SE438693B - Belastningsanordning for ett flyttbart havsforlagt byggnadsverk - Google Patents

Description

15 20 25 40 7901086-4 z Ett stationärt byggnadsverk, som är byggt för att motstå pâstötande is, dvs. är tillräckligt hållfast för att isen skall brygas mot och passera förbi byggnadsverket, måste sålunda vara synnerligen solitt och i motsvarande mån dyrt att bygga. Därför har tidigare föreslagits att byggnadsverk, som skall användas i isfyllda vattenområden, skall byggas med en yttre yta, som ' konvergerar uppåt och inåt till bildande av en sluttande yta, istället för en vertikal yta, som är utsatt för den pästötande isen. När isen stöter emot den sluttande yttre ytan, tvingas den uppät, ovanför sitt normala läge och utsättes för en drag- spänning, varvid den bryts. Emedan isen har en böjhällfasthet av omkring 0,6 MPa, utövas en motsvarande mindre kraft på byggnadsverket, eftersom den påstötande isen brister genom böj- ning i stället för hoptryckning. I Ett flertal utföringsformer av koníska havsförlagda byggnadsverk med sluttande ytterytor redovisas i en uppsats av J.V. Danys med titeln "Effect of Cone-Shaped Structures on Impact Forces of Ice Floes", som framlagts vid den första internationella konferensen beträffande "Port and Ocean Engineering under Arctic Conditions", som hållits vid tekniska högskolan i Trondheim, Norge, 13-30 augusti 1971. En annan artikel av intresse i detta sammanhang har författats av Ben C. Gerwick, Jr., och Ronald R. Lloyd, med titeln "Design and Constructions Procedures for Proposed Arctic Offshore Structures", som framlagts vid Offshore Technology Conference in Houston, Texas, April 1970.

Det förväntas att koníska byggnadsverk avsedda för an- vändning i isfyllda vattenområden skall vara utförda pà sådant sätt, att de med lätthet och med full driftskapacítet skall kunna uppställas på en vald plats och kunna förflyttas från ett ställe samt utan tidsutdräkt uppställas på ett annat ställe i fullt driftsdugligt skick. För detta ändamål mäste finnas en barlastningsanordning, som bibringar hyggnadsverket stabilitet under dess bogseríng och gör det möjligt att nedsänka byggnads~ verket till anliggníng mot havsbottnen samt att med godtagbar stabilitet upplyfta det från havsbottnen. Dessa byggnadsverk har emellertid vissa ovanliga stabilitetsegenskaper, som måste kompenseras medelst en barlastningsanordníng.' När ett byggnadsverk med sluttande ytteryta icke är bar- lastat och därför flyter med ringa djupgående, har det stor w 'tuf-:w-r www.. »I -V 10 15 20 25 7901086-4 vattenlinjearea, och fastän byggnadsverkets tyngdpunkt är relativt högt belägen, är det mycket stabilt. När barlast in- tages, blir djupgàendet större och vattenlinjearean minskar och minskar snabbt med ökat djupgående, varvid byggnadsverket närmar sig ett labilt läge, och beroende på byggnadsverkets totala mått blir det vid ett visst djupgående instabilt, så att det kränger över åt någondera sidan. När vattenlinjearean minskar, minskar avståndet mellan byggnadsverkets flytkrafts- centrum och metacentrum, och emedan detta avstånd avtager mycket snabbare än tyngdpunktshöjden minskar, blir enheten instabil vid visst speciellt djupgående.

Hittills föreslagna barlastningsanordningar för komiska byggnadsverk, t.ex. enligt de amerikanska patentskrífterna 3 831 385 och 3 952 527, är icke ändamålsenliga, emedan de har ett relativt litet antal förhållandevis stora barlasttankar av samma rymd, vilka är anordnade att fyllas jämnt för att ställa byggnadsverket på havsbottnen. Med nuvarande barlastningsanord- ningar är det svårt att med godtagbar stabilitet nedsänka ett byggnadsverk och att bibrínga det flytkraft. Uppfínningen avser därför en barlastningsanordníng, som tillåter ett byggnads- verk med lutande ytteryta att med godtagbar stabilitet bogseras, uppställas på havsbottnen och avlägsnas därifrån. Genom det speciella arrangemanget av barlastningsanordningen åstadkommes även en osedvanligt stor möjlighet att variera intagning och utpumpning av barlast.

Genom uppfinningen åstadkommes en barlastníngsanordning för ett flyttbart, havsförlagt byggnadsverk på det sätt som anges i patentkravens kännetecknande delar. 10 15 20 25 30 35 7901086-4 För att uppställa byggnadsverket på en speciell plats intages barlast i tankarna i ändamål att nedsänka det i vattnet i huvudsak horisontellt till dess att det största djupgäendet med bibehållen stabilitet har uppnåtts. Därefter överföres barlast från tankarna på en sida av byggnadsverket till tankarna på dess andra sida till dess att det krängts så mycket, att endast ett parti av byggnadsverkets botten anligger mot havs- bottnen. Ytterligare barlast intages därefter i tankarna för att anbringa byggnadsverket i avsett läge på havsbottnen.

När man önskar bibringa byggnadsverket flytkraft, genom- föres det ovan nämnda förfarandet i omvänd ordning. Barlast avlägsnas valbart från tankarna till dess att byggnadsverket har samma krängningsvinkel som när det tidigare braktes till anliggning mot havsbotten, och i ändamål att bibrínga bygg- nadsverket det största djupgäendet med bibehållen stabilitet, när det flyter i huvudsak horisontellt, och så att endast ett parti av byggnadsverkets botten anligger mot havsbottnen. Bar- last överföres därefter från barlasttankar på den sida av _byggnadsverket, som anligger mot havsbottnen till tankar på andra sidan av byggnadsverket i ändamål att i huvudsak horison- tellt förflytta detta uppåt till dess största djupgâende med bibehållen stabilitet. Ytterligare barlast avlägsnas därefter från tankarna, så att byggnadsverket ligger i huvudsak horison- tellt pâ djupgående för bogsering och är klart för transport till ett nytt ställe.

I det följande beskrives ett utföríngsexempel på upp- finningen med hänvisning till bifogade ritningar, på vilka fig. 1 delvis i sektion visar en sidovy av en utföringsform av uppfinningen; fig. 2 visar en sektion efter Z-2 i fig. 1; fig. 3 visar schematiskt förfarandet vid uppställning av bygg- nadsverket enligt uppfinningen på havsbottnen; fig. 4 visar schcmatiskt förfarandet vid avlägsnandet av byggnadsverket enligt uppfinningen från havsbottnen.

Fig. 1 visar ett havsförlagt byggnadsverk 15 anbragt i sjövatten 30 och speciellt avsett att uppställas i arktiska vattenområden, där tjock fast is och stora ismassor förekommer.

Byggnadsvcrket hâlles på sin plats på havsbottnen 14 genom sin egen tyngd och tyngden av barlast, såsom närmare beskrives i det följande. För att ytterligare fasthålla byggnadsverket 10 15 20 25 JO s 7901086-4 på sin plats mot de horisontella och vertikala krafter, som utövas av pástötande ismassor, kan lister 180 vara anbragta på byggnadsverkets botten 16, vilka åstadkommer ytterligare skjuvningsmotstand mellan byggnadsverkets botten och havsbott- nen i ändamål att hindra massförskjutningar under byggnads- verket och därigenom halla byggnadsverket i ett relativt fixerat läge på havsbottnen. Givetvis kan även andra medel säsom pål- níng användas för att ytterligare fasthalla byggnadsverket pa sin plats.

Fiv. 1 visar vidare en arbetsplattform 10 på byggnads- verket 15 med en borrigg 45 anbragt på dess däck 42. Andra icke visade konventionella borrningsanordningar kan även vara anbragta på arbetsplattformen 10. Uppfinningen är emellertid icke begränsad till havsförlagda byggnadsverk, som uppbär borriggar. Den är lämplig Eör godtycklig typ av havsförlagd verksamhet, som utföres från ett på bottnen staende, havs- förlagt byggnadsverk, som är anordnat att bogseras fran en plats till en annan, och vars ytteryta konvergerar i huvudsak uppåt och inat till bildande av en lutande yta. Byggnads- verkets konfiguration kan exempelvis vara sådan, att dess lutande ytteryta utgöres av en enda kon, ett flertal koner, eller en kontinuerligt krökt yta säsom ett parti av en av en hyperbel bildad rotationskropp. H Det i fig. 1 visade byggnadsverket 15 innefattar i huvudsak ett nedre konískt parti 4 och ett övre koniskt parti 6, vilka är koaxiellt anbragta i förhållande till varandra till bildande av ett ytterhölje, som är anordnat att upptaga ismassor, som förflyttar sig i förhållande till och pàstöter byggnadsverket. Det övre partiets 6 väggar bildar en yta, som i förhållande till horísontalplanet lutar med sadan vinkel, att ytan konvergerar uppat och inat Fran det nedre partiet 4 men med större lntningsvinkel än det nedre partiet 1. Det nedre partiets 4 väggar konvergerar likaledes uppat och inat i förhållande till havsbottnen till bildande av en yta, som lutar mot horisontalplanet. Det nedre partiets 4 väggar har dessutom större diameter än det övre partiets 6 väggar, dvs. att basdiametern av den kon, som bildar det övre partiet 6, icke är större än diametern upptill av den kon, som híldar det nedre partiet 4.

Såsom ovan nämnts, är en borrigg 15 anbragt pa däcket .10 15 20 IQ LH 40 7901086-4 s 42 tillsammans med andra, icke visade konventionella borrnings- anordningar för borrning av ett borrhâl 90 i havsbottnen. Sa- lunda sträcker sig ett borrschakt 49 från däcket 42 genom bygg- nadsverket till havsbottnen 14, så att en borrsträng 92 kan nedföras i borrhâlet 90. Emedan det är både kostsamt och svårt att konstruera och installera ett byggnadsverk i arktiska vattenområden, är det önskvärt att byggnadsverket har kapacitet att borra ett flertal borrhâl på ett godtyckligt, speciellt ställe. Ett byggnadsverk kan exempelvis vara konstruerat för att borra två eller flera borrhål till ett djup av omkring 6000 m. Byggnadsverket måste därför vara tillräckligt stort för att inrymma den för detta ändamål nödvändiga utrustningen.

Ett havsförlagt byggnadsverk 15 avsett att uppställas i vatten- områden med ett djup av mellan omkríng 6-18 m kan exempelvis ha ett nedre parti 4 med en bottendiameter av 76 m och en höjd av omkring 11 m..Det övre partiet 6 kan ha en höjd av omkring 14 m och en bottendiameter av omkring 33,5 m och en höjd till däcket 42 från havsbottnen, som kan vara omkring 47 m. ' ' Det havsförlagda byggnadsverket 15 är så utfört, att det med lätthet kan uppställas med full driftskapacitet på en vald borrplats och utan tidsutdräkt kan förflyttas från I en borrplats och uppställas på en annan plats i driftsdugligt skick. För detta ändamål innefattar byggnadsverket, såsom visas i fíg. 1-Z, en barlastningsanordning enligt uppfinningen, där barlasttankar 62a-62X, 6la-64x och 66a-66x är inbyggda innanför byggnadsverkets nedre parti i ändamål att astadkomma erforderlig stabilitet, när byggnadsvcrket bogseras, när det nedsänkes genom vattnet till anliggning mot havsbottnen, och när det avlägsnas från havsbottnen för att transporteras till en ny plats.

Barlasttankarna bildar tre separata koncentriska kransar, där den yttersta kransen innefattar barlasttankarna oóa-óox, den mellanliggande kransen innefattar barlasttankarnn ola-nlx, och den inre kransen innefattar barlasttankar 6Za-62x. Bar- lasttankarna i varje krans begränsas av radíella vattentäta skott, som i sin helhet är betecknade med 20, och begränsas utefter omkretsen av vattentäta skott, som i sin helhet är betecknade med 25. Såsom visas i fig. 1, sträcker sig barlast- tankarna fran hyggnadsverkets vattentäta botten 16 upp till 10 15 20 25 35 40 7 7901086-4 ytterytan av byggnadsverkets nedre koniska parti 4.

Förutom barlasttankarna inrymmer hyggnadsverkets nedre parti 4 pumpar 50-52 och 56-58, vilka är anbragta i pumprum 60, respektive 65. Pumparna 50, 51 och 52 i pumprummet 60 är anslutna till en gemensam fördelningslada 70 som via rör- ledningar och ventiler, i sin helhet betecknade med 100 respektive 120, står i förbindelse med barlasttankarna olg-Glx, 64g-ülx och 66g-ööx, vilka är belägna pa en sida av byggnadsverket i förhållande till dess mittlinje Y-Y. Likaså är pumparna i pumprummet 65 förbundna med en gemensam fördelningslåda 72, som via rörledningar och ventiler, som i sin helhet är beteck- nade med 110 respektive 130, star i förbindelse med barlast- tankarna 62a-62f, 64a-64f och 66a-66f, vilka är belägna på den andra sidan av byggnadsverket. Vidare står fördelnings- lådorna 70 och 72 i fluidförbindelse med varandra genom en rörledning 150.

För att intaga barlast inpumpas sjövatten i tankarna genom sjövattenintag 26 och lea, vilka genom icke visade rörledningar star i förbindelse med pumparna i pumprummen 00 respektive 65. Barlasten tillföres till de valda tankarna medelst fördelningslädan, rörledningarna och ventilerna i varje pumprum.

Vatten, som íntages genom sjövattenintaget 26 medelst pumparna 50, 51 och 53 och genom ändamålsenliga rörledníngar till för- delníngsládan 70, kan exempelvis användas för att fylla någon, några eller alla tankarna, som är belägna pa den sidan av bygg- nadsverket, dvs tankarna 62g-üßx, 64-öix och 66g-ööx. Om man önskar intaga barlast i tanken 62X, öppnar man ventilen 1Z0a, så att sjövatten strömmar genom röret 100a och in i tanken ofix.

På liknande sätt kan barlast avlägsnas från de valda tankarna genom sjövattenintagen. Om barlast skall avlägsnas från tanken 62x, öppnar man ventilen 120a, sa att pumparna i pumprummet 00 kan utdriva vatten fran tanken olx genom röret 100a och ändamålsenliga rörledningar, som star i förbindelse med sjö- vatteníntaget lb.

Den ovan beskrivna barlastningsanordningen är även sa utförd, att barlast kan överföras fran godtycklig tank eller kombination av tankar på en sida av byggnadsverket till god- tycklig tank eller kombination av tankar pa den andra sidan av byggnadsverket. Exempelvis kan barlast pumpas fran barlast- tanken 62c genom rörledningen 110g, ventilen 130g, som star 15 25 35 40 7901086-4 8 öppen, fördelningsladan 72, rörledningen 150, fördelnings- lådan 70, ventilen 120x, som star öppen, och rörledningen 100x till den diametralt motsatta barlasttanken 6Zi. Eller också kan såsom ett ytterligare exempel barlast pumpas från tanken 62i genom rörledningen 100x, ventilen 1Z0x, som står öppen, fördelningslädan 70, rörledningen 150, fördelnings- lådan 72, ventilerna 1305 och 130u, som bada står öppna, rörledningarna 110f och 110u till tankarna 66b respektive 62f. Anordningen kan även manövreras så, att barlast samtidigt överföres från ett eller flera godtyckliga par tankar pa en sida av byggnadsverket till ett eller flera par tankar på den andra sidan av byggnadsverket. Barlast kan exempelvis överföras från tankarna 62c och öZd till de diametralt motsatta tankarna 62i och 6Zj. Detta utföres genom att man öppnar ventilerna 130g, 130x, 120g, 120x och pumpar barlast från tankarna 62c och 62d genom deras respektive rörledningar 110g och 110x, fördelningslâdan 72, rörledningen 150, och in i fördelnings- lådan 70 samt genom respektive rörledningar för tankarna 62j och 62i, 100g och 100x. Såsom ytterligare ett annat exempel kan barlast på ovan beskrivet sätt överföras från tankarna 64a, 64b, 64c och 64d till tankarna 62g, 62h, 641 och ö4j.

Det är sålunda uppenbart att barlastningsanordningen enligt uppfinningen tillåter stor flexibilitet vid manövreringen av byggnadsverket, när detta skall trimmas under bogsering eller av annat skäl i ändamål att kompensera eventuell ojämn viktsfördelning i byggnadsverket. Detta kan exempelvis in- träffa, om bränsle- och borrvattentankarna 82 respektive So, vilka är belägna innanför det nedre partiet 4, icke är symme- triskt fyllda. Denna barlastningsanordníng möjliggör dessutom ett synnerligen effektivt förfarande för stabil drift av ett i huvudsak koniskt havsförlagt byggnadsverk, när detta är uppställt pa eller avlägsnas från en speciell plats 1 ett vattenomrade. 7 Byggnadsverket 15, som har de ovan nämnda måtten, blir ínstabilt vid ett djupgående, med undantag för utsträckningen i djupled av listorna 180, överstigande omkring 7 m. Det kan sålunda sägas, att det maximala djupgående, vid vilket bygg- nadsverket befinner sig i stabilt tillstånd, är 7 m.

Om byggnadsverket skall uppställas i ett vattenområde med mindre djup än det maximala djupgåendet med bibehållen __.- _.. _--_~__.... 10 15 20 h) Ln 9 7901086-4 stabilitet, dvs mindre än 7 m, uppstur inga stabilitetsproblem, och byggnadsverket kan nedsänkas genom jämn fyllning av bar- lasttankarna. Om vattendjupet är större än 7 m, blir byggnads- verket instabílt och kränger över åt den ena eller den andra sidan, när den nedsänkes i vattnet. Om byggnadsverket ned- sänkes till havsbottnen på ett sådant okontrollerbart sätt, kan det uppstå omfattande skador pd bade byggnadsverket, ut- rustningen och personalen ombord.

Därför âstadkommes enligt uppfinningen ett förfarande för nedsänkníng till havsbottnen av ett flyttbart, havsförlagt byggnadsverk med en lutande ytteryta. Efter bogseríngen till den avsedda platsen intages barlast valbart i barlasttankarna, så att byggnadsverket nedsänkes i huvudsak horisontellt till dess att dess maximala djupgående med bibehallen stabilitet är uppnått. I detta läge överföres barlast pà ett kontroller- bart sätt från tankar belägna på en sida av byggnadsverket till tankar belägna på dess andra sida, till dess att byggnads- verket kränger sa mycket, att ett parti av dess botten anligger mot havsbottnen. Därefter intages ytterligare barlast i tankar- na i ändamål att bringa byggnadsverket i avsett läge på havs- bottnen.

Pig. 3 visar det ovan beskrivna förfarandet för nedsänk- ning av byggnadsverket 15 på havsbottnen. I läget I flyter byggnadsverket i vattnet ovanför en borrplnts D med sitt djup- gående B vid bogsering, vilket är omkring 4-5 m med undantag av listernas utsträckning i djupled. Byggnadsverkets djupguende vid bogseríng är beroende av dess tyngd och tyngden av utrust- ning i byggnadsverket samt eventuell barlast, som intagits i tankarna för att trimma byggnadsverket under bogseringen, sn att den flyter i huvudsak horisontellt. Mattet A representerar höjden av byggnadsverkets utvändiga hölje, vilken, sasom ovan beskrivits, är omkring 21,5 m. Såsom tidigare nämnts, är bygg- nadsverket avsett att uppstüllas i vattenomraden med ett botten- djup icke överstigande omkring 18 m. Sannolikheten för att en ismassa skall pastöta den delen av byggnadsverket ovanför det yttre höljet är salunda avsevärt minskad. Det minsta botten- djupet, på vilket byggnadsverket kan användas, är beroende av dess djupgående vid bogsering plus utsträckningen i djup- led av listerna, vilken är omkring 0,6 m, vilka lister är anbragta pà byggnadsverkets botten. Med en sükerhetsmarginal 10 15 20 25 40 7901086-4 pio av en meter eller mera kan byggnadsverket användas i vatten- områden, som är så grunda som 6 m, ' I läget II i fíg. 5 har barlast intagits i barlasttankar- na (fíg. 2) 62b-62e, 64b-64e, 66b-66e, 62h-62k, 64h-64k, och 66h-66k i ändamål att i huvudsak horisontellt nedsänka byggnads- verket till dess att det maximala djupgåendet C, som är 7 m, med bibehållen stabilitet har uppnåtts. Vid djupgåendet C fylls de ovan uppräknade tankarna till omkring hälften av sin totala rymd, varvid barlasttankarna i den yttre kransen har en rymd av 388,7 m3, under det att barlasttankarna í den mellers- ta kransen och den innersta.kransen har en rymd av 698 m3 respek- tive 748 m3. .

I läget III har barlast överförts från ett par tankar 621 och 62j i den inre kransen till diametralt motsatta tankar 62c och 6Zd till dess att byggnadsverket är krängt så mycket, att ett parti av dess botten, som i sin helhet är betecknad med E, anligger mot havsbottnen. Byggnadsverkets krängningsvinkel representeras av 6, och beloppet av denna vinkel är direkt proportionellt mot djupet i det vattenomräde, där byggnads- verket uppställes. Vid ett vattcndjup av omkring 18 m mäste byggnadsverket krängas omkring 130, så att ett parti av bygg- nadsverkets botten bringas till anliggning mot havsbottnen.

För att kränga byggnadsverket 130 mäste omkring 40% av bar- lasten i tankarna 62i och 62j överföras till tankarna 62c och 62d. För att alstra det nödvändiga krängningsmomentet är det önskvärt att överföra barlast från den inre kransen av tankar, emedan dessa tankar har en kortare momentarm och därför icke är lika känsliga för en ökning av barlasten som tankarna i de yttre båda kransarna. Genom att använda ett par tankar i den inre kransen kan sålunda krängningen finregleras, så att byggnadsverket kan nedsättas mot havsbotten relativt varsamt.

I läget IV har ytterligare barlast intagíts i tankarna 62h-62h, 64h-64k, oóh-66k i ändamål att nedsätta byggnadsverket på sin plats pä havsbottnen. Därefter fylles alla barlasttankarna i huvudsak fullständigt i ändamål att fasthalla byggnadsverket pä sin plats pa havsbottnen. Det är givet, att fyllning av vissa andra kombinationer av tankar med olika mängder och över- föring av barlast från olika tankar kan åstadkomma samma resultat, som ovan beskrivits. Liknande variationer är även möjliga i fråga om det nedan beskrivna förfarandet för avlägs- <> -fir-e-a-f . 10 15 25 u! 01 40 11 7901086-4 nande av byggnadsverket från havsbottnen.

När byggnadsverket skall avlägsnas från borrplatson D, bringas den att flyta genom det omvända förfarandet. I läget I i fíg. 4 anligger byggnadsverket mot havsbottnen. I läget II har en tillräcklig mängd barlast avlägsnats från barlast- tankarna till dess att byggnadsverket kränger med samma vinkel G som vid nedsänkningen till havsbottnen. I detta läge befinner sig endast ett parti E av byggnadsverkets botten anliggande mot havsbottnen. Såsom visas i läget III, har barlast överförts från tankarna, som är belägna på den sida av byggnadsverket, vilken anligger mot havsbottnen, till tankar belägna på den andra sidan av byggnadsverket till dess att det maximala djup- gåendet C med bibehallen stabilitet hos byggnadsverket har uppnåtts och detta flyter i huvudsak horisontellt. I läget IV har ytterligare barlast avlägsnats från tankarna, så att bygg- nadsverkets djupgående har mínskats till djupgàendet B vid bogsering. Barlasten har avlägsnats så, att byggnadsverket flyter i huvudsak horisontellt och är klart för transport till ett annat ställe.

Om byggnadsverket 15 star på havsbottnen på ett vatten- djup av 18 m (fig. 4), avlägsnas barlast från tankarna till dess att krängningsvinkeln är ungefär densamma, som när bygg- nadsverket sattes ned, dvs. omkring ISO, sa att endast ett parti E av byggnadsverkets botten anligger mot havsbottnen.

För att kränga byggnadsverket pa detta sätt avlägsnas i huvud- sak all barlast från tankarna 6Za, 64a, óóa, 6Zx, o4x, 6öx,62g, 64g, 66g, 6Zf, 64f och 66f. Barlast avlägsnas även från tankarna 66b-66e, 64b-64e, óöh-66k, 64h-64k, 6Zh, 62k, 6Zb och 62e, så att de endast är fyllda till ungefär hälften. Dessutom avlägsnas omkring 10% av barlasten i tankarna ólc och old, och 90% av barlasten i tankarna 62i och ölj. Barlast överföres därefter från tankarna 62c och 62d till tankarna 621 och 62j, så att byggnadsverket flyter i huvudsak horisontellt vid sitt största djupgående C med bibehållen stabilitet. För att åstad- komma detta behöver omkring 40% av barlasten i tankarna óZc och 6Zd överföras till tankarna 6Zi och 02j. Därefter avlägsnas ytterligare barlast från lämpligt valda tankar, så att hygg- nadsverkets djupgående minskas och det i huvudsak horisontellt förflyttas uppåt till djupgâendet B för bogseríng och sålunda är klart för transport till ett annat ställe. . .-..._ .__.........-.. ...H H f............_,...-. 10 15 25 30 35 ., -..____...._.:.._._._,_.__ _. _ 7901086-4 1, Det bör papekas, att byggnadsverkets botten 10 kan vara utförd så, att samma parti av byggnadsverkets botten alltid bringas till anliggning mot havsbottnen under intagande och avlägsnande av barlast. I sådant fall kan listerna 180 vara avlägsnade från detta parti, vilket dessutom kan vara för- stärkt.

' Tack vare att ett flertal barlasttankar är anordnade radiellt och utefter omkretsen, minskas även risken för total- haveri av byggnadsverket om vid en kollision några tankar skulle skadas och vattenfyllas. Om en kollision inträffar, är det osannolikt att flera än tvâ tankar i den yttersta och mellersta tankkransen skadas, och även om fyra tankar skadas och vatten- fylls, flyter byggnadsverket fortfarande med godtagbar stabili- tet. Genom detta speciella arrangemang av tankarna begränsas eventuella skador till ett relativt litet antal tankar, vari- genom sâlunda reparationskostnaderna minskas.

Såsom visas i fíg. 1 och Z, innefattar byggnadsverkets 15 barlastningsanordning enligt uppfinningen tre separata kransar, vardera med 12 barlasttankar. Det totala antalet barlasttankar, antalet tankkransar och antalet tankar i varje krans kan emellertid vara annorlunda, och vid plattformar med andra mått och annan geometrisk konfiguration kan ett annat arrangemang av barlastningsanordningen vara lämpligare. Andra förfaranden för intagning och avlägsnande av barlast i bygg- nadsverket 15 beträffande den kombination av tankar, i vilka barlast íntages, överföres och avlägsnas, är likaledes möj- liga, och med hänsyn härtill kan barlastningsanordningens rör- ledningar och fördelningslådor vara arrangerade på annat sätt.

Barlastningsanordníngen enligt uppfinningen är ytterst flexibel och möjliggör tillförlitligt, kontrollerbart íntagande och avlägsnande av barlast i ett i huvudsak koniskt byggnads- verk.

Uppfinningen är givetvis icke begränsad till de beskrivna och visade utföringsexemplen, utan allehanda modifikationer är möjliga inom uppfinningens ram. -- ._ V-u ~--.-,.

Claims (7)

1, A 7901086-4 Patentkrav

1. Barlastningsanordning för ett flyttbart havsförlagt byggnadsverk (15) med ett ytterhölje (4, 6), som i huvudsak konvergerar uppåt och inåt till bildande av lutande ytteryta, ett flertal barlasttankar (62, 64, 66) inneslutna i ytter- höljet, och organ (26, 50, 51, 52) anordnade att åstadkomma fluidförbindelse mellan barlasttankarna och det sjövatten (30), i vilket byggnadsverket är anbragt, k ä n n e t e c k n a d av att barlasttankarna är anbragta innanför ytterhöljet i ett flertal koncentriska, separata kransar (62a-62x, 64a-64x, 66a-66x), som är radiellt belägna i förhållande till varandra, rörledningar (100, 110) och ventiler (120, 130) anordnade att åstadkomma fluidförbindelse mellan barlasttankar på en sida av byggnadsverket och barlasttankar på den andra sidan av byggnads- verket, och att pumpar (50-52, 56-58) är anordnade att valbart överföra barlast från barlasttankar på en sida av byggnads- verket till barlasttankar på andra sidan av byggnadsverket och att valbart intaga och avlägsna barlast från barlast- tankarna. W

2. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att varje krans innefattar åtminstone 12 barlasttankar.

3. Anordning enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k - n a de av att rörledningarna och ventilerna för åstadkommande av fluidförbindelse mellan barlasttankar på en sida av byggnads- verket och barlasttankar på andra sidan av byggnadsverket kan åstadkomma fluidförbindelse mellan diametralt motsatta barlast- tankar, och att pumparna för valbar överföring av barlast från barlasttankar på en sida av byggnadsverket till barlasttankar på andra sidan av byggnadsverket kan överföra barlast från vilken som helst av barlasttankarna till en diametralt mot- satt barlasttank.

4. Anordning enligt något av krav 1-3, k ä n n e t e c k - n a d av att byggnadsverket har ett övre parti (6) och ett därmed koaxiellt nedre konískt parti (4) så att väggarna av både övre och nedre partiet lutar mot horisontalplanet, varvid det nedre partiets lutningsvinkel är mindre än det övre partiets och det övre partiets tvärsektíonsdíameter icke är större än diametern vid toppen av det nedre partiet, varjämte kransarna av barlasttankar är inneslutna i byggnadsverkets nedre koniska parti (4).

5. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e - 7901086-4 14 t e c k n a d av att vardera av kransarna innefattar ett identiskt lika antal barlasttankar.

6. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e ~ t e c k n a d av att den innefattar åtminstone tre koncen- triska kransar barlasttankar. g

7. Anordning enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att barlasttankarna är arrangerade i en första, yttre krans (66a-66x) av barlasttankar, en andra, mellanliggande krans av barlasttankar (64a-64x) anbragt radíellt innanför den första kransen, och en tredje, inre krans av barlasttankar (62a-62x) anbragt radiellt innanför den andra, mellanliggande kransen, varvid volymen av barlasttankarna i den inre kransen är större än volymen av barlasttankarna i den mellanliggande kransen, och volymen av barlasttankarna i den mellanliggande kransen är större än volymen av barlasttankarna i den yttre kransen.