SE438400B - Kretsanordning for sleckning av elektronstralen i en televisionsmottagares bildror - Google Patents

Description

79070 48-8 10 15 20 25 30 35 40 signalgeneratorn. Om referensspänningen saknas, alstrar kretsen en släcksignal med konstant amplitud.

Användning av nyssnämnda anordning i en integrerad monolit- _ krets, som fullgör alla vertikalavböjningsfunktioner, kräver att det finns en lämplig yttre anslutningsklämma för anslutning av kondensatorn. Dessutom erfordras en relativt dyr kondensator.

Föreliggande uppfinning har till ändamål att eliminera nyss- nämnda nackdelar genom att tillhandahålla en för släckning av ett bildrörs elektronstrâle inrättad släckkrets, som inte kräver nå- got kondensatororgan och som kan vara helt integrerad.

Detta ändamål uppnås medelst en kretskombination med de i de bifogade patentkraven definierade kännetecknen.

Uppfinningen förklaras närmare nedan i form av ett i den bi- É fogade ritningen visat utföringsexempel. §ig¿_l är ett kopplings- D É schema för en släckkrets av känd typ. Fig. 2 visar kopplingssche- mat för en släckkrets utförd i enlighet med föreliggande uppfin- ning. Pig. 3 är ett blockschema för belysande av funktionen av kretsen i fig. 2. Fig. 4a och gb visar som funktion av tiden spän- ningar uppmätta vid olika punkter i kretsen í fig. 2 vid två olika drifttillständ.

Vid den i fig. 1 vísade'kretsen uppladdas en kondensator C , av åtorgångspulscrna Vfb, som är positiva relativt jord och som härrör från en generator Gfb i en televísíonsmottagares vertikal- avböjningskrets. Den bildade spänningen över kondensatorn C håller den GE-kopplade NPN-transistorn T1 ledande. En andra NPN-transís- tor T2, likaså i gemensam emitter-koppling, har sin bas ansluten till transistorns T1 kollektor och är därför spärrad. En tredje transístor T3, av samma slag som de båda övriga transistorerna och kopplad i samma konfiguration, har sin bas förbunden med tran- sistorns T2 kollektor och är förspänd till bottning. Transistorns T3 bas är även ansluten till släckpulsgencratorns Gbl utgångs- klämma. De av denna generator alstrade pulserna är negativa och har sådan amplitud, att transistorn T3 blockeras, varför man vid transistorns T3 kollektor erhåller motsvarande positiva pulser V0, vilka används för släckning av elektronstrålen. Om till följd av något fel återgângspulserna Vfb saknas, urladdas kondensatorn C, _ varvid transistorerna T1 och T2 ändrar tillstånd. Härvid spärras transistorn T3 och förblir spärrad oberoende av släckpulserna Vbl.

En konstant positiv spänning upprättas därför vid transistorns T3 kollektor och används för släckning av elektronstrålen, varigenom 10 15 20 25 30 35 40 7907048-*8 således skador på bildröret förhindras.

Det bör observeras att nyssnämnda krets, även om den lätt kan integreras tillsammans med övriga vertikalavböjningskretsar, måste vara försedd med en yttre klämma för anslutning av kondensa- torn. Denna kondensator måste dessutom ha ett tämligen stort värde (nâgra pF), varför dess kostnad kan vara avsevärd.

Nedan behandlas den enligt uppfinningen utförda kretsen med hänvisning till kopplingsschemat i fig. Z och tillhörande block- schema i fig. 3. En komparator CMP består av en differentialför- starkare med två PNP-transistorer T4, TS, vilkas emittrar gemen- samt är anslutna till en spänningskällas positiva pol via en annan PNP-transistor T6, som är strömspeglande ansluten till en PNP-tran- sistor T7, vars bas är förbunden med kollektorn. Transístorernas T4, T5 kollektorer, vilka via var sitt motstånd RT resp. R2 är anslutna till spânningskällans negativa pol (jord), utgör diffe- rentialförstärkarens utgångar C och D, under det att transistorer- nas T4, T5 baselektroder bildar ingångarna A och B. Transistorns T4 bas är ansluten till en första polariseringskrets PL1, som be- står av ett motstånd R3 inkopplat mellan basen och jord och även anslutet till kollektorn hos en PNP-transistor T8, som likaledes är strömspeglande ansluten till transistorn T7. Mellan transístorns T7 kollektor och jord ligger en seríekopplíng av ett motstånd R4 och en NPN-transistor T9. Transistorns T9 emitter är jordad, under det att dess bas, som utgör en ingång till kretsanordningen, är ansluten till generatorn Gl för återgångssignalerna V1 i televi- sionsmottagarens vertikalavböjningssystem. Såväl motståndet R4 som transistorn T9 kan betraktas som delar av polariseringskret- sen PLl. Transistorns T5 bas är ansluten till en andra polarise- ríngskrets PLZ bestående av tre motstånd RS, R6, R7 i serie mellan spänningskällans positiva och negativa poler. Transistorns T5 bas är ansluten till punkten mellan motstânden R5 och R6. En NPN-tran- sistor Tl0 har sin emitter jordad, sin kollektor ansluten till punkten mellan motstânden R6 och R7 och sin bas ansluten till transistorns T5 kollektor, dvs. till utgången D hos differential- förstärkaren. o En styrkrets COM är försedd med två NPN-transistorer T11 och T1Z, som har sina emittrar jordade och sina kollektorer gemensamt anslutna till transistorns T9 kollektor via ett motstånd R8. Tran- sistorns TT1 bas bildar en andra ingång hos kretskombinatíonen och är ansluten till vertikalavböjningssystemets generator G2 för ..-.,,,..-.-.,..,....-_.-...._.-_......_ _... _ t. ._ .- 10 15 20 25 30 35 40 7907048-8 släcksígnalerna V2. Transistorns T12 bas är ansluten till transis- torns T4 kollektor, dvs. till differentialförstärkarens utgång C. Även motståndet R8 utgör en del av den första polariseringskret- sen PL1.

Kretskombinationens utsignal V0 uttages från kollektorn hos en PNP-transistor TIS, som är strömspegelkopplad till transistorn T7 och som mellan sin kollektor och jord har en parallellkoppling bestående av ett motstånd R9 och en aenerdiod Dz. Detta slutsteg hos kretsen representeras i fig. 3 av blocket SF.

Insignalerna VT och V2 utgöres av positiva pulser erhållna från en sågtandsgenerator (visas ej) som styr elektronstrâlens _ I vertikalavböjning. Tidsberoendet hos pulserna V1, V2 och V0, lik- som hos spänningsnivåerna vid komparatorns CMP ingångar A och B, visas i fig. 4. De båda med a och b markerade kurvformsgrup- perna i denna figur hänför sig till kretsens funktion i normalfal- let respektive i det fall då återgângssignalen Vl saknas. Det bör observeras att âtergångspulsen V1 har kortare varaktighet än åter- gångspulsen V2 (typiska värden är 0,5 ms resp. T,2 ms) och att den börjar efter pulsen V2. För att betrakta ett verkligt fall, kommer den enligt uppfinningen utförda kretsen att beskrivas under hänsynstagande till denna fördröjning. Fördröjningstiden är dock irrelevant för kretsens funktion.

Fram till tiden t = tl, dvs. innan släckpulsen V2 påbörjas, är transistorerna T9, T11 och Tl2 spärrade, varför den av transis- torerna T7, T8, T6 och TT3 bestående strömspegeln ej passeras av någon ström. Följaktligen tillföres differentialförstärkaren ingen matníngssígnal. Utspänningen V0 är noll, liksom även spänningen VA vid differentialförstärkarens ingång A. Vid förstärkaringången B finns visserligen en spänning VB, som är bestämd av den av mot- stånden RS, R6 och R7 bestående spänningsdelaren, men uppenbarli- gen har detta ingen inverkan på differentialförstärkarensimsígnal.

Inom intervallet mellan tiderna t1 och t2, dvs när släckpul- sen V2 uppträder men återgångspulsen V1 ännu ej har påbörjats, leder transistorn TTT. Således flyter en ström genom transistorn T7 och reflekteras i transistorerna T8, T6 och TIS. Matningssignal tillföres således differentialförstärkaren, och en spänning VÄ uppträder vid dess ingång A. Komponentvärdena är valda så, att denna spänning VÄ är mindre än den vid differentíalförstärkarin- gången B fortfarande uppträdande spänningen VB. Till följd härav är transistorn T5 spärrad och transistorn T4 ledande, varför även 10 15 20 25 30 35 40 79070 48-8 transistorn TI2 bringas att leda. Zenerdioden DZ är vald så, att dess zenerspänníng är mindre än spänningsfallet över motståndet R9, varför dioden bestämmer kretsens utspänningsamplitud VZ.

Om vertikalavböjningen fungerar normalt (fig. 4a), börjar återgångspulsen V1 vid tiden t = t2 och bringar transistorn T9 till ledning. Detta medför att motståndet R4 praktiskt taget an- sluts till jord, varför såväl strömmen genom transistorn T7 som de vid transistorerna T8, T6 och TT3 reflekterade strömmarna ökar.

Motståndet R3 har valts så, att strömökningen genom det bringar spänningen vid komparatoringången A till ett värde V¿'som är stör- re än VB.

Till följd härav spärras transistorn T4, som härvid spärrar transistorn TIZ, under det att transistorn TS leder och förorsakar att även transistorn T10 leder. Eftersom på detta sätt motståndet R7 praktiskt taget blir kortslutet till jord, reduceras spänningen vid differentialförstärkaringången B till ett värde VÉ som bestäm- mes av förhållandet mellan motståndens R5 och R6 resistansvärden.

Detta förhållande har valts så, att spänningen Vå är mindre än spänningen VÄ, varför - även efter det att ätergångspulsen upphört, dvs efter tiden t = tå - differentialförstärkaren förblir i det senast definierade drifttíllständet tills slutet av släckpulsen V2 vid tiden t = t4. I detta ögonblick spärras transistorn Tll, och kretsen övergår till ett tillstånd motsvarande det som rådde före tidpunkten t = tl. Det bör observeras, att utspänningen V0 förblir positiv under hela den tid som differentíalförstärkaren matas, dvs under släckpulsens V2 hela varaktighet.

Om vertikalavböjningen till följd av något fel inte fungerar och om till följd därav återgångspulserna V1 saknas (fig. 4b], kommer spänningen vid ingången A att ändra sig till nivån VÄ då den första släckpulsen V2 uppträder samt förbli vid denna nivå även efter upphörandet av pulsen V2 eftersom spänningen vid in- gången B ständigt förblir vid en nivå VB för vilken gäller VB>VÅ.

Under dessa förhållanden leder transistorn TT2 ständigt, och följ- aktligen förblir kretsens utspänning V0 vid spänningsvärdet V2, vilket permanent avbryter bildrörets elektronstråle.

Den ovan beskrivna kretsens uppfinningsidé åskådliggöres av blockschemat i fíg. 3, där hänvisningsbeteckningarna har samma betydelse som i de övriga figurerna. Blockschomats innebörd inses lätt utan ytterligare förklaringar. Det behöver i detta samman- hang endast påpekas, att den signal, som bestämmas av närvaro 7907048-8 eller frånvaro av ström i strömspegeln, anges med Y, och att dif- ferentialförstärhnens båda utgångar C och D i detta fall represen- teras av en enda utgång hos komparatorn CMP, eftersom dessa båda utgångar alltid avger signaler som sinsemellan har logiskt invers S betydelse. För att beakta det faktum, att komparatorns CMP utsig- nal inte har någon inverkan på polariseringskretsen PL2 då den utövar kontroll på kretsen COM och vice versa, visas en invertera- re INV i förbindelsen mellan komparatorn och den andra polaríse~ ringskretsen PL2. 10 Även om uppfinningen visats och beskrivits i samband med dess tillämpning vid en vertikalavböjningskrets, år det uppenbart att den med lämpliga modifieringar med fördel även kan användas i en horisontalavböjningskrets.

Claims (3)

_? 7907048-8 _ 23222333:

1. Kretsanordning för släckning av elektronstrålen i en tele- visionsmottagares bildrör och innefattande en återgångssígnalgene- rator (G1) och en släcksignalgenerator (G2), k ä n n e t e c k- n a d av att kretsanordningen innefattar: en spänningskomparator (CMP), som är försedd med en styringáng (Y), en första och en andra jämförelseingång (A, B) och en utgång (C, D) och som är inrättad att avge en utsignal när den aktiveras av en signal vid styringàngen (Y) samtidigt som dess första jäm- förelseíngång (A) befinner sig vid en spänningsnivå som är lägre än vid dess andra jämförelseingång (B) uppträdande, förutbestämd spänningsnivå; en styrkrets (COM), som har en första ingång ansluten till släck- signalgeneratorns (G2) utgång, en andra ingång ansluten till kom- paratorns utgång (C, D), och sin utgång ansluten till komparatorns (CMP) styringâng (Y), vilken styrkrets (COM) är inrättad att avge en styrutsignal när en signal förefinns vid åtminstone en av dess ingångar; en första polaríseringskrets (PL1), som har sin ingång ansluten till återgångssígnalgeneratorns (G1) utgång och sin utgång till komparatorns (CMP) första jämförelseingäng (A), vilken första pola- riseringskrets (PL1) är inrättad att vid sin utgång avge en spän- ning som med avseende pà den förutbestämda spänningsnivân har en första nivå (VA')el1er en andra, relativt den första nivån högre nivå (VÄ')i beroende av om återgångssignalen (VT) saknas resp. uppträder; en andra polariseringskrets (PL2), som har sin ingång ansluten till komparatorns (CMP) utgång (C, D) och sin utgång till kompara- torns (CMP) andra jämförelseingång (B), vilken andra polariserings- krets (PL2) är inrättad att vid sin utgång avge en spänning vid en mellan den första och den andra nivån (VA'resp. VÄW belägen tredje nivå (VB) eller en spänning vid en under den första nivån VA')belägen fjärde nivå (VB') i beroende av om komparatorns (CMP) utsignal uppträder resp. inte uppträder under aktiveringssignalen, och _ en utgångskrets (SF), som har en ingång ansluten till styrkret- sens (COM) utgång och en utgångsklämma som utgör kretsanordningens _utgång (VG).

2. Kretsanordning enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att komparatorn (CMP) utgöres av en differentialkrets med en 7907048-s 8 första och en andra utgångsklämma (C resp. D), vid vilka utsigna- len uppträder med inbördes motsatta binära logiktillstånd; att styrkretsen (COM) innefattar en första elektronisk strömställare (T11), vars styrklämma utgör styrkretsens (COM) första ingång, och en andra elektronisk strömställare (TTZ), vars styrklämma ut- gör styrkretsens andra ingång och är ansluten till differential- kretsens första utgângsklämma (C); att den första polariserings- kretsen (PLI) innefattar en första resistiv spänningsdelare (R4, R8) och en tredje elektronisk strömställare (T9), som är parallell- kopplad med ett av motstånden (R8) i den första spänningsdelaren I och vars styrklämma utgör den första polariseringskretsens ingång; och att den.andra polariseringskretsen (PLZ) innefattar en andra resistiv spänningsdelare (RS, R6, R7) och en fjärde elektronisk strömställare (T10), vars styrklämma utgör den andra polariserings- kretsens (PLZ) ingång, under det att ett mittuttag hos den andra spänningsdelaren (RS, R6, R7) utgör den andra polariseringskret- tens utgång;g

3. Kretsanordning enligt kravet 2, k ä n n e t e c k n a d av att differentialkretsen innefattar en första och en andra tran- sistor (T4, TS) av en första ledningstyp (PNP), vilkas emittrar gemensamt är anslutna till en spänningskällas första pol (+) via en strömspegels (T6, T7, T8, TI3) första gren, som består av kollektor-emitterkretsen hos en tredje transistor (T6) av den första ledningstypen, vars bas utgör komparatorns styringäng (Y), under det att de första och andra transistorernas kollektorer, vilka representerar differentialkretsens första och andra utgång (C, D), är anslutna till spänningskällans andra pol (-) via ett första resp. ett andra motstånd (R1, R2), varjämte basen hos den första och den andra transistorn (T4, TS) utgör komparatorns (CMP) första resp. andra jämförelseingång (A, B), att den första och andra elektroniska strömställaren utgöres av en fjärde resp. en femte transistor (TTT, T12) av en andra ledningstyp (NPN), vilkas emittrar gemensamt är anslutna till spänningskällans andra pol (-3, och vilkas kollektorer gemensamt är anslutna till spänningskällans första pol (+) via en andra gren (T7) hos strömspegeln (T6, T7, T8, TIS), under det att basen hos den fjärde och femte transistorn utgör den första resp. den andra elektroniska strömställarens styr- klämma; att den första polariseringskretsen (PLI) även innefattar ett tredje motstånd (RS), vars ena ände är ansluten till en tredje gren (T8) hos strömspegeln (T6, T7, T8, TT5) och till den första q 7907048-8 transístorns (T4) bas, och vara andra ände är ansluten till spän- ningskällans andra pol (-); att den första resistiva spänníngsdela- ren (R4, R8) ligger i serie med strömspegelns (T6, T7, T8, TIS] andra gren; att den tredje elektroniska strömställaren utgöres av en sjätte transistor (T9) av den andra ledningstypeng att den fjärde elektroniska strömställaren utgöres av en sjunde transístor (TIO) av den andra ledningstypen (NPNJ, vars bas bildar den andra polariseringskretsens (PLZ) ingång, och vars kollektor och emitter är anslutna till var sin ände av ett motstånd (R7) i den andra spänningsdelaren (R5, R6, R7); samt att utgångskretsen (SF) inne- fattar en fjärde gren (T13) av strömspegeln (T7, T8, T6, T13) och ett i denna gren ingående fjärde motstånd (R9].