SE438880B - Snoslunga - Google Patents

Description

7904210-7 10 15 20 25 30 35' Rotorn enligt uppfinningen har i huvudsak cylind- risk form och roterar lämpligen runt rotorns längdaxel.

Rotorn innefattar ett flertal i huvudsak stela rotorblad.

Varje blad har en bredd som företrädesvis utgör halva rotorns radie. Bladen uppbäres vid rotorns periferi av bladuppbärningsorgan, som upprätthåller bladens styvhet och fixerar dem på avstånd från rotorns rotationsaxel.

I vissa utföranden av uppfinningen kan rotorn an- ordnas i en enstegssnöslunga inuti ett rotorhus, som är försett med en i två sektioner uppdelad bakre vägg. Den första sektionen följer i huvudsak rotorns periferi och samverkar med rotorn för att tvinga snön att kastas ut medelst rotorbladen i stället för att skjutas bort av dessa. Den andra sektionen av den bakre väggen sträcker sig uppåt och framåt relativt underlagets yta och bildar en styrning för snön när den lämnar den undre sektionen. Vid användning av rotorn enligt den föreliggande uppfinningen i kombination med ett hus av det nämnda slaget har man funnit att den från snöslungan utkastade snön får ett sammanhängande förlopp. Beroende på detta blir den utkast- ade snön mindre känslig för vindstötar. Dessutom har man funnit att ett mindre kraftbehov erfordras för drivning av snöslungan enligt uppfinningen, vilket medför att en mindre kraftkälla kan användas och att snöslungans vikt kan hållas nere.

Uppfinningens kännetecken framgår av patentkraven, och ytterligare ändamål och fördelar med uppfinningen kommer att framgå av den efterföljande, detaljerade beskriv- ningen och de bifogade ritningarna.

Figurbeskrivning Pig. 1 är en perspektivvy av en liten, elektriskt driven snöslunga enligt uppfinningen innefattande en avböjningsanordning för att åstadkomma en avböjning i sid- led av den utkastade snön, _fig. 2 är en perspektivvy av en enstegssnöslunga enligt uppfinningen, ' fig. 3 är en sidovy av en del av snöslungan enligt 10 15 20 25 30 35 7904210*-7 3 fig. 1, varivd en del av handtaget och andra delar av- lägsnas för att tydligare visa snöslungans inre konstruk- tion, I fig. 4 är en bakifrån sedd vy, delvis i snitt, av en del av snöslungan enligt fig. 1, varvid snittet är taget i huvudsak längs linjen 4 - H i fig. 3, fig. 5 är en grafisk framställning av delar av en rotor och en bakre vägg i ett rotorhus, varvid viktiga parametrar av föredragna utföringsformer av uppfinningen visas, fig. 6 är en sidovy, delvis i snitt,av snöslungan enligt fig. 1, varvid snittet är taget genom snöslungans hus vid ett ställe ungefär på mitten av rotorn, fig. 7 är ett snitt taget längs linjen 7 - 7 enligt fig. 6, och fig. 8 är en perspektivvy av en elektrisk driven snöslunga enligt den föreliggande uppfinningen.

Bästa utföringsformen betecknad enstegssnöslunga. En del av den elektriska sladden för snö- I fig. 1 visas i perspektiv en med 10 slungan visas avskuren eftersom sladdanslutningen icke är väsentlig för uppfinningen och eftersom sladden kan ha vilken längd som helst. Snöslungan 10 är försedd med en rotor 12, som är anbragt inuti ett rotorhus 1%. Vid rotor- 16 med en rotordrivan- ordning, som överför kraft från en elektrisk motor 18 till rotorn 12. Kraften till den elektriska motorn 18 kan över- föras från en sladd 20 via ett handtag 22 till den elekt- riska motorn 18 för att åstadkomma rotorns 12 drivning. husets 14 ena ände finns ett hölje Handtaget 22 har vid sin ena ände en gripdel 24, som kan innehålla en reglerbar strömställare för reglering av motorns 18 kraft. Handtaget 22 kan också vara försetf med ett mellanliggande handtag 26, som är fastsatt vid hand- taget 22 och som kan inställas längs handtaget 22 för att underlätta snöslungans manövrering. I det i fig. 1 visade utförandet är rotorhuset försett med ett flertal avböjnings- vingar ingående i en avböjningsanordning 28. Avböjnings- vingarna har till uppgift att styra utkastad snö åt höger 10 15 20 25 30 35 7904210-7 4 eller vänster när snön utkastas framåt från rotorhuset.

Detaljer ingående i den nämnda drivanordningen, rotorn och avböjningsanordningen framgår av figurerna.

Pig. 2 visar en snöslunga, som generellt beteck- nas med 30 och som har större kapacitet än den i fig. 1 visade. Den effektiva arbetsbredden hos den i fig. 2 visade snöslungan kan vara ca 50 cm och hos den i fig. 1 visade mellan 30 och 35 cm. Den i fig. 2 visade snöslungan drivs av en gasmotor. Snöslungan enligt fig. 2 är försedd med ett rotorhus 32, som inrymmer en rotor 34, som roterar runt en i huvudsak horisontell axel. Snöslungan innefattar också en kåpa 36 som täcker en gasmotor, som driver slungan, ett par handtag 38, 40, som användes för att manövrera slungan, en avböjningsanordning H2, som riktar den ut- kastade snön åt höger eller åt vänster under drift, och en avböjningsinställningsmekanism, som slutar i ett handtag 44, medelst vilket avböjningsvingarnas orientering kan in- ställas. Som framgår klart av fig. 2 - eftersom det är önskvärt att rotorbladen är i huvudsak stela under drift - har den i fig. 2 visade snöslungan flera rotorbladsuppbär- ningsorgan H6, som i det visade utförandet har formen av i huvudsak cirkulära plattor vid vilka rotorbladen 48 är fast- satta medelst rätvinkliga flikar 50. Flikarna 50 utgör ett medel för att åstadkomma den uppstyvande förbindningen, men andra sätt att åstadkomma densamma är också tänkbara. I ett utförande fastsattes flikarna vid såväl rotorbladen som Vid bladuppbärningsorganen medelst nitar. Även om den nämnda fastsättningen är lämplig i samband med relativt små snö- slungor är den inte begränåad/sådan användning utan kan mycket väl användas för större snöslungor.

Pig. 3, U, 6 och 7 visar detaljer i utförandet enligt fig. 1 och vissa föredragna parametrar vid en rotor konstruerad enligt den föreliggande uppfinningen. Pig. 3 visar endast en del av det drivanordningen 16 täckande höljet för att anordningens konstruktion skall kunna be- traktas. I det i fig. 3 visade utförandet åstadkommas driv- ning medelst kedjedrift innefattande en kedja 52, ett litet drivande kedjehjul 54 och ett drivet kedjehjul 56. Driv- 10 15 20 25 30 35 7904210-7 5 hjulet 54 är fast förbundet med motorns 18 axel och överför drivrörelsen från motorn till drivanordningen. Som visas i fig. 3 är rotorhuset 14 försett med utsprâng 58 vid vilka motorn 18 kan fastsättas medelst bultar 60. För att hålla kedjan under lämplig spänning är bultarna 60 införda i några slitsar, som tillåter att drivhjulets 54 läge kan ändras relativt hjulet 56, för att spänna eller lossa kedjan. _ Drivhjulet 56 kan vara försett med ett nav 62, som är fastsatt på en axel 64 på rotorn 12. I det i fig. 3 visade ut- förandet mottager navet 62 en inställningsskruv som anligger mot en plan del av axeln 64, varvid det drivna kedjehjulet överför kraft till rotorn 12.

Fig. 4 är en bakifrån sedd vy, delvis i snitt, av snö- slungan enligt fig. 3, vilket snitt är taget i huvudsak längs linjen 4 - 4. Fig. 4 visar avböjningsanordningens 28 verk- ningssätt. Anordningen 28 innefattar ett flertal böjliga vingar 66, av vilka sex visas i figuren och kommer att be- skrivas. Fig. 4 visar dessa vingar i två lägen för att åskåd- liggöra anordningens verkningssätt. Det med streckprickade linjer visade läget åskådliggör en snöavböjning åt vänster när snöslungan betraktas bakifrån av användaren. Varje avböj- ningsvinge 66 är vid sin undre ände fastsatt vid huset medelst en flik 68, som sträcker sig genom husets bakre vägg. Detta framgår tydligast av fig. 6. Flikarna 68 sträcker sig genom slitsar i den bakre väggen och är fastsatta medelst i sidled utskjutande utsprâng 70, som kan införas efter det att flikarna 68 har införts i slitsarna och som kan vara fjäderpåverkade element som är fästa vid slitsarna eller några andra lämpliga organ för att hålla bladens undre kanter i ingrepp med den bakre väggen. Varje blads 66 övre ände är fastsatt vid en avböjningsplatta 74 på lämpligt sätt. Plattan 74 är rör- lig i sidled relativt den bakre väggen med hjälp av ett länksystem, som generellt betecknas med 76 och i fig. 4 visas i två olika lägen. Länksystemet svänger runt en punkt 78 och åstadkommer en avböjning åt vänster, en av- böjning åt höger eller en central inställning av vingarna för att rikta den utkastade snön i 10 15 20 25 30 35 7904210-7 B speciellt önskvärt vid rengöring av en tggšçoarkant intill en gräsmatta eller annat område från vilket/icke skall bort- tagas.

Fig. 5, 6 och 7 visar rotorhusets konstruktion och den däri inbyggda rotorn enligt föreliggande uppfinning.

Pig. 5 visar en cirkel 80, som representerar de roterande rotorbladens periferi. Rotorbladen i rotorn enligt den före- liggande uppfinningen är företrädesvis vända framåt. Den i beskrivningen och patentkraven använda benämningen "framåt" betyder att bladens arbetsytor, definierade i.förhållande till rotationsriktningen, är vända inåt med avseende på en radiell linje från rotorns centrum. Den främre kanten på rotorns bladyta är med andra ord belägen vid periferin och dess bakre kant är tillbakaförd med avseende på en radiell linje från bladets yttersta punkt till rotorns centrum. Det stycke bladet utskjuter framåt står i ett visst förhållande till rotorbladets arbetsytas vinkel relativt en radiell linje till dess framkant; Denna vinkel betecknas A i fig. 5.

Den föredragna vinkeln kan variera mellan ca 100 och 200. Om vinkeln är större än 250 ökar den kraft som erfordras för att driva rotorn effektivt betydligt i förhållande till ökning av snöslungans kapacitet. Även om rotorn kan fungera vid vinklar som är mindre än 50 uppträder nackdelen att snöns spridning ökar varvid ett mindre sammanhängande ut- kastningsmönster erhålles. Den i fig. 5 visade vinkeln B hänför sig till den del av rotorhusets bakre vägg som i huvudsak följer rotorns periferi. Denna vinkel avgränsas av ett skrapblads 82 främre kant (se särskilt fig. 6) Vilket blad kan vara fastnitat vid rotorhusets botten. Vinkeln B är företrädesvis större än 900 för att möjliggöra en väsentlig samverkan mellan snön och rotorbladet innan snön lämnar husets rotorområde. Den i fig. 5 visade vinkeln C kan benämnas husets utgångsvinkel. Man har funnit att en vinkel av H50 mellan den punkt vid vilken husets bakre vägg är i huvudsak tangentiell med rotorns periferi och den bakre väggens kant är lämplig för åstadkomma en fullgod styrning av snön. Även om en styrande del av den bakre väggen kan ha cn större utsträckning är 450 en minimal vinkel när utgångs- 10 15 20 25 30 35 7904210-7 vinkeln är fixerad.

Pig. 6 och 7 visar detaljer i rotorn. Den visade rotorn är försedd med tre bladuppbärningsorgan eller s k nav SH, 86, 88 vid vilka rotorbladen är fastsatta med hjälp av flikar 90, vilka kan vara rätvinkliga, vilket visas, och vara fastnitade vid rotorbladen och bladuppbär- ningsorganen. Sättet att förbinda bladen med naven eller bladuppbärningsorganen kan dock ske på andra sätt. Det är emellertid önskvärt att antalet bladuppbärningsorgan eller nav är så stort att rotorbladen blir i huvudsak stela under snöslungans arbete. Man har funnit att ett lämpligt material för bladens tillverkning består av Lexan (registrerat varumärke), vilket är ett plastmaterial som är hållbart och tillräckligt styvt. Enligt ett utförande av uppfinningen, vari en rotor med Lexanblad användes, fann man att det var lämpligt att ha två ändnav och ett mellan~ liggande nav för en rotor med en bredd av 35 cm.

I den i fig. 6 och 7 visade rotorn utgör en central axel 64 den huvudaxel runt vilken rotorns delar roterar.

Axeln kan vara lagrad i lager, som uppbäres av rotorhusets sidoväggar, och bladuppbärningsorganen eller naven kan upp- bära element för fastsättning vid axeln eller kan vara svetsade vid denna. Hur fastsättningen sker torde vara uppenbart för fackmannen.

Försök med rotorer enligt den föreliggande upp- finningen har visat att när en rotor har en diameter av 13 cm åstadkommes de bästa resultaten om rotorbladen har en bredd av 19 - 32 mm. Även om omfattande försök icke har utförts för att bestämma ett exakt förhållande antages att ett förhållande av 1/H mellan bladbredden och rotordiametern är optimalt. _Vid försök med en snöslunga vars rotor hade en dia- meter av 13 cm och en fri bredd av 35 cm fann man att den optimala rotorhastigheten är den som ger en tangentialhastig- het mellan 610 och 1 220 m/min.

Pig. 8 visar en elektriskt driven snöslunga liknande den som visas i fig. 1. Den huvudsakliga skillnaden mellan snöslungorna i fig. 8 och fig. 1 är att avböjningsvingar 79Ü4210-7 10 15 20 25 30 8 icke har anordnats på den i fig, 8 visade snöslungan. Den i fig. 8 visade snöslungan kan användas på ett sätt som i stor utsträckning liknar det på vilket en konventionell snöskovel användes. För att nedbringa-vikten av en dylik snöslunga har avböjningsvingar icke anordnats. Det torde förstås att i samtliga på figurerna visade snöslungorna utgöres rotorn av en konstruktion innefattande tre blad och företrädesvis tre vingar. Rotorer med två och fyra blad har provats och fungerar men den fördragna konstruktionen utgöres av tre framåtriktade vingar på ett avstånd från varandra runt rotorns periferi av 120°.

Under snöslungans drift roterar rotorn i den rikt- ning, som visas medelst pileníífíg-6, och de framâtriktade bladen träffar snön för att avskära en del av snöskiktet med sina främre kanter och överföra snön till rotorhuset.

När snön införes i rotorhuset accelereras den av bladen och erhåller såväl radiella som tangentiella hastighets- komponenter. Sedan snön lämnat rotorn styres den av utgångs- delen och utträder ur rotorhusets bakre vägg i en jämn, homogen ström, som är relativt okänslig för vindstötar.

Beroende på att snöslungan enligt uppfinningen är mycket effektiv kan små kraftkällor användas, vilket betyder att snöslungan kan manövreras lättare utan att användaren tröttas, ha Av den ovanstående beskrivningen torde/framgått att en snöslunga âstadkommits som har mindre kraftbehov och bättre prestanda än tidigare kända snöslungor. Även om vissa utföringsformer av uppfinningen har beskrivits ovan torde det inses att ett flertal alternativ och modifika- tioner kan göras av fackmannen utan att uppfinningstanken frângâs. Uppfinningen begränsas endast av det som anges i de efterföljande patentkraven.

Claims (3)

10 15 20 25 30 7904210-7 PATENTKRAV

1. Snöslunga innefattande ett snöstyrande rotorhus (lu) med en bakre vägg med en första del,vars tvärsnitt är i huvudsak bågformat, och en andra utmatningsdel, som sträcker sig i huvudsak tangentiellt med den första delen och som under slungans normala användning sträcker sig snett uppåt-framåt i snöns utmatningsriktning, en rotor (12), som dels är vridbart lagrad i rotorhuset, dels har en periferi med en del, som är belägen tätt intill den nämnda första delen, och dels innefattar ett flertal blad (H8) fastsatta vid rotorn och ett öppet utrymme i förbindelse med rotorns inre, vilket tillåter luft att passera genom rotorn, och drivorgan (16, 18, 52 - 62) för rotation av rotorn i en riktning längs den nämnda bakre väggen från den nämnda första delen till den nämnda andra delen, k ä n n e t e c k n a d av att vart och ett av bladen (H8) ärfa§ßafi:vidrotorn (12)så att dess arbets- yta lutar snett inåt med avseende på rotorns periferi och bildar en vinkel (A) av 5 - 250 med en radiell linje från rotorns rotationsaxel (SH) till den yttersta kanten på'bladet och bildar även en vinkel med den nämnda, andra delen som har en sådan storlek att snön slungas ut i huvudsak längs men icke mot den andra delen för att maximera utkastningslängden,och att ett handtagsförsett (2H, 26) skaft (22) är fastsatt vid den bakre väggen för att möjliggöra för en användare att ut- nyttja snöslungan som en snöskyffel, varvid den sammanlagda vikten av rotorhuset (1U),rotorn och skaftet (22) med handtag (ZH, 26) är så liten att användaren förmår lyfta snöslungan, placera den intill marken och skjuta den framför sig.

2. Snöslunga enligt patentkravet 1, kä,n n e t e c k n a d av att den andra utmatningsdelen, som sträcker sig snett uppåt-framåt, under slungans normala användning bildar en vinkel av ca H50 med horisontalplanet för att maximera utkastnings- längden för den längs den andra delen utslungade snön.

3. Snöslunga enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k n a d ' av att den nämnda vinkeln mellan arbetsytan och den radiella linjen är mellan 100 och 200. '79o421o-7 10 H. Snöslunga enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e f e c k n a d av att drivorganen (16, 18, 52 - 62) roterar rotorn (12) med en hastighet i tangentiell riktning, som är mindre än 1220 m/min. 5 5. _ Snöslunga enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d av att arbetsytorna är i huvudsak plana for att ytterligare öka_utkastningslängden.