SE444390B - Sjelvreglerande ventil for tryckbehallare - Google Patents

Description

7805237-0 l 2 kroppen av ventilen. När ventilskivan hålles fast mot ventil- sätet är ingângsöppningarna till ventilröret stängda. När* ventilröret och ventilskivan vippas eller lutas, blir en båg- formig, kilformig passage tillgänglig för den under tryck satta produkten så att denna kan komma in i rörets ingångs- öppningar. I Vid vippningen eller lutningen av röret och ventilhuvudet i konventionella vippventiler är det endast de främsta öppningar- na hos ventilröret vid sidan av ventilhuvudet som öppnar sig bredast och som mottager produkten i allmänhet över deras hela tvärsnittsareor för flödet, medan de övriga öppningarna och särskilt de nedanför liggande öppningarna är endast delvis i linje med den kilformade passagen eller mellanrummet för pro- dukten ovanför ventilhuvudet. Som en följd av detta kommer den totala tvärgâende flödesarean av öppningarna i ventilröret inte att utnyttjas fullständigt. Detta medför inte något pro- blem när innehållet i tryckbehâllaren är under förhöjt tryck såsom när utmatning just skall påbörjas från behållaren. Men när innehållet nästan har förbrukats och behållartrycket är lågt hindrar-den reducerade tvärgående flödesarean hos in- loppsöppningarna en riktig utströmning av produkten. En av anledningarna till att en tryckbehâllare måste ha ett högtv inre tryck från början är att tillförsäkra en riktig ström- ningshastighet in i ventilröret, särskilt när innehållet i behållaren närmar sig slutet.

Konventionella gastryckbehâllare har en konstant storlek på utloppsöppningen. I konventionella gastrycksbehâllare är det- därför önskvärt att behållartrycket förblir i huvudsak konstant under hela utmatningen av hela mängden av det under tryck stående materialet, ty om trycket minskar kommer flödeshastig-V heten på det utmatade materialet från behållaren att sjunka.

Då innehållet i en tryckbehållare utmatas måste emellertid tryckgasen i behållaren utfylla en större volym. Vanligtvis kommer detta att i motsvarande grad minska trycket på tryck- gasen. Denna olägenhet gäller för tryckluft. För att undvika 7805237-0 detta har det blivit vanligt att använda ett tryckmedium, som ger en större mängd tryckgas i tryckbehållaren då volymen som tillhandahållits för denna gas ökar. En kondenserbar gas är det medium som typiskt användes, eftersom en fyllning av en sådan gas kommer att upprätthålla ett kontinuerligt tryck i en behållare då det under tryck stående innehållet i be- hållaren gradvis uttages. Freongas användes exempelvis som tryckmedium i många behållare. Tyvärr har allvarliga frågor uppkommit med avseende på de miljörisker som är förknippade med freongas eller andra sådana tryckmedia. Det har följ- aktligen blivit önskvärt att utveckla en ventil för en tryckbehållare som möjliggör effektiv användning av ett tryokmedium, såsom luft, som inte har några miljörisker.

I en vippbar ventil för en tryckbehållare utskjuter ventil- röret ur ventilhuvudet inuti tryckbehållaren, sträcker sig genom ventilsätet på ventilkroppen, genom ventilkroppen och utskjuter utanför tryckbehâllaren till rörutloppet, Ventilen enligt uppfinningen kännetecknas av att den omfattar en ventilkropp, vilken i sin tur innefattar ett ventilsäte, ett ihåligt ventilrör, uppvisande en inloppsöppning och ett på avstånd därifrån beläget utlopp, ett ventilhuvud, som är fäst vid ventilröret för att förflyttas tillsammans med detta och som är beläget på ena sidan av inloppsöppningen längs 'ventilröret, varvid ventilhuvudet vilar mot ventilsätet och inloppsöppningen hos ventilröret är beläget vid sidan av ventilhuvudet för tillträde av material till ventilrörets inloppsöppning, som blockeras av ventilhuvudet, som anligger mot ventilsätet, varjämte ventilrörets inloppsöppning är så placerad att den öppnas för utmatning av materialet därigenom och in i ventilröret vid avlyftning av ventilhuvudet från ventilsätet, samt organ för att åstadkomma att ventilen blir eftergivlig, så att det avstånd som ventilröret och ventilhuvudet med ventilröret måste förflyttas för att avlyfta ventilhuvudet från ventilsätet minskar då trycket i tryck- behållaren, till vilken ventilen är ansluten, minskar, och den resulterande storleken på passagen som leder till in- 780523740 14 loppsöppningen ökar, då ventilhuvudet en gång har avlyfts från ventilsätet, då behällartrycket minskar.

Ventilhuvudet kan vara försett med en upphöjd vridcentrum- bildande ring som vanligtvis är belägen runt periferin av .ventilhuvudet. När ventilröret vippas eller lntas svänger eller vrider sig ventilhuvudet runt sin vridcentrumbildande ring över ventilsätet..Den vridcentrumbildande ringen bringar samtidigt i viss utsträckning huvudets ovansida på avstånd från den motstående ytan av ventilsätet.

Förutom den vridcentrumßildande ringen kan ventilhuvudet vara försett med en.uppàtriktad ringformig tätningsring, som penetrerar ventilsätet. I det stängda tillståndet på ventilen tjänar tätningsringen till att täta mot utloppet för material- strömmen ur behållaren. Den vridcentrumbildande ringen på ven~ tilhuvudet är företrädesvis belägen vid periferin av huvudet, medan tätningsringen är belägen nära ventilröret. Både tätnings- ringen och den vridcentrumbildande ringen är i ingrepp med och tränger in i det eftergivliga ventilsätet i det stängda till- ståndet av ventilen. Vid vippning eller lutning av ventilröret förblir tätningsringen i tätande kontakt med sätet helt genom en initial vinkel på vippningen, vars storlek är beroende på i!! 7805237-0 trycket på ventilhuvudet.

Då separata vridcentrumbildande och tätande ringar ingår kan den vridcentrumbildande ringen vara försedd med spår eller urtagningar genom vilka produkten strömmar till området utan- för tätningsringen i det stängda tillståndet på ventilen.

Ingångsöppningarna till ventilröret är_förlängda ovanför den nivå vid vilken röret är fäst vid ventilhuvudet och öppningarna sträcker sig inuti ventilsätet och ventilkroppen. När ingångs- öppningarna hos ventilröret öppnas vid vippningen av röret tränger produkten ut genom röret ünder tryck.

Ventilsätet är, åtminstone där det är i kontakt eller samverkar med tätningsringen och kanske även där det är i kontakt eller samverkar med den vridcentrumbildande ringen, tillverkat av ett icke-fast, eftergivligt, elastiskt material, som är lokalt sammanpressbart av ventilhuvudet som vrider sig därpå. Ventil- sätet kan exempelvis vara framställt av en elastomer eller sammanpressbar plast. Men det är inte det vanliga fasta sätet.

Ventilsätet kan ha en Durometer så hög som 904 men för de flesta ändamål kan ett Durometer-värde inom intervallet 20 - 50 vara tillfredsställande.

Andra tekniker för att göra ventilsätet eftergivligt kan alter- nativt användas. Istället för ett relativt mjukt och eftergiv- ligt ventilsäte kan det anordnas spår, räfflor eller inskär- ningar i ovansidan av ventilsätet, vilka fungerar för att göra sätet mera flexibelt och elastiskt. Spåren kan vara i form av ett flertal koncentriska radiella spår i ovansidan av ett flexibelt men inte lätt genomträngligt säte så att vid vipp- ning eller lutning av det relativt fasta ventilhuvudet sätet böjes i en större eller mindre utsträckning beroende på trycket i tryckbehâllaren. Sätet kan även göras av dubbla skikt av material med ett lågt_Durometer-värde (svamp) som vänder mot ett material med ett högre Durometer-värde.. i 7305237-0 6 Ventilhuvudet och särskilt dess vridcentrumbildande ring och/ eller dess ringformiga tätningsring tränger djupt in i det eftergivliga ventilsätet. Då behàllarens tryck minskar tränger ventilhuvudets ring eller ringar mindre djupt in i ventil- sätet, eftersom elastisiteten hos ventilsätets material tvingar ringen eller ringarna utifrân ventilsätet. För en given vipp- ningsvinkel på ventilröret bestämmer det djup, till vilket ventilskivan tränger in i ventilsätet, hur långt ventilskivan kommer att lyftas av från sitt säte och bestämmer storleken på den kilformade passagen till ventilrörets öppningar. När behållaren är under högt tryck tränger Ventilskivan djupt in i ventilsätet och för en given grad av lutning på ventilröret är storleken på den passage som leder till ingångsöppningarna till röret relativt mindre. Men när trycket i behållaren mins- kar har ventilhuvudet ett mindre tryck anbringat på sig och dess ringar tränger mindre djupt in i ventilsätet, varigenom för samma grad av lutning på ventilröret storleken på den passage som leder till rörets ingângsöppningar på motsvarande sätt större. Som en följd av detta varierar utsträckningen på öppningen av passagen till ventilröret omvänt mot trycket på produkten. Under hela utmatningen ur behållaren erhålles en allmänt likformig strömningshastighet på produkten.

En av fördelarna med uppfinningen är att tryckmediumet som kan användas i häñllanazhelt enkelt kan vara omgivningsluft. Luft har den egenskapen att, då volymen, i vilken tryckluften bibe- hâlles, ökar kommer lufttrycket att minska. Men ventilen en- ligt uppfinningen kompenserar för minskningen i trycket hos tryckmediumet, varigenom luft eller något annat gastryck- medium, som är fritt från miljömässiga anmärkningar, kan an- vändas som tryckmedium.

Kolven i en behållare tar normalt upp omkring l/3 av volymen på burken. I en burk av genomsnittlig typ ger detta en ändring på strömningshastigheten från fullt till tomt av omkring l,8:l.

En sådan ändring är inte lätt påvisbar och godtas av konsumen- ten. Detta lämnar emellertid omkring 2/3 av behâllarens volym. 7 .7 8115237- 0 tillgängligt för produkten. Det är uppenbart att ju mer pro- dukt man kan införa i behållaren ju mindre blir kostnaderna per kubikcentimeter användbart utrymme.

Vid användning av en ventil med en automatisk flödeskontroll och komprimerad luft kan en kolv, som tar upp endast l/5 av volymen användas. Ett sådant arrangemang med en standardven- til och komprimerad luft ger typiskt en strömningshastighets- ändring från fullt till tomt av 4:1, vilket inte godtas av konsumenten. Den automatiska flödeskontrollventilen kommer emellertid att kompensera för detta och åstadkomma en lik- formig utmatning av produkten.

Ventilen enligt uppfinningen är särskilt användbar för att reglera utmatningen av högviskösa material, d V s en viskosi- tet av 10.000 cps och mer, och vid ett initialt utmatnings- tryck för behållaren av 6 - 40 psig. Uppfinningen är emeller- tid inte begränsad till sådana produkter eller till sådana behållartryck. Med anledning av den stora tvärgående genom- vströmningsarean, som åstadkommes både genom det förstorade ventilhuvudet och de helt frilagda öppningarna hos ventilröret, och med anledning av ventilens förmåga att tryckanpassa sig vid öppnandet av ventilen, ernâs en tillfredsställande utmat- ningshastighet för t o m högviskösa produkter även vid låga inre tryck under hela utmatningen av innehållet i behållaren.

Ventilen enligt föreliggande uppfinning visas på ritningarna som en utmatningsventil till en lågtrycksbehållare (6 - 40 psig utmatningstryck) för flytande högviskösa produkter (l0.000 cps och mer). Det skall emellertid förstås att ventilens utnytt- jande inte begränsas till en användning till behållare med sådana tryck eller till produkter med sådana viskositeter.

Olika utföringsformer av uppfinningen visas på ritningarna,g där \ “ Fig. 1 där en genomskärningsvy av en tryokbehållare som är ' försedd med en ventil enligt föreliggande uppfinning, Fig. 2 är en förstorad central längsgående genomskärningsvy av en utföringsform av ventilen enligt föreliggande “uppfinning visande ventilen i stängt läge, 7805237-of Fig. 3 visar ventilen enligt fig. 2 i öppet läge under högre behållartryck, å Fig. 4 visar samma ventil i öppet tillstånd under lägre be- hâllartryck, I Fig. 5 visar en modifierad utföringsform av ventilen enligt uppfinningen, och där Fig. 6 visar en annan modifierad utföringsform av ventilen enligt uppfinningen, där ventilen delvis visas i ' genomskärning.

Med hänvisning till fig. l visas där en tryckbehållare 10 som är försedd med och avgränsas av en cylindrisk vägg l0a. Be- _hållaren kan framställas av aluminium, sprutat termoplastmate-- rial eller t o m kartongpapper med en ytbeklädnad av plast- eller metallfolie så länge som en sådan behållare är hållfast för ett relativt lågt tryck i behållaren. I Behållaren 10 inrymmer en inre spärr i form av en kolv ll, vilken uppvisar en nedåtskjutande skört 12. Behâllarens botten 13 är tätad vid behållarens vägg gmrnxen dubbelfalsning 14 eller på något annat lämpligt sätt.

Det övre ihåliga utrymmet lOb av behållaren fylles med den produkt som skall utmatas och som är satt under tryck. Denna fyllning utföres genom den öppna överdelen av cylindern och innan ventilen 15 eller någon annan ventil enligt uppfinningen monteras. Ventilen sätts sedan fast, såsom beskrives nedan, vid överdelen av väggen l0a. Efter att ventilen 15 har till- slutits vid överdelen av behållaren och då ventilen är i stängt tillstånd fylles utrymmet lOc under kolven ll och inom skörtet l2 med en drivmedelsmängd, såsom luft, som har ett tryck av 6 - 40 psig, via en öppning 16 som därefter stänges med en propp 17 av gummi eller liknande. Drivmedlet_har den egenskapen att dess tryck faller då volymen av utrymmet lOc 'ökar. Uppfinningen är emellertid utformad för att ackommodera ett sådant tryckfall. Vilket som helst drivmedel som har tryck- 78Û5237~0 fallsegenskaper och som inte är skadliga på miljön kan använ- das.“ Ventilkroppen innefattar en ram eller skål 19 av metall, företrädesvis aluminium, som kan dubbelförseglas vid den övre kanten av kroppen l0a, såsom antydes med hänvisnings- siffran 20, eller som kan fastsättas genom veckning vid den övre kanten av cylindern, såsom visas med hänvisnings- siffran zoa 1 fig. 1. “ Såsom framgår av fig. 2 innefattar ventilen en ventilkropp 21 av ett i hög grad eftergivligt, elastiskt gummi-, elastomer- material eller liknande som hålls kvar i den fasta metall- ramen 19. Ventilkroppen 21 är tätad mot det ihåliga rörformiga ventilröret 22, genom vilket den under tryck stående produkten utmatas vid öppnandet av ventilen. Ventilkroppen 21 innefattar en böjd del 23 med ringformigt tvärsnitt, vars övre kant an- ligger mot daufläns 24 som finns utbildad på röret 22, vari- genom det bildas en tätning i detta område och även en samman- pressningspunkt i riktningen för rörets lutning eller vipp- ning. Vid sin botten är ventilkroppens del 23 svängd eller riktad inåt vid delen 25 för att bilda en ytterligare tät- ning och sammanpressningspunkt med bottendelen av röret 22.

Det är elastisiteten hos den böjda delen 23 som återför ventilröret 22 till dess ursprungliga upprättstående icke- lutande läge.

Ventilkroppen 21 har en bottenförlängning i horisontell rikt- ning som bildar ett ringformigt ventilsäte 26 på dess under- sida. Kroppen 21 består av ett material som är tillräckligt eftergivligt för att de nedan beskrivna ingripande eller sam- verkande delarna hos ventilröret sjunker in i en varierande grad då det inre trycket i behållaren 10 ändrar sig. Såsom framgår av fig. 2gär ventilkroppen 2l tillräckligt mjuk för att sätet 26 skall tryckas ned djupt, åtminstone vid dess ringformiga kontaktringar som är i kontakt med tätningsringen ao och stödringen 31 hos ventilskivan 29. _ 780523741 w Ventilrörets 22 botten är i form av på avstånd från varandra belägna stolpar 27, vilka bildar mellan sig passager eller inloppsöppningar 28 och dessa öppningar leder in i det ihåliga inre utrymmet av ventilröret. Bottenändarna av öppningarna 27 är fastsatta vid en rund ventilskiva eller -huvud 29 av fast material.

Pâ ovansidan av ventilskivan 29 finns den ringformiga stöd- ringen 31 och den ringformiga tätningsvulsten eller -ringen 30 utbildade, vilken sistnämnda tätningsring är belägen radiellt mellan ventilröret 22 och stödringen 31, Även om ringarna 30 och 31 har visats med samma höjd, kan de ha olika höjd, varvid tätningsringen 30 är högre än stödringen för att tillförsäkra tätande ingrepp med ventilsätet.

Den utsträckning i vilken ringarna 30 och 31-nedpressar ventil- sätet 26 är beroende på det inre trycket i behållaren l0. Då det inre trycket sjunker kommer elastisiteten hos materialet till ventilkroppen 2l att föranleda denna att söka återställa sig själv till sin ursprungliga form och när detta sker skjuter ventiikroppen venti1sk1van~ ut från! ventilsätet 26. p Fig. 3 och 4 illustrerar vippfünktionen hos ventilen 15 under olika behâllartryck; I fig. 3 är behâllarens tryck vid den övre gränsen av tryckintervallet. När ventilröret 22 vippas i någon riktning runt vridcentrum- eller stödringen 31, lyftes ventilhuvudet 29 av ventilsätet 26. Men under loppet av denna lyftning pressar behâllartrycket ventilskivan ganska hårt mot ventilsätet. Det är därför inte förrän ventilröret 22 har lu- tats en relativt större lutningsvinkel som passagen 32, som leder till ventilröröppningen 28, först uppkommer. En väsent- lig del av ventilrörets 22 lutning absorberas.i den svamplik- nande massan hos ventilsätet 26.utan att det upptrader någon passage till öppningarna 28¿ När den kilformade passagen 32 till röröppningarna 28 slutligen bildas är passagen relativt smal, varvid under det högre trycket i behållaren 10 en mindre volym material tillåtas att lämna behållaren, varvid strömnings- n 7805237-s hastigheten av det under tryck stående materialet regleras på rätt sätt. ' Då behâllartrycket sjunker beroende på minskning av den mängd av under tryck stående material som finns i kammaren l0b och motsvarande förstoring av tryckmediumkammaren l0c, kommer ett mindre tryck att utövas på ventilhuvudet 29 för att pressa detta in i ventilsätet 26 såsom illustreras i fig, 4. Istället för att-ringarna 30 och 31 tränger djupt in i ventilsätet 26, såsom visas i fig. 3, tränger de in mycket mindre djupt. När ventilröret 22 i fig. 4 vippas i samma utsträckning som under behållartrycket enligt fig. 3, absorberas mycket mindre av ventilrörets lutning av den elastiska ventilkroppen 21 och passagen 32 öppnar sig mycket tidigare än under det höga tryck som råder under det till~ stånd som illustreras i fig. 3. Det tidigare öppnandet av passagen 32 kommer att föranledaatt passagen blir större för en given vinkel på lutningen av röret 22 än i det tryck- tillstånd som illustreras i fig. 3; Detta medger att en större volym av under tryck stående material kan strömma till öppningarna 28..Minskningen i behållartrycket, vilket tvingar det under tryck stående materialet till inloppsöpp- _ ningarna, kompenseras således genom att den förstorade passagen »medger en större volym av detta material att passera till inloppsöppningarna till röret 21. Som en följd av detta kommer strömningshastigheten genom öppningarna 28 att förbli relativt konstant över hela tryckomrâdet i behållaren.

Vid utföringsformen enligt fig. 3 och 4 ingår de två ringarna 30 och 31 och ventilskivan 29 vrider eller svänger sig omkring den radiellt yttre vridcentrumbildande rhmæn 3l. När vrid- centrum är längre bort från ventilröret kommer för en_given vinkel på lutningen av ventilröret 22 ventilskivan 29 att röra sig genom en större bägformig sträcka och storleken på öppningen 32 ändrar sig i en större utsträckning för en given bâgformig svängning av skivan 29. Tätningsringen 30 tränger á andra sidan in i ventilsätet 26 för att täta de stängda öpps 7sos2s7~o H ningarna 28 och det är avlyftningen av tätningsringen 30 från ventilsätet 26 som öppnar inloppsöppningarna 28. Höjden på tätningsringen 30 och vridcentrumbildande ringen 31 visas vara lika. Det är emellertid uppenbart att höjden på tätnings- ringen skall kunna göras större än höjden på den vridnings- centrumbildande ringen 31 för att säkerställa en riktig tät- ning och avbrott i tätningen vid lämpliga tillfällen.

Då den vridcentrumbildande ringen 31 enbart åstadkommer ett vridningscentrum omkring vilket skivan 29 svänger sig och denlinte behöver ha en tätande funktion kan den ringformiga vridcentrumringen 31 vara räfflad med en serie på regelbundet avstånd från varandra anordnade spår (ej visade) runt sin periferi. Räfflorna eller spåren medger passage av.det under tryck stående materialet förbi den vridcentrumbildande ringen 31 utan signifikant hinder.

Den i fig. 5 visade ventilen 115 är väsentligen av samma slag som ventilen 15 och motsvarande delar betecknas med motsvaran- de hänvisningssiffror men ökade med 100. Tidigare beskrivna A element eller delar kommer inte att behandlas på nytt. Den principiella skillnaden mellan ventilen 115 och ventilen 15 ligger i ventilhuvudet 129 och skillnaden hänför sig särskilt till tätningsringen 130, som vid utföringsformen enligt fig. 5 är den enda ring som är anordnad på ventilskivans 129 ovansida.

Tätningsrinqen 130 tjänar därför även som vridcentrumbildande ring runt vilken ventilskivan 129 lutar sig. Med detta undanfv tag fungerar ventilen 115 på samma sätt som ventilen 15.

Fig. 6 visar en ventil 215 som likaså har element eller delar som motsvarar de-som visas i fig. 5 och vars motsvarande elef ment och delar är betecknade med motsvarande hänvisnings- siffror men ökade med 200. ventilen 215 fungerar således i huvudsak på samma sätt som ventilerna 15 och 115. Vid denna utföringsform består ventilsätet av ett material som inte är mjukt eller elastomert. Ventilkroppens 221 material är.fort- farande elastiskt och söker återgå till sitt odeformerade tillstånd. Ovansidan av ventilkroppen 221 är spårförsedd eller - rar ventilsätet så att detta justerar sig efter de varierande .trycken. 7805237-0 lä räfflad och är försedd med ett flertal radiellt sig sträckan- de spår 240 som är ordnade runt hela ventilkroppen. Ventil- kroppen 221 har en sådan höjd att den utfyller den kammare 22la som den är avsedd för. Räfflorna eller spåren 240 är å andra sidan tillräckligt djupa för att försvaga eller göra ventilkroppens 221 material mjukt så att denna kan böja sig under den kraft som utövas på ventilsätet 226 på undersidan av kroppen 221 genom den tätande och vridcentrumbildande_ ringen 230. Den kraft som utövas av tätningsringen deforme- Vid samtliga ovan beskrivna utföringsformer och vid andra utföringsformer som kan inses av fackmannen är det efter- givligheten hos ventilsätet som möjliggör att det samverkande ventilhuvudet griper eller tränger mer eller mindre djupt in i ventilsätet beroende på trycket på det under tryck stående materialet mot ventilhuvudet. Den mängd under tryck stående material som medges passera genom utloppsöppningarna hos ventilröret är beroende på i vilken utsträckning ventilhuvudet förflyttas bort från ventilsätet och beroende pà trycket på det. under tryck stående materialet. Dâ storleken på den passage som leder till utloppsöppningarna ökar minskar trycket på det-under tryck stående materialet på motsvarande sätt, var- vid en väsentligt konstant strömningshastighet på det under tryck stående materialet medges ut ur behållaren. Även om föredragna utföringsformer av föreliggande uppfinning har beskrivits, kommer många variationer och modifieringar att vara uppenbara för fackmannen med ledning av denna beskriv- ning. Uppfinningen skall därför inte begränsas av den speci- fika beskrivningen utan enbart av efterföljande patentkrav.

Claims (16)

7805237-0 M P'a t e n t k r a v

1. 1 Självreglerande ventil för användning som utmat- ' ningsventil till tryckbehållare, k ä n n e t e c k n a d av att ventilen omfattar en ventilkropp (15; 115; 215), vilken 1 sin tur innefattar ett ventiieäte 12e;'12e; 226), ett ihåligt ventilrör (22; 122), uppvisande en inloppsöpp- ning (28) och ett på avstånd därifrån beläget utlopp, ett ventiihuvud 129; 129; 229), eet_ät feet vid ventiiröret 122; 122) för att förflyttas tillsammans med detta och som är be- läget på ena sidan av inloppsöppningen (28) längs ventilröret (22; 122), varvid ventilhuvudet (29; 129; 229) vilar mot ven~ tilsätet (26; 126; 226) och inloppsöppningen (28) hos ventil- röret (22; 122) är beläget vid sidan av ventilhuvudet (29: 129; 229) för tillträde av material till ventilrörets inlopps- öppning, som blockeras av ventilhuvudet, som anligger mot ven~ -tilsätet, varjämte ventilrörets inloppsöppning (28) är så placerad att den öppnas för utmatning av materialet därigenom V och indi ventilröret vid avlyftning av ventilhuvudet från ventilsätet, samt organ för att åstadkomma att ventilen (15; 115; 215) blir eftergivitg, så ett det avstånd eem ventil- röret (22; 122) och ventilhuvudet (297 129; 229) med ventil- röret måste förflyttas för att avlyfta ventilhuvudet från ven- 'tiieätet (26; 126; 226) minskar då trycket 1 tryekbehåiieren 110), till Vilken ventilen är ansluten, minskar, och den resulterande storleken på passagen (32) som leder till in- loppsöppningen (28) ökar, då ventilhuvudet (29; 129; 229) en gång har avlyfts från ventilsätet (26; 126; 226), då be- _hållartrycket minskar.

2. Självreglerande ventil enligt krav 1, k ä n n e - t e c k n a-d av att ventilröret (22; 122) är vippbart eller lutbart tillsammans med ventilhuvudet (29; 129; 229) i förhållande till ventilkroppen (21; 121; 221) och ventil- ' sätet (26; 126; 226), och att inloppsöppningen (28) är så placerad att ventilhuvudets vippning i förhållande till ventil- sätet avlyfter ventilhuvudet från ventilsätet, 7805257-o \5 Å.

3. Självreglerande ventil enligt krav 2, k ä n n e- t e c k n a d av att ventilsätet (26; 126; 226) och ventil- hnvudet (29; 129; 229), båda är ringformiga och sträcker sig runt ventilröret (22; 122), och att ventilhuvudet innefattar -vridcentrumbildande organ (31), som är anordnat på avstånd från ventilröret och i ingrepp med ventilsätet, omkring vilket organ ventilröret och ventilhuvudet svänges när ventil- röret vippas eller lutas. >

4. I Självreglerande ventil enligt krav 3, k ä n n e- t e c k n-a d av att ventilröret (22; 122) sträcker sig genom ventilkroppen (21; 121; 221) och ventilsätet (26; 126; 226) och att ventilrörets inloppsöppning (28) är belägen på en sida om ventilkroppen, varjämte ventilrörets utlopp är be- läget på ventilkroppens motsatta sida.

5. Självreglerande ventil enligt krav 3, k ä n n e- tle c k n a d av att en tätningsring (30: 130; 230) är an- ordnad på ventilhuvudet (29; 129; 229) och i ingrepp med ven- tilsätet (26; 126; 226) för att täta flödet förbi nämnda tät- ningsring till ventilrörets inloppsoppning (28).

6. Självreglerande ventil enligt krav 5, k ä n n e- t e c k n-a d av att nämnda organ för att åstadkomma att ventilen blir eftergivlig omfattar nämnda ventilsäte (26; 126; 226), som är anordnat_att deformeras i en större ut- sträckning då trycket är högre i behållaren (10), vid vilken ventilen (15; 115; 215) är ansluten, varjämte ventilsätet (26; 126; 226) är anordnat att deformeras i en fortlöpande mindre utsträckning då trycket i behållaren (10) avtar.

7. Självreglerande ventil enligt krav 6, k ä n n e- t e c k n a d av att ventilröret (22; 122) sträcker sig genom ventilkroppen (21; 121; 221) och ventilsätet (26; 126; 226) och att ventilrörets inloppsöppninq (28) är helägcn_på ena sidan om ventilkroppen, varvid ventilrörets utlopp är be- läget på den motsatta sidan om ventilkroppen. 7805237-0 I6

8. ' Sjålvreglerande ventil enligt något av föregående krav, klä n n e t e c k n a d av att ventilsätet (267 126; 226) är anordnat att deformeras i en större utsträckning då trycket är högre i behållaren (10), vid-vilken ventilen är ansluten; och att ventilsätet (26; 126; 226) är anordnat att deformeras i en progressivt mindre_utsträckning då trycket i behållaren minskar.

9.. ßsjälvreglerande ventil enligt krav 8, k ä»n n e-__ t e c k n a'd¶ av att röret är ett vippbart ventilrör (22;_ 122), som är vippbart eller lutbart tillsammans med ventil~, huvudet 29; 129; 229) i förhållande till ventilkroppen (21; 121: 221) och ventilsätet (26; 126; 226), och att inlopps- öppningen (28) är så placerad att vippningen av ventilhuvudet i förhållande till ventilsätet lyfter ventilhuvudet av ventil- sätet.

10. _ Självreglerande ventil enliot krav 9, k ä n n e- t e c k n a d av att ventilsätet (26; 126; 226) och ventil~ huvudet (29; 129; 229) båda är ringformiga och sträcker sig runt ventilröret (22; 122) och att-ventilhuvudet innefattar vridcentrumbildande organ (31), som är anordnat på avstånd från ventilröret och i ingrepp mcd vontilsäiet,vomkrinq vil~ ket organ ventilröret och ventilhuvudet vrider sig när ventil- röret vippas, varjämte en tätningsrinq (30; 130; 230) är an~ ordnat på ventilhuvudet och i ingrepp med ventilsätet för att täta flödet förbi tåtningsringen till ventilrörets inlopps- oöppning (28).

11. Självreglerande ventil enligt krav 104 k ä n n e- t e c k n a d av att ventilröret 122; 122) sträcker sig genom ventilkroppen (21; 121; 221) och ventilsätet (26; 126; 226), och att ventilrörets inloopsöppning (28) är_anordnad vid ena sidan av ventilkroppen och att ventilrörets utlopp är anordnat vid den motsatta sidan av ventilkroppen. pvaøszsv-o F?

12. Självreglerande ventil enligt krav 10, k ä n n e ~ t e c k n a d av att åtminstone den del av ventilsätet (26; 126; 226), på vilket den tätande ringen (30) vilar, består av ett eftergivligt material som har en Durometer- hårdhet inom intervallet 20 - 50 grader Shore.

13." Självreglerande ventil enligt krav 10, pk ä n n e - t e c k n a d av att åtminstone den del av ventilsätet (267 126; 226), på vilket den tätande ringen (30) vilar, består av ett eftergivligt material som har en Dnrometer- g hårdhet inom intervallet 20 - 90 grader Shore,

14. Självreglerande ventil enligt krav 10, k ä~n n e - t e c k n a'd av att nämnda vridcentrumbildande organ omfat-- tar en ringformig vridcentrumbildande ring eller stödring (31), som är belägen radiellt utanför nämnda tätningsring (30; 130; 230) och sträcker sig runt ventilröret (22; 122).

15. Självreglerande ventil enligt krav 10, k ä n n e - tpe e k n'a d av att ventileätet 126; 126; 226) består av ett deformerbart böjbart material som fjädrar sig i en större ntsträckning vid ingrepp med nämnda tätningsring (30; 130; 230) då trycket i behållaren (10) är högre och fjädrar sig i en mindre utsträckning då trycket i behållaren (10), vid vilken ventilen (15) 115; 215) är ansluten, avtar.

16. Självreglerande ventil enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att ventilen (l5; 115; 215) är anordnad att täta behållaren (10), att utloppet hos _ ventilröret (22; 122) är beläget på utsidan av behållaren (10) och att ventilhuvudet (29; 129; 229) och ventilsätet (26; 126; 226) är belägna pà ineiaan av behållaren (10).