SE438172B - Takteckningsplatta samt sett for dess framstellning - Google Patents

Description

7910347- 9 10 15 20 25 30 35 2 varit att ett estetiskt tilltalande utseende, som förbätt- rar det allmänna utseendet av den konstruktion eller bygg- nad, på vilken takplattorna har monterats. Denna estetiska funktion har tillgodosetts genom att asfalttakplattorna har utformats med olika kontur hos stötkanten och underkastats olika ytbehandlingar, vilka tillsammans försöker simulera en mera traditionell och i de flesta fall dyrare form av taktäckning, t ex halmtak, spântak, skiffertak och t o m tegeltakpannor av olika former.

Helt uppenbart skulle denna estetiska funktion bäst tillgodogöras med estetiska drag, som är effektiva, dvs framgångsrikt simulerar det totala visuella intrycket av sådana mera traditionella och onekligen betydligt dyrare taktäckningar. Ett exempel på en sådan framgångsrik efter- likning av andra produkter är en produkt, som av Johns- Manville Corporation försäljes under varumärket “WOODLANDS".

Denna asfalttakplatta är av den laminerade typen, dvs den består av en överdel med en skarvdel och en basdel.

Basdelen hos överdelen har en serie flikar med varierande bredder. Mellan dessa flikar finns mellanrum, som också har varierande bredd eller vidd. Dessutom finns en under- del, som befinner sig under dessa flikar och mellanrum, vilka tillsammans med underdelen bildar takplattan expone- rade del eller basdel. Fliken och den under denna liggande delen av underdelen bildar ett parti med dubbel tjocklek hos basdelen. Den del av underdelen, som ifråga om posi- tion motsvarar mellanrummet mellan flikarna, bildar ett parti med enkel tjocklek hos basdelen. När ett antal så- dana väsentligen identiska takplattor kombineras, kommer dessa slumpvis dubbeltjocka partier att samverka för att tämligen framgångsrikt simulera ett tak, som är täckt med takspån av cederträ. De slumpvis förekommande bredderna eller vidderna hos flikarna bildar skift av vad som fram- träder som traditionella cederträtakspån. Dessa takspån synes ha slumpvis förekommande tjockleksvariationer, vilket utseende bibringas av stötkanten hos de enkeltjocka och dubbeltjocka partierna hos takplattornas basdelar 1 ett skift, motsvarande ifråga om position de övre kanterna av 10 15 20 25 30 35 79103 47-9 3 mellanrummen mellan flikarna hos takplattorna i det ome- delbart nedanför liggande skiftet av takplattor. Detta to- tal sett rustika utseende av cederträtakspân förbättras ytterligare genom att en väsentligen slumpvis förekommande färgvariation utnyttjas hos de mineralkorn, som täcker den vädermotståndskraftiga ytan hos “WO0DLANDS"-takplattor- na.

Ett annat exempel på en asfalttakplatta av laminerad typ och med oregelbundna stötkanter för simulering av spåntak visas i den amerikanska patentskriften 3 921 358.

Av speciellt intresse är systemet att bilda de slumpvis liggande flikarna, där ett par överlappselement har kon- struerats med mellanliggande flikar, varvid flikarna hos ett av paren av överlappselement definierar mellanrummet i den andra av paret av överlappselement, som åskådliggö- res i fig Sa och 5b. Fig 4 visar också hur enkeltjocka och dubbeltjocka partier hos basdelen samverkar med den övre kanten hos den omedelbart nedanför liggande takplattans mellanrum för att bilda en stötkant, som har vad som sy- 7 nes vara tre olika tjocklekar. Andra exempel på asfalt- takplattor med utseendedrag som efterliknar spåntak vi- sas i de amerikanska patentskrifterna 3 927 501 och 1.495 070.

Långt ifrån alla asfalttakplattor är avsedda att ef- terlikna spåntak. Sålunda visas i den amerikanska patent- skriften 891 501 en remsformig takplatta, som har iden- tiskt utformade flikar längs sin basdel, varvid mellan dessa flikar finns mellanrum, som också har identiskt li- ka utformning. Dessa remsformiga plattor lägges pâ taket i ettdera av två mönster. Den estetiska effekten hos båda mönstren tjänar till att efterlikna skivor eller pelare i räta vinklar mot de remsformiga takplattornas längdrikt- ning, varvid dessa skivor eller pelare har en sâdan form, att man erhåller en rutig effekt på taket eller på sidan av en byggnad. Dessa effekter får ses som en kontrast till den slumpvis oregelbundna effekt, som uppnås vid utnytt- jande av utföringsformerna enligt de ovan angivna patent- skrifterna.

En remsformig takplatta, som är användbar för att ef- POOR QUALITY '7910347-9 l0 15 20 25 30 35 4 terlikna utseendet hos ett med taktegel täckt tak eller någon annan ornamental form av tak, beskrives i denu ame- rikanska patentskriften l 295 360. Den däri beskrivna tak- plattan har en stötkant, som består av en regelbunden se- rie av negativt välvda partier mellan utåtriktade flikar.

Varje flik har en djup slits eller urskärning, som sträck- er sig vertikalt genom fliken. Dessa remsformiga takplat- tor är avsedda att läggas med överlappning, så att slit- sarna eller utskärningarna hos ett skift ligger vertikalt mitt över motsvarande drag hos de angränsande skiften för att ge det eftersträvade utseendet hos ett tak, smuär ükkt med välvda takpannor, och hos listerna mellan dem. Man anger, att den eftersträvade effekten kan förstärkas ge- nom att man bildar remsor av mineralkorn med mörkare färg på vad som skulle motsvara den skuggade sidan på de uppåt sig välvande takpannorna på det simulerade, med tegelpan- nor täckta taket. Ett annat exempel på en takplatta, som efterliknar tegelpannor, visas i den amerikanska patent- skriften 966 178.

En liknande tankegång beskrives i en publikation, som utgivits av Roofing Granule Division hos 3-M Company (min- nesota Mining and Manufacturing Company, 2501 Hudson Road, St Paul, Minnesota 55101, USA), där en demonstrationsskiva, som uppenbarligen uppbär en experimentell design av en tak- platta, uppvisar en serieliknande simulation av en serie vertikalt inriktade, cylindriska takplattor (enkupiga tak- plattor) i nyanser av terrakottarött. Vad som skulle vara ekvivalenten till skuggsidan hos dessa takpannor har åskåd- liggjorts med ett vertikalt riktat mörkare parti, som av- gränsats vid en kant (vilken skulle motsvara gränsen mel- lan två takpannor) medelst en mycket mörk svart linje.

Ingen av dessa asfalttakplattor, som efterliknar tegelpannor, har emellertid på ett praktiskt och kommer- siellt framgångsrikt sätt kunnat kombinera de estetiska och skyddande funktionerna i en sådan utsträckning, som en spåntaksefterliknande takplatta har kunnat. Visserligen kan man optiskt efterlikna ett med taktegel täckt tak genom att mineralkorn med mörkare färg appliceras på de de- 10 15 20 25 30 35 7910347-9 5 lar av en takplattas basdel, som skulle, när den önskat formade stötkanten tages i beaktande, motsvara det skug- giga partiet hos en tredimensionellt välvd takpanna, men en sådan påföring av mineralkorn har icke med framgång kunnat åstadkommas i en praktisk produktionsskala.

KORT SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Föreliggande uppfinning utgör sålunda en takplatta, som har en skarvdel och en basdel, varvid basdelen sträck- er sig från skarvdelens nedre gräns till taktäcknings- plattans stötkant och omfattar en serie flikar, som är åtskilda medelst mellanrum, vilkas längd väsentligen motsvarar längden av basdelen räknat från taktäcknings- plattans skarvdel till dess stötkant, varjämte taktäck- ningsplattan inbegriper en underdel, som sträcker sig under åtminstone basdelen och som har partier under varje flik och dessutom inbegriper frilagda partier, vilka sträcker sig mellan flikarna i mellanrummen mellan dem. För att undanröja nackdelarna med kända takplattor skall takplattan enligt uppfinningen utformas så, att nederkanten av varje flik bildar ett i taktäckningsplat- tans stötkant ingående parti med en väsentligen jämn och kontinuerligt välvd kontur, och att nederkanten av nämnda friliggande partier hos underdelen bildar en del av taktäckningsplattans stötkant med en motsatt välvd kontur, varjämte den nedre gränsen för skarvdelen har en kontur, som väsentligen motsvarar konturen hos taktäckningsplattans stötkant. Denna takplatta kommer, när den lägges på ett tak tillsammans med andra väsent- ligen identiskt lika takplattor i överlappande längsgåen- de skift i ett förutbestämt mönster, i vilket flikarna hos dessa identiska takplattor i varje skift ligger i vertikal inriktning relativt varandra, att verka för att optiskt simulera de tredimensionella ásarna och dalarna hos ett med tegelpannor täckt tak.

Efterlikningseffekten hos denna takplatta kan ytter- ligare ökas medelst en beläggning av mineralkorn i form av en väsentligen slumpvis lagd serie av färgdroppar eller POOB QUALITY 7910347-9 10 15 20 25 30 35 6 -fält, varvid denna serie sträcker sig i takplattans bredd- riktning eller viddriktning och varvid serien av färgfält definierar en serie av övergångsområden mellan angränsande färgfält, så att man i en sats av sådana takplattor enligt föreliggande uppfinning, kommer att få åtminstone en del av dessa övergångsområden att positionsmässigt motsvara de approximativa geometriska centrumlinjerna hos minst några av flikarna och de exponerade partierna hos under- delen hos de i satsen uttagna takplattorna.g Föreliggande uppfinning omfattar även ett sätt att framställa denna takplatta. Uppfinningen avser sålunda ett sätt att framställa en laminerad täckningsplatta vid vilket sätt a) en oändlig längd av en asfaltimpregnerad fiberstomme framställes, b) en beläggning av mineralkorn adhesivt fästes på åtminstone ena sidan av denna fiber- stomme, c) nämnda stomme stansas i ett upprepat mönster längs stommens längdriktning dels för att bilda Överdelar med flikar och däremellan liggande mellanrum, dels för att bilda underdelar med en nederkant i form av en väsent- ligen kontinuerlig välvd sinusformig stanslinje, och d) att nämnda underdelar lamineras mot nämnda Överdelar för att bilda en serie taktäckningsplattor med väsentligen samma allmänna form. Detta sätt skall enligt uppfinningen kännetecknas därav, att överdelarna urstansas parvis och utformas med i varandra ingripande, väsentligen identiskt utformade flikar, vilkas fria nederände utformas med en jämn, negativt välvd konturkant, att underdelarna urstansas parvis och skiljes från varandra medelst den väsentligen kontinuerliga välvda sinusformiga stanslinje, som gives likformig periodisk form och amplitud, och att den negativt välvda konturkanten på varje flik vid lamineringen med underdelen placeras väsentligen mittför ett motsvarande välvt parti av underdelens väsentligen kontinuerligt välvda sinusformade stanslinje för att simulera omväxlande åsar och dalar hos ett parti av ett med tegelpannor täckt tak. ' Föredragna utföringsformer av sättet enligt upp- finningen anges i kraven l2-14. l0 15 20 791034-'7-9 7 Uppfinningen skall i det följande närmare beskri- vas under hänvisning till de bifogade ritningarna.

Fig l visar en planvy av en laminerad takplatta enligt föreliggande uppfinning. visar en kantvy av takplattan i fig 1. visar en modifikation av takplattan i fig 1. visar en modifikation av takplattan i fig 1.

Fig 2 Fig'3 Fig 4 Fig 5 visar en perspektivvy av en del av en takyta, som är täckt med takplattor enligt föreliggande uppfin- ning.

Fig 6 visar ett blockschema över ett sätt att framställa en takplatta enligt föreliggande uppfinning.

Fig 7 visar schematiskt en del av förfarandet i fig 6.

DETALJERAD BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Föreliggande uppfinning framgår bäst, när de bifoga- de ritningarna läses i samband med beskrivningen, där li- ka hänvisningsbeteckningar hänför sig till samma detaljer på ritningarna.

I fig l och 2 visas ett föredraget utförande av en takplatta enligt föreliggande uppfinning. Takplattan l0 -har typen av en shingle, som hör till den generella typen 25 30 35 av laminerade takplattor med en överdel 12 och en underdel 14. Dessa båda delar är företrädesvis bildade av en fiber- stomme, som består av organiska eller oorganiska fibrer eller en blandning av dessa fibertyper. Fibrerna är van- ligtvis sammanhållna med hjälp av ett bindemedel och har i efterhand överdragits, mättats eller på annat sätt impreg- nerats med ett bituminöst material enligt kända förfaranden inom takpappsindustrin. Den allmänna formen hos denna tak- platta skiljer sig emellertid avsevärt från andra kända takplattor (det är genom dessa skillnader i form, som många av fördelarna med uppfinningen kän=uPPflåS)- Den allmänna konstruktionen (med stor fördel för de praktiska aspekterna av föreliggande uppfinning) liknar emellertid den allmänna konstruktionen hos kända takplattor av lami- nerad typ. Såsom bäst framgår av fig l och 2 har takplat- tan en allmänt rektangulär form med en breddriktning eller "Pom Qgansäfwf 79103 47-9 10 15 20 25 30 35 8 viddriktning l3 av ca 90 cm och en total höjd 15 av ca 34 cm. Denna totala höjdriktning 15 har generellt uppde- lats i en skarvdel 16 och en frilagd basdel l7, som, när takplattan kombinerats med andra liknande takplattor på teh takyta på det i det följande närmare beskrivna sättet, kommer att ha en dimension av ca 14,6 cm. Följaktligen kommer den nedre gränsen eller kanten för skarvdelen att definitionsmässigt bestämmas av läget och formen hos stöt- kanten på de ovanför liggande takplattorna i nästa skift på det med takplattor täckta taket. Den friliggande bas- delen 17 omfattar en serie flikar 20, som i sin tur är åtskilda från varandra med hjälp av en liknande serie mel- lanrum 23. Varje flik 20 har en nederkant, som väsentli- gen motsvarar en del av hela takplattans l0 stötkant 18.

Den övre kantan på varje flik 20 avgränsas i huvudsak av och motsvarar den nedre kanten av skarvdelen 16. I mot- sats till liknande kända takplattor, som har en estetisk funktion av att efterlikna ett med cederträspån täckt tak, har varje flik 20 på takplattan 10 enligt föreliggande uppfinning företrädesvis identisk storlek och form. Dess- utom är fliken 20 bredare vid sin nederkant 21 än vid över- kanten 22. Följaktligen avsmalnar varje flik 20 från neder- kanten till överkanten längs väsentligen räta sidolinjer fram till flikens smalaste dimension 22 vid nedergränsen av skarvdelen l6. Vid den föredragna utföringsformen av uppfinningen är dimensionen 21 ca 16,2 cm och är dimensio- nen 22 ca l3,7 cm. Varje mellanrum 23 kommer i motsats till vad som är fallet för varje flik 20, sålunda att avsmalna från sin bredaste dimension 22 vid nedergränsen av skarvde- len 16 till sin smalaste dimension 25 vid nederkanten av mellanrummet 23. Av skäl som anges närmare i det följande har det visat sig vara önskvärt att göra den smalaste di- mensionen hos varje flik 20.och varje mellanrum 23 (dvs dimensionerna 22 resp 25) av väsentligen samma storlek.

Av samma skäl har det visat sig önskvärt att göra den bre- daste dimensionen hos varje flik 20 och varje mellanrum 23 (dimensionerna 21 resp 24) av väsentligen samma stor- lek. För att ytterligare definiera formen hos varje flik 10 15 20 25 30 35 7910347-9 9 _ 20 må nämnas, att varje flik 20 är väsentligen symmetrisk kring en centrumlinje 28. På liknande sätt är varje ut- rymme 23 väsentligen symmetriskt kring en centrumlinje 29.

Stötkanten 18 och följaktligen nederkanterna för varje flik 20 och varje utrymme 23, är viktig för den allmänna formgivningen av takplattan och dess kumulerande effekt, när takplattan arrangeras tillsammans med andra takplattor med likadan formgivning. Av fig 1 framgår, att nederkanten på fliken 20 (och den positionsmässigt däremot svarande _ nederkanten hos den underliggande delen på underdelen 14) definierar en del hos stötkanten 18, vilken har en väsent- ligen jämnt och kontinuerligt välvd kontur. Vid den före- dragna utföringsformen är detta en negativt välvd kontur, som väsentligen motsvarar ett cirkelsegment med en radie av ca 26,35 cm. Nederkanten hos de exponerade partierna av underdelen 14 inom utrymmena 23 definierar i motsats härtill ett annat parti av stötkanten 18, som har en mot- satt välvd kontur. Vid den föredragna utföringsformen av uppfinningen motsvarar detta parti av stötkanten 18 ett cirkelsegment med en radie av ca 22,54 cm. Det bör på- pekas, att den exakta geometriska formen hos varje välvd del av stötkanten 18 icke är kritisk för uppfinningen ur generell synpunkt. Oavsett vilken form som användes för stötkanten 18 bör för att man skall uppnå bästa effekt resultatet (bortsett från svaga diskontinuiteter, som or- sakas av skillnader i exakt inriktning av överdelen 12 och underdèlen 14 relativt varandra såsom åskådliggöres i fig 3 och 4) vara en allmänt likformig välvd, vågformig kant, som har en likformigt periodisk form och en likformig amp- litud, som definieras av sträckan eller amplituden 19.

Amplituden 19 vid detta föredragna utförande är ca 2,54 cm, ehuru en större amplitud kan vara önskvärd i vissa fall, t ex när den tredimensionella effekten av en total takyta skall ytterligare betonas.

Underdelen 12 och överdelen 14 är fixerade relativt varandra i den färdiga takplattan 10. Denna förbindnings- funktion åstadkommas med hjälp av ett bituminöst binde- medel, som applicerats på ytorna mellan varje flik 20 och IpOOR i. 7910347-9 10 15 20 25 30 35 .. . 10 den motsvarande underliggande delen av underdelen 14.

Dessutom är det önskvärt att åstadkomma en gemensam bin- dearea 27, som sträcker sig väsentligen utmed hela bred- den l3 hos takplattan 10 ovanför överkanten av vart och ett av mellanrummen 23 och som positionsmässigt approxima- rar nederkanten av skarvdelen 16. t Visserligen har ovan angivits, att varje flik 20 och varje mellanrum 23 hos takplattan 10 har väsentligen iden- tisk form och är väsentligen symmetriska kring sina cent- rumlinjer 28 resp 29, men såsom framgår av fig l har det till höger liggande utrymmet 23 skillnader längs sin högra kant ifråga om den exakta identiteten hos form och symmet- ri. Skälet härtill framgår, när den högra kanten sättes i samband med den vänstra kanten hos takplattan 20 och spe- ciellt överlappsdelen 26 hos den längs till vänster lig- u gande fliken 20. Som snart framgår tydligare, kommer över- lappsdelen 26 att överlappa den längst till höger liggande kanten hos det längst till höger liggande mellanrummet 23 hos den just föregående takplattan i varje skift på det med takplattorna täckta taket. En sådan överlappning icke blott resulterar i att det längst till höger_liggande ut- rymmet 23 på varje takplatta får identisk form och symmetri jämfört med övriga mellanrum 23 utan underlättar också åstadkommandet av en mera vattentät taktäckning.

Detta och andra drag hos uppfinningen framgår bättre av fig 5. Fig 5 visar ett parti av en takyta D, som är täckt med en enligt uppfinningen konstruerad taktäckning av ett flertal takplattor, som liknar den i fig l visade tak- plattan. Allmänt är takplattorna l0 arrangerade i en serie horisontella skift, varvid partier av tre sådana skift C-1, C-2 och C-3 visas. Takplattan l0a i skiftet C-2 över- lappas av takplattan l0b i skiftet C-3. Omedelbart intill_ takplattan l0a i skiftet C-2 visas delar av en takplatta l0c. De ytterst liggande vänsterkanterna hos de båda tak- plattorna l0a och l0b visas utan de takplattor, som nor- malt skulle följa direkt efter dessa takplattor i varje skift. Detta har gjorts för att tydligare visa den önskade placeringen hos varje takplatta i de varandra överlappande 10 15 20 25 30 35 7910347-9 11 skiften. Det inses givetvis, att takytan D hos det färdiga taket, som liknar ett med tegelpannor täckt tak, skulle va- ra väsentligen fullständigt täckt med ett flertal väsent- ligen identiskt formade takplattor lOa, l0b etc. För att åskådliggöra funktionen hos överlappsdelen 22 längs den längst till vänster liggande kanten av varje takplatta, har den längst till vänster liggande fliken 20 försetts med en streckad linje 30, som åskådliggör den gömda, längst' _ till höger liggande kanten hos takplattan 10a. Man kan sålunda se, att överlappsdelen 26 döljer denna ändkant hos takplattan l0a och gör att det omedelbart där intill lig- gande mellanrummet 23 får en form, som i allt väsentligt motsvarar formen hos övriga mellanrum 23 på varje takplat- ta i taktäckningen.

Ett annat särdrag hos föreliggande uppfinning åskåd-' liggöres i fig 5 och ligger i den önskvärda sekvens, i vilken takplattorna i varje överlappande skift skall läg- gas. Företrädesvis lägges skiften C-l längs en väsentligen horisontell sträcka längs takytan D. Därefter lägges tak- plattorna i skiftet C-2 med överlappning över skiftet C-l, så att överlappsdelarna hos de i skiftet C-l ingående tak- plattorna täckes av takplattorna i skiftet C-2. Det bör också påpekas, att de identiskt formade takplattorna i de varandra överlappande, längsriktade skiften (såsom vid detta exempel framgår av skiften C-2 och C-3) är sidför- skjutna en förutbestämd.sträcka 32 i längdriktningen. Den allmänna åtgärden att i längdriktningen sidförskjuta tak- plattorna i efter varandra följande skift är känd inom takläggningstekniken. Denna sidförskjutning i längdrikt- ningen tjänar till att hindra att den skarv, som bildas mellan varandra angränsande takplattor i varje skift, skall positionsmässigt motsvara skarven mellan takplattorna i de efterföljande överlappande skiften. Om detta icke hade gjorts, skulle vatten oundvikligen intränga i dessa skar- var och finna sin väg fram till och potentiellt skada den underliggande takytan D. Genom att sidförskjuta dessa skarvar kommer någon direkt bana för sådant vatten ej att finnas mellan de olika takplattorna, såsom åskådliggöres -PQQR QUÄLI-w 79103 47-9 10 15 20 25 30 35 12 av skarven mellan takplattorna l0a och l0c, varvid skar-- varna täcks över och helt döljes av basdelen hos takplat- tan l0b samt överlappsdelen 26 hos den längst till vänster liggande fliken 20 på takplattan l0c. Av intresse för den totala estetiska effekten hos den föredragna utföringsfor- men av uppfinningen är emellertid att sträckan 32 i detta fall är lika med exakt en tredjedel av den totala bredden l3 hos varje takplatta. Valet av denna sträcka 32 framgår lätt när man betraktar ett annat särdrag hos föreliggande uppfinning, dvs den vertikala inriktningen av varje flik 20 och varje utrymme 23 hos takplattorna i varje längs- riktat skift. Såsom framgår av den fragmentariska vyn i fig 3 har varje flik 20 i skiften C-l, C-2 och C-3 inrik- tats längs vertikala linjer, som sträcker sig upp längs tak- ytan D. Eftersom varje flik och varje mellanrum har väsent- ligen identisk form och dimensioner, kommer varje mellan- rum 23 att vara ekvivalent inriktat längs en vertikal lin- je, som sträcker sig upp längs takytan D. Den allmänna op- tiska effekten av dessa vertikala inriktningar är helt annorlunda än vad som är fallet vid kända_takplattor, som är avsedda att efterlikna ett med skiffer eller spån täckt tak. Här finns ingen slumpvis förekommande effekt. I mot- sats därtill skall de likformiga utformningarna betona mönst- rets vertikala komponenter, som simulerar och framhäver åsarna och dalarna hos ett med takpannor täckt tak. Varje takplatta har tre satser om en flik 20 och ett mellanrum 23, varvid förskjutningssträckan 32 om en tredjedel av to- talbredden (eller sträcka, som motsvarar en flik + ett mel- lanrum) hos varje takplatta resulterar icke blott i ett bibehållande av den vertikala inriktningen av flikar och mellanrum utan även (såsom påpekats ovan) i ett förhind- rande av vattenläckage genom den med sådana takplattor bil- dade taktäckningen. Naturligtvis inses, att en takplatta enligt föreliggande uppfinning ej behöver ha tre flikar och tre mellanrum för att.bilda takplattans stötkant. Vis- serligen är den i figurerna visade utföringsformen före- dragen, men andra utformningar är också möjliga även om de ej är lika praktiska. Sålunda kan takplattan t ex ha så få 10 15 20 25 30 35 7910347-9 13 som två flikar eller så många som sex flikar utan att upp- finningsidën frångås.

Valet av formerna för stötkanten 18 och toppkanten på varje mellanrum 23 framgår av fig 5. Av denna figur kan man se, att varje takplatta i de på varandra följande skiften har placerats så, att icke blott varje flik och varje mellanrum har vertikalt inriktats på ovan beskrivet sätt utan även stötkanten hos varje takplatta i på var-' andra följande skift har placerats så, att den väsent- ligen motsvarar överkanten hos varje mellanrum 23. Denna väsentliga motsvarighet resulterar i en skenbar kanttjock- lek vid nederkanten hos varje mellanrum 23, vilken kant- tjocklek motsvarar den dubbla tjockleken hos den frilagda delen av underdelen l4 i varje utrymme 23. Detta särdrag,, kombinerat med det dubbeltjocka partiet hos varje stöt- kantparti, som bildas av varje flik 20, ger en förhöjd skuggningseffekt och ökar ytterligare den taktegelsimule- - rande effekten av föreliggande uppfinning.

Ehuru fig 5 visar en taktäckning, som utnyttjar tak- täckningsplattorna enligt fig l, inses att ett antal varia- tioner är möjliga inom ramen för uppfinningen (se fig 3 och 4). Fig 3 visar en taktäckningsplatta 110, som i många avseenden är väsentligen identisk med plattan 10 i fig 1.

Taktäckningsplattan llO består av en underdel 12 och en överdel l4,som är väsentligen identiska med de ovan be- skrivna under- och överdelarna. Nederkanterna hos varje flik är emellertid vertikalt förskjuten i förhållande till nederkanten på underdelen 14, så att en negativt välvd kon- turdel (här betecknad 34) hos underdelen 14 är frilagd längs stötkanten. En sådan utformning har visat sig vara önskvärd, när den horisontella komponenten (som delvis definieras av den kontinuerliga våglinjen hos varje tak- täckningsplatta i varje skift) hos det allmänna mönstret av taktäckningen med sådana taktäckningsplattor skall göras mindre betonad. Det negativt välvda partiet 34 hos under- delen 14 tjänar till att minska betoningen av skuggnings- effekten hos varje stötkantparti på taktäckningsplattan, vilket motsvarar den nedre kanten av varje flik. Stötkantens .v “ß “F a: ' Poor Quatt» a* 7910341-9 ;-=_.-«,s¿,. \- . l0 15 20 25 30 35 nu > (J :vi ._ . i: lfh; år (f. 14 starka skuggningskanteffekt, som motsvarar nederkanten av varje mellanrum 23, kommer att i all väsentlighet upprätt- hållas genom denna nederkants inriktning intill överkanten hos varje mellanrum vid det just föregående skiftet. Följ-- aktligen kommer det horisontella sinusmönstret att brytas upp, när skugglinjen längs stötkanten upphör att alstras av ett väsentligen kontinuerligt, dubbeltjockt stötkantparti.

Ett ytterligare alternativ i detta avseende visas ' i fig 4. Här är underdelen 14 förskjuten på ett sådant sätt, att underdelens nederkant befinner sig under fli- karna och sålunda närmre överlappsdelen hos taktäcknings- plattan lll. Denna taktäckníngsplatta kommer, när den kombineras med andra på motsvarande sätt framställda tak- täckningsplattor på ett sätt, som mycket liknar vad som visas i fig 5, att ge en liknande fördel som den ovan beskrivna taktäckningsplattan 110. I detta fall kommer skuggningslinjen längs det stötkantparti, som motsvarar varje mellanrum 23 hos taktäckningsplattan, att bli i lägre grad betonat. Detta åstadkommes genom att nederkan- ten av varje flikparti inriktas längs den nedre kanten av överlappspartiet hos det just föregående skiftet av taktäckningsplattor. Detta gör att nederkanten hos varje mellanrumsparti hos denna taktäckningsplatta kommer att förskjutas uppåt från överkanten av motsvarande mellanrum hos taktäckningsplattan i just föregående skift. Den eljest kontinuerliga skugglinjen mellan varje skift komer följ- aktligen att brytas upp genom att omväxlande enkeltjocka partier (motsvarande mellanrummen) och dubbeltjocka par- tier (motsvarande flikarna) bildas.

Såsom påpekats ovan finns olika metoder att framstäl- la en taktäckningsplatta enligt föreliggande uppfinning.

Sålunda kan underdelen l7 bildas av en serie separata fli- kar 20, som förankrats vid lämpliga ställen utmed neder- kanten av en underdel. överdelen 12 skulle i detta fall icke föreligga i form av en sammanhängande enhet, även om de separata flikarna skulle kunna anses kollektivt bilda en överdel. Sålunda skulle underdelen i denna konstruktion sträcka sig utmed hela taktäckningsplattans längd och z_' ,.

JF. lO 15 20 25 30 35 . .__l___. _ _ .,- 7910347-9 15 sålunda sträcka sig över såväl skarvdelen som en huvud- del av den frilagda basdelen på varje fullständig taktäck- v ningsplatta.

En annan uppfinningsaspekt, som bidrager till den to- tala simulerande effekten, är utnyttjandet av en väsent- ligen slumpvis varierande serie av på olika sätt färgade partier plus den mineralkorntäckta ytan. Denna med mine- ralkorn täckta yta sträcker sig åtminstone över de fri-' liggande partierna av taktäckningsplattorna enligt upp- finningen. Såsom påpekats ovan är det i taktäckningssam- manhang känt att använda en mineralkorntäckning för att ge en vädermotstândskraftig ytbehandling av asfalttaktäck- ninsplattor. Användningen av ett.sâdant mineralkornskikt med slumpvis varierande färgkontraster eller färgtoner har också tidigare utnyttjats för att förstärka effekter- na av formen hos taktäckningsplattorna för att åskådliggö- ra en väsentligen slumpvis varierande yta för simulering av spåntak. Föreliggande uppfinning drar emellertid full nytta av de ekonomiska fördelarna av denna slumpvis gjorda ytbehandling, och när ytbehandlingen kombineras med de distinkta och likformigt upprepande stötkantformerna och flikformerna enligt föreliggande uppfinning, erhålles en unik estetisk funktion, såsom framgår av det efterföljande.

Mineralkornytan på en taktäckningsplatta enligt före- liggande uppfinning åstadkommas med hjälp av ett känt för- farande, vid vilket en oändlig längd av ett väsentligen vattentätt fibermaterial (stomme, som är belagd eller på annat sätt impregnerad med ett asfalt- eller bitumenmate- rial) förses med ett bindemedelsskikt av asfalt- eller bi- tumenmaterial. På denna bindemedelsyta bringas mineralkor- nen att mekaniskt häfta fast vid ett förfaringssteg, som är känt såsom skifferpâföringssteget. Denna överdragning omfattar åtgärden att leda stommens med bindemedel belagda yta under en maskin, där en serie mineralkornfyllda bingar är placerade ovanför den i längdriktningen sig rörande stommen. Företrädesvis finns minst fem sådana bingar, av vilka fyra användes för att inrymma fyra olika grundfärg- blandningar av mineralkorn. Den femte bingen innehåller fö- PÛOR QUALITY 7910347-9 10 15 20 25 30 '35 16 reträdesvis en blandning av de färgade k0rnf SOM in- går i de övriga bingarna, eftersom en sådan blandning har visat sig icke blott öka den estetiskt tilltalande färg- variationen hos taktäckningsplattorna utan även möjliggör utnyttjandet av den oundvikliga ansamlingen av utspillda korn från driften av övriga bingar. Detta kända par- ti av maskineriet för framställning av taktäckningsmaterial har förmåga att låta mineralkornen i alla dessa tre bingar att selektivt falla ned på den bindemedelsbelagda över- ytan av stommen, när stommen passerar under bingarna. Den- na selektiva pâföring av mineralkorn resulterar i en serie "färgdroppar eller -fält", dvs en serie band av mineralkorn, varvid varje band har en färg, som kontrasterar mot färgen hos mineralkornen i angränsande band. Av skäl, som framgår av det efterföljande, drives maskinen för att bringa färg- fälten att omväxla mellan alla de använda mineralkorn- bindningarna på ett väsentligen slumpvis förekommande sätt. Uttrycket "väsentligen slumpvis förekommande sätt" utnyttjas här, eftersom det på marknaden tillgängliga maskineriet kan åstadkomma ett mönster av omväxlande färg- fält, som upprepas först efter 120 sådana färgfält. Som framgår av det efterföljande resulterar denna l20 fält om- fattande cykel i ett mönster av färgfält, vilket mönster för praktiska ändamål icke kan urskiljas visuellt från ett helt slumpvis, sig icke upprepande mönster.

Det allmänna förfarandet för framställning av mine- ralkorntäckta taktäckningsplattor enligt föreliggande uppfinning framgår bäst av fig 6. Såsom nämnts tidigare belägges den långa fiberstommen först med ett bindeme- del, företrädesvis ett asfalt- eller bitumenmaterial.

När den sålunda belagda fiberstommen passerar genom den ovan beskrivna apparaten påföres färgfälten slumpvis över stommens yta. Det sålunda mineralkornbelagda mate- rialet ledes mellan skärvalsar, som delar materialet i antingen par av överdelar eller i samtidiga par av över- delar och minst ett par av underdelar. Efter skärningen separeras underdelarna och/eller överdelarna med hjälp av något, som kan benämnas en "plog" i en arbetsåtgärd l0 15 20 25 30 35 791~Û347-9 17 av känd typ. De sålunda bildade över- och underdelarna staplas eller förflyttas till en annan station för lami- nering. Vid lamineringen förses överdelens undersida, som motsvarar det gemensamma bindeområdet 27 hos över- delen 14, med en remsa av ett bindemedel av asfalt- eller bitumentyp. Detta bindemedel kan företrädesvis komplet- teras med motsvarande remsor av bindemedel pâ undersidan av var och en av flikarna 20. Därefter placeras varje underdel under varje överdel. Denna placering kan vara sådan, att underdelens nederkant, som skulle motsvara nederkanten hos varje flik, exakt inriktas i förhållande till varje fliks underkant, så att resultatet blir en laminerad taktäckningsplatta av det utseende, som visas i fig 1. Alternativen i fig 3 och 4 är resultatet av att denna orientering förskjutes på det ovan angivna sättet.

I varje fall pressas över- och underdelarna samman för att bringa det på överdelens undersida befintliga binde- medlet i intim kontakt med motsvarande ytor på underde- lens 14 ovansida. Sedan taktäckningsplattorna väl har laminerats, förses de med andra valfria särdrag, såsom inriktningsunderlättande hjälpmedel eller avbrutna rem- sor av värmeaktiverbart tätningsmaterial, vilka särdrag båda medverkar vid montering och underhåll av en väsent- ligen vattentät taktäckning. Slutligen staplas de fär- diga taktäckningsplattorna för att kunna transporteras.

Detaljerna i det ovan beskrivna förfarandet, som vid den föredragna utföringsformen ger vissa unika fördelar åt föreliggande uppfinning framgår bättre vid studium av fig 7. Denna figur visar schematiskt en fiberstomme 40, som har försetts med en mineralkornbeläggning på ovan angivet sätt och som har markerats med det mönster, som snittlinjerna sedan kommer att få vid utnyttjande av den ovannämnda stansningsvalsen. Fiberstommen 40 uppdelas sålunda i ett fält 42, som bildar överdelen, och ett fält 44,som bildar underdelen. Det inses, att en sådan utdel- ning av stommen 40 göres för att schematiskt visa hur över- och underdelsmönstren motsvarar färgbanden, och uppdel- ningen motsvarar icke nödvändigtvis det önskade sättet 7910347-9 10 l5 20 25 30 35 18 att stansa dessa partier ur stommen 40. I realiteten över- väges stansning av ett flertal par av överdelar ur en kon- tinuerlig fiberstomme och i en separat maskin (eller i samma maskin men i ett separat produktionsförfarande) stansning av par av överdelar från andra partier av stom- men 40. Vid ett alternativt kan man välja att bilda över- delen och underdelen från en enda bana av stommen 40 på_ det i fig 7 visade sättet, eller också kan man, i bero- ende av den tillgängliga stommens bredd,välja att fram- ställa ett flertal parallella par av överdelar 42'och/ eller underdelar 44. Det må också påpekas, att det vid intet tillfälle vid det avsedda förfarandet föreligger en avsevärd längd av fiberstomme 40, som skulle ha det i fig 7 visade utseendet, eftersom det mönster, som vi- sas i fig 7 och som alstras av stansningsvalsarna under utstansningen av överdelarna eller underdelarna, väsent- ligen förstöres när de sålunda bildade paren av delar omedelbart skiljs från varandra med hjälp av en plog för att sedan underkastas efterföljande arbetsmoment.

Det i fig 7 visade stansningsmönstret tjänar till att belysa hur mönstren faller samman med de färgfältmöns- ter, som åstadkommes vid det föregående arbetsmomentet att påföra färgade mineralkorn. Den i fig 7 visade ut- föringsformen är ekvivalent mot vad som skulle bli re- sultatet, om man ånyo sammanför de överdelar eller under- delar, som just har stansats ut från ett stycke av stommen 40. Linjerna 46 representerar gränserna mellan angränsande färgfält av färgade mineralkorn.

Företrädesvis och kanske oundvikligen vid påföringï enligt färgbeläggningsmetoden, kommer dessa övergångar eller gränser 46 att i realiteten utgöras av övergångs- områden mellan angränsande färgfält. Dessa övergångsom- råden består väsentligen av ett definierbart ytområde av en gradvis sammanblandning mellan färgkorn ur de båda angränsande färgfälten. Såsom påpekats ovan har man före- trädesvis mellan varje färgfält (här åskâdliggjorts såsom färgfältet 45) påfört ett blandfärgfält 47. Vid det före- dragna utförandet av taktäckningsplattan enligt uppfin- 10 15 20 25 30 35 7910347-9 19 ningen har varje färgfält 45 en längd av ca 22,9 cm och av varje färgfält 47 en längd av ca l2,7 cm, räknat i taktäckningsplattans längdriktning. Pâ grund härav kom- mer utsträckningen av övergângsområdena 46 att uppträda på varierande ställen relativt stansningsmönstret 43.

Sålunda kommer övergångsområdena 46 att uppträda vid slumpvis liggande ställen hos de färdiga över- och un- derdelarna. På liknande sätt kommer naturligtvis färg- fälten 45 och blandfärgfälten 47 att uppträda vid slump- vis liggande ställen utmed stansningsmönstren. I vissa områden, t ex vid fliken 2la, kan ett övergângsområde så- lunda uppträda ungefär vid flikens centrumlinje.

I motsats härtill föreligger fliken 2lb ungefär vid centrum av ett färgfält 45. Följaktligen har denna flik en väsentligen likformig färgning, eftersom något över- gângsområde 46 icke uppträder inom området för fliken 2lb.

Motsvarande förhållanden existerar mellan övergångs- zonerna 46, färgfälten 45 och blandfärgfälten 47, och de exponerade delarna av underdelen (visas i fig 7 med prick- streckade linjer 48). Uppenbarligen skulle övergångszo- nerna 46 och färgfläckarna eller -fälten 45 och 47 kunna uppträda vid vilket som helst läge relativt flikarna och de friliggande partierna. De ovan beskrivna exemplen visar ge- nerellt emellertid de båda breda kategorier inom vilka prak- tiskt taget alla tänkbara variantlägen kan förekomma. Det har konstaterats, att när en övergângszon 46 uppträder ungefär vid centrumlinjerna 28 eller 29, kommer en grad- vis schattering från ett färgfält till nästa färgfält att åstadkommas medelst en övergângszon 46, som optiskt efter- liknar en färgschattering, som skulle bli resultatet av att ljus faller snett mot en konkav eller konvex cylind- risk yta, t ex en dal eller en ås på en av tegel bildad takpanna. Detta gäller oavsett om övergângsområdet 46 har eller icke har placerats mellan ett färgfält, som är ljusare eller mörkare än det just föregående färgfältet.

Uttryckt på annat sätt är denna cylindriska, ås- eller dalsimulerande schattering verksam oavsett om schatte- ringen övergår från en ljusare till en mörkare färgnyans 7910347-9 10 15 20 25 30 35 20 från höger till vänster tvärs över den simulerade cylind- riska ytan eller övergår från en mörkare till en ljusare färg, såsom förnimmes i riktning från höger åt vänster.

I motsats till den ovan skisserade situationen, som åskâdliglgöres medelst fliken 2la, har fliken 2lb ingen effektiv färgövergång tvärs över sin bredd, eftersom denna flik, såsom påpekats ovan, uppträder väsentligen _ mitt i ett färgfält 45. Vid frånvaro av en sådan färgöver- gång, kommer färgen hos fliken 2lb uppenbarligen icke att direkt åtnjuta fördelar av en färgövergång för att simu- lera en konvex del hos en tegeltakpanna. En sådan en- färgad yta kommer, när den kombineras med andra enfär- gade ytor, t ex flikarna 21 och mellanrummen 23 hos taket såsom helhet, emellertid att ge en tilltalande variation i färgton, vilken variation i och för sig själv simulerar de naturliga färgvariationer, som uppträder i t ex ett av brända tegelpannor bildat tak, vilket i sin tur med- verkar till att alstra en tilltalande visuell effekt.

När en laminerad taktäckningsplatta, t ex en av dem som visas i fig l, 3 och 4, framställes av under- och Överdelar, vilka framställts på det i fig 6 och 7 åskåd- liggjorda sättet, kommer den totala visuella effekten att vara helt slående, när dessa taktäckningsplattor kom- bineras med andra likadant formade och mineralkornbelagda taktäckningsplattor. Även om skälet till denna slående ef- fekt endast kan underkastas spekulationer, kommer en redo- görelse för sådana spekulationer att vara till hjälp vid en ytterligare betoning av de patenterbara aspekterna av föreliggande uppfinning. I Liksom vid kända laminerade taktäckningsplattor, som har ett liknande slumpvis alstrat mönster av färgade mine- ralkorn på sin yta, kommer mellanrummen 23, som definie- ras av de friliggande partierna av varje underdel 14, att ha mineralkornbelagda ytor, vilka står i kraftig kontrast till de omedelbart angränsande flikarna 20. Detta är fal- let, eftersom mineralkornbeläggningen på de respektive ytorna allmänt är resultatet av olika färgpâföring vid den väsentligen slumpvis skeende påföringsföljden i maski- 10 15 20 25 30 35 7910347-9 21 neriet för påföringen av mineralkornen. När takplattan placeras tillsammans med andra på liknande sätt färgbe- lagda taktäckningsplattor, erhålles som nämnts ovan ett allmänt intryck av slumpvis färgade, separata taktäck- ningselement istället för de av varje enskild taktäck- ningsplatta bildade grupperna av sådana element. I mot- sats till kända taktäckningsplattor,;t ex de som an- vändes för att efterlikna skiffer- eller spântak, tjänar den exakta vertikala inriktningen av flikarna 21 och mel- lanrummen 23 emellertid till att betona den vertikala komponenten hos hela taktäckningen istället för att ås- tadkomma en slumpvis följd av skiffer- eller takspân för att flikarna och mellanrummen därigenom skall bli arran- gerade i väsentligen horisontella skift med simulerande effekt. I motsats till andra tak, kommer visuella antyd- ningar, som åstadkommes av den unika formen hos varje väsentligen identisk flik 20 och identiskt utrymme 23, att samverka med varandra och skenbarligen antyda en serie av omväxlande konvexa cylindriska element (åsfor- miga takpannor) och omedelbart angränsande konkava cy- lindriska element (dalfiumiga takpannor). Dessa optiska antydningar inbegriper den generellt negativt välvda nederkanten hos varje flik 2l och de generellt avsmal- nande rätlinjiga sidopartierna på varje sida om den nedre kanten av varje flik. Dessa särdrag kommer, när de är kombinerade med de skugglinjer, vilka bildas vid varje takplattas stötkant och av stötkanten hos varje takplatta, som är inriktad i förhållande till den nedre kanten av skarvdelen 16 på varje takplatta, att kombineras och ge en tredimensionell illusion. När observatören får denna förhandsexisterande mentala informationssats, kommer ob- servatören nästan omedvetet att få intrycket av den sär- präglade skuggning, som åstadkommes med slumpvisa flikar 21 och mellanrum 23 genom förekomst av övergångszonen 46 ungefär vid centrumlinjerna. Effekten av dessa över- gångszoner synes dominera över den relativt jämna nyansen hos andra angränsande flikar 21 och mellanrum 23, efter- som de regelbundet upprepade kurvorna hos stötkanten på PÛOR QUALITY 7910347-9 22 varje flik och varje mellanrum i en vertikal linje.an- tyder, att även denna flik eller detta mellanrum, trots att fliken eller mellanrummet har en tämligen jämn färg- nyans, också är välvd på ett sätt, som är ekvivalentzmed 5 de korrekt färgnyanserade och skuggade flikarna och mel- lanrummen. Antag t ex att centrumfliken på taktäcknings- plattan l0a i fig 5 har en övergångszon ungefär vid sin centrumlinje. Denna övergångszon antyder en nyansskift- ning från en mörkare till en ljusare färgton, räknat från _ l0 vänster till höger. Detta skulle, i kombination med den välvda överkanten och nedre stötkanten hos fliken och de allmänt avsmalnande räta sidolinjerna, antyda före- komsten av en ljuskälla till höger om den efterliknade cylindriska komponenten eller "pannan". Om taktäcknings- 15 plaüzus l0b flik, som är vertikalt.inriktad i förhållande till den nämnda färgnyanserade fliken l0a (dvs den längst till vänster liggande fliken på taktäckningsplattan l0b), sedan också antages vara täckt med mineralkorn med endast en dominerande färg (dvs denna flik skulle vara positions- 20 mässigt inriktad i förhållande till färgfältet 45 i fig 7), skulle färgeffekten av den centrala fliken på taktäck- ningsplattan l0a dominera färgnyansen hos den längst till vänster liggande fliken på taktäckningsplattan lOb, efter- som en sådan färgnyansering skulle vara följdenlig med 25 alla andra visuella antydningar i observatörens omedel- bara synfält runt fliken med färgnyanser. Eftersom detta är fallet, kommer den form, som antydes av alla andra vi- suella antydningar, som är förknippade med denna flik, att definera formen hos alla angränsande flikar inom den 30 ifrågavarande vertikala raden av flikar, eftersom illu- sionen eller antydan är att flikarna i denna rad består av en serie varandra överlappande konvexa, cylindriska element.

Man kan tänka sig ovanstående scenario âterupprepas 35 med mellanrum utmed en takyta D, som är täckt med tak- täckningsplattor. Ehuru de exakta mekanismerna är speku- lativa, såsom påpekats_ ovan, erhålles ett totalt in- tryck av ett tak, som är täckt med slumpvis färgade, 10 15 20 791,03 47-9 23 tredimensionella takpannor. Efterlikningen eller simu- leringen är helt effektiv och ger denna estektiska funk- tion på ett högst ekonomiskt sätt. Den föredragna utfö- ringsformen av uppfinningen utnyttjar existerande tekno- logi för taktäckningsplattor eller shingels, speciellt den teknologi, som utnyttjas för att simulera skiffer- tak, men ur visuell synpunkt erhålles ett helt motsatt _ resultat. Den ifrågavarande teknologin möjliggör utnytt- jandet av fiberstommen 40 i maximal utsträckning och eli- minerar utskurna remsor etc, som eljest skulle bli avfall.

Föreliggande uppfinning utnyttjar den kända mineralbe- läggningsmetoden, som redan har visat sig ge stora eko- nomiska fördelar. Föreliggande uppfinning kräver icke nå- gon køordinering av speciella färgnyansövergångar och det stötkantmönster, som alstras av flikar och mellan- rum, eftersom en sådan korrelation antingen skulle göra de sålunda framställda taktäckningsplattorna alltför dyra eller i praktisk synpunkt omöjliga att framställa i mass- produktion. Föreliggande uppfinning gör det också möjligt att efterlikna ett med tegelpannor täckt tak under utnytt- jande av en väsentligen standardform och -storlek hos laminerade taktäckningsplattor, varigenom konventionella metoder för läggningen av taktäckningsplattorna kan ut- nyttjas.

Claims (14)

79103-47-9 10 l5 20 25 30 35 241 PATENTKRAV

1. l. Taktäckningsplatta, som har en skarvdel (16) och en basdel (l7), varvid basdelen (17) sträcker sig från skarvdelens (16) nedre gräns till taktäcknings- plattans stötkant (18) och omfattar en serie flikar (20), som är åtskilda medelst mellanrum (23), vilkas längd väsentligen motsvarar längden av basdelen (17) räknat från taktäckningsplattans skarvdel (16) till dess stötkant (18), varjämte taktäckningsplattan inbe- griper en underdel (14), som sträcker sig under åtminsto- ne basdelen (17) och som har partier under varje flik (20) och dessutom inbegriper frilagda partier, vilka sträcker sig mellan flikarna i mellanrummen (23) mellan dem, k ä n n e t e c k n a d därav, att nederkanten av varje flik (20) bildar ett i taktäckningsplattans stötkant ingående parti med en väsentligen jämn och kontinuerligt välvd kontur, och att nederkanten av nämn- da friliggande partier hos underdelen (14) bildar en del av taktäckningsplattans stötkant med en motsatt välvd kontur, varjämte den nedre gränsen (27) för skarv- delen (16) har en kontur, som väsentligen motsvarar konturen hos taktäckningsplattans stötkant (18).

2. Platta enligt patentkravet l, ”k ä n n e t e c k- n a d därav, att serien av flikar (20) bildar en del av en överdel (12), som sträcker sig över skarvdelen (16).

3. Platta enligt patentkravet l eller 2, k ä n- n e t e c k n a d därav, att den har tre flikar (20) med väsentligen lika bredd och att nederkanten på varje flik har en negativt välvd kontur.

4. Platta enligt något av patentkraven l-3, n e t e cuk n a d (därav, att varje fliks (20) bredd avsmalnar från ett maximum vid taktäckningsplattans stötkant (18) till ett minimum vid nämnda gräns (27) mot skarvdelen (16) och att varje mellanrums (23) bredd k ä n- avsmalnar från ett maximum vid skarvdelens (16) nederkant till ett minimum vid taktäckningsplattans stötkant (18). 10 l5 20 25 30 35 a fl. _ 7910347-9 25

5. Platta enligt något av patentkraven 1-4, k ä n- n e t e c k n a d därav, att varje flik (20) och varje mellanrum (23) har en sådan kontur, att ett par väsentli- gen identiskt formade överdelar (42) kan utskäras ur ett enda segment av bitumenimpregnerad fiberstomme (40), varvid den del av detta segment, som bildar en flik (20) hos den ena överdelen i nämnda överdelspar, motsva- rar ett mellanrum (23) mellan flikarna hos den andra överdelen i nämnda par av överdelar.

6. Platta enligt något av patentkraven l-5, k ä n- n e t e c k n a d därav, att nederkanten på varje under- del (l4) har en kontur, som liknar och är inriktad i förhållande till nederkanterna hos flikarna (20), så att taktäckningsplattans stötkant (18) får ett parti med negativt välvd kontur med dubbel tjocklek.

7. Platta enligt något av patentkraven l-6, k ä n- n e t e c k n a d na (20) är vertikalt förskjutna i förhållande till ne- derkanten hos underdelen (14), så att ett parti med negativt välvd kontur (34) hos underdelen är exponerad därav, att nederkanterna hos flikar- vid plattans stötkant.

8. Platta enligt något av patentkraven l-7, n e t e c k n a d därav, att varje flik (20) är pla- cerad på underdelen (14) på ett sådant sätt, att underde- lens (14) motsvarande nederkantparti är förskjutet in under fliken i riktning mot taktäckningsplattans skarvdel (16). k ä n-

9. Platta enligt något av patentkraven 1-8, k ä n- n e t e c k n a d därav, att åtminstone basdelen (17) hos taktäckningsplattan har en beläggning av mineral- korn i form av en väsentligen slumpvis förekommande serie av färgfält (45, 46, 47), varvid denna serie fort- går i riktning av taktäckningsplattans breddriktning och innehåller en motsvarande serie av övergångsområ- den mellan varje angränsande färgfält, så att i en sats av sådana taktäckningsplattor åtminstone några av nämnda övergångsomrâden positionsmässigt motsvarar de ungefär- liga geometriska centrumlinjerna hos åtminstone några .. ..._.._........._._...r.. _..._.__-...__-- Qfl-Wfi .POOR 7910347-9 lO 15 20; 25 30 35 26 av flikarna och några av de exponerade partierna av underdelarna hos takplattorna i nämnda sats av takplattor.

10. Platta enligt något av patentkraven l-9, k ä n- n e t e c k n a d därav, att åtminstone nämnda flikar (20) och nämnda friliggande partier av underdelen (14) har en beläggning med färgade mineralkorn, vilken belägg- ning på var och en av nämnda flikar (20) och nämnda exponerade partier varierar färgmässigt väsentligen slumpvis i förhållande till varje angränsande flik och varje angränsande friliggande parti av underdelen, varige- nom en slumpvis variation i färg erhålles för att för- stärka den optiska efterlikningen av ett med tegelpan- nor täckt tak.

11. ll. Sätt att framställa en laminerad täckningsplat- ta enligt något av patentkraven l-10, vid vilket sätt a) en oändlig längd av en asfaltimpregnerad fiberstomme framställes, b) en beläggning av mineralkorn adhesivt fästes på åtminstone ena sidan av denna fiberstomme, c) nämnda stomme stansas i ett upprepat mönster längs stommens längdriktning dels för att bilda överdelar (12) med flikar (20) och däremellan liggande mellanrum (23), dels för att bilda underdelar çlq) med en nederkant i form av en väsentligen kontinuerlig välvd sinusformig stanslinje, och d) att nämnda underdelar (14) lamineras mot nämnda överdelar (12) för att bilda en serie taktäck- ningsplattor (10) med väsentligen samma allmänna form, k ä n n e t e c kxn a d därav, att överdelarna (12) urstansas parvis och utformas med i varandra ingripande, väsentligen identiskt utformade flikar, (20) vilkas fria nederände utformas med en jämn, negativt välvd konturkant, att underdelarna (14) urstansas parvis och skiljes från varandra medelst den väsentligen kontinuer- liga välvda sinusformiga stanslinje, som gives likformig periodisk form och amplitud, och att den negativt välvda konturkanten på varje flik (20) vid lamineringen med underdelen (14) placeras väsentligen mittför ett motsva- rande välvt parti av underdelens väsentligen kontinuerligt välvda sinusformade stanslinje för att simulera omväx- lO 15 20 25 7910347-9 27 lande åsar och dalar hos ett parti av ett med tegel- pannor täckt tak.

12. Sätt enligt patentkravet ll, n a t därav, att påföringen av mineralkornen omfattar k ä n n e t e c k- åtgärden att åstadkomma en väsentligen slumpvis förekom- mande serie av färgfält av nämnda mineralkorn, varvid varje färgfält sträcker sig över stommens bredd, var- vid påföringen sker på så sätt, att angärnsande färgfält uppvisar kontrasterande färger, varvid angränsande färg- fält är åtminstone i viss utsträckning blandade med varandra för att bilda mellanliggande övergàngszoner.

13. Sätt enligt patentkravet ll eller 12, k ä n- n e t e c k n a t därav, att förankringen av mineral- kornen inbegriper åtgärden att omväxlande påföra nämnda färgfält och färgfält av blandade färger, som bildar en blandning av nämnda kontrasterande färgfält, varvid de av blandfärger bildade fälten har en i stommens längd- riktning räknad utsträckning av ca 12,7 cm och varvid de kontrasterande färgfälten har en i stommens längd- riktning räknad utsträckning av ca 22,86 cm.

14. Sätt enigt patentkravet ll, 12 eller 13, k ä n n e t e c k n a t därav, att åtgärden att laminera över- och underdelarna mot varandra inbegriper åtgärden att inrikta underdelarna och överdelarna på ett sådant sätt relativt varandra, att nederkanten på varje flik kommer att i längdriktningen inriktas i förhållande till motsvarande negativt välvda parti hos underdelens nederkant, varvid emellertid nämnda stötkanter svagt sidförskjutes relativt varandra.