SE438937B - Stromkrets for att undertrycka storningar i luminanssignaler hos en fergtelevisionsanordning - Google Patents

Description

7812515-o röra sig längs bildens vertikala kanter. Denna icke önskvärda verkan ökas ytterligare genom att man utnyttjar horisontaltopp- bildning i luminanskanalen.

Närmare bestämt kan kvaliteten hos en återgiven färgbild försämras till följd av snabba krominansfasövergångar (dvs. färg- tonövergångar) svarande mot okorrelerad (olikartad) krominans- fasinformation som uppträder inom horisontalbildavsökningsinter- vallet. Dessa övergångar alstrar krominansunderbärvågsidband- komposanter som kan förorena luminanssignalen, varvid s.k. kantprickar bringas att uppträda i en återgiven bild. Kant- prickarna erhålls vid färgövergångspartier i en bild, och de blir särskilt märkbara när en färgbildövergång återkommer under flera horisontella bildlinjer i samma bild. Prickinterferensen uppträder då såsom kantprickar som förefaller att röra sig lång- samt uppåt längs (det vertikala) färgövergångsområdet, När övergångar från en färgfas (färgton) till en annan alstrar sådana sidbandkomposanter hos färgunderbärvågen som faller bortom bandbreddkassationsförmågan hos krominansfällan som vanligen ingår i en luminanskanal får sidbandkomposanterna kopplas genom luminanskanalen, varvid de tjänar till att modi- fiera luminanssignalen på så sätt att prickinterferens eller punktinterferens uppträder i en presenterad bild. De interfe- rerande sidbandkompoaanterna medför att kantprickarna upp- träder i en presenterad bild genom att de modifierar amplituden hos luminanssignalen, som bestämmer den presenterade bildens kontrast, under övergångsintervallet.

Omfattningen av den erhållna priok- eller punktinter- ferensen utgör en funktion av storleken och hastigheten hos krominansfasövergångarna. Prickinterferensen är mera uttalad (dvs. lättare synlig) i fallet med en snabb övergång mellan faser som är representativa för i hög grad olika färger (t.ex. gul fas till cyanfas) och mindre uttalade när övergången är mindre snabb och/eller mellan faser som är representativa för närbesläktade färger (t.ex. gul fas till hudfärgsfas) inom en given horisontalbildlinje. Prickinterferens som annars skulle vara mindre uttalad under de ovannämnda omständigheterna kan emellertid bli betydande då den åtföljs av en avsevärd ändring i färgmättnaden. Det är därför önskvärt att förbättra kvalite- ff-s /aïñï _ “__ ¿f\J¥9$Ufiï3V“"“Ü:::¶ _:-_--~ 3 7812515-8 ten hos en återgiven färbild genom att minska de ogynnsamma verk- ningarna som kan tillskrivas okorrelerad krominansinformation.

Ett system som är inriktat på det avsedda målet är be- skrivet i den amerikanska patentskriften H 143 397, där ett kamfilter, som utnyttjas för att åtskilja de frekvensimerfiflierade luminans- och krominanskomposanterna i en sammansatt färgtele- visionssignal, förstärkningsregleras i beroende av okorrelerad krominansinformation för att undertrycka annars synliga verk- ningar som åstadkommas genom att den okorrelerade krominansín- formationen förorenar luminanssignalen.

En anordning enligt föreliggande upgfinning för att för- bättra kvaliteten hos en återgiven färgbild ingår i ett färg- televisionssignalbehandlingssystem som tjänar till att styra luminansen och krominansen hos en återgiven färgbild såsom gen~ svar på bildrepresentativa luminans- och krominanskomposanter hos färgtelevisionssignalen. Krominanskomposanten innefattar modulerade färgunderbärvågor som har en parameter som är utsatt för övergångar, varvid bestämda övergångar bland dessa över- gångar hör samman med närvaron av underbärvågsidbandkomposanter vilka kan ge upphov till en icke önskvärd störning iden äter- givna färgbilden om de får inverka på luminansen hos den åter- givna bilden i betydande omfattning. Anordningen inkluderar en frekvensselektiv krets för att genomsläppa frekvenser i färg- televisionssignalen,vilka är begränsade till ett frekvensband som upptas av krominanskomposanten,och ett signalfördröjnings- nät. Signalfördröjningsnätet fördröjer signaler som genomsläpps av den frekvensselektiva kretsen i en förutbestämd omfattning svarande mot ett intervall under vilket en av de aktuella över- gångarna kan uppträda. Anordningen inkluderar också en krets (t.ex. en signalmultiplikator) som är påverkbar av fördröjda, selektivt genomsläppta signaler från fördröjningsnätets utgång och av relativt ofördröjda, selektivt genomsläppta signaler från den frekvensselektiva kretsens utgång för att åstadkomma en utgångssignal som anger att en av de aktuella parameteröver- gångarna uppträder. Utgångssignalen utnyttjas därefter för att hindra de tillhörande underbärvågskomposanterna från att på- verka den återgivna färgbildens luminans i större grad. 7812515-0 5 4 Uppfinningen beskrives i detalj i det följande under hän- visning till bifogade ritning, där fig. l i form av ett block- schema visar en del av en färgtelevisionsmottagare som inkluderar en anordning i enlighet med föreliggande uppfinning, fig. 2-5 visar ett kopplingsschema över en del av den i fig. l åskådlig- gjorda anordningen, och fig. 6 och 7 åskådliggör frekvensgen- svarkarakteristikor som hör samman med arbetssättet hos anord- ningen enligt fig. 1 och 2-5.

Den nu följande beskrivningen ansluter sig till ett tele- visionssignalbehandlingssystem i enlighet med NTSC-normerna som har godtagits i USA. I fig. l avser beteckningen 10 en källa för färgvideosignaler, vilken källa åstadkommer en sammansatt färg- televisionssignal inkluderande krominans- och luminanskomposan- ter medelst konventionella televisionssignalbehandlingskretsar som är påverkbara i beroende av mottagna radiofrekvenssignaler.

Krominanskomposanten hos utgångssignalen från källan 10 kopplas selektivt via en krominansbandpassfrekvensutväljnings- enhet 12 till ingångar till en begränsare 15 och en fördröjnlngs- enhet 52 som ger en förutbestämd signalfördröjning på ca lüO ns i detta exempel. Den fördröjda krominanssignalen.från fördröj- ningsenheten 52 förstärks och begränsas av en begränsare 40 samt tillförs till den ena ingången till en signalmultiplika- tor 25 av synkrondetektortyp. En annan ingång hos multiplika- torn 25 mottar förstärkta och begränsade ofördröjda krominans- signaler från utgången från begränsaren 15. _ Begränsarna 15 och 40 har till uppgift att avlägsna amplitudvariationer från de fördröjda och ofördröjda krominans- signalerna som kopplas till multiplikatorn 25, vilken arbetar såsom en synkronfasdetektor i detta fall. Multiplikatorn 25 av- ger en utgångssignal som är representativ för krominanssigna- lens faskorrelering under varje bildlinje genom detektering av de relativa faserna hos de fördröjda och ofördröjda krominans- signalerna. Därefter kommer utgångssignalen från multiplika- torn 25 att lågpassfiltreras och inverteras medelst enheterna 60 resp. 68.

Amplitudenveloppen hos den fördröjda signalen detekteras medelst enheten 40, som avger en utgångssignal som anger när- varo av signaler med förhållandevis lång varaktighet (dvs. s '7812515-0 krominanssignaler) inom krominanspassbandet. Utgångssignalen från detektorn H4 kopplas till en ingång till koincidensför- stärkaren 74, och en annan ingångssignal till denna förstärkare tillförs från utgången från inverteraren 68. En utgàngsstyrsig- nal som alstras av förstärkaren 74 såsom gensvar på dessa in- gångssignaler representerar sanmidig förekomst av förhållande- vis stor krominansmättning och ändring i färgton (dvs. okorre- lerad krominansfasinformation) när krominanssignaler före- ligger. Denna styrsignal utnyttjas för att styra driften hos en omkopplingsenhet 82 som inkluderar signalöversättnings- och omkopplingskretsar.

Videosignaler från en källa 10 kopplas också genom ett fördröjningsnät 90 och omkopplingsenheten 82 till en luminans- signalbehandlingsenhet 100 via en 3,58 MHz-krominansfälla 95 som vanligen ingår i en luminanskanal 80 för dämpning av kromi- nanssignalfrekvenser. Nätet 90 tjänstgör såsom ett utjämnings- fördröjningsnät för att fördröja signalerna från källan 10 i en omfattning lika med signalfördröjningen från ingången till frekvensutväljningsenheten 12 till utgången från förstärkaren 74. Omkopplingsenheten 82 samverkar med en 3,58 MHz-krominans- fälla eller ett bandkassationsfilter 87 för att inkoppla och bortkoppla fällan 87 till resp. från luminanskanalen när när- varon eller frånvaron av okorrelerad krominansfasinformation indikeras av styrsignalen från förstärkaren 74 på sätt som kommer att beskrivas nedan.

Krominanssignaler från utgången hos frekvensutväljnings- enheten 12 matas också till en krominanssignalbehandlingsenhet 13 för att ge upphov till R-Y-, B-Y- och G-Y-färgdifferenssig- naler på i och för sig känt sätt. Färgdifferenssignalerna kom- bineras med en luminansutgångssignal Y från luminansbehandlaren 100 i en signalkombineringsenhet 105, varvid R-, B- och G-färg- signaler erhålls, vilka därefter kopplas till ingângarna till ett färgbildåtergivande bildrör 110.

Nu hänvisas till de kopplingsscheman som är visade i fig. 2-5 och som svarar mot den del av fig. l som är innesluten inom en streckad ram. I fig. 4 kopplas videosignaler från källan 10 via en buffertföljartransistor 211 och resistans- -induktans-kapacitanskrominansbandpassfiltret 12 till en bas- 6 7812515-u ingång hos en förstärkarbufferttransistor 215. Förstärkta och filtrerade krominanssignaler från transistorns 215 kollektor kopplas till begränsaren 15, som är visad innefattande en för- stärkartransistor 220 och emitterkopplade transistorer 222, 224 anordnade i differentialförstärkarkoppling. Amplitudbe- gränsade krominanssignaler uppträder vid en kollektorutgång hos transistorn 224 och vid ett uttag 1.

Krominanssignaler matas med låg impedans från en emitter hos transistorn 215 till fördröjningsenheten 52, som är visad utformad såsom en seriekoppling av induktans-kapacitansfördröj- ningsavsnitt. Fördröjda krominanssignaler kopplas från enheten 52 till begränsaren 40 via en kollektorutgång hos en förstärkar- transistor 250. Begränsaren 40 innefattar en förstärkartransis- tor 251 och emitterkopplade transistorer 252, 254 anordnade i differentialförstärkarkoppling. Amplitudbegränsade, fördröjda krominanssignaler uppträder vid en kollektorutgång hos tran- sistorn 254 och vid ett uttag 2. Fördröjda krominanssignaler erhålls också vid ett uttag 5 via följartransistorn 257.

Fig. 5 åskådliggör var sin utföringsform av signal- multiplikatorn 25, lågpassfiltret 60 och inverteraren 68.

Amplitudbegränsade ofördröjda och fördröjda krominanssignaler som uppträder vid uttagen l och 2 tillförs såsom var sin in- gångssignal till förstärkaren 25, som omfattar ett första par differentiellt kopplade transistorer 520, 522 med lägre rang samt andra och tredje par differentiellt kopplade transistorer 524-527 med högre rang. Närmare bestämt kopplas ofördröjda krominanssignaler från uttaget l till en basingâng hos transis- torn 520, varjämte fördröjda krominanssignaler från uttaget 2 kopplas till basingångarna till transistorerna 524 och 526. I multiplikatorn 25 ingår lågpassfiltret 60 som innefattar kollektorbelastningsmotständen 542, 545 samt en kondensator 541 som är inkopplad mellan de förbundna kollektorerna hos transistorerna 524, 525 och 526, 527.

Utgångssignaler som uppträder vid deförbundna kollekto- rerna hos transistorerna 524, 525 och 526, 527 kopplas till ingångar till inverteraren 68, som är visad bestående av differentiellt anordnade transistorer 551 och 555. En relativt inverterad signal (nämligen jämfört med signalen som uppträder vid de förbundna kollektorerna hos multiplikatorns 25 transis- 1 17812525-0 torer 524, 525) uppträder vid transistorns 551 kollektorutgång och kopplas via en följartransistor 570 och ett uttag 4 till OCH-grinden 74.

Ett kretsarrangemang omfattande förstärkaren 74 och enveloppdetektorn 44 är visat i fig. 4. Fördröjda krominanssig- naler, som uppträder vid uttaget 5 (jämför fig. 2), kopplas via en förstärkartransistor 416 och följartransistor 429 till ett enveloppdetektornät som inkluderar en detektordiod 455 och ett lågpassfilternät som är bildat av ett motstånd 444 och kondensa- torer 442, 445. En detekterad enveloppsignal kopplas via tran- sistorerna 452 och 456 till en baselektrod hos en transistor 461, som utgör en ingång till förstärkaren 74.

Förstärkaren 74 omfattar ingångstransistorn 461 till- sammans med de emitterkopplade transistorerna 464 och 467, vilka.äranslutna på det visade sättet. Ingångssignaler matas till transistorn 461 från enveloppdetektorn 44 och till en bas- ingång hos transistorn 464 via inverteraren 68 via uttaget 4.

Utgångssignaler som erhålls vid en kollektor hos transistorn 464 matas till omkopplaren 82 via en bufferttransistor 471 och ett uttag 5. Ett lämpligt kretsarrangemang avseende omkopp- lingsenheten 82 är visat i fig. 5.

I fig. 5 är styrsignalen från förstärkarens 74 utgång kopplad via uttaget 5 och följartransistorn 586 till en omkopp- lingsdiod 588, som bildar en del av omkopplaren 82 tillsammans med differentialförstärkartransistorer 592, 595 och samverkande gemensambastransistorer 594, 595, som är anslutna i transisto- rernas 592, 595 kollektorutgàngskretsar.'Videosignaler från källan 10 matas till en ingångsbaselektrod hos transistorn 595 och sänds via transistorns 595 kollektor-emitterbana till en kollektorutgång hos transistorn 595. En krominansfälla 87, som innefattar identiska induktans-kapacitanssegment 87a och 87b, är kopplad till dioden 588 och till transistorerna 592-595 på det visade sättet. Utgångssignaler från omkopplaren 82 kopplas från transistorns 595 kollektor till luminanssignal- behandlingsenheten 100 via ett förstärkarbuffertsteg 590 och krominansfällan 95.

Nu hänvisas till blockschemat enligt fig. l i anslut- ning till följande beskrivning över uppfinningsföremälets 7812515-0 8 arbetssätt, vilket också gäller kretsarna som är visade i fig. 2-5.

Den förutbestämda signalfördröjningen som åstadkommas av fördröjningsenheten 52 är så vald, att den definierar ett inter- vall inom vilket en krominansfasövergång kan inträffa. Fördröj- ningen 140 ns, som har valts i detta fall, svarar mot halva perioden hos krominansunderbärvågssignalen (dvs. halva reciprok- värdet hos 3,58 MHz-underbärvågsfrekvensen) och representerar ett mycket ringa intervall i förhållande till horisontalbild- linjeavsökningsintervallet som uppgår till ca 65 mikrosekunder.

Ehuru denna fördröjning har visat sig vara lämplig då det gäller att fastställa närvaron av ett okorrelerat krominanstillstånd kan andra fördröjningar också användas (t.ex. udda eller jämna multiplar av halva krominansunderbärvågssignalperioden), beroen- de på behoven vid ett aktuellt system.

Nan bör ta hänsyn till den hastighet, med vilken fas- övergångar förväntas uppträda i ett bestämt system, då man fastställer omfattningen av signalfördröjningen som skall åstadkommas medelst fördröjningsenheten 52. Denna fördröjning bör vara tillräckligt lång för att definiera ett intervall, inom vilket en snabb fasövergång kan ske, helt eller till en be- tydande del, eftersom snabba fasövergângar är orsaken till de interfererande underbärvågsidbanden, såsom har nämnts ovan.

I fallet med ett färgtelevisdonssignalbehandlingssystem närmar sig en krominansfasövergång inom ett intervall omfattande 500 ns en övre gräns då det gäller den hastighet med vilken en sådan övergång kan förväntas inträffa. Fördröjningen 1ü0 ns har visat sig vara lämplig för bestämning av närvaron av snabba fasövergångar av denna storleksordning och mindre.

Det bör observeras att med denna fördröjning kommer utgångs- styrsignalen från multiplikatorn 25 att minskas avsevärt i närvaro av en fasövergång med mycket lång varaktighet (i jäm- förelse med l4O ns). Effektiviteten hos systemet försämras emellertid inte i detta fall, därför att fasövergångar med mycket lång varaktighet alstrar få, om ens några, falska underbärvågsidbandkomposanter, varför man inte behöver oroa sig så mycket för dem. 9 7812515-0 Å andra sidan bör fördröjningen som åstadkommes av för- dröjningsenheten 52 inte vara alltför lång i förhållande till varaktigheten hos förväntade fasövergângar. En alltför lång för- dröjning är olämplig då det gäller att fastställa närvaron av en eller flera snabba fasövergångar, eftersom en eller flera av dessa övergångar kan fullbordas väl inom fördröjningsintervallet. I så fall skulle multiplikatorn 25 inte matas med fördröjda och oför- dröjda krominansingångssignaler som noggrant representerar före- komsten av en snabb fasövergång vid en given tidpunkt. Dessutom kan en dylik fördröjning medföra att multiplikatorn 25 påverkas i beroende av fasövergångar med längre varaktighet och av typen som inte alstrar betydande mängder falska underbärvågsidband- komposanter. Multiplikatorn 25 skulle i ett sådant fall avge en onödig och icke önskvärd utgångsstyrsignal.

Signalmultiplikatorn 25 alstrar en negativt riktad ut- gångsstyrsignal när faserna hos de fördröjda och ofördröjda ingångssignalerna svarar mot ett okorrelerat fastillstånd under varje horisontallinjeavsökningsintervall. Storleken hos ut- gångssignalen är proportionell mot graden av krominansfasolik- het, vilket innebär att en maximal positiv utgångssignal svarar mot ett korrelerat tillstånd, medan en mindre positiv (dvs. negativt riktad) utgängssignal svarar mot ett okorrelerat till- stånd.

Den av multiplikatorn 25 avgivna utgångssignalens gensvar med amplituden avsatt mot frekvensen är visad medelst vågen A i fig. 6. Denna våg är sådan, att en gensvarstopp inträffar vid underbärvågfrekvensen 3,58 MHz för ett korrelerat signaltill- stånd, medan värdet noll erhålles vid halva underbärvågfrekven- sen för ett maximalt okorrelerat signaltillstånd. Gensvars- toppen vid och i området kring noll hertz (likström) inträffar i själva verket inte, eftersom signalfrekvenser i detta område dämpas av krominansbandpassfrekvensutväljningsenheten 12. Ett skarpare gensvar i närheten av underbärvägsfrekvensen kan er- hållas när fördröjningsenheten 52 ger fördröjningen 420 ns, dvs. 5/2 gånger underbärvågssignalperioden. Gensvaret i detta fall är åskådliggjort medelst vågen B enligt fig. 6.

Utgångsstyrsignalen som alstras av multiplikatorn 25 såsom gensvar på ett okorrelerat signaltillstånd innehåller 78125115-0 ~ 1o högfrekvensövertoner av 3,58 MHz-underbärvågssignalen, liksom en komposant med förhållandevis lägre frekvens, vilken sist- nämnda komposant är avsedd att utnyttjas för styr- eller reglerändamål. Högfrekvensövertonerna förvränger styrkomposan- ten, och de dämpas därför medelst lågpassfiltret 60, som i detta exempel har bandbredden -3 dB från noll hertz (likström) till l,2 MHz. Den från filtret 60 tillförda filtrerade styr- signalen inverteras av inverteraren 68_så att man erhåller en korresponderande positivt riktad styrsignal som matas till en ingång till förstärkaren 74.

Styrsignalen från multiplikatorn 25 kan alstras såsom gensvar på ett okorrelerat tillstånd som förosakas av en krominansfasövergång, ävensom av (okorrelerade) högfrekvens- luminanssignaler inom krominansfrekvensbandet. Det är därför fördelaktigt att ge en indikering som klargör vilken av dessa båda signaltillstând som föreligger och som är ansvarigt för styrsignalen som alstras av multiplikatorn 25. Denna funktion utförs genom att man kombinerar enveloppdetektorn 44 och för- stärkaren 74 tillsammans med multiplikatorn 25 enligt nedan.

En positivt riktad utgångssignal från förstärkaren 74, vilken signal representerar ett okorrelerat signaltillstånd som kan tillskrivas krominanssignalinformation, alstras när en positiv signal över en given tröskelvärdesnivâ uppträder vid förstärkarens 74 ena styringång såsom gensvar på utgângssig- nalen från multiplikatorn 25 och i tidskoincidens med en posi- tiv signal fråndetektorn 44, vilken sistnämnda signal också ligger över tröskelvärdesnivån och är kopplad till den andra styringången till förstärkaren 74. Högfrekvensluminanssignaler inom krominansfrekvensbandet har vanligen en förhållandevis kort varaktighet och en operiodisk, eller sporadisk, upprep- ningstakt i jämförelse med krominanssignaler. Då det gäller den i fig. 4 visade kretsutformningen av enveloppdetektorn 44 förblir dioden 455 oledande, och detektorn 44 avger inte en detekterad utgångssignal över tröskelvärdesnivån om var- aktigheten hos högfrekvensluminanssignalerna inte överskrider detektordiodens 435 tillslagstid. Operiodiska luminanssignaler med längre varaktighet och tillräckligt långa för att bringa dioden 435 att bli strömledande kan icke desto mindre even- 11 7812515-0 tuellt vara otillräckliga för att bringa en detekterad signal med tillräcklig storlek att alstras av detektorn 44. Anled- ningen till detta är att tidskonstanten hos detektorns 44 filterelement 442, 444 och 445 inte tillåter ett snabbt gen- svar på toppamplituden hos (luminans-)signalerna som behandlas av detektorn 44. Denna tidskonstant är inte kritisk, men den bör vara tillräckligt mycket större än perioden hos krominansunder- bärvågssignalen för att enveloppdetektering skall kunna ske med avseende på krominanssignalerna.

Förstärkaren 74 erhåller således inte en tillräcklig ut- gångssignal från detektorn 44 i närvaro av operiodiska luminans- signaler med kort varaktighet i krominansfrekvensbandet. Kromi- nanssignaler är emellertid principiellt periodiska till sin natur, och de har längre varaktighet än högfrekvensluminans- signaler. Enveloppdetektorn 44 avger således en detekterad ut- gångssignal ovanför tröskelvärdesnivån såsom gensvar på kromi- nanssignaler när dessa har tillräcklig storlek. Storleken hos styrsignalen från förstärkaren 44 är proportionell mot stor- leken hos utgångssignalen från multiplikatorn 25 alstrad såsom gensvar på ett okorrelerat krominansfastillstånd. Denna styr- signal utnyttjas för att styra omkopplarenhetens 82 arbetssätt så att fällan 87 kopplas till signaler som behandlas av lumi- nanskanalen, såsom kommer att beskrivas nedan i anslutning till fig. 5.

Dioden 588 (fig. 5) är oledande om en positiv styrsignal från förstärkaren 74 saknas vid uttaget 5 när ett okorrelerat krominanssignaltillstånd inte föreligger. En positiv styrsig- nal från förstärkaren 74 alstrad såsom gensvar på ett okorre- lerat signaltillstånd medför att dioden 588 blir strömledande, varigenom en strömledande kopplingsbana till jord erhålls för krominansfällans segment 87a och 87b. Interfererande krominans- sidbandfrekvenser som uppträder i signalen vid transistorns 595 kollektor och som ligger inom bandkassationsfrekvensom- rådet för fällan 87a kommer därför att shuntas till jord (dvs. att "infångas") via fällans segment 87a och den strömledande dioden 588, varför de förorenande krominanssignalerna inte upp- träder vid transistorns 595 kollektorutgång; Denna verkan täänar principiellt till att modifiera luminanskanalens gensvar 7s12s1s-o i W med amplituden avsatt mot frekvens genom att bredda bandkassa- tionskarakteristiken som annars åstadkommas i luminanskanalen medelst fällan 95. Denna verkan är åskådliggjord medelst frek- vensgensvarkurvorna i fig. 7 (uppritade i ungefärlig skala).

Knrvan C enligt fig. 7 representerar ett krominanssignal- kassationsgensvar som i ett typiskt fall kan åstadkommas medelst fällan 95 i luminanskanalen hos en färgtelevisionsmottagare. I detta fall har fällar195 bandbreddgensvaret 0,62 MHz vid -5 dB centrerat kring krominansunderbärvågsfrekvensen 3,58 MHz, vari- genom signaler liggande inom frekvensområdet 3,58 1 0,31 MHz dämpas 5 dB eller mera. När fällan 87 kopplas till luminans- kanalen såsom gensvar på styrsignalen från förstärkaren 74 kommer krominanssignalkassationsgensvaret hos fällan 87 (kurvan D) att kombineras tillsammans med gensvaret hos fällan 95 (kurvan C) under åstadkommande av ett sammansatt krominans- signalkassationsgensvar, såsom är angivet medelst kurvan E.

Signalfrekvenser inom en större bandbredd 2,2 MHz, som är centrerat kring 3,58 MHz, dämpas då 5 dB eller mera.

Det bör observeras att krominanssignalkassationsband- bredden hos fällan 87 varierar som en funktion av storleken hos utgångssignalen från multiplikatorn 25 och den korrespon- derande utgångssignalen från förstärkaren 74, vilken i sin tur är proportionell mot mängden okorrelerad krominansfasinforma- tion. Denna verkan åstadkommas genom samverkan mellan fällans 87 reaktiva element och den framåtriktade impedansen hos om- kopplingsdioden 588 då denna är strömledande såsom gensvar på styrsignalen från förstärkaren 74.

Dioden 588 har en minimiimpedans mot jord när dioden 588 företer maximal strömledning i framriktningen såsom gensvar på en från förstärkaren 74 härrörande styrsignal med maximal positiv nivå. Fällan 87 (dvs. det såsom fälla tjänstgörande segmentet 87a) har då en maximal krominanssignalkassations- bandbredd, såsom är antytt medelst kurvan D i fig. 7. Den sammansatta krominanssignalkassationsbandbredden 2,2 MHz kommer således att erhållas (kurvan E i fig. 7). Denna maxi- mala signalkassationsbandbredd bringas att bli smalare i proportion till den omfattning i vilken storleken hos styr- 13 7812515-0 signalen blir mindre positiv.

En mindre positiv styrsignal medför att dioden 588 blir mindre strömledande, varigenom dioden 588 får en ökad impedans i framriktningen. Den ökade impedansen hos dioden 588 medför i sin tur att fällan 87 får en smalare kassationsbandbredd, vilket likaledes medför att det sammansatta bandbreddkassationsgensvaret, som uppstår genom kombinationen av fällan 95 och den styrda fällan 87, blir smalare. I detta avseende tjänstgör omkopplings- dioden 588 också såsom ett aktivt impedanselement hos fällan 87 för att åstadkomma bandbreddreglering.

Det förhållandet att dioden 588 arbetar med variabel strömledning medför således att den maximala kassationsband- bredden (kurvan E) bringas att bli smalare från 2,2 MHz till mellan 2,2 MHz och 0,62 MHz, med centrering kring underbärvàgs- frekvensen, när en mindre positiv styrsignal anger närvaron av mindre okorrelerad krominansfasinformation och färre korrespon- derande krominanssidbandkomposanter. Den smalare krominanssig- nalkassationsbandbredden är därför tillräcklig att undertrycka sidbandkomposanterna som alstras i detta fall.

Sammanfattningsvis har den beskrivna anordningen till uppgift att modifiera frekvensgensvaret hos luminanskanalen på så sätt att de bredbandiga underbärvågsidbandkomposanterna, som hör samman med ett okorrelerat krominansfastillstånd, dämpas i luminanskanalen. Följaktligen kommer de interfererande kant- prickarna som sammanhänger med det okorrelerade tillståndet och som annars blir synliga i en presenterad bild att undertryckas eller elimineras, varigenom kvaliteten hos en återgiven bild förbättras.

Det ovan beskrivna arrangemanget kan utnyttjas ensamt eller i kombination med anordningen som är beskriven i den amerikanska patentskriften 4 167 020, vilken anordning också har till uppgift att förbättra kvaliteten hos en återgiven färgbild genom att minska eller eliminera icke önskvärda luminans-kromi- nansöverhörningsverkningar, vilka annars blir synliga i en återgiven bild när högfrekvensluminanskomposanter uppträder i krominanskomposantens passband. 27812515-o du Ehuru uppfinningen ovan har beskrivits i anslutning till en föredragen utföringsform torde det vara uppenbart att skilda modifikationer kan göras av en fackman inom uppfinningens ram.

Värden på komponenter och andra exempel på arbetsparametrar har nämnts i syfte att göra det lättare att förstå uppfinningen, och de får inte ses såsom begränsande.

Det skall framhållas att den i fig. l och 2-5 visade ut- föringsformen av uppfinningen avkänner och kompenserar för okorrelerad fasinformation, som anses vara den primära orsaken till synlig kantpunktinterferens. Emellertid kan den åskådlig- gjorda utföringsformen också utnyttjas för att känna av okorrelerad amplitudinformation. Detta kan ske genom att man utesluter amplitudbegränsarna 15 och 40 samt kopplar den oför- dröjda signalen från frekvensutväljningsenheten l2 och den fördröjda signalen från fördröjningsenheten 52 direkt till var sin ingång hos multiplikatorn 25. I detta fall kommer utgångs- styrsignalen från multiplikatorn 25 att bli representativ för både okorrelerad amplitud- och fasinformation. kan användas Utgångsstyrsignalen från multiplikatorn 25/för att styra arbetssättet hos omkopplingsenheten 82 direkt, således utan att man använder sig av enveloppdetektorn 44 och förstärkaren 74.

Andra organ kan också utnyttjas såsom gensvar på multiplika- torutgångssignalen ensamma eller i förening med ingångssignalen från förstärkaren 74 för att undertrycka de interfererande kantprickarna eller kantpunkterna. Såsom ett exempel skulle luminanskanalen kunna vara förstärkningsreglerad eller spärrad för att minska den inverkan som okorrelerade krominanskomposan- ter har på en presenterad bild, eller annars skulle selektivi- teten hos krominanssignalfällan (dvs. fällan 95), som ofta in- går i luminanskanalen hos en färgtelevisionsmottagare, kunna varieras elektroniskt i samma syfte. En anordning för att variera bandbredden hos luminanskanalen elektroniskt kan vara av typen som är beskriven i den amerikanska patentskriften 3 924 266.

Fördröjningsenheten kan utgöras av ett godtyckligtlämp- ligt organ för att alstra enlämplig signalfördröjning, exempel- vis ett laddningsöverföringsorgan.

Claims (4)

1. 5 7812515-0 Patentkrag l. Strömkrets för att undertrycka störningar i luminans- signalen hos en,färgtelevisionsanordning, vilka störningar är förorsakade av sidbandkomposanter hos en krominanssignal be- stående av en modulerad underbärvàg, varvid nämnda sidbandkompo~ santer uppträder inom bildlinjeintervall med snabba övergångar hos en parameter hos nämnda krominanssignal, varjämte nämnda strömkrets inkluderar en luminanssignalkanal för behandling av nämnda luminanssignal och frekvensselektiva organ till vilka färgtelevisionssignalen matas och som genomsläpper frekvenser hos nämnda krominanssignal, k ä n n e t e c k n a d av (a) fördröjningsorgan (32) för att fördröja de av nämnda frek- vensselektiva organ genomsläppta signalerna en förutbestämd tid som är betydligt kortare än ett bildlinjeintervall, (b) en detektor (25) som är påverkbar såsom gensvar på ingångssignalen och på utgångssignalen från nämnda fördröjningsorgan (32) och som är anordnad att ur de nämnda signalerna alstra en ut- gångssignal som är väsentligen fri från nämnda krominanssignal och som är indikativ för inträffandet av en snabb variation hos nämnda parameter hos nämnda krominanssignal, och (e) styr- organ (44, 60, 68, 74, 82, 87) som är pàverkbara som gensvar på utgångssignalen från detektorn (25) och som påverkar frek- vensgensvaret hos nämnda luminanssignalkanal (80) på så sätt att en avsevärd störning av luminansen hos den återgivna färg- bilden medelst nämnda sidbandkomposanter hos underbärvågen, vilka alstras av nämnda parametervariation, blir förhindrad.

2. Strömkrets enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda parameter utgör fasen för nämnda krominans- komposant .

3. Strömkrets enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda fördröjningsorgan (32) åstadkommer en signal- fördröjning som är lika med en udda halv multipel av perioden hos nämnda krominanssignal.

4. Strömkrets enligt krav 2 eller 3, k ä n n e t e c k - n a d därav, att nämnda detektor (25) innefattar en signal- multiplikator som är påverkbar såsom gensvar på de relativa faserna hos nämnda fördröjda och ofördröjda krominanssignaler. 7812515-0 16 5. Strömkrets enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d av organ (15 och 40) för att begränsa amplituden hos nämnda kromi- nanssignal och nämnda fördröjda krominanssignal kopplade till nämnda signalmultiplikator (25). 6. Strömkrets enligt något av kraven 2-5, k ä n n e - t e c k n a d därav, att nämnda styrorgan inkluderar avkän- ningsorgan (44) för att känna av amplituden hos videosignaler för att åstadkomma en utgångssignal som anger närvaron av nämnda krominanssignal, varvid nämnda styrorgan innefattar styrsignalalstringsorgan (74) som pâverkas såsom gensvar på nämnda utgångssignal från nämnda avkänníngsorgan och på nämnda utgângssignal från nämnda detektor (25) för att vid dylik pä- verkan åstadkomma en styrsignal som är indikativ för närvaron av nämnda snabba fasövergångar när nämnda utgångssignaler från nämnda avkänningsorgan och från nämnda detektor sammanfaller, vilken styrsignal styr frekvensgensvaret hos nämnda luminans- kanal. 7. Strömkrets enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda avkänningsorgan (44) pâverkas såsom gensvar på amplitudenveloppen hos nämnda fördröjda krominanssignal. 8. Strömkrets enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d därav, att storleken hos nämnda styrsignal är proportionell mot storleken hos nämnda utgångssignal från nämnda detektor (25) - 9. Strömkrets enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda styrorgan inklude- rar andra frekvensselektiva organ (87) jämte till nämnda andra frekvensselektiva organ kopplade omkopplingsorgan som är på- verkbara såsom gensvar på nämnda utgångssignal från nämnda detektor (25) för att vid dylik påverkan koppla nämnda andra frekvensselektiva organ till nämnda luminanssignalkanal (80) för att undertrycka nämnda sidbandsignaler i nämnda luminans- signalkanal. 10. Strömkrets enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda omkopplingsorgan (82) inkluderar ett aktivt, styrbart strömledningsorgan för att styra driften hos nämnda andra frekvensselektiva organ (87) på så sätt att nämnda sid- bandsignaler blir undertryckta inom ett intervall av frekven- ser i enlighet med storleken hos nämnda detektors (25) ut- gångssignal. 17 7812515-0 ll. Strömkrets enligt krav 10, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda aktiva organ innefattar ett halvledarorgan (588, fig. 5) med en dynamisk impedans i framriktningen då det bringas att bli strömledande såsom gensvar på nämnda de- tektors (25) utgángssignal. 112. Strömkrets enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda andra frekvensselektiva organ (95) befinner sig i nämnda luminanssignalkanal för att dämpa ett första intervall av krominanssignalfrekvenser, att nämnda styrorgan vidare inkluderar tredje frekvensselektiva organ (87) för att dämpa krominanssignalfrekvenser inom ett större frekvens- intervall än det första frekvensintervallet, och att nämnda omkopplingsorgan (82) kopplar nämnda tredje frekvensselektiva organ till nämnda luminanssignalkanal såsom gensvar på detek- torng (25) utgângssignal.