån av en utföringsform av spann- regulatorn enligt uppfinningen, i Fig. 2 är ett snitt längs A-A i Fig. l, Fig. 3 är en schematisk sidovy, som visar två lägen för en spannregulator enligt uppfinningen monterad på en skida, och i ' Fig. li och 5 schematiskt visar arrangemanget av skida och pjäxa med resp. utan spannregulator enligt uppfinningen.

Spannregulatorn i Fig. i, allmänt betecknad med hänvisningssiffran i, utgörs av ett plattelement, som i ena änden uppvisar ett stödparti 2, som är upphöjt i förhållande till den övriga delen- 3 av plattelementet. I det upphöjda, 'eller verksamma, partiet 2 av spannregulatorn l är en vertikal genomgående borrning 4 upptagen. l sin övre del innefattar borrningen 4 en försänkning 5, avpassad att uppta ett skruvhuvud (ej visat). Spannregulatorn är avsedd att fästas på en utförsåkningsskida med det verksamma partiet 2 tvärs skidans längdriktning. täcker åtminstone en större del av, och lämpligen väsentligen hela skidbredden.

Medan längden, dvs. dimensionen plattelementet i skidans längdriktning, i och för sig inte är kritisk, är spannregulatorns höjd mer begränsande, och ett lämpligt värde kan t.ex. vara ca 15 mm. Som ovan nämnts bestäms dock den lämpligaste höjden av flera olika faktorer. Vidare avpassas utsträckningen av stödpartiets 2 överdel i enlighet med vad som tidigare angivits. Ett lämpligt värde för den visade utföringsformen kan t.ex. vara ca 7-8 mm. I Bredden hos spannregulatorn avpassas till skidan, så att den' _ r -gmïf . 16 15 20 25 -30 35 8106032-9 Den i Fig. 1 visade spannregulatorn I är avsedd att fästas på en utförs- âkningsskida med borrningen '4 på skidornas mitt- eller tyngdpunkt, dvs. mitt emellan .främre och bakre delen av skidbindningen. Mittpunkten finns normalt angiven på utförsåkningsskidor och pjäxor, oftast med en pil på skidornas sidokanter resp. en markering under pjäxan. Spannregulatorn l fästes på skidan i detta läge med hjälp av en skruv genom borrníngen ll, som dras åt, så att spannregulatornlär fast fixerad mot skidan.

I Fig.. 3 visas schematiskt spannregulatom l enligt Fig. I och 2 i i monteringsläge på en skida 6. Således befinner sig urborrningen I; mitt för skidans utmärkta mittpunkt 7. Spannregulatorn är fixerad vid skidan 6 med hjälp av en ej visad skruv, vars huvud upptas i försänkningen 5. I Fig. 3 visas två möjliga lägen av spannregulatorn l på ömse sidor om skidans mittpunkt 7. I ett första läge, somvisas med heldragna linjer, är spannregulatorns upphöjda, verksamma änd- eller stödparti 2 vänt i skidans framåtriktning. I ett andra läge, som visas med streckade linjer, är i stället det verksamma ändpartiet 2 riktat åt skidans bakdel. Spannregulatorn omställs från det ena till det andra läget 'genom att man lossar skruven och vrider spannregulatom 1809 kring skruven.och därefter åter drar _ åt skruven så att spannregulatom fixeras mot skidan. Syftet med denna reglerbarhet av läget för spannregulatorns verksamma parti 2 kommer att förklaras närmare nedan. I _ _ Medspannregulatorn 1 monterad vid skidans-midja eller mittpunkt som i Fig; 3 kommer spannregulatorns verksamma stödparti 2-att befinna' sig ungefär I mitt under pjäxan rakt under hålfoten, när åkarens pjäxa placeras i skidbindning- en. Spannregulatorn l kommer då att pressa upp pjäxans sula mot hålfoten, såsom schematiskt (och något överdrivet) visas i Fig. 4. Liksom tidigare betecknas här spannregulatom med hänvisningssiffran l och skidan med 6, medan 8 är skidskon eller pjäxan, 9 dennas sula, 10 åkarens fot (streckad), och ll betecknar skidbindningen. Som framgår av figuren åstadkommer spannregulatom l en direktförbindelse mellan åkarens hålfot och skidan 6. Som jämförelse visas i Fig. 5 motsvarande arrangemang utan spannregulatom. Eftersom skidbindningarna ll och pjäxan 8 tillsammans bildar en stum konstruktion, kan åkaren inte påverka skidpartiet mellan bindningarna. Normalt föreligger där över större delen av sulan 9 ett mellanrum till skidan 6 (ej visat), varför glídytan under bindningen inte alltid är i_ maximal kontaktmed underlaget. Vidare har hålfoten inget väsentligt stöd. För att utföra en sväng måste åkaren påverka skidan framför resp. bakom bindningarna, dvs. förflytta kroppstyngden en betydande sträcka. Detta medför, som ovan nämnts, onödigt stor radie 'påsvängarna och ökade belastningar på bl.a. knäna. Med spannregulatorn l införd mellan skida och 10 15 20 25 30 35 8106032-9 skidan 6 direkt vid eller i anslutning till skidans midja 7, vilket förkortar svängningsradien. I stället för att röra kroppen över den fasta konstruktion som pjäxan och bindningen bildar, pjäxa, såsom visas i Fig. ll, kan åkaren påverka så: arbetar åkaren här över en jgämvikts- eller stödpunkt, som bildas av spannregulatorn 1. Härigenom' blir även kraftåtgången mindre. På grund av att hålfoten innehåller känselkroppar, som påverkar I balanssinnet, får åkaren även en mycket bättre känsla för skidans läge i varje situation. Vidare ökas glidytan under bindningen på grund av trycket på detta skidparti genom spannregulatorn.

Som visas i Fig. 3 kan spannregulatorn l omställas mellan de ovannämnda första och andra lägena. Det första läget, med det verksamma partiet 12 framåt, används i brant slalomterräng med hög svårighetsgrad, medan det andra, med streck återgivna läget, där det verksamma partiet 2 pekar bakåt, används för lätt och medelsvår slalomterräng. l en brantare backe måste åkaren åka mer på "hälen" och därmed mer sittande. Genom att flytta fram spannregulatorns verksamma parti något förlänger man den hävarm åkaren påverkar skidans bakparti med, vilket ger större kraft och åkaren kan åka rakare.- Omställbarheten av spannregulatorn är på samma sätt även av betydelse i för att utjämna skillnader i benstyrka mellan de båda benen hos en åkare.

Exempelvis har en högerfotad person, dvs. som är säkrare och starkare i höger ben, lättare att göra vänstersvängar. Om man utgår från spannregulatorns ' normala läge på högerskidan, dvs. med det verksamma partiet 2 riktatbakåt, så skall spannregulatorn för en sådan person på den vänstra skidan vändas i motsatt riktning, dvs. med det verksamma stödpartiet 2 vänt framåt. På detta sätt kompenseras benens och/eller fötternas olikheter genom variation av hävarmar- nas längd. På motsvarande sätt görs förändringar på den högra skidan för en vänsterfotad person. Tack vare den visade utformningen med stödpartiet 2 vid ena änden av plattelementet, kan man lätt skilja mellan de båda lägena. Givetvis är denna placering av stödpartiet 2 inte kritisk för funktionen, utan den yttre formen av spannregulatorn kan varieras inom vida gränser.

U De erforderliga förskjutningarna av stödpartiet 2 kring skidans mittpunkt är emellertid relativt små, och en 'total lägesförskjutning av storleksordningen ca l5 mm (dvs. ca 7 mm åt vardera hållet) torde vanligtvis räcka.

Vid inåtfotade resp. utåtfotade, dvs. hjulbenta personer, som genom sin .fotställning inte belastar skidan på ett normalt sätt, kan spannregulatorn anpassas så att skillnaderna utjämnas till en åkare med normal, rak fotställning.

Detta kan ske genom att man reducerar höjden på spannregulatorns aktiva parti 2 på en sådan sida att fotfelet kompenseras. För exempelvis' en utåtfotad person sänks höjden några millimeter på den högra ytterkanten av spannregulatorn. g poöR QUÅÜTY

Claims (9)

1. 'l5. .20 23 so' 8106052-9g Härigenom kan även sådana åkare åka rakt på skidan. Den beskrivna spannregulatorn kan med fördel tillverkas i plast, även om givetvis andra material såsom aluminium,fstål, etc. kan användas. Om den utförs i plast, kan den ovannämnda justeringen för inåt- resp. utåtfotade personer enkelt göras med hjälp av en kniv. Givetvis kan utformningen av den ovan beskrivna spannregulatorn _ -varieraspå olika sätt. Således kan man i stället att fästa den med en skruv låta den vara vridbart anordnad kring en axel genom borrningen ll och spärrbar i de båda visade lägena, t.ex. med snäpporgan. Vidare kan den exempelvis göras stegvis eller kontinuerligt förskjutbar i-skidans längdriktning med något lämpligt arrangemang. i .Genom att t.ex. göra det verksamma partiet 2 något bredare kan man, som antytts i Fig. 3, få större skillnader i det verksamma partiets 2 läge vid omställning av regulatorn. Eventuellt kan man ha olika spannregulatorer för olika typer av slalornterräng. _ I ' i Givetvis kan även I andra modifieringar och ändringar göras av den speciellt visade och beskrivna' spannregulatorn enligt uppfinningen utan att man avviker från den allmänna uppfinningstanken, sådan den anges i de efterföljande patentkraven. PATENTKRAV 1.- Anordning för att förbättra manövrerbarlieten hos en utförsâkningsskida, k ä n n e t eVc k n a d av att den innefattar ett distanselement (l) avsett att ' anordnas' tvärs skidan (6) mellan denna och pjäxan (8) väsentligen vid skidans midja (7) och utformat att åtminstone över större delen av skidans bredd påverka pjäxans (S) underdel (9) mot åkarens hålfot, så att direkt :förbindelse mellan hâlfoten och skidans midjeparti åstadkommas.

2. Anordning enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k n a d av att den är anordnad att fästas på skidan (6).

3. _ Anordning enligt patentkravet l eller 2, k ä n n e t e c k n a d av att den innefattar ett plattelement (l) med ett övre stödparti (2), som sträcker sig väsentligen tvärs över skidans bredd för anliggning mot pjäxans (8) undersida (9) väsentligen vid dennas mittparti. lO 15 8106032-9 7 li.

4. Anordning enligt patentkravet 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a d av att det tvärgående distanselementet (l) är åtminstone stegviš reglerbart i skidans längdriktning.

5. _ Anordning enligt patentkravet 4, i k ä n n e t e ck n a d av att det tvärgående distanselementet (l) är anordnat att kunna inställas i tvâ lägen genom vridning ett 'halvt varv kring en vertikal axel excentriskt anordnad- i förhållande 'till mittpunkten hos distanselementets stödparti (2) mot pjâxan.

6. g Anordning enligt patentkravet 5, k ä n n e t e c k n a d av 'att nämnda vertikala axel utgörs av en fästskruv anordnad genom en vertikal urborrning (4) i distanselementet.

7. Anordning enligt patentkravet lf, 5 eller 6, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda övre stödyta (2) är anordnad vid ena änden av ett plattelement.

8. Anordning enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d av att distanselementet (l) har en verksam höjd av l - 2 cm, särskilt. ca 13 - 16 mm.

9. Anordning enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att den är anordnad på eller i pjäxan.