SE438691B - Havsplattform, speciellt for arktiska forhallanden - Google Patents

Description

lO 15 20 25 30 35 40 7900192-1 2 förhållanden, vilken hölls vid Norges tekniska högskola i Trondheim 13-30 augusti 1971. Ett annat dokument av intresse är Ben C. Gerwick, Jr. och Ronald R. Lloyd "Design and Construction Procedures for Froposed Arctic Offshore Structures" som presenterades vid Offshore Technology Conference i Houston, Texas, april 1970.

Då ett isflak rör sig i förhållande till och i kontakt med den sluttande ytan hos en konisk konstruktion kommer det att stiga utefter denna yta. Isflakets lyftning orsakar bildandet däri av initialsprickor, som sträcker sig radiellt utåt från kontaktpunkten.

Därefter bildas sprickor i omkretsriktningen, vilket gör att is- flaket sönderbrytes i kilformiga stycken. Den ungefärliga total- kraft som utövas på en konisk konstruktion består då av den kraft som erfordras för att bryta isflaket genom böjning, dvs. den kraft som erfordras för att bilda radiella initialsprickor eller därefter sprickor i omkretsriktningen, och kraften av de brutna isstycken som klättrar på konstruktionens yta och verkar mot denna.

Den kraft som sammanhänger med bildandet av radial- och omkrets- riktade sprickor i isflaket är primärt en funktion av de speciella mekaniska och geometriska egenskaperna hos den is som stöter mot plattformen. Klättringskraften orsakas av de brutna isstycken som verkar mot plattformen och är sålunda beroende av plattformens area ovanför vattenlinjen. För att reducera de sammanlagda iskrafter som påföres en konisk konstruktion är det därför alltid önskvärt att hälla konstruktionens diameter i vattenlinjen så liten som möj- ligt. törre ismassor, såsom packisvallar, som stöter mot en konisk konstruktion, lyftes längs den sluttande ytan på denna, varigenom packisen brister genom böjning. På samma sätt som vid isflak kom- mer en radiell spricka att bildas i vallen vid anslagspunkten, och bildandet av en radiell spricka följes av bildande av "gångleds- sprickor" som uppstår på relativt större avstånd från konstruk- tionen. Dâ ísvallen fortsätter att röra sig på konstruktionen kom- mer den att brytas i stora isblock som faller bort från konstruk- tionen.

Såsom redan nämnts är den kraft som en packisvall utövar mot en konstruktion betydligt större än kraften från ett isflak. Den ungefärliga totala kraft som utövas på en konisk konstruktion av en isvall är en kombination av den kraft som erfordras för att bry- ta isvallen genom böjning och den kraft som orsakas av de brutna isstyckena, vilka bildas vid bristningen av isflaket som rör sig 79o0192~1 3 framåt framför packisvallen, klättrar upp på konstruktionens yta och verkar mot denna. De stora isblock som bildas när en isvall brister genom böjning tenderar icke att klättra på konstruktionens yta. Klätt- ringskraften utövas därför huvudsakligen av stycken av flakis som 5 skjutes upp på konstruktionens yta.

Enär konstruktioner i vatten med stora ismassor utsättas för relativt större iskrafter, måste de byggas tillräckligt starka för att motstå dessa större krafter. Användningen av de hittills kända bottenburna koniska konstruktionerna erfordrar att konstruktionen stödes medelst ytterligare fundament, exempelvis pålning. Emellertid skulle detta öka anläggningskostnaderna och byggtiden. Utan ytter- ) ligare fundamentstöd skulle konstruktionen behöva byggas större och starkare för att motstå de större iskrafterna, vilket skulle erfordra en ökning av konstruktionens diameter i vattenlinjen. Emellertid skulle detta öka den del av den totala iskraften, som sammanhänger med klättringen av isstycken på konstruktionen, enär klättringskraf- ten är proportionell mot konstruktionens area ovanför vattenlinjen.

För en mycket stor vattenlinjediameter hos en konisk konstruktion skulle denna del av kraften vara väsentligt större än den kraft som erfordras för att bryta påstötande is genom böjning.

Följaktligen blir depnuvarande koniska konstruktioner som ut- föres tillräckligt starka för att motstå krafterna från större is- massor dyrare att bygga och att installera än de som konstrueras enbart för att motstå krafterna från påstötande isflak. I själva 25 verket skulle dessa konstruktioner bli så tunga att byggkostnaderna ) blir prohibitiva. Föreliggande uppfinning avser en havsplattform som är i stånd att motstå krafterna från stora påstötande ismassor och som samtidigt är utförbar vad byggkostnader och dimensioner be- träffar.

Uppfinningen avser en havsplattform som är byggd för arktisk havsmiljö med flakis och andra större ismassor, exempelvis pack- isvallar. Havsplattformen enligt uppfinningen utmärkes åv aft den innefattar en underdel som i huvudsak har formen av en första 10 20 30 stympad kon, vars väggar lutar med en vinkel i förhållande till 35 horisontalplanet för att bilda en rampyta för upptagande av ís- massor som rör sig i förhållande till och í kontakt med plattformen, och som är avsedd att fixera plattformen vid havsbottnen, och en överdel som är kouxiellt nnhringbar ovanpå underdelen och som 1 huvudsak har formen av en andra stympad kon, vars väggar lutar med en 40 Víflkßl í förhållande till horísontalplanet för att bilda en ramnyta ff! 10 15 20 ZS 30 35 40 71900192-1 -- '..:.~. ;-. - för upptagande av ismassor som rör sig i fgrhñllnndc till och i kontakt med platt- formen, varvid lutningsvinkcln mot horisontulplnnct av övcrdclcns väggar är större än lutníngsvinkeln mot horisontalplanct av underdelens väggar, och tvärsektions~ diametern hos den andra stympade koncn som bildar överdelen icke överstiger mot- svarande tvärsektionsdiameter vid toppen av den första stympade konen som bildar underdclcn.

Denna konstruktion möjliggör att plattformen användes i vatten med isflakoch relativt större ismassor utan att därmed plattfor- mens massa och kostnader i onödan-ökas.

Huvudändamâlet med föreliggande uppfinning är åstadkommande av en havsplattform som kan motstå krafterna från påstötande isflak och större.ismassor med mindre mängd konstruktionsmaterial än eljest nödvändigt och därmed mindre tyngd och kostnad. I Uppfinningen kommer nedan att närmare beskrivas med hänvisning till de bifogade ritningarna. Fig. 1 är en schematisk sidovy, delvis i sektion, och visande uppfinningens föredragna utföringsform. Fig. 2 visar schematiskt en sektion längs linjen 2-2 i fig. 1. Fig. 3 är en perspektivvy som visar över- och underdelen samt halsdelen vilka tillverkas av stålplåt. Fig. 4 är en schematisk sidovy, delvis i sek- tion, visande en annan utföringsform av uppfinningen.

På ritningarna visar fig. 1 en havsplattform 15 omgiven av vatten 30 och speciellt byggd för placering i arktiska hav där tjocka is- flak 20 och större ismassor såsom packisvallar 22 kan bildas. Platt- formen hålles kvar på havsbottnen 12 av sin egen tyngd plus tyngden av pålagd ballast. För att hjälpa till att hålla kvar plattformen mot de horisontella krafter som påföres densamma av påstötande is- massor vid ovanligt svåra isförhållanden kan pålar 18 (fig. 4) vara neddrivna genom inre styrningar (icke visade) i basdelen 2 ned i havsbottnen 12. Dessa pålar kan även användas för att bära de verti- kala belastningar som påföres plattformen. Givetvis skall vid bruk av sådana pälar dessa lossas från plattformen innan denna flyttas till ett nytt borrställe.

En arbetsplattform 10 visas i fig. 1 och är försedd med en borrigg 45 på däcket 42. Annan konventionell borrutrustning (icke visad) kan även finnas på arbetsplattformen 10. Emellertid är upp- finningen icke begränsad till havsplattformar som användes för att uppbära borriggar. Den är lämplig för alla slags operationer som utföres i arktiska hav, där det finnes behov av skydd mot ismassor.

Arbetsplattformen 10 kan innefatta ytterligare däck 40 och 41 för bostads- och arbetsändamål. Bäcken kan vara inbyggda och upp- värmda för att erbjuda en rimligt komfortabel arbetsmiljö som skyddar personal och utrustning under vinterväder, då temperaturen 10 15 20 25 30 35 40 7900192-1 5 kan sjunka ned mot -5000. Plattformens inre kan även inrymma lagrings- och utrustningsutrymmen 60.

Havsplattformen 15 är konstruerad att snabbt kunna ställas upp med full driftkapacitet vid en vald borrplats med möjlighet för för- flyttning till en annan och bringande i drifttillstånd utan dröjs- mål. För detta ändamål är ballasttankar 62 inbyggda i plattformens inre för att säkra erforderlig stabilitet när plattformen skall bogse- ras och för att möjliggöra plattformens nedsänkande till fast botten.

Givetvis kan vattnet i ballasttankarna 62 avvägas för att kompensera ojämn viktfördelning inom plattformen. Varje ballasttank är för- sedd med organ, exempelvis bottenventiler och en nedblåsningsled- ning (icke visade) för fjärrkontroll av vattenmängden i ballast- tankarna, så att konstruktionens deplacement kan inställas.

Såsom nämnts är en borrigg 45 anordnad på däcket 42 tillsammans med annan konventionell borrutrustning (icke visad) för användning vid borrning av borrhål 90 i havsbottnen. Ett schakt 50 sträcker sig från däcket och nedåt genom plattformen till havsbottnen 12 för passage av en borrsträng 92. Eftersom det är både dyrt och svårt att bygga och installera en plattform i arktiska vatten är det önsk- värt att plattformen ger möjlighet att borra flera borrhål på varje plats. Exempelvis kan plattformen konstrueras för borrning av två hål eller flera till ett djup av cirka 6000 meter. Plattformen måste vara stor nog för all den utrustning som erfordras för ändamålet.

En havsplattform som är tillräckligt stor för det ovan beskrivna borrningsarbetet väger flera tusen ton innan den försetts med borr- utrustningen. Dessutom kan vikten av existerande konstruktioner för på havsbottnen vilande plattformar ökas i den mån plattformen konstrue- ras för att motstå kraften från större ismassor, exempelvis från pack- isvallar. Då plattformens vikt står i direkt samband med priset, kom- mer detta att öka med vikten. Uppfinningen avser en konstruktion för havsplattform, som minimerar de på densamma påförda krafterna, då isflak och större ismassor stöter mot plattformen, och möjliggör sam- tidigt reduktion av mängden konstruktionsmaterial som skall inbyggas i plattformen och följaktligen av plattformens massa och pris. Som beskrivits ovan kommer ett isflak som kommer i kontakt med den lutande ytan hos en konisk havsplattform att brytas genom böjning, varigenom isflaket sönderdelas i kilformiga stycken. Då isflaket fortsätter att röra sig mot plattformen kommer de kilformiga isstyckena att klättra på plattformens ytterytor och i idealfallet störta ned däri- från och fortsätta förbi plattformen. Dâ de ismassor som stöter mot 10 15 20 25 30 35 40 7900192-1 6 plattformen blir större ökas krafterna på denna. Ett flertal åt- gärder kan tillgripas för att undvika förstörande av de nuvarande konstruktionerna av koniska bottenstående plattformar, om en större ismassa, exempelvis en packisvall, kommer i kontakt med plattformen.

I första hand kan plattformens basdiameter och sålunda dess storlek ökas för att kunna motstå större iskrafter. Vidare kan plattformen förses med en relativt flackt lutande yta, vilket också ökar dess storlek, för att mottaga den påstötande packisvallen, varigenom den totala iskraften som packisvallen påför plattformen reduceras, enär den komposant av den totala kraften som orsakar bristning ge- nom böjning'minskar när den lutande ytans lutningsvinkel mot hori- sontalplanet minskar. Dessutom kan plattformen stödas med pålar, vilket emellertid är oönskvärt på grund av de större kostnaderna och den längre tiden för att förlägga plattformen till en vald borr- plats.

För att motstå de större krafterna från större påstötande is- massor skulle sålunda storleken av de nuvarande konstruktionerna av koniska bottenstâende plattformar behöva ökas, vilket nödvändiggör användning av mer konstruktionsmaterial i plattformen med åtföl- jande ökning av dennas massa och kostnad, varigenom plattformen skulle bli alltför dyr att bygga. När dessa plattformar bygges större för att motstå krafterna från stora påstötande ismassor ökar dessutom den totala iskraften på plattformen. Såsom redan nämnts består den totala kraft som utövas på en konisk havsplattform i huvudsak av den kraft som erfordras för att genom böjning bryta sönder den pâstötande ismassan och kraften av brutna stycken av isflak som klättrar på plattformens yttre yta. Klättringskraften är beroende av isstyckenas vikt och av friktionskraften mellan isen och plattformens yttre ytor och därmed proportionell mot ytan av den koniska konstruktionen ovanför vattenlinjen. Därför ökas klätt- ringskrafterna på plattformen då dennas storlek ökar, och för ko- niska plattformar med relativt stor vattenlinjediameter kan klätt- ringskrafterna gott och väl överskrida den kraft som erfordras för att genom böjning bryta den påstötande ismassan.

Havsplattformen enligt uppfinningen är istånd att motstå kraf- terna från påstötande isflak 20 eller annan större ismassa, exempel- vis en packisvall 22, utan att massan av och kostnaden för plattfor- men onödigtvis ökas. Denna plattform, fig. 1-5, är försedd med en konisk underdel 4 och en konisk överdel 6 som är koaxiellt anordnad i förhållande till underdelen för att bilda ett sammanhängande ytter- 10 15 20 25 30 35 7900192-1 7 hölje som är utformat för att motstå ismassor som rör sig i för- hållande till och i kontakt med plattformen. Detta ytterhölje till- verkas av stålplåt, fig. 5, men andra material, såsom förspänd betong, kan användas. Överdelen 6 har formen av en stympad kon, vars mantel bildar en rampyta 16, som lutar i förhållande till horisontalplanet, så att ytan 16 konvergerar uppåt och inåt från underdelen 4. Plattformens underdel 4 har också formen av en stympad kon, men har större tvär- sektionsdiameter än överdelen 6, dvs. basdíametern av den kon som bildar överdelen 6 är icke större än den koniska underdelens 4 topp- diameter. Underdelens 4 väggar konvergerar uppåt och inåt från bas- delen 2 för att bilda en rampyta 14 som lutar i förhållande till horisontalplanet, men med en lutningsvinkel som är mindre än över- delens 6.

På detta sätt blir överdelens 6 vattenlinjediameter så liten som det är praktiskt möjligt för att reducera de klättringskrafter som verkar på plattformen. För att dessutom möjliggöra för platt- formen att motstå krafterna från större påstötande ismassor har den relativt stora underdelen 4 med mindre lutningsvinkel anordnats, vilken erbjuder fördelen att reducera de krafter som påföres platt- formen till följd av brytningen av packisvallar genom böjning. Dess- utom reducerar den relativt stora underdelen risken för brytningar i plattformens fundament samt ökar den flytande plattformens stabi- litet.

Plattformens underdel 2 kan även vara konisk, så att väggarna konvergerar uppåt och inåt från havsbottnen l2, varvid basdelens toppdiameter är approximativt lika med underdelens 4 bottendiameter.

Denna speciella form är värdefull, enär den ger plattformen ytter- ligare stabilitet då den förflyttas i vattnet. Dessutom kan bas- delens 2 rampyta bidra till brytning av en påstötande packisvall.

Givetvis kan basdelen 2 ha annan lämplig form, exempelvis cylind- risk, så att basdelens väggar står vertikalt från havsbottnen.

Såsom exempel kan nämnas att en havsplattform 15 för uppställ- ning i vatten med ett djup mellan 6 och 18 m kan ha en basdel med en bottendiameter av cirka 75 m och en höjd av cirka 1,5 m. Basdiame- terns storlek är väsentligen en funktion av flytbarhetsdata hos konstruktionen och den önskade förmågan hos denna att motstå ned- brytning när den påföres stora iskrafter. Underdelen 4 kan ha en höjd av cirka 7,5 m och överdelen 6 kan ha en höjd av cirka l2 m. 10 15 20 25 30 35 40 .7900192-1 8 Vid vattendjup på cirka 9-18 m sträcker sig större ismassor, exempelvis packisvallen 22, långt ned under vattnets yta, varige- nom packisvallens 22 kant då ismassorna stöter mot plattformen 15 träffar underdelen 4 och lyftes längs ytan 14, varigenom isen bryts genom böjning. Då packisvallen lyftes längs ytan 14 bryts den i stycken, vilka tenderar att glida ned under det isflak som rör sig framåt bakom packisvallen. Därefter pressas isstyckena förbi platt- formen. Överdelens 6 yta 16 fångar upp isflaken som stöter mot platt- formen och bryter dem genom böjpåkänningarna.

Om plattformen står på relativt grunt vatten (dvs. med ett djup under 9 m), uppfângar den koniska underdelen 4 isflaken och bryter dem och mindre packisvallar som stöter mot plattformen. Den enda kraft som verkar mot överdelen 6 är av klättringen av isflak på ytan 16.

För att hjälpa isens rörelse i förhållande till och över över- delens 6 och underdelens 4 ytor och för att undvika att klättrande isstycken fryser fast vid dessa ytor kan nagon lämplig frostskydds- anordning användas. Sådant frostskydd kan bestå i uppvärmning av plattformens ytor 14 och 16 såsom beskrives i US patentskriften 3 831 385 eller i beläggning med ett material som minskar vidhäft- ning, såsom beskrives i US patentskriften 3 972 199.

Lutningsvinkeln hos plattformens underdel 4 och överdel 6 be- tecknas med tillräcklig storlek för att genom böjning orsaka brytningen av is- massor. Värdet avd., måste vara tillräckligt litet för att kraften för att bryta isen genom böjning av en stor ismassa minimeras. Emel- lertid fâroL1 icke vara för litet, eftersom då plattformens bas skulle bli för stor och plattformen skulle bli för dyr. Värdet av fiz bör vara tillräckligt för att plattformens yta ovanför vatten- linjen skall minimeras, men icke så stort att resultatet blir att påstötande isflak brytes genom tryckning i stället för genom böjning.

Vid de flesta koniska plattformar med flera konvinklar kan vinklarna Q, och\12 vara mellan cirka 150 och 250 resp. 260 till 700 från hori- sontalplanet. Det föredragna området för 230 från horisontalplanet och förciz mellan cirka 540 och 580. Den föredragna vinkeln för\11 resp,c&2 är i huvudsak beroende av tre faktorer, nämligen de vattendjupsområden, i vilka plattformen skall placeras, den väntade storleken av isflaken och packisvallarna i dessa vatten och bottenegenskaperna där plattformen skall stå. Om plattformen skall användas nära kusten av norra Alaska vid ett 10 15 20 25 30 35 7900192-1 O .4 vattendjup mellan 6 och l8 meter blir den föredragna storleken av 0% cirka 21° till horisontalplanet och avc¿2 cirka 560.

Såsom framgår av fig. 1 är plattformens halsparti 8, som har cylindrisk form, koaxiellt anordnat ovanpå överdelen 6 och uppbär arbetsplattformen 10 ovanför vattnet 30 på tillräcklig höjd för att undvika kontakt med isflak som klättrar på plattformen. En omvänd stympat konisk del 9 kan anordnas mellan halspartiet 8 och arbets- plattformen lO. Delen 9 avlänkar isflak som klättrar på halspartiet 8, varigenom dessa icke kan skada arbetsplattformen 10 och icke ökar den sammanlagda iskraft som påföres plattformen. Alternativt, fig. 4, kan själva arbetsplattformen ha formen av en omvänd stympad kon, så att isstycken som klättrar på plattformen hindras från att komma i kontakt med översta däcket 42 av plattformen och att öka den iskraft som verkar mot plattformen. Sidolutningen hos delen 9 resp. den koniska plattformen 10 betecknas med vinkeln 6. För de flesta platt- formskonstruktioner kan G vara mellan cirka 250 och 700.

Ehuru hela plattformen 15 kan bogseras till borrplatsen i fär- digt skick utan ytterligare byggnadsarbeten på platsen är det själv- fallet möjligt och kanske önskvärt att bogsera individuella sektio- ner av plattformen från tillverkningsplatsen till borrplatsen för hopmontering. Sålunda kan basdelen 2 bogseras till borrplatsen och placeras på havsbottnen 12. Därefter kan underdelen 4 bogseras dit, anbringas på basdelen 2 och fast förenas med denna medelst lämpliga organ. På samma sätt kan överdelen 6 bogseras till borrplatsen och placeras ovanpå underdelen 4 och fast förenas med denna. På liknande sätt kan plattformens ytterligare komponenter monteras på borrplatsen.

Fördelarna med uppfinningen kan erhållas även vid mindre varia- tioner i formen av konstruktionen, vars yttre rampyta kan ha en geometri med fler än två koniska delar eller oavbruten krökning, t.ex. som en del av en rotationshyperboloid.

En modell av en flervinklig konisk plattform enligt uppfinningen har provats i ett islaboratorium under simulerade arktiska förhål- landen. Ett ändamål med provet var att studera de krafter som på- föres plattformen medelst ett påstötande isflak. Modellen var byggd i skalan 1:50, och alla andra skalfaktorerna för provet, exempelvis isflakets tjocklek och det effektiva vattendjupet, var baserade på en motsvarande skala av 1:50.

Några av de observationer som gjordes under dessa prov kan vara av intresse att nämna. 10 15 20 7900192-1 10 Vid tidigare prov med enkelkoniska plattformar var ett iakttaget fenomen bildandet av områden med issörja framför plattformen mellan dess yta och det framskridande isflaket. Dessa områden bildas när lösbrutna stycken av isflak klättrar på plattformens yta och faller tillbaka framför plattformen. Issörjan bildad mellan det framskri- dande isflaket och den koniska konstruktionen ökar den sammanlagda iskraft som pâföres plattformen. Detta fenomen uppstår icke vid den flerkoniska plattformen enligt uppfinningen. I stället tenderar is- styckena att klättra upp kring ytan hos plattformens koniska överdel.

Tydligen beror detta på att den koniska överdelens mindre diameter samt den koniska underdelens relativt lilla basvinkel underlättar isstyckenas rörelser kring och från konstruktionen.

Ett annat intressant resultat från provningarna med den fler- koniska konstruktionen är reduktionen jämfört med enkelkoniska konstruktioner av den vertikala komposanten av den oscillerande kraft som påföres havsbottnen, på vilken plattformen vilar. Den sammanlagda vertikala kraft som påföres ytan under konstruktionen är approximativt summan av plattformens tyngd och den vertikala komposanten av den totala iskraft som pâföres plattformen. Den oscillerande vertikalkraften är relaterad till det antal gånger en kantdel av ett framåtskridande isflak brytes. Reduktionen av den oscillerande vertikalkraften minskar den cykliska bottenbelast- ningens storlek, vilket gör sannolikheten mindre för att fundamen- tet skall skadas under plattfcrmens livslängd.

Claims (10)

11 79ÛÛ192-1 Batentkrav

1. Havsplattform för användning i vatten med ismassor, k ä n- n e t e c k n a d av att den innefattar en underdel (4) som i huvud- sak har formen av en första stympad kon, vars väggar (14) lutar med en vinkel i förhållande till horisontalplanet för att bilda en rampyta för npplngunde av ismassor (ZZ) som rör sig i förhållande till och i kontakt med plattformen, och som är avsedd att fixera plattformen vid havs- bottnen (12), och en överdel (6) som är koaxiellt anbringbar ovanpå underdelen (4) och som i huvudsak har formen av en andra stympad kon, vars väggar (16) lutar med en vinkel i förhållande till horisontal- planet för att bilda en rampyta för upptagande av ismassor som rör sig i förhållande till och i kontakt med plattformen, varvid lutningsvinkelr mot horísontalplanet av överdelens (6) väggar (16) är större än lut- ningsvinkeln mot horísontalplanet av underdelens (4) väggar (14), och tvärsektionsdiametern hos den andra stympade konen (6) som bildar över- delen icke överstiger motsvarande tvärsektionsdiameter vid toppen av den första (4) stympade konen som bildar underdelen.

2. Havsplattform för användning i vatten med ismassor, k ä n n e- t e c k n a d av att underdelen (4) är förbunden med en basdel (Z) för att fixera underdelen (4) vid havsbottnen.

3. Havsplattform enligt kravet Z, k ä n n e t e c k n a d av att lutningsvinkeln av underdelens väggar (14) är mellan cirka 150 och 250 mot horisontalplanet och att lutningsvinkeln av överdelens väggar (16) är mellan cirka 260 och 700 mot horisontalplanet.

4. Havsplattform enligt kravet 2, k ä n n e t e c k n a d av att lutningsvinkeln av underdelens väggar (14) är mellan cirka 190 och 230 mot horisontalplanet och att lutningsvinkeln av överdelens väggar (14) är mellan cirka 540 och 580 mot horisontalplanet.

5. Havsplattform enligt kravet 2, k ä n n e t e c k n a d av att lutningsvinkeln av underdelens väggar (14) är cirka 210 mot horison- talplanet och att lutningsvinkeln av överdclens väggar (16) är cirka 50" mot horisontalplanet.

6. Havsplattform enligt något av kraven Z-5, k ä n n e t e c k- n a d av att basdelen är fastsatt på havsbottnen.

7. Havsplattform enligt något av föregående krav, k ä n n e- t e c k n a d av ett cylindriskt halsparti (8) som är koaxiellt an- bringbart ovanpå överdelen (6) för förening med denna för att bära en arbetsplattform (10) ovanför havsytan. _ 12

8. Havsplattform enligt något av kraven 2-7, k ä n n e t e c k- n a d av att basdelen (Z) bildar en tredje periferisk vägg som kon- vergerar uppåt och inåt från havsbottnen och att toppdiametern av den tredje periferiska väggen är approximativt lika med basdiametern hos underdelen (4).

9. Havsplattform enligt något av föregående krav, k ä n n e- t e c k n a d av att en omvänd, stympat konisk del (9) är anordnad mellan halspartíet (8) och arbetsplattformen (10) för att avlänka is som klättrar upp på konstruktionen bort från arbetsplattformen och att den omvända, stympat koniska delens väggar lutar med en vinkel (9) mellan cirka 260 och 700 i förhållande till vertikalplanet.

10. Havsplattform enligt något av Föregående krav, k ä n n e- t e c k n a d av att arbetsplattformen (10) har formen av en omvänd stympad kon och att dennas väggar lutar med en vinkel (G) mellan cirka 260 och 700 i förhållande till vertikalplanet.