SE439935B - Ett icke-vevt material och forfarande for dess framstellning - Google Patents

Description

15 40 7806776-6 skrifterna 2 862 251, 3 081 500 och 3 D81 515. De i dessa patent- skrifter beskrivna materialen innehåller luckor eller hal eller andra områden med låg fiberdensitet som definieras genom samman- bundna buntar av fiberelement vari fibersegmenten inuti bunten är tätt bundna och parallella och uppvisar en garnliknande konfigura- tion.

En annan typ av icke-vävt material innehållande öppningar beskrives i den amerikanska patentskriften 3 033 721. Det däri beskrivna materialet innefattar utstickande huvudsakliga fiber- buntar som sticker ut ur materialets plan och är sammanbundna genom plana bandliknande grupper av på linje ordnade fiberpartier som definierar områden med låg fiberdensitet däremellan. Sådana material betecknas i allmänhet icke-vävda material med "rosen- -knopps"-strukturer.

En annan typ av med öppningar försedda icke-vävda material beskrives i den amerikanska patentskriften 3 485 706. Det däri beskrivna materialet innefattar höggradígt ínsnodda fiberområden.

Fibrerna är så höggradigt ínsnodda i "rosen-knopps"-typ-konfigura- tioner eller likartade konfíguratíoner att materialet är starkt utan att bindemedelstillsatser fordras.

Ytterligare materialtyper beskrives i de amerikanska patent- skrifterna 3 682 756 och 3 681 183 som beskriver olika kombina- tioner av mönster av garnliknande buntar och utstickande huvud- sakliga packar eller mönster av "rosen-knopps"-typ i olika kombina- tioner för åstadkommande av unikt mönstrade icke-vävda material.

Nästan alla av dessa omordnade icke-vävda material framställes genom att en fiberbana eller ett skikt av fibrer uppbäros på ett permeabelt underlagsmembran och att uppsättningar av motstâende vätskekrafter anbringas på skiktet under det att detta uppbäres på nämnda sätt. Vätskan varmed krafterna anbringas passerar genom skíktet över underlaget och genom underlaget så att olika grupper av fíbrösa element sammanpackas och dessa element anordnas närmare varandra och väsentligen parallella så att buntar av fibersegment bildas. För framställning av "rosen-knopps"-material uppbäres materialet på ett perforerat underlag och vätska anbringas åter över skíktet under det att detta uppbäres. En vakuum- eller suganordníng placeras bakom den perforerade anordníngen så att vätskan drages genom skiktet och ut genom perforeríngarna.

Enligt uppfinningen avses ett nytt icke-vävt material som innefattar ett skikt av sammanblandade fibrer varvid fibrerna är l0 l5 40 7806776-6 anordnade så att ett flertal mönster definieras. Det första mönstret är ett sadant som uppvisar diskonlinuerliga omraden.

Vart och ett av dessa områden uppvisar åtminstone en hurudsallig packe av fibersegment som sticker ut ur materialets plan. De: huvudsakliga packen innefattar fibersegment som är ínsnodda :ch uppvisar en virrvarr-struktur. De dískontínuerliga omradena inne- fattar också en garnlíknande bunt. Den garnliknande bunten iïne- fattar fibersegment vari segmenten är tätt förenade och i alïzän- het parallella med buntens longitudinella axel. Bunten och ist huvudsakliga packade området är bundna till varandra genom pïana bandliknande grupperav[fl.lhÜe ormude fibrer som utströcker sig utåt från den huvudsakliga packen till fiberbunten. Det dis- kontinuerliga mönstret sammanbindes genom materialet genom ett kontinuerligt mönster av höggradigt insnodda fíberpartier. fibrerna i detta kontinuerliga mönster är höggradigt insnodda i materialets longitudinella riktning,i materialets tvärgående riktning och genom materialets tjocklek för åstadkommande av ett starkt material med tilltalande estetiskt utseende.

Föreliggande nya material uppvisar ett väsentligen likfnrmigt mönster av områden och uppvisar utmärkta hállfasthetskarakterístika och kan till och med användas utan något ytterligare bindemeiel.

Om ett ytterligare bindemedel fordras behöver detta endast användas i mindre mängder för ästadkommande av produkter som är mycket mjuka och uppvisar god absorptionskapacitet. Det icke-värda materialet enligt uppfinningen uppvisar också oväntat ett djupt eller tredimensionellt utseende som gör att det ser ut som det vore ett flerskiktsmaterial. Enligt en föredragen utEöringsf:rm uppvisar materialet något som förefaller vara koner som utsträcker sig genom materialets tjocklek varvid konens bredare diameter bildas av mycket täta områden på en yta av materialet och scf utsträcker sig till en tappliknande utbuktning pa materialets andra yta. Denna oväntade tredimensionella eller Flerplans- konfiguration ger materialet "íhophållning" och utmärkta mjulhets- egenskaper.

Vid tillverkning av föreliggande nya icke~vävda material utsattes ett utgångsskíkt av fibröst material vari de indiviiuella fihrösa elementen kan förskjutas under inverkan av anhruuynh fluidumkrafter, för fluidumförskjutningskrafter, företradesv;s från vätska, under det att skiktet uppbärcs på ett permeahel: underlag. Underlaget uppvisar en i förväg bestämd topografi. 10 15 20 (x) UI 40 7806776-6 Fluíets flyter över ytan och genom underlaget. Fluidet styrs mot det fibrösa skiktet under det att det befinner sig på underlaget genom en anordning som uppvisar öppningar. Det fibrösa skiktet är placerat på underlaget och den med öppningar försedda anord- ningen är placerad ovanpå det fibrösa skiktet och ett fluidum styrs genom den med öppningar försedda anordningen för att verka på det fibrösa skiktet och styrs därefter ut genom det permeabla underlaget. Den med öppningar försedda anordningen avlägsnas och underlaget med det fíbrösa materialet därpå placeras under en med öppningar försedd anordning en andra gång. Det kan i själva verket utgöras av samma med öppningar försedda anordning som första gången men den andra gången användes en annan täckning mellan områden av fibröst skikt och underlaget och öppningarna.

Det fibrösa skiktet behandlas åter med fluidum som passerar genom den med öppningar försedda anordningen genom det fíbrösa skiktet och ut genom det permeabla underlaget. Strömmen av fluidum innebär att motverkande kraftkomponenter verkar under de slutna områdena i den med öppningar försedda anordningen för omordning av fibrer till garnliknande buntar. Flödet av fluidum medför också att andra komponenter verkar på det fibrösa skiktet så att fíberpartier packas i grupper av tapplíknande packar i enlighet med mönstret av permeabla områden i underlagsorganet. Strömmen av fluidum medför ändock att andra kraftkomponenter verkar pa det fíbrösa skiktet så att ett kontinuerligt sammanhängande mönster av höggradigt insnodda sammanflätade fibrer bildas i materialets longitudinella och tvärgående riktningar såväl som genom tjock- leken av materialet.

Det grundläggande förfarandet och apparaten för framställ- ning av materialet enligt uppfinningen beskrives i den amerikanska patentskriften 2 862 251 vartill härmed hänvisas. Speciella kännetecken för förfarandet och apparaten som användes för fram- ställning av materialen enligt föreliggande uppfinning beskrives ingående i denna patentskríft.

Utgângsmaterialen som användes i samband med förfarandet och apparaten för framställning av materialen enligt föreliggande uppfinning kan utgöras av vilka som helst fibrösa materíalbanor av standardtyp, såsom orienterade kardbanor, isomaterialhanor, luftlagda banor eller banor bildade genom vätskeavsättning.

Banorna kan utformas såsom ett enda skikt eller kan erhållas genom laminering av ett flertal av banorna. Fibrerna i banan kan IQ Ul 40 '7806776-6 vara anordnade slumpvis eller kan vara mer eller mindre orienterade såsom i kardmaterialbanan. De individuella fibrerna kan vara relativt raka eller något böjda. Fibrerna skär varandra vid olika vinklar sådana att intilliggande fibrer endast kommer i kontakt i de punkter där de korsas. Fibrerna kan förflyttas under krafter anbringade genom fluidum, såsom vatten, luft, etc.

För âstadkommande av material uppvisande karakteristiskt grepp och fall såsom ett textilmaterial användes sasom utgangs- material i förfarandet och apparaten enligt uppfinningen naturliga fibrer, såsom bomull, lin, etc; mineralfibrer, sasom glas; artificiella fibrer, såsom viskos-rayon, cellullosaacetat, etc; eller syntetfibrer, såsom polyamider, polyestrar, akrylfibrer, polyolefiner, etc., för sig eller i kombination med varandra.

Fibrerna som användes är sådana som vanligen användes såsom textilfibrer, dvs. som i allmänhet uppvisar en längd av cirka 6 mm till cirka 5-6,3 cm. Enligt uppfinningen kan godtagbara produkter framställas av utgångsmaterialbanor som väger 6,5- l62,5 g/mg eller mer.

Den öppningsinnehâllande formningsanordningen som användes för framställning av materialen enligt uppfinningen uppvisar öppningar anordnade longitudinellt eller i tvärgâende riktning med landomraden mellan öppningarna. Formningsöppningarna kan upp- visa viflæn som helst önskvärd utformning, såsom rund, kvadratisk, rombisk, avlâng eller godtycklig form och kan vara anordnade i vilket som helst önskvärt mönster över ytan av formningsanord~ ningen.

Landomrádena i den öppningsbildande formningsanordningen som ligger mellan och förbinder formningsöppningarna kan vara smala eller breda i jämförelse med formningsöppningarna beroende pa vad som är önskvärt.

När tva öppningsformningsanordningar användes enligt upp- finningen kan öppningsformningsanordningarna antingen vara lika eller olika med avseende på storlek, form, mönster eller nagon kombination därav av öppningarna.

Underlaget utgöres av en med små hål försedd anordning och utgöres vanligen av ett vävt trâdnät uppvisande upphöjningar och fördjupningar där trådarna korsar varandra. lradarna eller fibrerna är ganska löst vävda så att öppningar eller purer i underlaget astadkommes och beroende på egenskaperna av fibrerna eller trådarna som användes kan konfigurationen där en träd korsar 10 40 e 7806776-6 en annan tråd variera både ned avseende på djup och lutning.

Omordníngsfluídet som användes enligt uppfinningen utgöres företrädesvis av vatten eller någon likartad râtsla eller kan ut- göras av något annat fluidun, exempelvis gas, sšs:n beskrives i den amerikanska patentskriften Z 862 251. _ Uppfinningen beskrives närmare med hänvísníïg till de bi- fogade ritningarna varpå fig. l visar ett mikrofotografí av ett material enligt uppfinningen vid en ursprunglig íïrstoring av fifl. 2 visar ett míkrnfgtografi av ett annat material 16 gånger; enligt uppfinningen vid en ursprunglig förstori g av 4 gånger; n fig. 3 visar schematiskt i höjdled en typ av apparat för genom- förande av förfarandet för framställning av materialen enligt u finnin en; fi . 4 visar en ers ektivv ar ett narti av under- PP å P P Y _ laget som kan användas i apparaten som visas i fig. 3; fig. S visar en tvärsnittsvy tagen längs linjen 5-5 i fig. 4; och fig. 6 visar en tvärsnittsry tagen längs linjen 6-5 i fíg. 4 och S.

I mikrofotografiet i íig. l visas ett icke-titt material 10 enligt uppfinningen. Materialet innefattar ett regelbundet eller i förväg bestämt mönster av områden i dískeztínuerliga partier av materialet. Varje omrâde ll är cirkulär: och uppvisar atminstone en tapplíknande packe av fibersegment 'I. Do tapp- líknande packarna sticker ut ur materialets plan. Éiberscgmonten i de tappliknandc packarna är insnodda och uppvisar en virrvarr- struktur. De tapplíknande packarna är bundna till en garnliknande bunt 13. Den garnliknande bunten innefattar fíberssgment som är väsentligen parallella och närbelägna. Packnrna csñ buntarnn sammanbindes genom grupper av på linje ordnade fíïrer 14 som ut- sträcker sig från de tappliknande packarnu till de garnllknande buntarna. I fig. 1 avgränsas de cirkulära omradena och samman- bindes genom materialet genom höggradigt ínsnodia šibrösa om- råden 15. De höggradigt insnodda och inflätade fírrosa omrndenn utsträcker sig i alla riktningar av materialet inklusive materialet: tjocklek. I material 20 Eotomikrografie: i fig. 2 visas ett azaat icke-värt enligt uppfinningen. Enligt denna utfäringsíorm är områdena Zl innehållande de tapplíknande packarna 22 av fibrer väsentligen kvadratíska till konfigurationen. De kr dratiska am- râdena innehåller tappliknande packar 22 av insnciia oordnade fiberarrangemang och garnliknande fiberbuntar ZS ned fíbersegment anordnade tätt intill varandra och väsentligen parallellt. De f? Û 7806776-6 tappliknande packarna ZZ och fiberhuntnrna 23 är sammnnhnndna genom grupper av bandliknande fibersegment 24. De kvadratiska områdena avgränsas och sammanbindes genom materialet genom hög~ gradigt insnodda, sammanflätade fibersegment 25. Vnrvid fibrerna är sammanflätade i alla riktningar inklusive materialets tjocL~ lek.

Av såväl fig. 1 som 2 framgår att delar av fibrerna ut- sträcker sig in i de diskontinuerliga områdena och i mwnga fall genom de diskontinuerliga områdena.

I fig. 3 på ritningen visas en form av apparat för genom- förande av förfaranden för framställning av produkter i enlighet med uppfinningen. Närmare detaljer angående denna apparat förutom de nya kännetecknen enligt uppfinningen, inklusive förfaranden för montering, rotation, etc., beskrives ingående i den amerikanska patentskríften 2 S62 351 vartill härmed hänvisas. Med hänsyn till denna patentskrift beskrives apparaten i fig. 3 allmänt eftersom de väsentliga beståndsdelarna är desamma som i nämnda pntentskrift och de nya beståndsdelarna i denna apparat, dvs. avlägsnandet och äterinsättningen av underlags- eller bärarorganet beskrives närmare i det följande.

Apparaten innefattar en roterbar perforernd trnmma 30 som lämpligen är monterad pa flänsstyrhjul 31 ooh 32. lrummnn upp~ visar öppningar 33 likformigt fördelade över hela dess yta. Styr- hjulen är monterade så att de kan roteras pa axlar Bl och 35.

Inuti trumman finns en samlíngsledning 36 stntionirt monterad längs trummans hela bredd vartill ett fluidum matas genom led~ ning 37. Pa ena sidan av samlingsledningen finns en serie av munstycken 38 för styrning av fluidum mot inneryt:n av trumman. l den visade utföringsformen finns en andra samlingsledning Son för styrning av fluidet mot insidan av trumman i ett annat parti längs trummans innerperimeter. Ett underlags- eller bärarorgan 40 är anordnat så att det förflyttas med trumman 50 såsom he- skrivos i det följande. (Uttrycket underlagsorgan och härnrorunn användes omväxlande i hela denna beskrivning).

Bärarorganet som visas i utföringsformernn som visas i Pig. 4, 5 och 6 är försett med smà häl. Bärarorganet 40 är framställt av en vävd nätbana, företrädesvis av metall eller kan utgöras av metall i enn riktningen och textiltrád i den andra riktningen eller av andra vävda nütbanor. Nätet uppvisar trådar 51 som löper vertikalt i fíg. 4 och är raka under det att tradar 52,som 10 J! UI 40 1806776-6 är vävda omväxlande över och under trådarna ;_.| ëper horisontellt, 1. Utbuktningar 53 finns i hela det med små häl försedda nätet UI (I: asom det yttersta partiet av varje "knä" på en given sträng 52 av nätet som bildas när strängen är vävd över och under strängarna Sl som är anordnade vinkelrätt mot denna.

När en given sträng 52 sluttar nedåt och passerar under en sträng 51 vinkelrätt däremot korsar den tvâ andra strängar 52 anordnade på vardera sidan därav när dessa strängar sluttar uppåt och passerar över samma vinkelräta sträng som den givna strängen Rainer att passera under. Varje serie av sådana "korsningspunktor" i bildar ett tråg, såsom tråg 55 bildad genom korsningspunkterna UI i fig. 4 och 5 som ligger mellan intilliggande utbuktningar 55.

Den effektiva formen av träg 55 som bäst syns i fig. 5 (som visar ett tvärsnitt av bestandsdelen 40 varav en planvy visas i fig. 4) U I 4- utgöres väsentligen av en omvänd triangel.

En serie av något djupare träg S6 bildas mellan intill- liggande utbuktníngar 53 men utsträcker sig vinkelrätt mot tragen SS. Såsom bäst framgår av fig. 6 bildas botten i varje tråg So av partier av raka strängar 51 med successiva utbuktningar 53 på variera sidan av trâget som bildar toppen av tràgen. Såsom fram- går av fig. 6 kan trâgets 56 effektiva form karakteriseras såsom en grund U-form.

Såsom framgår av fig. 4 alternerar flera trag 55 och ett flertal utbuktningar 53 i en riktning tvärs över ytan av under- lagsorganet. I fig. 4 visas också att ett flertal trag 56 och ett flertal utbuktningar 53 alternerar i en riktning vinkelrätt :ot trâgen 55. Följaktligen alternerar ett flertal trâg och ett flertal utbuktningar i både de longitudinella och tvårgacnde rikt- ningarna av underlagsorganet 40.

Underlagsorganet 40 passerar runt trumman och separeras från trumman vid en styrvals 41 som roterar på en axel 43. Under- lagsorganet passerar nedåt runt styrvalsen 43 som roterar på en axel 44 och därefter bakåt över en vertikalt justerbar töjnings- och transportstyrvals 45 som roterar på en axel 46 och därefter runt styrvalscn 47 på on axel 48. Organet föras uppåt och runt stïrvalscn 49 som roterar på en axel 50 och ütorförvs runt trunmans pcriferí.

Trumman och bärarbandet tillhandahåller en omlagringszon däremellan genom vilken ett fiberutgångsmaterial kan Flyttas och omordnas under inverkan av anbringade fluidumkrafter till ett icke- 10 15 25 40 7806776-6 -vävt material uppvisande ett flertal mönster genom ytan dirar.

Bärarorganets spänning regleras och justeras genom töjníngs- och transportstyrvalsen. Styrvalsarna är anordnade i stöd som kan glida och som kan justeras för att underlätta upprätthallaniet av lämplig töjning av stödorganet. Erforderlíg töjning beror på vikten av den fibrösa banan som behandlas och graden av om' ning och mönstring som är önskvärd i slutprodukten.

Den med små hål försedda trumman 30 roterar i den riktning som pilarna visar och bärarorganet 40 rör sig i samma riktning och med samma periferíhastighet som trumman och inuti de indíkeraie styrkanalerna så att både en longitudinell och lateral förflytt- ningsrörelse av underlagsorganetnenzmfl öpmüngar försedda fer nings- anordningen och det fibrösa skíktet undvikes med avseende pe :ar- andra. Det fibrösa materialet 60 som skall omordnas matas mellan trumman och bärarorganet vid punkt A, passerar genom den första fiberomordningszonen vari fluídumomordningskrafter anbringas därpå. Underlagsorganet med det fíbrösa materialet avtuges iär- efter från trumman vid punkt B och âterföres på trummnn vii punkt C så att det där finns ett nytt förhållande mellan öçp- ningarna i trumman, det fibrösa materialet och underlagsorgznet och föres genom en andra omordningszon för en andra onordnizg.

I sin nya form avtages materialet från läget mellan bärarorganet och den med öppningar försedda trumman vid punkt D. När det fibrösa materialet passerar genom fíheromordningszoncrnn st res en vätska, såsom vatten, mot innerytan av den roterande me: opp- ningnr försedda trumman genom munstyckena monterade inuti trumman.

Vätskan passerar genom trumöppningar och genom den fíhrüsa äanan och följaktligen genom underlagsorganet varigenom omordningen av fibrerna på banan âstadkommes. I den första omordningszonen passerar vätskan igenom på ett första sätt och i ett Första för- hållande av öppningar, fibrer och underlagsorgan och i den indre omordníngszonen har förhållandet av öppningarna, fibrerna c:h underlagsorganet ändrats så att en andra typ av omordning erhulles.

Vakuum-ástadkommande dosor 64 och 65 är anordnade mot ytterytan av underlagsorganet. Vakuumdosorna uppvisar en spalt- försedd yta anordnad tätt intill ytterytan av bandet och rari- genom sugningsverkan på banan åstadkommas. En sålunda anhringad sugning underlättar omordnandet av fibrerna när matcríalbanin passerar igenom omordningszonerna. Dessutom har den till uppgift att avvattna banan och att förhindra överflödandc under fiber- 10 15 I.) UI 40 7806776-6 10 omordningen.

Riktningarna strömmarna av omordningsEluidum,som strömmar ut genom öppningarna i trumman 3Q,intar när de rör sig in i och genom den fibrösa banan bestämmer de krafttyper som anbringas pa fibrerna och i sin tur graden av fiberomordning. Eftersom de rikt- ningar strömmarna av omlagríngsfluidum tar efter det att de passerar genom öppningarna 33 bestämmes av det med små hal för- sedda underlagsorganet är det följaktligen en kombination av mönstren i trumman och underlagsorganet som åtminstone delvis bestämmer mönstren av hål och andra områden med låg fiber- densitet i det erhållna materialet.

Den omordnade banan eller materialet enligt uppfinningen kan behandlas med ett adhesivt färgämne eller något annat tryck- eller beläggningsmaterial på konventionellt sätt. För att den omordnade banan skall förstärkas kan exempelvis vilket som helst lämpligt adhesivt bindande material eller bindemedel inneslutas i ett vattenhaltigt eller icke-vattenhaltigt medium som användes såsom omordningsfluidet. Eller också kan ett adhesivt bindemedel om så är önskvärt tryckas på den omordnade banan för att önsk- värd materialhållfasthet skall uppnås. Om så är önskvärt kan termoplastiska bindemedel anbringas på den fibrösa banan i pulverform före, under eller efter omlagringon och därefter smältas så att fibrerna bindes.

Den optimala bindemedelshalten för ett givet material enligt uppfinningen beror på ett antal faktorer inklusive binde- nedelsmaterialtypen, storleken och formen av bindemedlen och enordningcn därav i materialet, arten och längden av fibrerna, total fibervikt och liknande. På grund av hållfasthetcn av fibrerna som användes eller densiteten av de sammanflätade om- rådena som är sammanbundna till de diskontinuerlíga partierna behöver i vissa fall inget alls bindemedel användas för att ett användbart material skall erhållas.

Också trämassefibrer kan inneslutas tillsammans med textilfibrerna och omordnas tillsammans med textílfibrerna.

Fastän en enhet uppvisande en enda trumma och ett enda transportband eller underlagsorgan har beskrivits ovan vari bandet avtages från trumman och därefter återförcs på trummnn kan tvâ trummor och band i serie eller flera användas för upp- náende av samma syfte. Enligt uppfinningen kan också tvâ trummor och ett band användas varvid bandet löper omkring en väsentlig 10 15 LJ Un 40 '78Û6776~6 11 del av periferin av den ena trumman, avtages därifran och där- efter löper omkring en väsentlig del av periferin av en andra trumma. Beroende pà antalet gånger som bandet och banan avtages från den med öppningar försedda anordningen och aterföres därpa och naturligtvis beroende på graden av tryck som användes i mun- styckena bestämmesrht färdiga materialets slutliga hallfasthet.

Fluidet kan anbringas på materialet vid ett tryck av från cirka 0,ZMPa upp till 1,4 ~1,7 MPa eller till och med högre fastän högre tryck ej fordras.

Följande exempel belyser uppfinningen närmare. 1 Exempel I en apparat, såsom den som visas i fig. 3, inmatas en bana av löst förenade fibrer, exempelvis sådana som kan erhallas genom en luftläggningsapparat, mellan en med öppningar försedd form- níngstrumma och underlagsorganet. Banans vikt är cirka Sfig/ml och dess fiberorienteringsförhållande är ungefär 1:1. Banan är framställd av viskos-rayonfibrer med en längd av cirka 3,8cm och 1,5 deníer.

Den med öppningar försedda formningsanordningen uppvisar cirka 120 väsentligen runda hål per 0,5 cmz, var och en med en diameter av cirka 1,7 mm. Hälen är anordnade í ett zickzuck- mönster över formningsanordningen. Varje öppning ar anordnad pa ett avstånd av cirka Z mm mellan centra pa omedelbart intill- liggande öppningar på trumman både runt trummans periferi och tvärs trumman. Underlagsorganet utgöres av ett vävt polyesternät av cirka 23 mesh X 23 mesh eller uppvisande väsentligen 525 öppningar per 6,5 cmz.

Banan placeras pà underlagsorganet och vatten sprutas fran munstycken genom öppningarna i den med öppningar försedda trummdn och därefter genom den fibrösa banan och underlagsorganet in i den vakuum-âstadkommande dosan. Den med öppningar försedda form- ningsanordningen, banan och underlagsorganet uppvisar en linjär hastighet av cirka 9 m/min.

Ungefär 685 l/min varmvatten vid 4OOC och ett tryck av cirka lgl MPa sprutas mot trumman. Underlagsorganet med den omordnnde banan därpå avtages från trumman och återföres på trumman såsom visas på ritningen. Vatten sprutas äter från mun- stycken genom öppningar í den med öppningar försedda trumman och genom den fíbrösa banan och ut ur underlagsorganet in i den vakuum- âstadkommande dosan. Ungefär 685 1/min vatten vid ett tryck av 10 15 _22,3 N 7806776-6 cirka 1,4 MPa användes i den andra behandlingen.

Munstyckena som användes i bägge behandlingarna innefattar fyra rader på ett centrumavstånd av 2,5 cm. Fjorton munstycken per rad användes med munstyckena anordnat i zickzack i varje rad.

Varje munstycke uppvisar en diameter av 2 mm.

Vid indikerade betingelser erhålles god fíhcromordning och sammanflätning och ett icke-vävt material sasom det som visas i I fotomikrografiet i fig. 1 erhålles.

Det erhållna materialet testas med avseende på draghall- fasthet såväl i maskinríktningen som i tvärriktningen för det slutliga materialet. Draghållfastheten i maskïnriktníngen är och draghållfastheten i den tvärgüende riktningen är 13,9 N- Materialet kan användas såsom putsduk eller såsom täckskíkt för en absorberande produkt eller för likartade slut- användningsområden. Materialet är mycket mjukt och absorberande.

I det föregående har lämpliga utföringsformer av uppfin- ningen beskrivits. Det är dock uppenbart för fackmannen att modifikationer och variationer av uppfinningen är möjliga.

Claims (9)

7806776-6 I 3 Patentkrav

1. Icke-vävt material uppvisande ett flertal mönster av grupper av fibersegment som alternerar och utsträcker sig genom materialet, k ä n n e t e c k n a t, av grupper av fiber- segmerrt i diskontinuerliga partier (11,Z1) av materialet, vilka kontinuerliga partier bildar ett första mönster, varvid var och en av grupperna innefattar åünifnstonenen .knut (12,2Z) av -fibersegnuent sammanflätade i ett oordnat arrangemang, vilken knut sticker ut ur materialets plan, och varvid var och en av grupperna också innefattal' åtminstone en garnliknande bunt.(13¿23) av fibersegment vari fibersegmenten är anordnade nära varandra och är väsentligen parallella med varandra, och varvid de första diskontinuerliga partierna av materialet är bundna och förenade genom ett kon- tinuerligt höggradigt insnott, sammanflätat fibröst område, vilket kontinuerliga parti bildar ett andra mönster och varvid fibrerna i det kontinuerliga partiet är insnodda i väsentligen alla riktningar inklusive materialets tjocklek.

2. Material enligt krav 1, k ä n n e t e c kgn a t av, att knutarna är förenade med de garnlíknande buntarna genom där- band av på linje anordnade fibersegment.

3. Icke-vävt material enligt krav 1, därav, att de diskontinuerliga partierna är konformade k ä n n e t e c k- n a t varvid knutarna samtliga är anordnade på samma yta av materialet.

4. Icke-vävt material enligt krav 1, k ä n n 0 t e c k- n a t därav, att de diskontinuerliga partierna uppvisar kvadratisk form.

5. Icke-vävt material enligt krav 1, därav, att varje knut väsentligen är omgivet av garn- k ä n n e t e c k- n a t liknande fíberbuntar.

6. Förfarande för framställning av ett icke-vävt material uppvisande ett flertal mönster av grupper av fibersegment som alternerar och utsträcker sig genom materialet från ett skikt av fibröst utgångsmateríal varvid de individuella fibrösa beståndsdelarna kan förflyttas under anbringade fluidumkrafter, k ä n n e t e c k n a t av a) uppbärande av utgângsmaterialet på en med små hål för- sedd anormüng (40)¿nmV1$Um@ en iförväg bestämd topografi, b) behandling av UfgåHR$mflt0fífl]0t under det att det upp- bärcs på detta Sätt :md ettIörsnnnfinsun°av ilänghüktnnnlodltvür- gående riktning på avstånd anordnade och simultant flytande '7806776-'6 W fluidumströmmar (38). 7 c) avlägsnande av fluidumströmmarna under det att det behandlade materialet kvarhâlles på den med små hål försedda anordningen och d) behandling av materialet en andra gång med ett andra mönster av i längdríktning och i tvärgående riktning på avstånd anordnade och símultant flytande fluidumströmmar (38a), varvid det andra mönstret skiljer sig från det första mönstret av i längdriktning och i tvärgående riktning på avstånd anordnade fluídumströmmar.

7. Förfarande enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t därav, att fluidumströmmarna utgöres av vätskeströmmar.

8. Förfarande enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t därav, att mönstret av i längdriktning och í tvärgâende riktning på avstånd anordnade fluídumströmmar är detsamma i bägge behandlingarna.

9. Förfarande enligt krav 8, därav, att fluidumströmmarna utgöres av vätskeströmmar. k ä n n e t e c k n a t