SE441194B - Reglerlepp i utloppet av inloppsladan vid papperstillverkningsmaskiner - Google Patents

Description

8101371-'6 Uppgiften för föreliggande uppfinning är att eliminera dessa problem vid den konventionella anordningen. Enligt uppfinning- en åstadkommes detta genom en reglerläpp med de i patentkra- vet 1 angivna särdragen.

LD Genom det i patentkravet 2 angivna utförandet förhindras att turbulensalstrande diskontinuiteter uppkommer i strömningen.

Enligt den i patentkravet 3 angivna vidareutvecklingen av upp- 10 finningen erhålles ett säkerställande av en stabil strömning.

Med hänvisning till bifogade ritning beskrivs nedan som exem- pel olika utföringsformer av reglerläppen enligt uppfinningen.

Pâ ritningen visar 15 fig. 1(a) ett snitt genom en reglerläpp vid utloppet av en konventionell inloppslåda, fig. 1(b) ett förstorat delsnitt av partiet X i fig. 1(a), 20 fig. 2 - 4 snitt svarande mot fig. 1 genom olika utförings- former av reglerläppen enligt uppfinningen, fig. 5(a) ett schematisktsnifit som illustrerar strâlens till- 25 stånd vid en konventionell reglerläPPf och fig. 5(b) och 5(c) schematiska snitt genom reglerläppen vid två ytterligare utföringsformer enligt uppfinningen. 30 I fig. 2 och 3 visas en reglerläpp 7, som uppvisar ett kant- parti 7a, ett fästparti 7b och ett halsparti 7c, och som är fixerad på framväggen 8 med hjälp av fästpartiet 7b genom skruvar 9. Reglerläppens 7 infästningsställe på mäldsidan är utbildat med en plan yta (se beteckning B i fig. 2 och be- 35 teckning C i fig. 3). Fig. 2 visar en utföringsform, vid vil- ken den hydrauliska reglerstången 10 är fäst direkt på regler- läppens 7 kantparti 7a, medan fig. 3 visar ytterligare en ut- föringsform, vid vilken hydraulreglerstången 10 är förbunden med reglerläppen 7 medelst ett förbindningsstycke 11 av metall, vf' 10 15 20 25 30 35 40 8101371-'6 vilket är delat i tvärriktningen. vid den i fiq. 3 visade ut- föringsformen är med andra ord hydraulstången 10 fastskruvad vid reglerläppen 7 och samtidigt är en ställskruv 12 vridbar från ett hål 11a utformatgfi.förbindningsstyckets 11 sidoyta, varigenom förbindningsstyckets 11 käftparti 11b och ställ- skruven 12 fastspänner reglerläppen 7 mellan sig och förbin- der reglerläppen med hydraulstången 10.

Som beskrivits ovan, uppvisar reglerläppen 7 ett fästparti 7b, medelst vilket läppen är fäst på framväggen 8 med hjälp av skruvar 9, och ett halsparti 7c mellan fästpartiet 7b och kantpartiet 7a, vilket halsparti har liten böjningsstyvhet i en riktning vinkelrät mot strömningen. Ytan på reglerläppens 7 mäldsida har en sådan jämnt krökt form D, att inga turbulens- alstrande diskontinuiteter uppkommer i strömningen. Reglerläp- pens 7 kantparti 7a är vidare utformat med en skarp egg för skarp avskärning av vattnet. Strålen betecknas med J, under- läppen med 15, en vira eller formningsvira med 16 och en bröst- vals med 17.

Vid utföringsformen i fig. 4, visas reglerläppen 107 fixerad på framväggen 108 medelst skruvar 109 och dess infästnings- ställe B på mäldsidan är plant utformat. Den reglerande hyd- raulstången 110 är fäst direkt på reglerläppen 107.

Reglerläppen 107 uppvisar således ett halsparti 107c med liten böjnïngsstyvhet mellan fästpartiet 107b och eggpartiet 107a.

Med hjälp av fästpartiet 107b är reglerläppen fäst på framväg- gen 108 medelst skruvar 109. Vid förskjutning av hydraulstâng- en 110 av Z-riktningen, utböjes reglerläppens 107 kantparti 107a så, att avståndet mellan detta och underläppen 112 ökar eller minskar, varvid utloppsöppningen ändras och följaktli- gen också strömningshastigheten över tvärriktningen, så att finreglering av ytviktprofilen utföres över hela tvärrikt- ningen.

Reglerläppen 107 är vidare utrustad med ett likriktnings- parti H vid sitt eggparti 107a, vilket likriktningsparti H uppvisar en lutning, som är avsedd att någotkomprimera ström- ningsfluiden och därmed ej är parallell med och i strömnings- 10 15 20 25 30 35 40 8161371-6 riktningen ej divergerar relativt underläppen 112. Även om styvheten vid kantpartiet ökas genom att det likriktande partiet H är anordnat enligt fig. 4, hindras ej alls regle- ring av öppningen över tvärriktningen till följd av att halspartiet 1070 existerar. En vira eller formningsvira be- tecknas med 113 och en bröstvals med 114.

Som beskrivits i detalj ovan, är infästningsstället mellan framväggen och reglerläppens mäldsida plant utformat. Följ- aktligen störes knappast râmaterialets strömning.

Halspartiet, som har liten böjningsstyvhet i en riktning vin- kelrät mot strömningsriktningen, är vidare utformat i tvär- riktningen mellan läppens fästparti och dess eggparti, och de många reglerstängerna, som är förbundna med läppens kant- parti, är så anordnade, att utloppsspalten mellan läppens kant och underläppen är inställbar med deras hjälp över hela tvär- riktningen. Vid detta arrangemang, utföres läppens inställning över hela tvärriktningen genom inställning av reglerstängerna i Z-riktningen, varvid halspartiet böjes i den illustrerade snittriktningen och kantpartiet på framsidan av halspartiet också böjes över hela tvärriktningen. Eftersom denna konstruk- tion ej inkluderar den konventionella anordningens glidyta är reproducerbarheten i inställningen förbättrad över hela tvär- riktningen (maskinbredden), Eftersom ytan pâ läppens mäldsida har en mjukt krökt form, har den ej någon möjlighet att störa strömningen och skum får ej heller benägenhet att avsätta sig.

En ojämn strömning uppkommer vidare endast med svårighet vari- genom strâlen knappast alls är utsatt för störningar. I för- bigående skall också nämnas, att om läppen och reglerstången är hopkopplade med varandra antingen genom att reglerstången är fastskruvad direkt på läppen eller via förbindningsstycket, överföres reglerstångens hela rörelseslag i Z-riktningen till läppen.

Enligt föreliggande uppfinning är ett lutande likriktnings- parti anordnat vid läppens kantparti. Dess lutning är ej paral- lell med och expanderar ej i förhållande till underläppen. Kant- partiet är utböjbart i sådan riktning, att spalten mellan detta och underläppen ökar eller minskar, varvid finregleirng sker 10 15 20 25 30 35 40 8101371-6 av viktfördelningen över hela tvärriktningen. Vid utpress- ning av strålen J från utloppsöppningen, tillåtes ström- ningen att passera mellan underläppen och det likriktande partiet U, varigenom strömlinjerna inriktas. Strålen kan därigenom stabiliseras och utpressas jämnt.

Fig. 5(a) visar en utföringsform, vid vilken den konventio- nella reglerläppen 1 är anordnad medan fig. 5(b) visar en utföringsform, vid vilken reglerläppen 207 enligt uppfin- ningen är anbringad. Skillnaden i verkan mellan dem beskrivs nedan med hänvisning tilldessa figurer. I fig. 5(a) stöter strömningen i riktningen X ihop med strömningen i riktningen Y, varvid turbulens uppstår i stötområdet, och på grund av turbulensens inflytande störes snabbt strålens yta. I fig.5(b) likriktas till följd av reglerläppen 217 strömningarna i både X- och Y-riktningen av likriktningspartiet H, som uppvisar en obetydlig lutning, som ej är parallell med och ej expande- rar relativt underläppen, varigenom turbulensen dämpas, så att strålen ej störes och strålens längd ökas, såsom illust- reras pâ ritningen. En underläpp betecknas med 212, en vira eller formningsvira med 213 och en bröstvals med be- teckning 214.

I fig. 5(c), som visar ytterligare en annan utföringsform enligt uppfinningen, är reglerläppen 307 förskjuten i C- riktningen liksom också i D-riktningen. Detta arrangemang möjliggör att stötvinkeln mellan strålen J och bröstvalsens 314 vira 313 minskas, för att minimera störningar av strålen då denna lägger sig på viran 313 och för att eliminera varje möjlighet till att materialbanan misslyckas. Underläppen be- tecknas i detta fall med 312.

Som beskrives ovan, är vid föreliggande uppfinning strâlens utpressning stabiliserbar, turbulensen på strålens yta mini- merbar och uppkomsten av ränder likaså minimerbar. I jämfö- relse med den konventionella reglerläppen, tillâtes strålen att utströmma likformigt över tvärriktningen om likriktnings- partiets relativt stora ytparti är likformigt i tvärriktningen.

Till skillnad från den konventionella reglerläppen, minimerar reglerläppen enligt uppfinningen strålens olikformighet även e” 8101371-6 om något fel i planheten på ytan K vid reglerläppens kant skulle föreligga. Detta underlättar produktionen.

Eftersom strålens turbulens vid föreliggande uppfinning är mindre och strâlens längd större, kan vidare reglerläpps- partiet förskjutas i Z-riktningen, såsom visas i fig.5(c).

Det är därför möjligt att öka underläppens tjocklek, så att underläppens bearbetningspåkänning minskar, liksom dess på- känning till följd av värme och fluidtryck med mera.

Claims (3)

10 15 20 25 30 35 8101371-6 P8t6nCkI8V

1. Reglerläpp i utloppet av inloppslâdan vid papperstillverk- ningsmaskiner för bildande av en banliknande stråle (J). k ä n n e t e c k n a d av att reglerläppen (7:l07). som är fäst till ínloppslådans framvägg (8), vid ínfästningsstället (B,C) med sin mäldsída bildar en plan fortsättning av mäldsí- dan hos framväggen (8), att i maskínens tvärriktníng är ett halsparti (7c;l07c) med låg böjningsstyvhet i en riktning vin- kelrät mot strömningen utformat på läppen (7:l07) mellan in- fästningsstället (B,C) och ett kantparti (7a;l07a) på läppen. och att flera med läppens kantparti (7a;107a) förbundna req- lerstänger (l0;ll0) är så anordnade. att utloppsspalten mellan kantpartiet och maskinens underläpp (l5;l12) är inställbar me- delst stängerna över hela breddriktningen.

2. Reglerläpp enligt krav l. k ä n n e t e c k n a d av att den yta på läppens (7:l07) mäldsída. som ligger mellan den plana fortsättningen av framväggens (8) mäldsída och den un- dersta delen av läppens kantparti (7a:l07). är utformad som en kontinuerlig, krökt övergångsyta. så att inga turbulensalst- rande diskontinuiteter uppkommer i strömninqen.

3. Reglerläpp enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att reglerstängerna (l0;ll0) för fininställning av viktfördelning- en över breddriktningen genom att öka eller minska spalten mellan reglerläppen (7;107) och underläppen (lS;ll2) har en sådan förskjutningsriktning att reglerläppen böjes kring sitt halsparti (7 'l07c). och att kantpartiet hos reglerläppen (107;2l7;307) i sin understa del innefattar en likríktningsyta (H). som har en utsträckning i strömningsriktningen och en lutning. vilken är avsedd att något komprimera strömníngsflui- den och vilken därmed inte är parallell med underläppen (ll2;213;312) eller divergent i strömníngsriktningen relativt denna.