SE440062B - Anordning for avledning av elektrisk potential, serskilt for flygplan - Google Patents

Description

Tanums-al f2 med jämförelsevis högt resistansvärde, av storleksordningen några tiotal megohm.

Vid en utföringsform innefattar avledningsanordningen två i förhållande till avledarens kropp tvärställda spetsar som ligger i linje med varandra.

Det har likaledes föreslagits att man skulle kunna använda en avledare med ett flertal "spetsar" som är längsträckta och som är hopklamrade med varandra och bildar ändarna på trådar som är isolerade i förhållande till varandra.

Vidare har en avledare föreslagits, vilken utgörs av en cylindrisk stång av ett material med en given resistivitet, varvid nämnda stång består av ett plastmaterial med ledande par- tiklar som medför en tillräcklig strömming av elektriska ladd- ningar för en anslutning mellan.stångens främre ändyta och dess sidoyta, varjämte det har föreslagits att ge den nämnda främre ytan konisk form för att öka spetsverkan.

Emellertid har ingen av de kända avledarna av elektrisk potential på ett tillfredsställande sätt uppfyllt de villkor som erfordras för en god funktion och som i verkligheten är mycket invecklade.

En avledare skall 1 själva verket inte endast minska det "brus" som alstras i radiomottagaren hos ett flygplan av de elek- triska urladdningarna, vilket endast på ett otillräckligt sätt uppnås av de talrika avledarna som används eller som har föreslagits, utan den skall även kunna förete en hög avledningseffektivitet och en låg funktionströskel för att förenkla utrustningen hos ett flygplan med avledare genom att man minskar antalet sådana, var- jämte avledarna skall kunna fungera på ett tillfredsställande sätt vid skilda förhållanden då det uppträder elektriska ladd- ningar på flygplanet i enlighet med dess flygförhållanden, atmos- färens sammansättning, etc. Vidare skall avledaren kunna uppvisa god motståndsförmåga mot slitning genom erosion för att man skall kunna undvika att den behöver bytas ut alltför ofta.

Den enligt föreliggande uppfinning angivna avledaren av elektrisk potential minskar dessa olägenheter, fyller ut dess luckor och uppfyller de önskade villkoren. i Avledaren enligt uppfinningen kännetecknas av att den för utströmning av laddningarna har en cirkulär kant som skjuter ut, 3 7804219-9 varvid den består av ett homogent resistivt material och begränsas genom skärningen mellan två rotationsytor, vilkas rotationsaxel utgörs av rotationsaxeln för den stång som uppbär kanten, varvid rotationsytorna sinsemellan bildar en liten vinkel, företrädesvis mindre än 900. I ett särskilt enkelt utförande utgörs de båda ytorna av koniska ytor.

De båda ytorna utgör delar av ett huvud som befinner sig på avstånd från flygplanet, och avledaren är utfdrmad på så sätt att det elektriska motståndet mellan flygplanskroppen och utström- ningskanten har det erforderliga resistansvärdet, som utgör nâgra tiotals megohm.

Utströmningshuvudet är uppburet vid den ena änden av en stång, vars andra ände är fastsatt vid flygplanet.

Den utvidgning som huvudet utgör i förhållande till stången är gynnsam för effektiviteten av spetsverkan.

Enligt en utföringsform är det utvidgade huvudet förbundet med stången så att det kan borttagas, varigenom det lättare kan bytas ut.

Huvudet kan utgöras av ett enda block och är därvid försett med koniska ytor som avgränsar utströmningskanten.

Enligt en modifikation utgörs kanten av ett stycke som är hopmonterat med resten av huvudet.

Den konfiguration av avledaren som utgörs av en stång som slutar med ett utvidgat huvud är likaledes gynnsam då det gäller att anordna delar, vilkas konfiguration utgör följden då man tar hän- syntfll aerodynamiska förhållanden och särskilt har utformats för att ge kanten optimala förhållanden i fråga om utströmning genom att alstra zoner med undertryck som medger en minskning av funk- tionströskeln.

Uppfinningen kommer att beskrivas i detalj i det följande under hänvisning till bifogade ritningar som visar ett exempel och 1 vilka fig. 1 är en schematisk vy av en del av ett flygplan som är försett med en avledare, fig. 2 är en vy av en hopmonterad avledare, fig. 3 är en axiell sektionsvy av en avledare i närheten av dennas utströmningsdel, fig. 4 är en vy som påminner om fig. j och som visar en modifikation, fig. 5 är en vy som påminner om fig. 5 och 4 beh som visar en annan utföringsform, och fig. 6 är en vy som påminner om fig. 5 och som visar ännu en modifikation. 78Ûl+219~9 4 Avledaren innefattar en stång ll (fig. l och 2), vars ena ände är ansluten till flygplanskroppen A via en fastsättnings- anordning 9, som säkerställer att en elektrisk förbindelse er- hålles mellan nämnda stång och flygplanet.

Stången består av ett material som är homogent och som från sin ena ände till den andra har en elektrisk resistans av storleksordningen 20 till 50 megohm.

Vid en modifikation utgörs stången av isolermaterial, nylon eller glasfibrer, och den är täckt av ett svagt ledande färglager, exempelvis ett harts med en fyllning av ledande par- tiklar, för att den elektriska resistansen skall erhålla det erforderliga värdet. stången 11 är täckt med ett skyddande skikt 12 (rig. 3), som lämnar en ände 13 med mindre diameter fri, varvid nämnda ände 15 har en gänga 14. Denna gänga tjänar till montering av den med en invändig gänga 16 försedda rörformiga änden 15 hos ett utströmningshuvud 17 av ett homogent, resistivt material, vilket i princip har samma resistivitet som materialet i stången ll.

Huvudet är vid den i fig. 3 visade utföringsformen utformat såsom ett enda block som begränsas av en första yta 18 i form av en stympad kon och som har samma geometriska axel 35 som stången ll, varvid nämda yta ansluter sig till änddelens 15 yttre yta 19 via ett avrundat avsnitt 21. Den stympade konytan 18 ansluter sig till en andra stympad konyta 22, som har samma axel men motsatt konicitet, via en spetsig kant 23, vars krökningsradie är av storleksordningen 0,05mm. Den stympade konytan 22 ansluter sig till en plan främre ändyta 24. Mellan den stympade konytan 18 och stången ll finns en hatt 25 av isolermaterial, och denna hatt spelar en aerodynamisk roll. En andra hatt 26 hindrar urladdningar från att ske från andra zoner än från kanten 23 och skyddar denna mot stötar. Hatten 26 täcker konytans 22 främre ändyta 24 och en del av den konisk' ändytan 22; Vid en i fig. 4 visad modifikation utgör utströmningskanten 31 en del av en ringformig del 32, som företrädesvis utgörs av ferrit och som är begränsad av två stympade konytor 33 och 54, vilka är analoga med ytorna 18 och 22 vid den föregående utförings~ formen och vilka är koaxiella med den geometriska axeln 35, som är 7804219-'9 gemensam för stången ll och huvudet, varjämte de båda stympade konytorna 55 och 54 är symmetriska i förhållande till ett mitt- plan 56 som är beläget vinkelrätt mot axeln 55.

Delen 52 vilar med en cylindrisk yta 57 på en anslutande cylindrisk yta 58 hos en kärna 39, som innefattar en skiva 41 som bildar den främre delen på huvudet 42 och som vidare har en stympad konyta 45 som ansluter sig till ytan 54. Delens 52 andra stympade konyta, nämligen 55, står 1 kontakt med en anslutande stympad konyta 44 på huvudets 42 kropp 45, som utgör en förlängning av den rörformiga delen 46.

I denna utformning är det endast delen 32 som har givits en hårdhet som säkerställer god motståndsförmàga mot erosion, och härigenom medges ekonomisk framställning av anordningen.

Hopmonteringen sker medelst ett lim som är elektriskt le- dande.

Enligt ett annat utföringsexempel erhålles konfigurationen genom övergjutning, och ringen 52 är delvis beklädd med ett nära- bart harts som har en fyllning av ledande partiklar, exempelvis grafit.

Fig. 5 visar ett utförande där stången 51 vid sin bort från flygplanet belägna ände har en med en gänga 53 försedd del 52 med mindre diameter, medan stångens andra ände är förbunden med fly5~ planet medelst en fastsättningsanordning. Huvudet 54 har i stort sett formen av en ringformig spetsbàge, och dess yttre yta 55 ansluter sig till stångens 51 cylindriska yta 56 medelst en yta som är konvex åt motsatt håll mot ytan 55. Den andra änden nos den yttre ytan 55 ansluter sig till en cylindrisk yta 57, vars axel 58 sammanfaller med stångens geometriska axel, som utgör an~ ordningens rotationsaxel. Utströmningskanten 61 utgörs av skär- ningen mellan den cylindriska ytan 57 och en stympad konyta 62 med 58 som axel, under det att resten av huvudets 54 inneryta bildas på så sätt att den har en approximativtedlipsoidisk form såsom är visat vid 65.

En skyddande beläggning 64 täcker stången 51 och den yttre ytan 55 ända till den sistnämndasanslutning till den cylindriska ytan 57 vid 65.

I den i fig. 6 visade modifikationen utgörs utströmnings- kanten 71 av en ring 72 med en yttre cylindrisk yta 73 och en

Claims (9)

,I. 'femma-s 6 n .v -.. inneryta i form av en stympad konyta 74. Ytan 73 är ansluten till en yta 75 på en avsats 76 på huvudets 78 kropp 77, och en annan yta 79 ansluter sig till ringens 72 bas öl. Ringen 72 är förenad under bildande av ett enda stycke med kroppen 77 medelst ett lim som leder elektricitet. Utströmingszonens cirkulära konfiguration medför att man erhåller ett stort antal urladdningsspetsar. Avledaren enligt uppfinningen träder i verksamhet för ett jämförelsevis svagt elektriskt fält. Den har god verkningsgrad i fråga om urladdning. Minskningar av radiostörningar genom dess inverkan uppgår till storleksordningen 70-80 dB. Vidare försämras dess elektriska och mekaniska egenskaper endast mycket långsamt. Formen på avledarens utströmningsände alstrar under flygningen en undertryckszon som är gynnsam för sänkning av funktionströskeln. Avledarens skyddande beklädnad kan åstadkommas medelst ett plast- material som isolerar väl och som har stor motstândsförmåga mot avnötning. Avledaren kan vidare omfatta en eller flera metalldelar, som bildar en föredragen bana för en blixturladdningsljusbâgc, utan att avledarens funktionsegenskaper därigenom ändras. Genom sin konfiguration bildar utströmningskanten en vinkel- rät avkoppling, och utströmningen sker i ett plan som är vinkelrätt mot axeln för den kropp som ansluter stången till flygplanet. Patentkrav

1. l. Avledare för elektrisk potential, särskilt för flygplan, vilken avledare innefattar en kropp som utgörs av en stång (ll, 51) med stor elektrisk resistivitet, varvid stångens ände som är motsatt den till flygplanet anslutna änden utgör utströmningsdel, k ä-n n e t e c k n a d därav, att nämnda utströmningsdel (17, 32, 54, 72) innefattar en utskjutwde cirkulär kant (25, 31, 61, 73.) bestående av ettresistivt homogentmaterial och bildad såsom resul- tat av skärningen av två rotationsytor (18, 22; 33, jä; 57, 62; 73, 74) med en rotationsaxel (55, 58) som är densamma som stången: geometriska axel, varvid skärningsvinkeln mellan ytorna i närheten av kanten är avsevärt mindre än 900 och kantens krökningsradie är av storleksordningen 0,05mm. 7 7 7ao4219-9

2. Avledare enligt krav l, k ä n"n e t e"é K n'a d därav, att de båda ytorna utgörs av koniska ytor (18, 22; 33, 34) som är s,m- metriska i förhållande till ett plan som är vinkelrätt mot rota- tionsaxeln.

3. Avledare enligt krav 1, k ä n n e t e o k n a d därav, att utströmningskanten (61, 71) är bildad genom skärningen mellan en oylindrisk yta (57, 73) och en konisk yta (62, 74).

4. Avledare enligt krav l, k ä n n e t e o k n a d därav, att de båda rotationsytorna är bildade av ett huvud (17, 42, 54, 78) som är anslutet till kroppen och som bildar en utvidgning i för- hållande till denna.

5. Avledare enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda huvud är anbragt på sådant sätt att det är borttagbart frin kroppen.

6. Avledare enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d därav. att rotationsytorna är anordnade på en ring (52, Qt) av annat material än materialet som bildar huvudets kropp.

7. Avledare enligt krav 6, k ä n n e t e o k n a d därav, att huvudets kropp består av flera delar (41, 45) för att ringen (32) skall kunna hysas i en avsats 1 huvudet. 1

8. Avledare enligt något av kraven l-7, k ä n n e t e c L n a d därav, att den innefattar en del (25) som består av ett isolerma- terial och som delvis täcker huvudets bakre del.

9. Avledare enligt något av kraven l-8, k ä n n e t e c k n a d därav, att en hatt (25) med aerodynamisk form och bestående av isolermaterial delvis omger det utvidgade huvudet och den ände på nämnda kropp som ligger motsatt den ände som är fastsatt vid flyé- planet. lO. Avledare enligt något av kraven l-9, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda kropp utgörs av ett ledande material som står i elektrisk förbindelse med huvudets material. ll. Avledare enligt något av kraven 1-10, k ä n n e t o c k n a d därav, att nämnda kropp består av isolermaterial och att den elek~ triska förbindelsen mellan huvudet och flygplanet erhålls genom en beklädnad på kroppen.