SE437633B - Forfarande for framstellning av ett ark- eller banformigt material med reliefartat strukturerad yta - Google Patents

Description

soos19s-o 2 Att förse plastmaterialet med en sådan materialbana erbjuder emellertid vissa svårigheter. Dessa är främst av tre slag om man förutsätter att materialet efter färdigställande skall uppvisa en ytrelief, nämligen: Svårigheten att få ma- terialbanan att följa reliefstrukturen utan komplicerade och mycket dyrbara verk- tyg krävande präglingsoperationer; svårigheten att skapa ett från ytan synligt, dcïzozf-iititft tryckmönster i lägesöverensstäinmelse med det underliggande materia- lets reliefmönster; och svårigheten att fästa materialbanan på det reliefmönstra- de plastskiktet på ett enkelt sätt.

Dessa svårigheter har vid den genom patentskrifterna CH nr. 556 246 och FR nr. 27 64 756 kända tekniken lösts genom att materialbanan på den sida, som skall vara vänd mot plastskiktet försetts med ett tryckmönster. Färgerna i detta innehåller ämnen, som påverkar cellbildniiigen i plastskiktet. Banan fästes vid det släta skiktet innan. det ännu erhållit någon reliefstruktur. Reliefstruktu- ren bildas sedan vid uppvärmning genom inverkan av de .cellbildningen påverkan- de ämnena i tryckfärgen, så att reliefmönstret bildas i fullständig rapport med tryckmönstret. Samtidigt formas reliefmönstret på plastskiktet och materialbanan formas till detta reliefmönster genom att den följer plastskiktet under dess för- ändring. Nackdelen är emellertid att tryckmönstret kommer att befinna sig på den sida av materialbanan, som är vänd bort från dess yta och för att det skall bli synligt måste således materialbanan vara transparent.

Föreliggande uppfinning har till ändamål att möjliggöra framställning av ett ytbeklädnadsmaterial, vilket har en yta av ett fibermaterial. Ett sådant mate- rial kan vara önskvärt för att uppnå ett visst utseende, en viss textur eller en viss funktion (hög ytfriktion, möjligheten att nåla upp föremål på ytan, ljudab- sorption, m.m.).

Uppfinningens ändamål uppnås genom :att vid förfarandet tryckmönstret påföres på materialbanan, som skall bilda det andra skiket, på den sida av det- samma som är vänd utåt och således bort från det makromolekylära materialet, som skall bilda det första skiktet, och att materialbanan består av ett fiberma- terial med en fiberstruktur, som tillåter sådan vandring från tryckfärgen avflåt- “ minstone de cellbildningen reglerande ämnena att sagda reliefstruktur uppstår, och vilken fibermaterialbana är så plastiskt formbar under åtminstone någon del av förfarandet, att den följer reliefstrukturen.

Då det i det följande talas om en "plan formation", så menas därmed ett banformigt material av utpräglad ytkaraktär. Den behöver sålunda icke vara plan i geometrisk bemärkelse.

Uppfinningen kommer nedan att närmare förklaras i anslutning till de bi- fogade figurerna . 81005198-0 Fig. l utgör en schematisk framställning av en delvis särbruten sektion genom en utföringsform av en ytformad, enligt uppfinningen framställd formation och fig. 2 och 3 utgör schematiska framställningar av anläggningar för tillver- kande av den av uppfinningen omfattade, ytformíga formationen.

Uppfinningen avser sålunda ett förfaringssätt för framställning av en plan eller ytformad formation, vilken har en reliefartat strukturerad yta, ett i överensstämmelse med reliefstrukturen stående tryckt mönster och åtminstone ett genomgående skikt av åtminstone delvis uppskummat, makromolekylärt material, varvid reliefstrukturen åstadkommes genom variation av tjockleken på detta skikt, och celler i det uppskummade materialet med större skikttjocklek är större. Den varierande skikttjockleken åstadkommas och cellstorleken bestämmas genom använd- ning av åtminstone ett skumningsreglerande material. Enligt denna andel av upp- finningen förser man en fibermaterialbana, vilken är plastiskt formbar vid upp- skumningstemperaturen för det makromolekylära materialet, med ett tryckt mönster och med åtminstone ett uppskumningen av det makromolekylära materialet regle- rande ämne. Fibermateríalbanan föres samman med ett drivmedel försett makro- molekylärt material och förbindes med detta, och det makromolekylära materialet bringas till uppskumning, varvid samtidigt fibermaterialbanan mjuknar och an- passar sig efter den bildade reliefstrukturen. l fig. 1 visas sålunda en utskuren del 1 av en ytformig formation enligt föreliggande uppfinning, varvid exempelvis genom sättet att lägga ut en vara under dess användande den mot åskådaren vända sidan utgör översidan. Det genomgående skiktet 2 av uppskummat makromolekylärt material innehåller starkt uppskummade partier 5 med grovcelligt skum men också svagare uppskummade delar 6 med fincelligt skum. Eftersom cellerna på bilden är uppskurna, synes de som porer. Områdena för olika tjocklek bildar en struktur, som skapar en präg- lingseffekt. Det visade skiktet 2 med två olika skíkttjocklekar utgör den enklaste utföringsformen enligt uppfinningen. I praktiken kommer man dock att framställa föremål med flerfaldiga skikttjockleksvaríationer, något som ger en varierad präg- lingseffekt. Präglade ställen kan också vara cellfria, dvs icke uppskummade, något som dock icke visas på den nu behandlade bilden. Fibermaterialbanan 3 anligger mot skiktet 2 och följer dess präglingsmönster och är förbundet med detta skikt. Fibermaterialbanan är försedd med ett tryckt mönster 7, vilket är i överensstämmelse med präglingen i överensstämmelse med det svagt uppskummade området 6. Fibermaterialbanan 3 företar ett ytterligare, över hela ytan på for- mationen fördelat men icke i överensstämmelse befintligt tryckt* mönster 8, vilket meddelar grundfärgerna en schattering. Skyddsskiktet 4 är genomgående och transparent och består av icke uppskummat plymeriserat material. Det är fast förbundet med fibermaterialbanan och följer även präglingsmönstret. Eftersom "Éfiooa 8005198-0 det är transparent framträder såväl det tryckta mönstret som strukturen hos fibermaterialbanan 3. Skyddskiktet 4 skyddar det därunder liggande skiktet av fibermaterialbanan men stör icke den optiska verkan. Detta skikt är icke Väsent- ligt för uppfinningen och måste icke heller ständigt förefinnas, lika litet som det ständigt måste vara transparent och färglöst.

Företrädesvis användes som makromolekylärt material för det genomgående skiktet 2 polyvinylklorid, vilken kan föreligga i dispergerad form, företrädesvis som en plastisol eller en pasta. Även andra makromolekylära material av termo- plastisk natur, exempelvis sampolymerisationsprodukter av vinylklorid och vinyl- acetat eller akrylater eller metakrylater komma i fråga. Dessa polymeriserade material kan innehålla sedvanliga tillsatsmaterial såsom mjukningsmedel, fyllmedel, pigment och/eller stabilisatorer, t.ex. UV-absorptionsmedel, antioxidationsmedel och termostabilisatorer. _ i Såsom material för fibrerbanan kommer såväl väv som företrädesvis flor i fråga. Dessa material måste vara formbara i plastiskt hänseende vid uppskum- ningstemperaturen för skiktet 2 av plymerisationsmaterial, varigenom det blir möjligt att skikten anligger mot varandra och följer varandra utefter präglings- mönstret för skiktet 2. Den plastiska formbarheten för fibermaterialbanan 3 vid uppskumningstemperaturen utgör en_av de viktigaste egenskaperna hos förelig- gande uppfinning. Fibermaterialbanan får icke erbjuda något motstånd med det uppskummande makromolekylära materialet, eftersom i sådant fall uppkomsten av relief strukturen skulle hindras. I Såsom fibermaterial 3 lämpar sig poyestrar, polyamider, polyolefiner och/ eller polyakrylater, eventuellt i blandning med regenererad cellulosa eller natur- fiber. Flor kan också bestå av vid uppskumningstemperaturen icke plastiskt form- bara fibrer, varvid dock florets bindemedel måste vara plastiskt formbart vid den nämnda temperaturen. Fibermaterialbanan 3 kan beroende på den effekt, som avses uppnådd vara försedd med enfärgstryck eller flerfärgstryck. Ytterli- gare optiska effekter kan erhållas genom finare eller grövre glättning och genom särskild anordning eller behandling av fibrerna i fibermaterialbanan 3. Exempel- vis kan fibermaterialbanan 3 vara mekaniskt präglad eller uppruggad.

Ytformationen enligt föreliggande uppfinning innehåller företrädesvis ett transparent skyddsskikt 4, vilket skyddar det därunder liggande, av fibermate- rialbanan 3 bildade skiktet mot påverkan utifrån. Skyddsskiktet 4 väljes i be- roende av användningsändainålet med formationen enligt uppfinningen. Det består läinpligen i huvudsak av polyvinylklorid, uretan eller en akrylatpolymer och kan innehålla traditionella tillsatsämnen såsom mjukgöringsmedel och stabilisatorer, exempelvis absoptionsmedel för UV-strålriing, antioxidationsmedel och termostabi- lisatorer . auffl -n-vm vis. ~ POQB-Pfi s 8005198--0 Ytformationen enligt uppfinningen kan vara försedd med ett förstärknings- skikt på den mot åskådaren vända sidan, något som dock i motsats till kända formationer av denna allmänna art icke är oundgängligen nödvändigt, eftersom formationen enligt uppfinningen redan genom fibermaterialbanan tilldelats erfor- derlig mekanisk hållfasthet. Såsom förstärkningsskikt kommer ytbildande substra- ter med erforderlig hållfasthet och böjlighet i fråga. Sådana substrater består exempelvis av skiktat eller oskiktat glasfiberflor, polyesterflor, substrat på cellu- losabas eller av någon blandning av cellulosa och mineralull, nätartade trådfor- mationer och flor med sådana inlagda trådar. Beskíktat glasfiberflor företer en bättre vidhäftning vid skiktet 2 av makromolekylärt material.

Det skumningsreglerande ämnet kan företrädesvis tillföras tryckfärgen som en däri ingående beståndsdel men det kan även anbringas separat på fiber- materialbanan 3. I det senare fallet kan det skumningsreglerande äinnet antingen påföras på den mot skiktet 2 vända sidan eller på den från nämnda skikt vända sidan. Fackmannen kan därvid utan svårighet åstadkomma påtryckningen av mönstret i rätt läge. Om de nämnda ämnena påföres på den bort från skiktet 2 av polymermaterial vända sidan av fibermaterialbanan, måste de tränga igenom fibermaterialbanan för att nå fram till skiktet 2. Sugförmågan och i motsvarighet till denna genomträngligheten för skumreglerande ämnen kan förbättras genom behandling av fibermaterialbanan 3 med tensider. Samtidigt tilltar också uppsug- ningsfömågan för färgämnen, varigenom tryck med kraftiga, mättade färger kom- mer till stånd.

Givetvis kan man även använda andra färgningsmetoder, exempelvis kan man arbeta med plastisolfärger.

Såsom skumningsreglerande ämnen kan man använda såväl inhibitorer som stímulatorer, även kallade accelaratorer. Dessa ämnen är väl kända för fackman- nen. Som exempel på en inhibator kan nämnas trimellitsyreanhydrid, och som exempel på en stimulator kan nämnasantingen oxalsyra eller tiourea.

De med tryckta mönster och skumningsreglerande ämnen försedda fiber- materialbanorna är i regel lätta och tunna. De 'kan utan vidare lagras under längre tid, vilket medför såväl processtekniska som logistiska alternativmöjlig- heter.

Man använder företrädesvis som uppskumningsbart makromolekylärt ma- terial PVC-plastisol, vilken innehåller ett drivmedel. Fackmannen känner väl till, vilka de användbara drivmedlen är. Som exempel kan nämnas: azodikarbonamid, sådan föreningar som disulfonhydrazíd och azosmörsyreisodínitril. Vidare kan det makromolekylära materialet innehålla i och för sig kända tillsatser, som på- verkar bearbetningen och/eller egenskaperna hos den färdigställda produkten. . -f ....'_..,..,. ..,., .ast alm 8005198-0 Det makromolekylära materialet kan antingen sammanföras med fibermateríal- banan 3 i flytande eller pastaform eller det kan sammanföras i form av en i förväg framställd bana. Därvid kommer den yta på fibermaterialbanan, som innehåller skumningsreglerande medel, i kontakt med det makrobolekylära materialet. Påföran- det av det makromolekylära materialet i flytande. form eller pastaform på fiberma- terialbanan eller på en hjälpbärare för förberedande omvandling till gelform kan äge rum enligt kända metoder, exempelvis medelst rakel, genom gjutning, sprut- ning eller liknande. Kombinationen av fibermaterialbanan och det markomolekylära materialet tillföres då en ugn av i och för sig känt slag, i vilken vid tillräckligt hög temperatur uppskumning äger rum och på grund av de skumningsreglerande ämnena olika storlekar på cellerna respektive olika tjocklekar på deras cellväggar uppkommer och en på motsvarande sätt struktureradryta bildas. Under detta förlopp anpassar sig fibennaterialbanan 3, vilken vid den nyttjade temparaturen blivit plastiskt formbar, på ett överraskande sätt fullständigt efter den bildade reliefstrukturen utan användande av några hjälpmedel, och den förblir 'även efter avkylníng spänningsfritt förbunden med skiktet 2 av makromolekylärt ma- terial. Detta framstår som särskilt överraskande, om man betänker de låga tryck, som föreligger vid uppskumningsförfarandet.

Ytformationen enligt föreliggande uppfinning kan användas i denna form men man kan också under eller efter framställningen förse den med det ovan be- skrivna transparenta skyddsskiktet 4 och/eller ett förstärkningsskilct. Det bör bemärkas, att ordet "skyddsskikt" användes inom här föreliggande teknik som en översättning av det tyska "Nutzschicht". En bättre översättning hade måhän- da varit "nötningsskikt". Om den färdiga formationen förses med ett sådant skyddsskikt, så måste man välja ett förfarande, under vilket ytstrukturen hos formationen icke skadas, exempelvis ett rotationstryckförfarande.

Enligt föreliggande uppfinning kan man framställa ytformationer med god- tycklíga dekorativa mönster, särksilt med sådan mönster, som motsvarar struk- turen och färgeffekterna hos fina, dekorativa, keramiska plattor. Jämnheten hos färgen i de enskilda färgfälten såväl som klarheten och färgmättnaden är åtskil- ligt mycket bättre under användande av en fibermaterialbana än vid de hittills kända produkterna och förfaringssätten för liknande ändamål. Valet av kompo- nenterna för tryckfärgerna är från teknisk synpunkt praktiskt taget oinskränkt.

Sålunda kan man använda sådana hittills som icke användbara betraktade bered- ningar, utan att några problem uppkommer, vilka beredningar innehåller vatten eller vattenhaltiga lösningsmedel eller lösningsmedel, som löser upp PVC eller åstadkommer svällning därav. Genom det fria valet av färger kan man även til- lämpa andra tryckningsförfaranden, något som kan framstå som ekonomiskt för- delaktigt och samtidigt möjliggöra framställning av differentierade, dekorativa effekter. gjgïï-ty " i 'i "i 80051 98-0 De med tryckta mönster och med skumningsreglerande ämnen försedda fibermaterialbanorna är väl lagringsbara, varigenom det blir möjligt att företa den teknologiskt besvärligare delen av förfaringssättet enligt föreliggande upp- finning, nämligen tryckningen, på ett centralt ställe, varefter halvfabrikatet kan sändas till annan godtycklig plats för vidare bearbetning.

Eftersom fibermaterialbanan å ena sidan fungerar som bärare för trycket och å andra sidan som mekanisk armering, är det icke längre erforderligt att använda det hittills som oundgängligt betraktade armeringsskiktet, och härige- nom ökas ekonomin vid ytformationen enligt föreliggande uppfinning.

Ytformationen enligt uppfinningen användes i första hand såsom golv- eller väggbeklädnad, ehuru den givetvis även är lämpad som skydd och dekora- tion av andra ytor. I detta sammanhang skall en ytterligare fördel med uppfin- ningen omnämnas: Genom användandet av fibermaterialbanan vid framställningen förhindras bildandet av luftblåsor, så kallade "blottor", av den art, som tämli- gen regelbundet förekommer vid andra flerskiktade produkter för liknande ända- mål. Eftersom luftblåsorna befordrar delamínering vid mekaniska påkänningar, är det viktigt, att man förhindrar dem, särskilt vid golvbeläggningar. I överens- stämmelse härmed företer formationen enligt uppfinningen större beständighet mot mekaniska påkänningar, däribland bättre motståndskraft mot påverkan från rullstolar. ' Uppfinningen kommer nu ytterligare att åskådliggöras medelst fig. 2 och 3, i vilka nägra utföringsexempel visas.

Anläggningen 9 i fig. 2 tjänar till påförande av trycket på fibermaterial- banan 13, och anläggningen 10 tjänar till framställande av ytformationen enligt uppfinningen under användande av den från anläggningen 9 hämtade fibermate- rialbanan 13. l anläggningen 9 avrullas den ännu icke med tryck försedda fibermaterial- banan 13 från den på axeln 11 vilande förrådsrullen 12 och tíllföres till tryckan- ordningen 14, vilken innehåller tryckvalsar 15 för dubbelsidigt tryck. Här påfö- res sålunda det tryckta mönstret såväl som ett skumningsreglerande ämne. Den med tryck försedda fibermaterialbanan 13a torkas i ugnen 16 och rullas upp på axeln 18 under bildande av en rulle 17. Denna rulle 17 kan lagras, skeppas eller omedelbart användas för fortsatt bearbetning.

I anläggningen 10 rullas skiljepapper 21 av från en förrådsrulle 20 på axeln 19 och förses i en första beskíckningsstation 22 med en första plastbered- ning, varefter papperet föres genom en värmestrålnixigsapparat 23 och därefter tillföres till en andra beskickningsstation 24. I denna andra beskickningsstation påföres den drivmedelhaltiga, uppskumningsbara plastkompositíonen. Från mellan- lagerrullen 26, vilken motsvarar rullen 17 i anläggningen 9, drages den med tryck s- .- 8005198-0 s försedda fibermatieralbanan 13a av och föres tillsammans med det beskiktade skiljepapperet över vännevalsen 25, så att de förbindes med varandra. Den så- lunda erhållna flerskiktade produkten förses i en ytterligare beskickningssta- tion 27 med en plastkomposition, vilken skall bilda det transparenta skyddsskik- tet. I ugnen 28 äger gelbildningen rum respektive uppskumningen av plastskílc- ten. Skiljepapperet drages av från den färdiga produkten och tillföres rullen 30 på axeln 29. Den färdiga produkten, vilken sålunda består av skyddsskiktet, fibermateríalbana, ett uppskummat polymerskikt och ett icke uppskummat poly- merskikt, tillföras å sin sida till rullen 32 på axeln 31.

Vid det ovan beskrivna utföringsexemplet påfördes det transparenta skyddskikten omedelbart före gelbildningen och uppskumningen. Detta skikt kan emellertid också påföras direkt på den med tryck försedda fibermaterialbanan l3a före dess kascherande med det uppskumbara skiktet.

Anläggningarna 9 och 10 kan givetvis vara anordnade i direkt anslutning till varandra, i vilket fall rullarna 17 och 26 i beroende av arbetshastigheten kan undvaras.

I fig. 3 visas tre anläggningar 9, 33, 40, varvid den första anlägg- ningen 9 motsvarar den första anläggningen i fig. 2 och för den skulle icke be- höver ytterligare beskrivas.

I den andra anläggningen 33 i fig. 3 tillföres den med tryck försedda fibermaterialbanan l3a från förrådsrullen 35, som befinner sig' på axeln 34, till en strykstation 36. Här påföres en plastkomposition på fibermaterialbanan, och denna plastkomposition skall ge upphov till det transparenta skyddsskilštet.

Plastkompositionen överföres i förväg till gelform på värmetrumman 37, varefter den beskiktade banan tillföres till rullen 38 på axeln 39. I I den tredje anläggningen i fig. 3 drages ett anneringsmaterial 43 av från rullen 42, som befinner sig på axeln 41 och beskiktas i strykstationen 44 med en drivmedelshaltíg plastkomposition och sammanföres därefeter med den från förrådsrullen avtagna fibermateiralbanan, vilken har framställts i den andra an- läggningen 33. De sålunda med varandra kombinerade skikten föres tillsammans över värmevalsen 45 och förbindes på detta sätt med varandra. I strykstatio- nen 50 påföres ett ytterligare skyddsskikt, varpå de kominerade skikten gelom- vandlas och uppskummas i ugnen 47. Den färdiga produkten, vilken består av armeringsmaterial, skikt av uppskummat makromolekyärt material, med tryck för- sedd fibermaterialbana och i två steg påfört transparent skyddsskikt, tillföres rullen 49 på axlen 48.

I anläggningen 33 skall den drivmedelhaltiga kompositionen av plast på- föras på den från tryckt mönster fria ytan av fibermaterialbanan 13 i stället för skyddsskiktet och på värmevalsen 37 förbindas med banan och förgelatineras. l »ÄQÜR f* .flfiFwfs --.___ ,.. _! 7' nu . -_ Q, 9 aeosiøa-o Härefter behandlas mellanprodukten eller halvfabrikatet vidare i-anläggningcfn 40 på sätt, som redan ovan förklarats.

De enskilda elementen i de beskrivna anläggningarna är kända för var fackman. I den mån det är tekniskt ändamålsenligt, kan de givetvis vara kombi- nerade på annat sätt.

Exempel 1 Man arbetade med den i fig. 2 visade anläggningen 9, 10. Tryckningsap- paraturen 14 utgjordes av en screentryckanordning. Man använde en vattenhal- tigt tryckfärg, vilken hade förmågan att genomtränga fiberinaterialbanan 13, så att de skumningsreglerande ämnena kom att stå till förfogande på den från tryckt mönster fria ytan. Den fuktiga fibermaterialbanan 13a torkades i ugnen 16 och avrullades därefter. Ett skiljepapper beströks med en plastkom- position, och denna förgelatinerades vid en temperatur av mellan 130° och l40° C.

På det förgelatinerade skiktet påfördes en drivmedelhaltig plastkomposition, vil- ken vid en temparatur av mellan 135° och 145° C förbands med fiber-material- banan 13a på vännevalsen 25. I ugnen 28 uppskummades den drivmedelhaltiga plastkompositionen, och samtidigt gelatinerades plastskikten. Den i vart särskilt fall föreliggande tjockleken på det uppskummade skíktet och härigenom även präglingsmönstret beror på arten och koncentrationen av de skumningsregle- rande ämnena.

Samtidigt med uppskumningen mjukgöres fibermaterialbanan och följer därför den präglingsstruktur, som uppkommer.

Vid utförandet av detta exempel använde man de på nästkommande sida angivna materialen. i Vidare använde man tryckfärger och 'lösningsmedel av följande samman- sättning, jämväl angiven i tabellform på nästkommande sida.

QfÜši-.šitt i; soos19s-o 0 10 Fiberflor: Ytvikt Fibermaterial Bindemedel _ Tryckmetod utan ekum- ninrsreglerande ämnen Bas Dispereionsme- del Pigment Trïckmetod med skum- níngsreglerande ämnen Bas Dispereionsme-_ del Pigment skumningsregle- rande ämnen Variant A 2 50 sr/m polyester polyvinylacetat akrylplast vatten mineralpig- ment akrylplast Plextol BV 410 vatten míneralpig~ ment oxaleyra Mängd' 20 viktsdelar '75 vikfisaeiar 5 viktsdelar 20 Viktsdelar 75 viktsdelar' 5 viktsdelar 5 viktsaelar Variflnt B 2 10 - 500 gr/m polyamidpropylen vinylsanmolymcr vinylsampolymer vattenhaltig alkohol, 'g1ykol, keton organiska pigment vinylsampolymer vattenhaltíg alkohol, glykol, keton organiska pigment tíoureau Tryckfärger: Bas Lösníngsmedel pigment 15 % polyvinylkloriaacetat K;värde.50 vinylit VYHH metyletylketon mineralpigment niskt pigment eller orga- 4 \ 20 viktsdelar 55 viktsdelar 5 till 10 vikts- _ delar Till de ovan nämnda tryckfärgerna kunde man efter behag tillsätta 2 till 10 viktsdelar trimellitsyreanhydrid såsom skumníngsreglerande ämne.

Första plastkomnositionene Bas Polyvinylklorid 100 viktsdelar Pevikon PE 702 I Mjukgörings- - I medel dioktylftalat 90 viktsdelar Stabilisatr Ba-Cd-stabilisator 2 viktsdelar Fyllnadsämnen _'kalciumkarbonat 150 viktsdelar 23 Qg fw vä? ....;.....,. - 8905198-0 Drivmedel innehållande plast- komposition (slcumskiktet 2 i fi 1 : Bas polyvinylklorid 100 viktsdelar Pevikon PE 710 ïâääïörïngs' aioktyiftaiat ao viktaaeler Sthbilisator blyfosfit 1,3 viktsdelar Drivmedel azodikarbonamid 3 viktsdelar I' Eransparent plastkomnoeition skyaasekiktet 4 1 rig 1): .Bas polyvinylklorid K-vär- 100 viktsdelar ~ ae 7o - vestøiif B 7021 gâäïïörings' aioktyifteiet 60 viktsaeiar stabilisafår Ba-ca-stabiiisacor 2 viktsaeiar De ovan med varumärken angivna ämmna äro följande: Varumärke K-värde Tillverkare Pevikon PE 702 70 AB Keira-Nobel, Sverige Pevikon PE 710 70 AIB Kama-Nobel, Sverige Vestolit B 7021 70 Chem. Werke Hüle, BRD Exemgel 2 Man arbetade med de i fig. 3 visade anläggningarna 9, 33 och 40. På den från tryckt mönster fria ytan av fibermateríalbanan 13a pålades med rakel ett 0,3 mm tjockt skikt av en drivmedelshaltig plastísol, och förgelatinisering före- togs på värmevalsen 37 vid en temparatur av 150°. C.

I anläggningen 40 beskickade man asbestpapper med en fyllnadsmedel inne- hållande plastisol. Detta plastisolskikt uppvärmdes på värxnevalsen 45 till 140° C och förbands därigenom med det förgelatiníserade plastisolskiktet på fibermaterial- banan, varefter skyddskiktskompositionen påfördes på den fria ytan av fiber- materialbanan 13a. Ytformationen enligt uppfinningen färdigställdes på samma sätt, som angivits i exempel 1, genom värmebehandling i ugnen 47.

De i exempel 2 nyttjade materialen motsvarar dem enligt varianterna A och B i exmepel 1.

P0ÛÄQçÜfÉïf%-af_i.t . ., _, . .--.~......__,._V e

Claims (7)

soosws-o i l, PATENTKRAV

1. Förfarande för framställning av ett ark- eller banfonnigt material, vilket uppvisar en reliefartat strukturerad yta och ett i en förutbestämd lägesöverens- 'stämmelse med reliefstrukturen (5, 6) stående tryckmönster (7, 8) samt innefat- tar ett skikt (2) av ett åtminstone delvis cellforinigt, makromolekylärt material genom vilket reliefstrukturen åstadkommes genom varierande tjocklek hos skiktet medelst olikartad cellstruktur, vilket skikt (2) på sin freliefartat strukturerade yta uppbär ett andra skikt (3), vilket följer reliefstrukturen, vid vilket för- farande det andra skiktet, som föreligger i form av en materialbana (3) förses nied sagda tryckmönster (7, 8) av färger innehållande åtminstone ett, cellbild- ningen i det makromolekylära materialet regler-ande ämne, som vid sammanföran- de av materialbanan med det makromolekylära materialet, som skall bilda det första skiktet, bringar materialet att anta sagda olikfonniga cellstruktur så att reliefstrukturen (S, 6) bildas i överensstämmelse med tryckmönstret, k ä n - n e t e c k n a t d ä r a v, att tryckmönstret (7, 8) påföres på materialbanan (3), som skall bilda det andra skiktet, på den sida av detsamma som är vänd utåt och således bort från det makromolekylära materialet, som skall bilda det första skiktet (2), och att materíalbanan består av ett fibermaterial med en fiber- struktur, som tillåter sådan vandring från tryckfärgen av åtminstone de cell- bildningen reglerande ämnena att sagda reliefstruktur (5, 6) uppstår, och vilken fibermaterialbana är så plastiskt formbar under åtminstone någon del av förfaran- det, att den följer reliefstrukturen.

2. 2. Förfarande enligt patentkrav l, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att det makromolekylära materialet, som bringas i kontakt med. fibermateralbanan (3) innehåller ett gasbildande drivmedel och att de cellbildningen påverkande äm- nena i tryckfärgen på-i och för sig känt sätt är inhibitorer och/eller accelera- torer av sådant slag, att de förmår påverka den genom drivmedlet uppkomna cellstrukturbildnin gen .

3. ïFörfarande enligt patentkrav 2, k ä n n e t e c k na t d ä r a v, att det drivmedel innehållande makromolekylära materialet bringas till cellbildningen medelst uppvärmning, varvid -fibermaterialbanan (3) är anordnad att så uppmju- kas vid den använda temperaturen, att den anpassar sig efter den bildade re- lief strukturen . aooseføta-o 13

4. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k - n a t d ä r a v, att det makromolekylära materialet i form av en plastisol an- bringas på ett särskilt skikt _(2l), vilket kan vara ett släppapper eller ett ar- meringsskikt och att fibermaterialbanan (3) påföres materialskiktet (2) på dess fria yta.

5. Förfarande enligt patentkrav 4, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att man sammanför det makromolekylära materialet med fibermaterialbanan (3) under tryck och värme under det att det makrymolekylära materialet har ett förgela- tiníserat tillstånd.

6. För-farande enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k - n a t d ä r a v, att tryckfärgen innehåller vatten.

7. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k - n a t d ä r a v, att tryckmönstret (7, 8) påföres fibermaterialbanan (3) me- delst ett mönsterstyrt sprutförfarande av typ Ink Jet Printing. POOR QUÉiLl'L*:í