SE441017B - Forfarande och anordning for torkning av en fuktig fiberbana - Google Patents

Description

l5 20 25 .nêo 35 40 -8400256-7 Både när det gäller massaframställning och pappersframställninq utgör pressning ett mycket mer ekonomiskt sätt att avlägsna vatten från fiberbanan än torkning. Man eftersträvar därför vid papperstillverkning att pressa så mycket vatten som möjligt ur papperet utan att kvaliteten äventyras. Beräkningar som har gjorts visade att pressning är en ca 7 gånger mer lönsam metod än torkning när det gäller att avlägsna vatten ur pappers- banan.

Kostnaderna för torkning kan sägas vara av två slag: investe- ringskostnader och driftskostnader. Höga investeringskostnader beror i första hand på att högproducerande maskiner kräver mycket långa torkpartier. Dessa är dyra att bygga och bidrar också till höga kostnader för byggnaden.

Höga driftskostnader härrör till största delen från kostnader för den ammgi som krävs för att förånga det vatten som finns kvar i fiberbanan efter pressningen. Med befintliga torkme- toder är enda sättet att minska denna energikostnnd att öka torrhalten hos pappersbanan som går in i torkpartiet.

Den metod som härvid står till buds för att höja torrhalten före torkpartiet är att effektivisera presspartiet. Denna strävan har givit upphov till presspartier med mycket höga krav på ingående komponenter (pressfiltar, valsar och stativ).

Dessa krav fördyrar naturligtvis utrustningen avsevärt. Trots avancerade presspartier tycks inte torrhalten gå att öka över 45-50 %. Detta torde bl.a. kunna tillskrivas ett fenomen som kallas återvätning. Man har försökt förklara denna återvätning på olika sätt och en förklaring är följande: Om man betraktar ett vått pappersark finner man att vattnet i arket finns dels i fibrerna och dels i de kapillärer som bildas mellan fibrerna.

Om arket pressas kommer pressfilten att komprimera papperets nätverk av fiber. Vid denna kompression kommer vatten att strömma från papperet in i pressfiltens fiberstruktur. Om sedan trycket minskar kommer papperets nätverk av fibrer att expandera. Vid expansionen kommer volymen hos kapillñxvrnn i arket att öka. Detta ger upphov till ett hydrauliskt undux- tryck. Som en naturlig följd härav kommer vatten att strömma tillbaka in i arket. 10 15 20 25 <30 35 40 8400256-7 Ovan har omnämnts befintliga metoder för att avlägsna vatten ur en fiberbana. För torkning såsom ett sätt att överföra energi till pappersbanan i syfte att fürånga vatten finns det huvudsakligen tre tillgängliga metoder: a) Torkning av papperet med hjälp av torkcylindrar. Härvid till- föres arket värme från en het mantelyta hos en torkcylinder.

Den bildade ångfilmen ventileras bort mellan två cylindrar.

Denna metod har sin begränsning i svårigheterna att tillföra banan tillräckligt mycket energi. Torkvylindrar är nästan ute- slutande ånguppvärmda. Ånga under tryck får kondensera på mantelns insida. Härvid erhålles ett högt värmeövergångstal.

Ett problem är att om man önskar öka vürmetillförseln måste man öka ângtrycket i cylindern. Detta kräver ökad manteltjock- lek av hâllfasthetsskäl, vilket i sin tur leder till lägre värmetransport genom manteln. Dagens torkcylindrar kan sägas vara så bra som nuvarande cylindermaterial medger.

Ett annat problem vad beträffar värmetillförseln till pappers- banan är värmeövergångstalet mellan mantelyta och pappersbana.

Detta tall blir allt lägre ju torrare arket blir. b) En andra metod är att ur munstycken blåsa het gas med hög hastighet mot pappersbanan. Denna metod används ofta i kom- bination med värmd vals. I t.ex. en modern mjukpappersmaskin bidrar påblåsningstorkningen med 60 % av total torkeifekt. Även vid denna metod föreligger problem med att tillföra banan tillräckligt med energi. Detta bfror-bl.a. på att det krävs mycket höga pâblåsningshastighettr för att bryta igenom det laminära gränsskiktet närmast pappersbanan. Hög pà- blåsningshastighet medför i sin tur hög fläkteffekt. Denna effekt kommer egentligen inte direkt vürmetillíörseln till pappersarket till godo. c) En tredje metod benämnes genomblâsningstorkning. Såsom fram- går av namnet blåses den torkande gasen genom arket. Metoden är relativt ny och ger höga värmeöverqångstal. Torkningen flåx* 1 il I :;Ä .|íl_ ;u|}q1rn nlnxrnxn lïgwvn |1|nl lux ;-vn l<»|~w u inuti vilken undertryck råder. På pappursarkets uLnidn pa- blâses heta gaser. Tryckfallet över arket gör att en del het gas passerar genom arket. »rn w "I :fflñj F* '?*"'~"\' "f "TV3 .__ ._..._... ...V ._ f..

;Qe;§ju;Lqm» 10 15 20 25 30 35 40 8400256-7 9 Begränsningen hos denna metod ligger i att papperet måste vara poröst. Metodens erforderliga fläkteffekt är också hög. Metoden används främst vid framställning av mycket porösa kvalitéer mjukpapper.

Olika modifikationer av "traditionella" press- och torkmetoder har beskrivits. Således beskrives t.ex. i svenska utläggnings- skriften 7803672-0 (publ. nr. 423 118) ett förfarande och anordning för konsolidering och torkning av en porös fuktig fiberbana, vilken metod kan sägas utgöra en kombination av pressning och torkning i ett och samma steg. Grundtanken bakom förfarandet sägs vara att inte på traditionellt sätt låta erforderligt värmeflöde passera igenom cylindermantlar till papperet utan istället tillföres värme till en cylinder eller vals utifrån till valsens yta, varefter ytan under högt tryck pressas emot den fuktiga banan som skall konsolideras. Det anges att så höga temperaturer och effekttätheter kan an- vändas på den upphettade valsen, att en mycket snabb och häftig ångutveckling kan ske i gränsyta mellan den upphettade valsytan och den fuktiga fiberbanan. Denna mycket snabbt utvecklade ånga sägs tendera att söka sig från det område med högt ângtryck, där den utvecklats, till ett område med lägre tryck, dvs. rakt igenom pappersbanan, varvid ångan kan riva med sig fritt vatten, som kan finnas i håligheter mellan fibrerna i pappersbanan. Detta avslutande förlopp i förfarandet, dvs. att vatten och ånga passerar igenom pappersbanan - enligt en föredragen utföringsform på en sugvals (2) - innan den överföres till den värmda valsen (1), utgör en principiell skillnad, jämfört med förfarandet enligt föreliggande upp- finning, vilket kommer att framgå av den nedan följande närmare beskrivningen av uppfinningen.

En annat förfarande enligt känd teknik beskrives i svenska utläggningsskriften 7613800-7 (publ. nr 419 661). Förfarandet, som baserar sig på sugtorkningsprincipen, avser torkning av en kartong- eller pappersbana, varvid pappersbanan, applicerad på ett torkband, t.ex. en torkfilt, leds mellan två rörliga, lufttäta ytelement med god värmeledningsförmåga. Det ena, med pappersbanan i beröring stående ytelementet (1) under- kastas uppvärmning medan det andra, med torkbandet (4) i beröring stående ytelementet (2) underkastas kylning för 10 15 20 25 30 40 840Û256-7 kondensering av det från pappersbanan avdunstade vattnet in i torkbandet. Från det kalla torkbandet avlägsnas sedan vattnet genom sugverkan. och torkförfarande, utan baserar sig på en annorlunda princip än föreliggande uppfinning.

Föreliggande uppfinning avser, såsom redan nämnts, en kombinerad press- och torkmetod för våta, porösa fiberbanor, t.ex. en pappersbana. Med metoden enligt uppfinningen syftas till at övervinna både pressningcns åtcrvätning och torkningons värmeöverföringsproblem vid hittills använda förfaranden.

Såsom har nämnts inledningsvis kan den nya principen enligt uppfinningen tillämpas enligt två alternativa utföringsformer, varvid enligt den första utföringsformen en upphettad filt av värmebeständiga fibrer pressas mot den våta fiberbanan, som skall avvattnas, och varvid enligt den andra utförings- formen denna filt är utbytt mot en upphettad, permeabel vals.

Den första utföringsformen åskådliggöres schematiskt i fig. l och beskrives i det följande med hänvisning till denna figur. 1 anordningen enligt fig. l ingår en torkcylinder l, till vilken den fuktiga fiburbanan efter en traditionell guskvals ledes på i och för sig vanligt sätt av en pick-up filt fram till ett första pressnyp av i och för sig vanlig typ. Dessa detaljer omnämnes ytterligare nedan i anslutning till fig. 3, som visar anordningen enligt uppfinningen, insatt i sitt sammanhang tillsammans med nämnda kända delanordningar. Mot torkcylindern enligt fig. 1 pressas en filt (3) av värmebeständiga fibrer medelst en pressvals 2, som tillsammans med en ytterligare vals och filten bildar en filtloop, såsom visas i figuren.

Filtens ytskikt upphettas utifrån genom att t.ex. en het förbränningsgas från en gasbrännare 4 sugs genom filten.

Den värmda filten pressas i pressnypet mot den fuktiga fiberbanan 6, varvid fukten pressas från fiberbanan in i pressfilten.

Pressfilten avvattnas, efter att ha passerat pressnjpet, medelst suglådor 5, anordnade på insidan av filten, eller på annat sätt enligt känd teknik. För att efter pressnypet ÉÛOR QUALm» Förfarandet är alltså inte ett kombinerat press~ 10 l5 20 25 _30 35 40 8400256-7 i rengöra filten från eventuellt vidhängande fibermaterial-kan lämpliga anordningar tillgripas, vilka ej visas i figuren.

Således är t.ex. sprittsning med en kraftig vattenstrâle utifrån före suglådorna eller med en kraftig luftström som riktas mot filten, före och/eller efter suglådorna tänkbara medel, eventuellt i kombination med borstar.

Då filten passerar in i pressnypet är dess ytfibrer upphettade till hög temperatur. Maximalt uppnåelig och användbar tempera- tur är beroende av bl.a. använt fibermaterial i filten. Om man inte uppnår önskad avvattning med ett enda pressnyp kan ett eller flera ytterligare pressnyp av samma typ användas mot en och samma torkcylinderl Denna utföringsform kommer att förklaras närmare nedan i samband med beskrivningen av fig. 3.

Hos den värmda filten sjunker temperaturen snabbt ett stycke in i filten p.g.a. fuktgradienten, som uppstår i filten. När de heta ytfibrerna pressas mot fiberarket erhålles en mycket högw värmeöverföring mellan filt och fiberark. En mycket kraftig ångbildning kommer att uppträda runt fibrerna i filten. Ång- strömmen drar då med sig vatten som inte förångats. Detta vatten är uppvärmt av filt och cylinder och är därför mer lättrörligt än kallt vatten, vilket ökar vattentransporten.

Värmetillförseln till filten är avpassad så, att förångningen fortfarande pågår i mittnypet. Då finns ett stort antal mikroskopiska ångbubblor kring filtens fibrer i mittnypet.

Efter mittnypet kommer, såsom tidigare beskrivits, arket att expandera och ge upphov till ett hydrauliskt undertryck i arket.

Till skillnad från en vanlig press kommer här de små ång- bubblorna att utgöra ett effektivt hinder för återvätning. Ångbubblorna gör att undertrycket kommer att hållas på en mycket låg nivå. När undertrycket strävar att öka kommer ångbubblorna att öka sin volym.

Den ånga som pressas in i filten kommer att kondensera när den träffar de kallare fibrerna inne i filten- Det bildas härvid en fuktgradient i filten, som bidrar till att kyla filtens inre 10 15 20 - 30 -35 40 8400256-7 fibrer under värmningen av filtens ytskikt. Detta är en önskad effekt som gör att filtens inre fibrer utsätts för mindre termisk påkänning.

Syftet med den beskrivna metoden enligt uppfinningen är att på ett effektivare sätt än tidigare införa energi (värme) i fiberbanan, t.ex. pappersbanan. Metodens effektivitet baserar sig pâ följande: När de heta rökgaserna sugs genom pressfilten uppstår en finskalig turbulens, som medför ett högt värme- övergångstal mellan gasen och filten. En jämförelse kan härvid göras med en värmeväxlare av rotortyp.

När den heta filten pressas mot pappersbanan uppstår mycket hög värmeöverföring p.g.a. det höga kontakttrycket och filtens “finmaskiga" struktur. Denna struktur gör att den värmeöver- förande arean hos fibrerna i filten är stor i förhållande till vattenvolymen. Det höga kontakttrycket gör att denna vatten* volym till stor del kommer att pressas in i filtens ytskikt och omsluta de heta filtfibrerna. Metoden innebär även ett sätt att effektivisera pressningsförloppet. Två orsaker härtill kan anges: a) Det kraftiga ângflödet under pressningsförloppet drar med sig vatten in i filten. Detta vatten behöver alltså inte för- ångas för att avlägsnas ur papperet. b) De mikroskopiska ångbubblorna eliminerar på ett effektivt sätt återvätning av arket.

Dessa egenskaper hos processen är av mycket stor ekonomisk be- tydelse p.g.a. att de i avsevärd grad torde minska energiför- brukningen.

Förfarandets genomföring är enligt denna första utföringsform av uppfinningen, dvs. med en upphettningsbar filt, till stor del beroende av fibermaterialet i filten. I princip kan varje fibermaterial användas som uppfyller följande två krav: ~ Värmebeständighet.

Fibrerna bör tåla rökgastemperaturen, som kan uppgå till Ca _. ..-M .-.Mn ..._- .- i 10 15 20 25 .-.-.30 35 40 8400256-7 R 600-l0O0°C. De bör också tåla den snabba ncdkylningcn i pressnypet.

- Elasticitet. _ Fibrerna skall fördela trycket i pressnypet och måste därför uppfylla vissa krav vad beträffar elasticitet. Ett annat krav som filtens fibrer måste uppfylla är att de måste klara nål- ningsprocessen vid framställningen.

Enligt en modifikation av utföringsformen med upphettad fiberfilt ersätter man filtens hela ytfibrer med ett permeabelt, värme- tåligt band 7, såsom visas i fig. 2. Bandet upphettas före press- nypet med hjälp av t.ex. en gaslåga, induktionsvärme eller överhettad ånga (300-500°C). Pressnypet utgöres enligt denna utföringsform av pressvalsen 2, omsluten av en filtloop såsom beskrivits ovan, vidare av det heta bandet 7, pappersbanan 6 och en hård vals l, som uppbär arket. Bandet 7 är tunt och be- höver ej avvattnas efter pressnypet. Det bortförda vattnet finns i filten efter pressnypet, varifrån det avlägsnas medelst suglådor 5.

I fig. 3 visas en tillämpning av utföringsformen enligt upp- finningen med upphettad filt i en maskinsammanställning, inne- fattande blÅa. ett pressnyp av traditionellt slag omfattande en pressvals 8 samt i detta fall två pressnyp enligt upp- finningen, vartdera omfattande en anpressvals 2 och en medelst gasbrännare 4 upphettad fiberfilt 3.

Pappersbanan kommer från formeringsenheten via viran 9 till guskvalsen 10, där torrhalten ökas. Pick-up- filten ll pressas svagt mot fiberbanan vid 12, varefter banan kommer att följa filten. Suganpressvalsen 8 pressar pappersbanan 6 mot torkcylindern l i pressnypet 13 varvid en stor del av den totala avvattningen sker i pressnypet. Ffter detta första pressnyp, som är av konventionell typ,är arkets torrhalt av storleksordningen ca 35 %. Banföring och valsar från viran 9 till efter första pressnypet 13 är av traditionellt slag vid mjukpappersframställning.

Efter första pressnypet är pappersbanan fastpressad på tork- cylindern l och lämnar inte denna innan arket är sluttorkat, med det förbehåll, att det vid behov är möjligt att anordna 10 15 20 25 30 35 40 84-00256-7 en ytterligare torkcylindcr med tillhüxandu prussnyp vnliqt uppfinningen.

Att maskinen, för den viktigaste utföringsformen med endast en torkcylinder, saknar s.k. fria drag kan anses som mycket fördelaktigt, eftersom detta radikalt minskar risken för ban- brott, vilket ökar maskinens nyttotid, vilket i sin tur är av yttersta ekonomiska vikt.

Efter anpressningen av pappersbanan till torkcylindern följer två tork-pressar av typen enligt uppfinningen, vardera omfattande en presscylinder 2, eventuellt försedd med sug- lådor, och en medelst en qasbrännare 4 uppvärmd prcssfilt 3 av beskrivet slag. Gasbrännaren kan även i detta fall ersättas med annan upphettningsanordning och den ena eller de båda pressarna enligt uppfinningen kan utbytas mot pressning enligt fig. 2, omfattande ett upphettningsbart permeabelt band 7.

Efter det sista pressnypet avdrages den torkade pappersbanan från torkcylindern vid 14 och föres vidare till eventuell glättning och upprullning.

I den beskrivna maskinsammanställningen är Vira 9 och guskvals 10 av traditionell typ och pick-up filt ll och suganpressvals 8 är av det slag som förekommer vid mjukpappcrstillverkning.

Till var och en av de upphettningsbara fiberfilterna 3 hör suglådor 15, vilka har till uppgift att suga de heta rökgaserna genom filten. Suglâdan är lämpligen försedd med keramiska lister för att klara temperatur och slitage. Suglådan är vidare uppdelad i sektioner, som sätts under vakuum separat, nämligen för att man skall kunna styra energitillförseln vid olika lägen i maskinens tvärriktning. Detta ger ett utmärkt redskap för att styra fukthalten i banans tvürriktninq.

Suglådor 5 har till uppgift att avlägsna det vatten som pressats in i filten. Vattentransporten i pressfilten bör ske i en rikt- ning så att inte de torra fibrerna i filtens ytskikt - mot papperet - väts före uppvärmning.

Ifßf? 10 l5 20 25 30 35 40 8400256-7 _§ De permeabla pressvalsarna 2 är lämpligen sugvalsur, där den inre suglådan 16 t.ex. har den i'figurcn visade utsträckningen, detta för att motverka att vattnet i filten slungas ut till filtytan. Linjetrycket utprovas vid försökskörningar.

Torkcylindern l har t.ex. en diameter av ca 2,5 m och är alltså ett mellanting mellan en vanlig torkcylinder och Yankee- cylinder.

Cylindern kan vara ânguppvärmd på konventionellt sätt.

För rengöring av torkcylindern kan man utrusta densamma med t.ex. schabrar 17 eller borstar.

I den i fig. 3 visade maskinsammanställningen är, såsom nämnts, den första pressen efter pick-up-filten ll av traditionell typ.

Dess funktion är att öka torrhalten tillräckligt mycket för att pappersarket ej skall slitas sönder av den kraftiga ång- bildningen i påföljande varma pressnyp.

Press nr 2 är en varm press enligt uppfinningen. Här torkas arket till sluttorrhalt eller något mindre.

Press nr 3 tillämpas i maskinsammanställningen, om arket ej torkats till sluttorrhalt i press 2. Skillnaden mellan press 2 och 3 är att filten värms till betydligt lägre temperatur i press 3, nämligen i syfte att eliminera risken för övertork- ning så att arket förstörs.

Flera varma pressar kan vid behov och i mån av utrymme placeras runt torkcylindern. Dessa visas dock inte i figuren.

Enligt den andra huvudutföringsformen av uppfinningen, som baserar sig på samma torkningsprincip som den just beskrivna utföringsformen med värmd pressfilt, är filtloopen med valsen och filt utbytt mot en vals l8 med permeabel yta såsom visas i fig. 4. Eftersom denna valsyta, som är en perforerad metall- yta, är hård och stum, i motsats till filtytan enligt den första utföringsformen, är torkcylindern l'i detta fall lämp- ligen t.ex. en gummiklädd vals. 10 20 25 30 35 40' 8400256-7 Manteln hos valsen 18 upphettas med antingen en gaslåga 4 eller alternativt med induktionsvärme före pressnypet. Papperet - eller fiberbanan 6 - befinner sig hela tiden på den gummiklädda valsen 1”. Pressförloppet är för övrigt likartat med det som beskrivits för utföringsformen med pressfilt. Vattnet pressas in i valsens 18 hålighet under delvis förångning och avsuges på mantelytans insida medelst suglådor 19.

Enligt en speciell utföringsform är den permeahla valsytan hos valsen 18 försedd med ett perforerat metallband 20. Detta kan antingen hela tiden följa valsytan eller, såsom visas i fig. 5, avvika från valsytan. I båda fallen är det metallbandet som upphettas i stället för valsytan och principen är härvid den samma som vid utföringsformen enligt flg. 2.

Då man betraktar det nya förfarandets ekonomiska fördelar, jämfört med t.ex. konventionell pappersframställning i kon- ventionella pappersmaskiner, bör man beakta följande: I en . pappersmaskin upptar torkpartiet det största utrymmet. Tork- partiet står också för en stor del av kostnaden för maskinen, direkt och indirekt. Direkta kostnader hänför sig till konst- ruktions- och tillverkningskostnader. De indirekta kostnaderna hänför sig till byggnader, fundament och underhåll. Tork- metoden enligt föreliggande uppfinning innebär i själva verket att all torkning utföres i maskinens pressparti och att det traditionella torkpartiet kan elimineras genom att det in- arbetas i presspartiet.

Såsom redan nämnts torkas papperet utan några fria drag i maskinen. Detta betyder att arket sitter på ett underlag under hela processen, vilket innebär högre utnyttjandegrad för maskinen. Utnyttjandegraden är av mycket stor vikt p.g.a. de stora investeringar som har gjorts i hela produktionslinjen, där pappersmaskinen kan vara flaskhalsen.

En ytterligare fördel med metoden enligt uppfinningen är att energiförbrukningen är mindre än vid konventionell tolkning.

Detta baserar sig på att mer vatten förflyttas in i filten, eller valsen enligt den alternativa utföringsformen, utan att förångas, jämfört med hittills använda torkmetoder.

Slutligen tillkommer, att konstruktions~ och tillverknings~ v-......._.._..___ ._____._._ . . lw.f;k'{rLßgïq?c} *R QÜÄLITY 10 15 20 25 30 35 40 - w -.\ 8400256-7 kostnaderna för en maskin med torkutrustningen enligt upp- finningen inte torde bli avsevärt högre än för en konventionell maskin, exklusive torkparti. Denna bedömning grundar sig på det faktum att de ingående komponenterna, förutom filten eller den permeabla valsen är av beprövat slag från olika applika- tioner.

Det torde i dag finnas ett stort behov av utrustningar som höjer tork-kapaciteten hos befintliga maskiner. Det finns nämligen i dagens läge ett stort antal maskiner, där tork- partiet utgör den begränsande delen av maskinen. Dessa maskiner står ofta i små lokaler som omöjliggör en utbyggnad av tork- partiet. För dessa maskiner torde torkanordningen enligt upp- finningen passa utmärkt.

Försök med simulering av tork-/pressmetoden enligt uppfinningen Försök utfördes, som syftade till att verifiera effekten hos föreliggande uppfinning. Man simulerade därvid pressnypets tidsförlopp medelst en något modifierad men L och för sig känd och använd apparat av hejartyp. Apparaten används t.ex. vid Svenska Träforskningsinsitutet i Stockholm för undervisning och forskning.

En principskiss av den använda apparaten visas i fig. 6.

Arbetsprincipen för apparaten är att en tyngd 22, fäst vid en stång 23, vilken löper i ett glidlager 4, vilken tyngd uppvisar en gummiskíva 25 och ett härtill fäst pappersark 26, som skall provas, medelst en utlösare 27 bringas att falla mot en sinter- metallplatta 28, som ligger ovanpå en annan, med hål försedd platta 29.

Sintermetallplattan 28 kan upphettas medelst en gasbrännare 30 och plattans temperatur kan mätas medelst en beröringsfri termometer 31.

I figuren anger dessutom 32 en kraftgivare 33 är ett fundament och 34 är en fläkt för avdragning av förbränningsgas.

Vid försöket simulerar sintermetallplattan pressfilten 3 resp. den värmda permeabla valsen 18 enligt uppfinningen. 10 15 20 _.........._..___- ___.. -.._ _.. _ f: 84ÛÛ256~7 Försöken visade att t.ex. ett tidningspappersark med en vikt före försöket av 0,85 g och med en ingående torrhalt före försöket av l8 % efter två fallförsök, som alltså simulerar två pressnyp av typen enligt uppfinningen, vid temperaturen 20 resp. ZOOOC hos sintermetallplattan och under en kontakttid av 2 x 1,7 ms, hade en vikt av 0,26 g och en torrhalt av 57 %. Arkets absoluta torrvikt, uppmätt efter fallförsöket, var 0,15 g.

Ett referensprov med ej-uppvärmd filt (37oC) i stället för sintermetallplattan gav till resultat att pappersarket, som före fallförsöket hade en vikt av 0,72 g och en torrhalt av 20 %, efter ett enda fallförsök, som simulerade en pressnyp- tid av 1,5 ms, hade en vikt av 0,44 g. Detta ger, utqåendc från den efter fallförsöket bestämda torrvikten av 0,15 g, en torrhalt efter fallförsöket av 34 %.

Försöket visar att redan vid värmning till relativt låga temperaturer (ca 200OC) höga torrhalter erhålles, jämfört med ej värmd filt, vilket bidrar till att styrka den i prak- tiken förväntade uppnåeliga effekten med förfarandet enligt uppfinningen.

Claims (11)

1. 0 15 20 25 30 35 8400256-7 Patentkrqv l. Förfarande för torkning av en fuktig fiberbana (6), i nynner- het en pappersbana, varvid banan efter en formeringsenhet upp- tas på en Vira (9) och sedan via en guskvals (10), en pick-up filt (ll) och en suganpressvals (8) frammatas till ett press- nyp (13), k ä n n e t e c k n a t av att fiberbanan i pressnypet (13) överföres till en torkcylinder (1), på vars mantelyta den ledes till en torkpress, där en till över IOOOC upphettad, permeabel pressanordning, omfattande en pressvals (2,l8), pressas mot den fuktiga fiberbanan (6), varvid vatten avlägsnas) fràxfiberbanan in i den permeabla pressanordningen, varifrån vattnet sedan avlägsnas medelst suglådor (5,l6,l9) inom press- anordningen, under det att den från vattnet befriade fiber- banan (6) efter pressanordningens pressnyp stannar kvar på torkcylindern (l,l') och därefter i torkad form avdras från torkcylindern medelst en i och för sig känd upptagningsanordning (14,1g4').

2. Förfarande enligt krav 1, k ä n.n e t e c k n a t av att pressanordningen utgöres av en filtloop, omfattande en press- vals (2), en pressfilt.(3) av värmebeständiga fibrer och suglådor (5) samt ytterligare valsar, varvid pressfilten före pressnypet med torkcylindern (l) upphettas till över lO0oC medelst i och för sig känd uppvärmningstekník och.sedan pressas mot den fuktiga fiberbanan (É), varvid fukten pressas in i pressfilten och efter pressnypet avlägsnas från denna medelst suglådorna (5).

3. Förfarande enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av att pressvalsen (2) är försedd med suglådor (16).

4. Förfarande enligt krav 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a t av att pressfilten (3) efter pressnypet befrias från eventuellt vidhängande fibermaterial medelst t.ex- vatten- eller luft- spolning eller medelst borstar.

5. Förfarande enligt krav 1, k ä n n 0 t e c k n n t av uti pressanordningen utgöres av en Liltloop såsom un1iqL krav 1, varvid dock utanpå pressfilten (3) i pressnypet mot torkcylindern (l) och alltså i direkt kontakt med fiberbanan 6 är anordnat ett permeabelt, värmetåligt band (7), som antingen ligger an mot pressfilten i totala filtloopen eller alternativt avviker šóša än 'FY l0 15 20 30 35 40 s4oo2s6~v från pressfilten efter pressnypet, varvid i båda fallen detta band, i stället för filtytan direkt, upphettas medelst en gaslåga, induktionsvärme eller överhettad ånga, varvid i press- nypet vatten, delvis i ångform, pressas igenom metallbandets perforering och in i pressfilten, varifrån det avlägsnas medelst suglådor (5).

6. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att pressanordningen utgöres av en permeabel metallvals (18) och torkcylindern (l') av en vals med elastisk mantelyta, lämpligen en gummiklädd vals, varvid pressvalsen (18) före pressnypet mot den fuktiga fiberbanan (6') på torkcylindern upphettas direkt medelst en gasbrännare (4'), induktions- värme eller överhettad ånga och varvid i pressnypet fiberhanans vatten, delvis i ångform, pressas in i valsmantelns perfore- ringar och avsuges på mantelytans insida medelst suglådor (19).

7. Förfarande enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t av att ytan hos valsen (l8) efter pressnypet befrias från eventuellt vidhäftande fibermaterial medelst vatten- eller luftspolning och/eller medelst schabrar eller borstar.

8. Förfarande enligt krav l, kpä n n e t e c k n a t av att (18) (l') såsom enligt krav 6, varvid dock utanpå pressanordningen omfattar en permeabel metallvals och torkcylinder mantelytan hos valsen (18) i pressnypet mot fiberbanan och alltså i direkt kontakt med denna är anordnat ett permeabelt, värmetåligt metallband (20), som antingen liqger an mot vals- ytan runt hela valsens omkrets eller alternativt avviker från valsytan efter pressnypet, varvid i båda fallen detta metallband, i stället för valsytan direkt, upphettas före pressnypet medelst en gasbrännare (4'), induktionsvärme eller överhettad ånga, varvid i pressnypet vatten, delvis i ångform, pressas igenom metallbandets perforering och in i valsytans håligheter, varifrån det avlägsnas medelst sug- lâdor (19) på valsmantelns insida.

9. Torkanläggning för tillämpning vid förfarandet enligt krav l, innefattande en torkcylinder (1) för upptagning av en fuktig fiberbana, t.ex. en pappersbana (6), som skall avvattnas, och en upphettningsbar, permeabel pressanordninq, avsedd att r, rr~ *"'*^-.»; Wu- ~°" ß _ 9 st.~ i. ~~_-»..., _ 1 ,_ ÉL _ ._ : url-fw. »___ _ ~ -...._,__ __ -J 10 15 20 25 8400256-7 j; pressas mot den fuktiga fiberbanan för upptagning av vatten från denna, k ä n n e t e c k n a d av att pressanordningen består av en filtloop, omfattande ett valspar, där den ena valsen (2) är en pressvals, och en över valsparet löpande pressfilt (3) av värmebeständiga fibrer samt en värmnings- anordning, lämpligen en gasbrännare (4), för upphettning av pressfiltens ytskikt medelst förbränningsgaser, en sug- låda (15) innanför pressfilten för sugning av förbränninge- gaser genom filten samt suglådor (5) innanför pressfilten efter pressnypet för avsugning av vatten, som vid press- filtens kontakt med den fuktiga fiberbanan (6) i pressnypet' har pressats in i filten.

10. l0. Torkanläggning för tillämpning vid förfarandet enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d av att den innefattar en pressanord- ning enligt krav 9 och dessutom omfattar ett i pressnypet mot fiberbanan, utanpå pressfilten (3) anordnat värmetåligt, upphettningsbart, permeabelt band (7), avsett att efter upp- hettning medelst t.ex. en gasbrännare (4) före pressnypet pressas med direkt kontakt mot den fuktiga fiberbanan (6), var- vid detta band antingen ligger an mot pressfilten genom hela filtloopen eller före och efter pressnypet avviker från press- filtens banföring.

ll. Torkanläggning enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d av att den innefattar medel, t.ex. en vatten- eller luftspolnings- anordning eller borstar, för att befria pressfilten från eventuellt vidhäftande fiberrester efter pressnypet.