SE436711B - Sett och anordning for avmetning och orientering av timmerstockar som skall sagas - Google Patents

Description

i ia1z2vz»s 1 ge optimalt utbyte från stocken. För ändamålet Fick operatören vanligen kring- vrida stocken så att dennas bästa sida blev vänd uppåt varefter han hade att inrikta stocken genom att sidförskjuta en av dess ändar. För krokiga stockar har det härvid utbildats en praxis att utföra kringvridningen så att den konvexa sidan kommer uppåt och stocken alltså blir i stort sett symmetrisk till sågplanet.

På sin höjd kan emellertid denna metod resultera i en orientering som är approxi- mativt optimal eftersom operatören vid sin bedömning knappast kunde ta hänsyn också till andra oregelbundenheter i stockens geometri, såsom en i längsled oregelbunden konicitet eller partier med utpräglat platt, ovalt eller elliptiskt tvärsnitt.

Problemet att åstadkomma en optimal orientering för varje stock kompliceras i iög grad därigenom att det inte endast är avhängigt av varje enskild stocks geometri utan också av ekonomiska Faktorer som ändras från tid till annan. Det relativa värdet av ett färdigsågat virkesstycke beror således ej enbart på volymen ingående material utan också på användbarheten samt tillgång och efterfrågan på varan. En timmerstock kan vidare sönderdelas enligt ett antal olika postníngsalternativ som kräva olika orientering och lägesinställning hos stocken och ge olika utbyte i form av sågade trävaror. I sådana fall är det optimala postningsalternativet givetvis det med vilket man får trävaror som tillsammans ge maximalt pris under rådande marknadsförhållanden.

Under den mycket korta tid som operatören hade till förfogande för orienteringen av varje stock som var på väg att matas in i sågmaskinen skulle operatören ta i beaktande alla dessa faktorer, såväl en och en som sammantagna, och hans bedöm- ning fick lov att ske utan hjälp av mätdata som kunde befordra noggrannheten i arbetet. Det inses att med denna metod kunde inte ens den allra skickligaste operatör fortlöpande åstadkomma ett optimalt utnyttjande av timret.

Den senaste tidens utveckling inom sågverksindustrien har ytterligare försvårat ett optimalt virkesutbyte vid dylik manuell inriktning och har medfört att kravet att varje stock skall tillvaratagas på bästa sätt har skärpte. Ökande efterfrågan på virke och en samtidig minskning av tillgången har medfört att man numera avver- kar skog med allt yngre och klenare träd och får lov att utnyttja timmer med mer oregelbunden form än tidigare, samtidigt som tillgång- och efterfrågesituationan framtvingar ett bättre hushållande med virkesresurserna genom att det tillses att varje avverkat träd blir optimalt utnyttjat. Stora ansträngningar har därför gjorts under senaste tiden för att införa maskinell avmätning och orientering av varje timmerstock med användande av ett automatiskt mätsystem samverkande med en dator 7812273-6 a som tar hänsyn till såväl mätdata som relevanta ekonomiska faktorer.

Genom det amerikanska patentet 3.459.246 är känt en anläggning som förutsätter att en operatör manuellt roterar varje stock till ett vridningsläge som han bedömer fördelaktigt för sågningen, varefter stocken avsökes medelst en rad fotoceller som bestämma stockens minsta diameter. På basis av denna diameter- mätning förinställes sågmaskinens sågblad i sidled till sådana inbördes lägen som förväntas ge optimalt belägna sågsnitt. Anläggningen saknar varje medel för att orientera stocken i sidled till ett optimalt läge relativt sågplanet. Efter- som stockens minsta diameter är det enda mått som utnyttjas i anläggningen arbetar denna med allt för knapphändiga uppgifter för att ett högt virkesutbyte skall kunna uppnås och det uppnådda resultatet blir därför föga bättre än vid rent manuell stockinläggning.

Arrangemanget enligt patentet 3.459.246 har också den olägenheten att en tidsför- lust uppkommer då varje stock befinner sig i den station, där den kringvrides och mätes och från vilken den därefter transporteras i längdled till sågmaskinens in- matningsanordning. Resultatet blir ett avsevärt tidsintervall från det ögonblick en stock är färdigsågad till dess att sågningen av nästa stock påbörjas och anlägg- ningen får därför en relativt låg kapacitet.

Det amerikanska patentet 3.190.323 beskriver en anläggning i vilken samtidigt som en stock sågas den därpå följande stocken, somhärvid befinner sig i en station belägen på sidan om inmatningsanordningen, roteras till ett vridningsläge som bedömes vara det fördelaktigaste. Den sistnämnda stocken överföras därefter i sidled till inmatningsanordningen varvid den gripes av denna och matas in i sågmaskinen med ett minimum av tidsspillan. Anläggningen förmår emellertid endast inställa en stock i rotationsled och erbjuder därför ingen möjlighet till optimalt virkesutbyte.

Det har också framkommit mätmetoder och mätsystem medelst vilka på basis av er- hållna mätdata göres en beräkning av en given matematisk figur eller kropp (paral- lellogram, cylinder eller liknande) som kan inskrivas inom mantelytan hos ett arbets» stycke och vilken antages vara representativ för det önskade sågsnittsmönstret.

Centrumlinjen för den framräknade, teoretiskt inskrivna figuren eller kroppen bestämmas genom en ytterligare beräkningsoperation, varefter arbetsstycket inställes så att centrumlinjen sammanfaller med sågplanet. Amerikanska patentet 3.970.124 beskriver en anordning av detta slag utnyttjad för automatisk orientering av van- kantade brädor som skall föras genom ett kantverk. En sådan anordning kan användas för optimering av utbytet just vid vankantade brädor och liknande, väsentligen “fä 'l Zâïïärö H två-dimensionella arbetsstycken eftersom den baserats på antaganden gällande för sådana arbetsstycken, men för stockar och liknande, väsentligen tre-dimensioneila arbetsstycken är det inte tillräckligt att utföra sidjusteringar för att få såg- snitten i bästa möjliga lägen. När en sådan anordning användes exv för sågning av en stock med en avsevärd konicitet eller en markerat orund tvärsektion uppkommer därför ett stort spill utefter den ena eller båda av stocksidorna och särskilt inom den del av stockens längd som är närmast-rotänden.

Anordningar är också kända för att bestämma krokigheten hos en stock, dvs hur mycket dess verkliga mittlinje avviker från en rät linje. Krokigheten är emeller- tid endast en av de många geometriska faktorer som man måste taga hänsyn till för att tillförlitligt beräkna hur en stock skall vara orienterad för uppnående av optimalt utbyte ur densamma.

Det är alltså tydligt att problemet hur man skall uppnå ett optimalt sågningsläge för en stock kan lösas endast om man förfogar över en stor mängd mätdata utvisenöe stockens alla geometriska egenheter. Med en automatisk beräkningsenhetär det ej något större problem att göra erforderliga beräkningar när man väl har alla mätdata. Dock måste hänsyn också tagas till produktionskapaciteten. Alla mätnings- och beräknings- moment för en viss stock måste kunna utföras inom den tid som åtgår för sågning av en föregående stock och stockarna skall vidare inmatas till sågmaskinen i en järn ström utan något egentligt intervall mellan de enskilda stockarna.

Det är uppenbart att all erforderlig mätning på en stock skall göras med minsta möjliga hantering av densamma. Vidare att uppmätta data skall användas för att beräkna ett plan som tänkes tillhöra stocken och alltså medföljer denna och att slutligen stocken måste ges ett sådant läge och inriktning att detta beräknade plan blir parallellt med sågplanet och beläget på ett förutbestämt avstånd däri- från. Således måste från det att avmätningen påbörjas all förflyttning av stocken vara noggrant kontrollerad för att säkerställa att sönderdelningen av stocken sker i exakt överensstämmelse med beräkningarna. Att noggrannheten vid en stocks avsät- ning och dess lägesinställning på inmatningsanordningen har stor betydelse ínsss av det faktum att en förbättring av sågsnittläget på endast 2 mm kan höja det ekono- miska utbytet med omkring %. I många fall kan en noggrann mätning och lägesinställ- ning av en stock medföra att ett sidoparti som annars skulle fräsas till spån blir nyttiggjort i form av en bräda.

Den föreliggande uppfinningen har generellt till ändamål att framskaffa en metod och en anordning med vilken all erforderlig mätning kan utföras på en timmerstock 7812273-6 s eller ett liknande arbetsstycke med oregelbunden form och som möjliggör att i enlighet med gjorda beräkningar ett läge och en inriktning av arbetsstycket kan åstadkommas som ger optimalt utbyte i färdigt material, varvid mätningen och inriktningen skall utföras på ett sätt som möjliggör att arbetsstyckena behandlas i en snabb följd så att det optimala utbytet förenas med en hög produktionstakt.

Närmare bestämt är det ett ändamål med uppfinningen att åstadkomma en metod och en anordning för att genom avmätning av en timmerstock eller liknande noggrant fastställa samtliga de geometriska egenskaper hos timmerstocken som äro väsent- liga för en optimal sönderdelning, så att det går att i en dator beräkna bästa möjliga utbyte av stocken, varvid alla förflyttningar av stocken skall vara full- ständigt och noggrant kontrollerade från det att avmätníngen påbörjas till dess att sågningen av stocken är slutförd, så att garanti erhålles för att det beräknade optimala utbytet verkligen erhålles.

Det är också ett ändamål med uppfinningen att åstadkomma ett sätt och en anordning för att automatiskt erhålla mätvärden angivande alla de geometriska egenskaper hos ett tredimensionellt arbetsstycke som man måste taga hänsyn till för att vid arbetsstyckets sågning få bästa möjliga utbyte av detsamma, varvid dessa mätopera- tioner skall utföras med minsta möjliga rörelse hos stocken och på mindre tid än vad som erfordras för sågningen.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att framskaffa ett sätt och en anordning för att mäta och inrikta stockar och liknande arbetsstycken i och för erhållande av optimalt utbyte av varje arbetsstycke, varvid arbetsstyckena skall kunna för- flyttas i en väsentligen obruten följd genom en sågmaskin eller liknande och utan att fördröjningar förorsakas av mätningen eller inriktningen, i ändamål att uppnå en hög produktionskapacitet.

Uppfinningsn skall i det följande beskrivas med hänvisning till bifogade ritning som visar tvenne utföringsexempel av uppfinningen och på vilken Fig 1 är en ändvy av en stockinläggare vari den föreliggande uppfinningen tillämpas; Fig 2 är en sidovy av den del av stockinläggaren som innehåller sâgmaskinen och den inmatningsanordning med vilken en stock inmatas i sågmaskinen.

Fig 3 är en vy ovanifrån av stockinläggaren i fig 1; Fig 4 är en något förenklad planvy visande en överföringsanordning och dess läge relativt inmatningsanordningen; Fig S är en vy tagen på samma sätt som fig 3 men i större skala och visande endast delar av inmatningsanordningen; . “Ffâifilšeé Fig 6 visar schematiskt hur mätning utföres genom avsökning av en stock i en mätstation; Fig 7 återger schematiskt en matematisk modell av en stock baserad på data er« hållna genom avsökning; Fig Baèüd visar schematiskt en sekvens av på varandra följande steg vid behand~ ling av en stock i enlighet med uppfinningen och I Fig 9 är en sidovy av stockinläggaren enligt uppfinningen i ett alternativt ut- föringsexempel.

Allmän uppbyggnad Som framgår av ritningen, särskilt fig l, 2 och 3 innefattar anordningen enlig: den föreliggande uppfinningen en såg- eller skärmaskin generellt betecknad men 5 genom vilken tímmerstockar L matas en och en med hjälp av en inmatningsanordníng generellt betecknad med 7. Det inses att i uttrycket timmerstockar också kan in- begripas andra stockliknande föremål såsom exempelvis block, dvs virkesstyckan som ha två planparallella sidor men i övrigt ha en rå,oregelbunden yta. Som fram- går av det följande framföras vardera stocken av inmatningsanordningen 7 med en inriktning och i ett sidoläge som är avpassat för varje enskild stock och som skall resultera i att utbytet blir optimalt. För att kunna erhålla mätdata för varf: stock, ur vilka en beräkning av dess optimala orientering i inmatningsanordninga skall kunna göras införas Först de stockar som skall sågas i maskinen 5 en och en *till en mätstation 8. Från denna föres varje stock till inmatningsanordningen medelst en överföringsanordning generellt betecknad med 9. Stockinläggaren arëetar så att under det att en stock L3 matas genom sågmaskinen 5 medelst inmatningsaßard- ningen 7 pågår överföring av en andra stock L2 från mätstationen 8 till inmatnings~ anordningen medelst överföringsanordningen 9 medan en tredje stock Ll behandlas i mätstationen.

Sågmaskinen 5 kan vara av vilket som helst lämpligt slag men visas här som en s x skivorna 10 och vilka uppdela stocken i längdled i två eller flera virkessty.

Som ritningen visar definiera maskinens skärorgan 10 och ll ett vertikalt sågpian S som i horisontalled utbreder sig i den matningsriktning i vilken stockarna traiala- toriskt och i huvudsak i längsled framfäras av inmatningsanordningen 7. Uppenhart är dock att skärorganen 10 och ll kan anordnas lutande så att sågplanet S bildar vinkel med vertikalplanet. Sågplanet S kan vara ett plan i vilket göres ett centralt längs genom stocken gående snitt, eller ett plan sammanfallande med ett av ett fler- tal inbördes parallella snitt, eller ett plan som inte sammanfaller méd något snitt men relativt vilket alla sågsnitt skall vara parallella. Sågplanet kan ua- 7812273-6 7 för allmänt sägas gälla för varje sådant plan som sträcker sig genom sågmaskinen parallellt med det eller de sågsnitt som utföras av denna och relativt vilket plan sågsnittet eller sågsnitten har ett förutbestämt avstånd som kan vara noll.

Sågmaskinen kan också ha en planfräs 12 som år belägen ett stycke framför skär- organen 10, ll och som avplanar åtminstone delvis undersidan av en stock innan denna når de vertikala skärorganen. Mellan planfräsen 12 och skärorganen finns det en remtransportör 13 vars övre plana rempart sträcker sig horisontellt och ligger i snittplanet för planfräsen 12. Efter det att planfräsen passerats av en stock påverkas denna uppifrån av en tryckrulle 14 så att stocken med de av- planade delarna av undersidan i anliggning mot transportören 13 föres till in- grepp med matarrullar 15 som i sin tur styrande föra fram stocken till skär- organen 10, ll. Remtransportören 13 och matarrullarna 15 kunna således ombe- sörja stockens styrning och inmatning sedan den har frigjorts från inmatnings- anordningen 7.

Mätstationen Mätstationen 8 är i detta fall belägen på den ena sidan om sågplanet S.

Stockarna föras fram en och en till mätstationen med hjälp av en kedjetrans- portör 17 på vilken stockarna röra sig i tvärled. Under förflyttningen fram till och genom mätstationen ha stockarna i huvudsak samma orientering som de senare kommer att ha då de framföras genom sågmaskinen 5, dvs varje stock har sin längdaxel i huvudsak horisontell och parallell med sågplanet S. Ritningen visar att alla stockarna ha den smalaste änden vänd mot sågmaskinen och för att _ förenkla framställningen kan det i det följande antagas att stockarna äro orien- terade på detta sätt ehuru detta inte är nödvändigt. Företrädesvis ha stockarna innan de nå fram till mätstationen blivit ändjämnade på känt sätt så att de övre ändytorna äro belägna i ett gemensamt vertikalplan 18 som sträcker sig vinkel- rätt mot sågplanet.

Mätstationen 8 bildar en mätzon som sträcker sig på ömse sidor om ett referens- plan M1 som har ett bestämt känt relativläge till sågplanet S (gående exempelvis parallellt med sågplanet) och vilket är förskjutet ett visst avstånd på ena sidan cm detta. I mekaniskt hänseende omfattar mätstationen ett flertal stöd 2la- 2ld vilka äro anordnade i en horisontell rad. Varje stöd består av ett par kedje- armar 22, 23 som äro svängbara uppåt och nedåt till och från det verksamma läge som visas i figur l, varvid rörelsen sker omkring en horisontell axel som ligger i referensplanet Ml. I vardera stödets verksamma läge sträcka sig dess två kedjearmar 22, 23 snett uppåt och åt sidan från varandra så att armarna bilda ett V fungerande såsom en vagga för en stock. I det overksamma läget äro båda armarna horisontella- j hindras utföra andra rörelser. För att kunna rotera stocken har vardera stöíeäa “Il Zfiäs a Varje stock uppbäres i mätzonen endast av två av nämnda stöd, varav ett utgöras av det främre stödet Zla som är beläget nära tvärplanet 18 och tjänar till att uppbära stockens toppände medan det andra utgöres av det av de övriga tre städas Zlb-Zld som befinner sig närmast innanför rotänden på stocken. Vilket av dest; tre stöd Zlb-2ld som skall vara i användning för en viss stock kan bestämmas antingen på manuell vägg eller med hjälp av en automatisk anordning (ej visad; innefattande en givare som avkänner längden av varje stock då den kommer in i mätzonen. De två stöd som vid varje tillfälle inte utnyttjas kvarbli i sina overksamma horisontella lägen i vilka de äro ur vägen för stockarna då dessa föras in i och ut ur mätzonen.

En stock som inkommit i mätstationen uppbäres av de båda verksamma stöden Zla och Zlb, 2lc eller Zld på sådant sätt att stocken kan roteras men i huvudsak för» f; kedjearmar 22, 23 en ändlös kedja 24 som löper på kedjehjul 25 belägna i motsa ;a ändar av armen och som bildar en spänd kedjepart som sträcker sig längs den si a på armen mot vilken stocken vilar. Rotationen åstadkommes genom att samtliga kedjehjul kringvridas i samma riktning. Storleken av den rotationsrörelse stocken bringas att utföra kan mätas med hjälp av en vinkelgivare 26 som är belägen nä 3 tvärplanet l8 och kan rotera omkring en horisontell axel som går genom stocken, Vinkelgivaren innefattar som synes ett par gripklor 27 vilka kunna svängas mot och från varandra för att kunna gripa tag i motsatta sidor på stocken nära dess toppände. Stocken kan tydligtvis lätt roteras med hjälp av en lämplig vridmotar kopplad till gripmekanismen 27 varvid kedjehjulen bör vara frilöpande så att kedjorna på kedjearmarna inte motverka stockens rotation.

Vart och ett av stöden har en dubbelverkande manövercylinder 28 som har till uppgift att föra kedjearmarna 22, 23 uppåt och nedåt till deras verksamma resp overksamma läge. Den länkmekanism som sammankopplar varje cylinder 28 med dess kedjearmar är av i och för sig känd typ och beskrivas därför inte närmare, Manövercylindrarna 28 äro inkopplade till en hydraulisk krets 120 som kan om» fatta en pump P och en ventil 128 för varje cylinder 28. Var och en av venti" kan manövreras antingen manuellt eller företrädesvis på automatisk väg på ett satt som direkt framgår av funktionen hos kedjearmarna.

Genom de mätningar som utföras i mätstationen 8 erhålles sådan information om stocken att en matematisk modell 29 (se fig 7) kan åstadkommas vilken återger stockens geometri i en något förenklad form. Med hjälp av denna modell kan beräkningar utföras för att definiera den optimala inriktning en stock skall ha vid sågning. Även om varje sådan matematisk modell måste baseras på vissa föt- 7812273-6 q enklande antaganden är de antaganden som göras i Föreliggande fall inte av den arten att modellen Förlorar sin tillförlitlighet.

Enligt den här aktuella metoden bestämmer man ett antal tvärplan 30 som äro be- lägna på avstånd från varandra i stockens längdriktning, och vid varje sådant tvärplan tages de mått som gör det möjligt att framräkna en polygon omskrïvande stocken i detta tvärplan. Alla sådana beräknade polygoner har samma antal sidor (de kunna t ex vara åttahörningar) men de behöva inte vara regelbundna och tyd- ligtvis kan de variera i storlek såväl som i form från tvärplan till tvärplan.

Motsvarande hörn på närbelägna polygoner tänkas sedan bli förbundna med räta linjer så att det åstadkommes en modell 29 av stocken av det slag som illustreras i rig 7.

Hur denna mätmetod tíllgår förstås lättare av det följande varvid det förklaras hur all erforderlig mätning utföres automatiskt med hjälp av den i fig 7 visade apparaten som innehåller tvenne arraykameror 32, 33. En arraykamera innehåller som bekant en rad fotoelektriska celler vilka avsëkas eller "tömmas" på elektro- nisk väg med hjälp av en pulssignal. Kameran arbetar med ett synfält 132 (se fig Ba) bildande ett plant, smalt område vars ändar tillsammans med kameran de- finierar en sökvinkel vilken delas mitt itu av kamerans optiska axel.

Kameran 32 är monterad ett gott stycke ovanför stockstöden 2la-21d och är så inriktad att dess optiska axel är belägen i referensplanet Ml medan dess avsök- ningsriktning sträcker sig i vinkel mot detta plan så att kameran på tvären av- söker en stock belägen i mätstationen. Mätsystemet innefattar vidare medel (ej visade) som bringar synfältet 132 hos arraykameran 32 att fór varje avsdk- ning förflytta sig längs utefter mätzonen på så sätt att varje avsökt område in- faller vid ett av ovannämnda tvärplan 30. Denna förflyttning av det avsökta området 132 från tvärplan till tvärplan kan åstadkommas genom att själva kameran förflyttas längs utefter referensplanet Ml eller, vilket är att föredraga, med hjälp av en roterande eller svängande spegel anordnad såsom är närmare be- skrivet i svenska utläggningsskrifterna 7302543-9 och 7405346-3.

Arraykameran 33 är anordnad på liknande sätt som kameran 32 men dess optiska axel ligger i ett lutande plan M2, vilket bildar en lämplig vinkel (exempelvis 450) med referensplanet Ml och vilken skär detta längs en horisontell linje som sträcker sig genom stocken. Synfältet för arraykameran 33 bringas lika- ledes att förflytta sig i längdled utefter stocken från avsökning till avsök- ning så att även dessa avsökta områden kommer att sammanfalla med ovanämnda tvärplan, - ”fäiåâfíäö \0 En första avmätning av den i mätstationen belägna stocken utföres medan stocken befinner sig i det vridläge den råkar få när den anländer. För varje tvärplaa utefter stocken (se fig 6) uppmäter arraykameran 32 vinkeln mellan referens- K planet M1 och var och en av de linjer som sträcker sig från kameran och tangeïsr stockens yta och för samma tvärplan uppmätes medelst arraykameran 33 vinklarna mellan referensplanet M2 och de linjer som sträcka sig från denna kamera och tangera stockens yta. Dessa mätvärden som kan korrigeras med en trigonometrisk funktion av det avsökta områdets vinkelläge i förhållande till arraykamerans optiska axel, uppträda i form av elektriska signaler som matas till en dator (ej visad) som kan vara av konventionellt slag och arbetar med ett lämpligt beräkningsprogram.

På basis av dessa två serier mätvärden kan för varje tvärplan bestämmas en fyr- hörning som omskriver stocken.

Stocken kringvrides nu i mätstationen en viss vinkel, företrädesvis 900, och avsökes återigen på samma sätt som förut så att data erhållas från vilka en andra fyrhörning kan definieras för varje tvärplan. Varje sida i vardera fyr» Vhörningen skär två av den andra fyrhörningens sidor och det definieras således en åttahörning som omskriver stocken vid ifrågavarande tvärplan. Eftersom stocken vilar på sin mantelyta då den roteras kan de oregelbundenheter ytan har förorsaka att stocken på ett okontrollerat sätt flyttar sig något i sidled och av det skälet kan de två framräknade fyrhörningarna för varje tvärplan inte direkt superpositioneras på varandra i avsikt att erhålla den omskrivna åtta- hörningen. Detta betyder att den serie fyrhörningar, en för varje tvärplan, som härledes från den första mätningen måste matematiskt sidoförskjutas.

Eftersom man inte känner vare sig storlek eller riktning för dessa olika sido~ förskjutningar men väl hur varje sidoförskjutning är relaterad till alla de övriga kan som kriterium för denna inbördes matematiska förskjutning av fyr- hörningarna uppställas villkoret att man söker maximum av den totala arean av alla erhållna åttahörningar.

I stället för nämnda två arraykameror kan tre kameror användas av vilka en P" har sin optiska axel i referensplanet Ml medan de andra två kamerorna är bal: på ömse sidor härom och var och en bildar en vinkel av 600 med referensplanet= Alla tre kamerorna böra arbeta samtidigt och de data som erhållas från dem kw s. användas för att bestämma en sexhörning vid varje tvärplan utefter stocken. Ett sådant tre-kamerasystem medför dels att stocken ej behöver roteras och dels stå tiden för avsökningen blir väsentligt kortare men i gengäld blir systemet givet- 71312273'5 u vis mer komplicerat och kräver mera sidoutrymme i mätstationen. Det här visade systemet med två kameror är därför att föredraga.

Med hjälp av utsígnalerna från arraykamerorna 32, 33 kan datorn bestämma formen av ett prisma som utgör den matematiska modellen 29 av stocken.

Vissa parametrar gällande aktuella postningsalternativ, rådande marknadspriser och liknande äro lagrade i datorns minne och på basis av dessa parametrar och den prismaformade modellen som erhållits vid stockens avmätning framräknar datorn nu ett teoretiskt plan K vilket tillhör stocken och följer med denna och vilket vid stockens sågning skall hållas i ett förutbestämt relativläge till sågplanet S i avsikt att uppnå optimalt utbyte. Det inses att det beräknade planet K i verk- ligheten kan bestå av ett flertal parallella snitt som vart och ett utföras vid sågningen. Således kan planet K betraktas vara varje enskilt plan i stocken som, för uppnående av ett optimaltutbyte, skall vara parallellt med sågplanet S under sågningen och som därvid också skall ha ett förutbestämt avstånd från sågplanet vilket avstånd kan vara 0. Läget hos planet K skall entydigt angivas i ett tre- axligt koordinatsystem utgående från referensplanet Ml, det tvärgående planet 18 och ett tredje plan som är vinkelrätt mot dessa båda plan och har ett förutbestämt~ relativläge till det horisontella plan som definieras av bandtransportören 13.

Medan stocken är belägen i mätstationen roteras den till ett vridläge i vilket en godtycklig linje som sträcker sig i stockens tvärled och är belägen i det tänkta planet K blir parallell med sågplanet S. Antages det att sågplanet S är vertikalt och att referensplanet Ml likaledes är vertikalt och parallellt med sågplanet kringvrides stocken alltså så att också det tänkta planet K kommer i ett vertikalt läge. Givetvis blir planet K i detta läge inte nödvändigtvis parallellt med refe- rensplanet M1 utan kommer sannolikt att få ett i stockens längdriktning varierande avstånd från referensplanet såsom framgår av måtten AX' och AX" i fig 8c.

När väl stocken har fått detta optimala vridningsläge skall det tillses att den bibehåller detta vridläge intill dess att den har passerat genom sågmaskinen 5.

Närmare bestämt skall alla ytterligare rörelser på stocken utföras på sådant sätt att om referensplanet M1 är parallellt med sågplanet S skall ytterligare kring- vridning av stocken förhindras, och skulle referensplanet icke vara parallellt med' sågplanet skall stocken bringas att utföra en kontrollerad vridningsrörelse så att stocken anländer till ínmatningsanordningen med sitt tänkta plan K i samma relativläge till sågplanet S som den hade i förhållande till referensplanet Ml då denna befann sig i mätstationen. 7812273-6 ll Sedan stocken är inställd i önskat vridningsläge i mätstationen tages den omhasd och gripes av överföringsanordningen såsom förklaras närmare nedan med hänvisning till fig 8b och 80. Med den speciella typ av överföringsanordning som beskrivas här kan viss sidorörelse hos stocken äga rum såsom ett resultat av greppväxlisgen mellan mätstationens stockstöd Zla-2ld och överföringsanordningen och därför oä- föres efter denna greppväxling men före det att stocken flyttats från mätstatianen ytterligare en avmätning såsom framgår av fig 8c,i ändamål att erhålla mätdata visande det exakta förhållandet mellan det beräknade planet K och referensplanet Ml. Dessa mätdata användas senare för att så kontrollera stockens sidorörelser att dess beräknade plan K bringas i det önskade förhållandet till sågplanet S.

Det är uppenbart att anordningen kan förenklas och att ett mindre komplicerat datorprogram erfordras för det beräkningsarbete som grundas på mätdata från av- ' sökningen, om ett halvautomatiskt förfarande tillämpas i mätstationen i stället för det ovan beskriva helautomatiska förfarandet. I ett sådant halvautomatiskt _ förfarande kan en operatör manuellt ombesörja att stocken erhåller det vridnings- läge som han bedömer vara optimalt för sågning. Därpå överföras och gripes stocken av överföringsanordningen varpå den avsökes såsom illustreras i figur Hc så att det erhålles mätdata ur vilka det kan bestämmas dels ett beräknat plan K i stacken dels detta plans förhållande till referensplanet M1 och därmed även till sågpísnet S. Üverföringsanordningen Üverföringsanordningen 9 som har till uppgift att förflytta en stock från mät~ stationen 8 till inmatningsanordningen 7 omfattar en långsträckt släde 35 som sträcker sig i inmatningsriktningen och vilken är styrd av ett par fast anord- nade parallella räler 36 så att den kan förflyttas horisontellt i sin tvärrikt~ ning. Släden har par av rullar 37 och 38 samverkande med uppåt och nedåt vända ytor på rälerna 36 varigenom släden endast kan röra sig translatoriskt längs rälerna. En sådan rörelse kan ges släden med hjälp av en dubbelverkande manöver- cylínder 39 som verkar mellan släden 35 och en stationär del av anordningen teh vilken är inkopplad till en ventil 139 i det hydrauliska systemet 120. Ventiies kontrolleras företrädesvis automatiskt på ett sätt som direkt framgår av slädens funktionssätt.

En stock som skall förflyttas med släden 35 fixeras vid denna med hjälp av parvis ordnade griporgan 41. Dessa äro så belägna i slädens längdriktning att varje par av griporgan befinner sig ett litet avstånd i slädens längdriktning från ett av 78112273 '-6 ß stockstöden 21a - 21d i mätstationen så att det för vart och ett av stockstöden finns ett motsvarande par av griporgan 41. I ändamål att göra dessa griporganpar individuellt höj- och sänkbara i förhållande till släden äro de anbringade på var sitt lyftbord42. Vartdera lyftbordet som medföljer släden i dess rörelse kan röra sig uppåt och nedåt i Förhållande till släden med hjälp av vertikala styrpelare 43 anbringade på släden och med dessa samverkande styrrullar på lyftbordet. Det senare kan höjas och sänkas med hjälp av en manövercylinder 44 som verkar mellan lyftbordet och släden och som är inkopplad till en styrventil 144 tillhörande hydraulsystemet 120.

Varje griporgan 41 är utbildat till en hävarm som är rörligt anordnad på ifråga- varande lyftbord och de två griporganen i varje par äro inbördes svängbara med hjälp av axeltappar 45 med vilka griporganen äro stelt förbundna. Till varje axeltapp är också infäst en länk 46 som skjuter ut från griporganet och mellan de fria ändarna av dessa länkar 46 är inkopplad en manövereylinder 47 vars rörelse kontrolleras av en ventil 147 i hydraulsystemet 120. Då cylindern för- kortas föras griporganen 41 isär medan de föras ihop när cylindern förlänges.

För att samordna svängningsrörelserna hos de två griporganen 41 i varje par så att de oavsett vinkelläget bli symmetriskt belägna relativt ett lodplan som sträcker sig vertikalt mitt emellan axeltapparna 45 är insatt ett stelt stag 48 förbindande punkter på griparmarna ovanför resp nedanför axeltapparna.

När cylinderns 47 kolvstång är helt indragen stå ifrågavarande två griporgan i ett ungefärligen horisontellt läge så att de kunna förflyttas in under en stock vilande i stöden 21 i mätstationen. För att vid denna förflyttning som avbrytes då förutnämnda lodplan för griporganen sammanfaller med referensplanet M1, grip- organen skall tillförsäkras en viss frígång från stockens undersida, skall vart och ett av lyftborden 42 stå i sitt lägsta läge. Härefter höjes två av lyftborden med hjälp av sina manövercylindrar 44 till dess att borden komma i kontakt med stockens undersida, varpå de till dessa lyftbord hörande griporganparen av sina manövercylindrar 47 kunna bringas att svänga samman så att de från ömse håll med kraft ansättas mot stockens sidor. De så verkande griporganen skall givetvis ut- göras av de båda par som motsvara de båda verksamma stöd 21a - 21d i vilka stocken vilar. Så snart stocken på detta sätt säkert fasthålles av överföringsanordningen kunna kedjearmarna 22, 23 i mätstationen svängas nedåt till horisontellt läge så att stocken kan gå fri från kedjearmarna när den under inverkan av manöver- cylindern 39 på släden 35 föres ut från mätstationen i riktning mot inmatnings- anordningen 7. Samtidigt som en sådan överföring sker kan en ny stock föras in i mätstationen. ?i812'2?3-6 a i m Såsom nämnts ovan kan stocken då den utsättes för en greppväxling mellan de V-ställda kedjearmarna 22, 23 och griporganen 41 få en viss sidoförskjutning eftersom griporganen ej bli ansatta mot samma ställen på stocksidorna som kedje- armarna och vidare stockens tvärsektion endast approximativt är cirkulär. A1 det skälet utföres en avmätning av stocken sedan den gripits av griporganen 41 men innan den lämnar mätstationen. Då ju överföringsanordningen inte utför någon vridningsrörelse på stocken utan förflyttar denna i en rent translatorisk rörelse som i utföringsformen enligt fig 1 och 4 sker i stockens tvärriktning, kommer stocken att anlända till inmatningsanordningen med det beräknade planet K i ett exakt känt förhållande till sågplanet 5.

Under det att stocken sidoförflyttas från mätstationen till inmatningsanordningsn eller senast då den framkommit till sågplanet sättas manövercylindrarna 44 för de två verksamma griporganparen 41 i verksamhet så att stocken lyftes upp till det vertikala läge som den skall intaga då den passerar genom sågmaskinen och ivflhtwlwflwawhmwsmflgäæavflmüäm1LNüswwmkmm detta läge gripes den såsom skall förklaras nedan av ínmatningsanordningen på sätt att ingen rörelse uppkommer hos stocken till följd av att ingreppet växlar mellan överföringsmekanismen och inmatníngsanordningen.

Inmatníngsanordningen Inmatningsanordningen 7 som mottager stocken från överföringsanordningen 9 inne- fattar en innervagn 50 och en yttervagn 51, båda rörligt anordnade längs spår som definieras av ett par inbördes parallella I-balkar 52. Balkarna som äro monterade C på pelare 53 sträcka sig horisontellt i inmatningsriktningen för sågmaskinen ; och ha sina främre ändar gående delvis in över denna. Varje I-balk har inre flänsar 54 vettande i sidled mot den andra I-balken och dessa inre flänsar hos de båda I-balkarna bilda tillsammans de spårytor av vilka innervagnen 50 är uppburen och styrd. På motsvarande sätt definiera I-balkarnas flänsar 55 som sträcka sig utåt i sidled från varandra, de spårytor som tjäna till att bära upp och styra ytter- vagnen 51.

Innervagnen 50 inrymmes helt i utrymmet mellan dess spårytor medan yttervagnen 51 däremot gränslar över båda I-balkarna och utifrån från vardera hållet sträcker sig inri och ingriper med de yttre spårytorna. Det inses att vagnarna 50 och 5% därför kan fritt passera varandra då de röra sig i endera riktningen längs spåren.

Vardera vagnen är försedd med ett par griparmar som i ändarna äro utbildade såsom en klämtång med gripelement, vilka på innervagnen 50 betecknas 56 medan yttervagnens 78 12273 - 6 15 51 element betecknas 57. Griparmarna sträcka sig från respektive vagn snett framåt och nedåt så att de kan tillsammans hålla en stock i ett för inmatningen till sågmaskinen lämpligt höjdläge varvid gripelementen således skall befinna sig på ömse sidor om en för ínmatningsrörelsen gällande matningslinje. Relativt denna kan griparmarna svängas mot och från varandra omkring vertikala axlar och såsom närmare framgår av det följande kan de anordningar som uppbära och kontrol- lera gripelementen 56 på innervagnen 50 vara belägna helt och hållet i utrymmet mellan de inre spårytorna medan motsvarande anordningar för gripelementen 57 på yttervagnen 51 befinner sig ovanför dessa spår och på utsidan om de yttre spår- ytorna vilket arrangemang också har till syfte att möjliggöra för vagnarna 50 och 51 att passera förbi varandra.

Det är därför tydligt att när inmatningsvagnarna 50 och 51 intaga sina begynnelse- lägen längs spåren, vilka lägen kan vara de i figur 3 visade, överföringsanord- ningens släde 35 kan inställas i ett läge i vilket en därpå fixerad stock är belägen mitt emellan de I-balkar 52 som bära upp inmatningsanordningens spår och att vidare sedan stocken har blivit inställd i vertikalled till nivån för inmatningslinjen såsom nämnts ovan den kan gripas av gripelementen 56 och 57 på inmatningsvagnarna 50 och 51. Därefter kan överföringsanordningens griporgan 41 svängasât sidorna och nedåt genom sammandragning av manövercylindrarna 47 så att släden 35 kan återgå till mätstationen 8 för att hämta en ny stock.

Såsom förklaras närmare nedan äro gripelementen 56 och 57 på inmatningsvagnarna 50, 51 anordnade att vid gripandet av en stock som uppbäres av överföringsanord- ningen, automatiskt inställa sig i sidled så att stocken utan att rubbas blir säkert fastklämd, varefter griporganen kunna tillsammans med stocken svängas i sidled för att stocken må kunna bibringas önskat sidoläge och orientering. För att förstå hur detta tillgår skall nu konstruktionen hos inmatningsanordningens båda vagnar 50, 51 beskrivas.

Yttervagnen 51 omfattar en rektangulär horisontell ram 59 som spänner över båda I-balkarna 52 och hålles på en nivå ovanför dessa med hjälp av ben 60 anordnade i ramens fyra hörn. De två på vardera sidan om vagnen belägna benen äro nedtill inbördes förbundna med ett sidostycke 61 som är beläget på utsidan av de yttre balkflänsarna 55 och är försett med fritt roterbara rullar 62 som löpa på nämnda flänsar för att uppbära och styra vagnen. På vardera sidan av vagnen är ramen 59 och sidostycket 61 utbildade till ett lager för en lodrät roterbar axel. Dessa axlar skall vara så belägna att de passerar utanför de yttre flänsarna 55 på resp I-balk och att den undre änden på vardera axeln befinner sig på en nivå under åtßmfiäeö u, I-balkarna. Vid var och en av nämnda axeländar är infäst en griparm 65 som i sin andra ände är utbildad till gripelementet 57. Genom att samtidigt rotera de båda axlarna 64 i motsatta riktningar kan tydligen armarna 65 svängas mot eller från varandra och sådan rotationsrörelse erhåller axlarna óä med hjälp av en länkarm 66 som är infäst vid den övre änden av varje axel och en dubbel- verkande manövercylinder 67 som är inkopplad mellan de fria ändarna på dessa båda länkarmar. Eftersom länkarmarna sträcker sig från axlarna 64 i samma riktning som griparmarna 65 kommer en hopdragning av manövercylindern 67 att resultera i att griparmarna bli sammanförda mot varandra, medan de föras isär när cylindern expanderar. Manövercylindern är medelst en ventil 167 inkopplad i en hydraulisk krets innefattande en pump P2 som tjänar såsom tryckkälla.

För att kunna omställa de sammanförda gripelementen 57 i sidled har var och en av axlarna 64 en ytterligare hävarm 70, 71 som är fixerad vid axelns övre ände av vilka hävarmar den ena 70 sträcker sig i stort sett framåt medan armen 71 på den andra axeln är orienterad i huvudsak bakåt. De båda hävarmarna ha sina fria ändar sammankopplade medelst en manövercylinder 72 som är utbildad till en läni vars totala längd kan justeras. Manövercylindern påverkas med hjälp av en styr~ _ventil 172 som har fyra olika arbetstillstånd och som är inkopplad till hydraul- kretsen innehållande pumpen P2. Styrventilen har sålunda ett "flytande" eller neutralt tillstånd i vilket cylindern är avstängd från pumpen P2 och hydraul- vätska kan fritt strömma mellan cylinderns båda motstående ändar varigenom cylindern kan lätt förlängas eller förkortas i motsvarighet till de krafter sas överföras till den från hävarmarna 70 och 71. I ett andra arbetstillstånd i 2 ventilen 172 är låst och i vilket likaledes cylindern 72 är avstängd från pump JF.

Vrförhindras varje vätskeflöde till eller från cylindern varigenom dennas längd varken kan förlängas eller förkortas. I de båda återstående arbetstillstånd na för styrventilen 172 sätter den cylindern 72 i förbindelse med pumpen P2 så att cylindern i dessa tillstånd kan bringas att förlängas resp förkortas. En lägess givare 73 är inkopplad mellan cylindern och dess kolvstång och alstrar en läges- signal svarande mot den för tillfället rådande totala längden hos den cylindern 72 innehållande länken.

Under det arbetsmoment då gripelementen 67 föras samman för att gripa en stock som fortfarande uppbäres av överföringsanordningen 9 intager hydraulcylindern 72 sitt "flytande" arbetstillstånd varigenom griparmarna 65 kunna utföra den sväng- ningsrörelse som är_nödvändig för att armarna skall kunna anpassa sig till ste:kens position. I och med att griparmarna komma i kontakt med stocken och bli ansetts mot dess sidoytor genom den sammanförande kraft som erhålles från cylindern 6? uppkommer ett visst inbördes avstånd mellan griparmarnas yttre ändar och det är 'F812273-6 I? tydligt att en förkortning av manövercylindern 72 bringar griparmarnas ändar tillsammans med den mellanvarande delen av stocken att sidoförflyttas i en riktning (nedåt i fig 3), medan en förlängning av samma manövercylinder ger en sidoförskjutning i motsatt riktning av armarna och stocken mellan dem.

Lägesgivaren 73 åstadkommer signaler som svarar mot riktning och storlek av dessa sidoförskjutningar och vilka föras till lämpliga kontrollkretsar (ej visade). Hit inmatas också de signaler som erhållas från datorn och vilka ange förhållandet mellan det beräknade planet K i stocken och sågplanet S och genom att i kontrollkretsarna jämföra dessa ärvärden och börvärden med varandra kunna griparmarna 65 bringas att intaga en position som svarar mot det beräknade optimala sidoläget för stocken. När griparmarna väl har blivit så positionerade omställes ventilen 172 så att manövercylindern 72 övergår till sitt låsta arbetstillstånd för att härigenom kvarhålla griparmarna och förhindra fortsatt sidorörelse hos desamma.

De nu nämnda manövercylindrarna 67 och 72 på yttervagnen 51 och de hävarmar mellan vilka de äro inkopplade äro samtliga belägna så högt upp ovanför l-bal- karna 52 att de ej kollidera med innervagnen 50 då vagnarna 50 och 51 passera förbi varandra.

Gripelementen 56 på innervagnen 50 påverkas och lägesinställas av en mekanism som är uppbyggd på i stort sett samma sätt som den ovan beskrivna mekanismen men som skiljer sig från denna därigenom att de griparmar 75 som innefattar gripelementen 56 också kunna svängas i höjdled till ett overksamt läge som visas prickstreckat i fig 2 och i vilket läge de befinna sig straxt under I-balkarna 52. I nämnda overksamma läge kunna griparmarna 75 utan hinder passera mellan yttervagnens 51 griparmar 65 även när dessa stå i ingrepp mot en stock.

Innervagnen 50 innefattar en horisontell rektangulär ram 76 som har i längdled gående sídostycken 77 på vilka äro anbringade rullar 78 samverkande med de inåt riktade flänsarna 54 på I~balkarna så att ramen kan lätt löpa mellan dessa.

På sidostyckena är också anordnade lager fören tvärgående brygga 79 som sträcker sig mellan sidostyckena och är roterbar omkring en horisontell i bryggans längd- ríktning gående axel som således går tvärs mot inmatningsriktningen. På bryggan 79 finnas axlar 80 som motsvara axlarna 64 på yttervagnen och i vilkas undre ändar griparmarna 75 äro fixerade så att vid rotation av bryggan 79 omkring dess axel griparmarna kunna höjas till sitt overksamma läge eller sänkas till det verksamma läge som visas med heldragna linjer i fig 2. En sådan svängnings- rörelse bibringas bryggan 79 med hjälp av en manövercylinder 81 som i sin ena “ctiââïiäeö Iâ ände är förbunden med ramen 76 medan dess andra ände är ekcentriskt samman- kopplad med bryggan. Manövercylindern 81 är ansluten till en ventil 181 in- gående i en hydraulkrets med en pump P3.

'Griparmarna 75 på innervagnen kunna röra sig mot och från varandra med hjälp av en dubbelverkande manövercylinder 83 som svarar mot manövercylindern 67 på yttervagnen och som är insatt mellan hävarmar fast förbundna med axlarnas 80 övre ändar. Manövercylindern 83 kontrolleras med hjälp av en ventil 183 ss; också tillhör hydraulkretsen med pumpen P3. Även innervagnen har en griporganen positionerande anordning vilken är väsent- ligen lika motsvarande anordning på yttervagnen och omfattar framåt och bakåt utskjutande hävarmar 86 och 87 fast förbundna med de övre ändarna på axlarna 80 samt en manövercylinder 88 inkopplad mellan nämnda hävarmar. En ventil 16% som kontrollerar cylindern BB och är inkopplad så att den får tryckmedium från pumpen P3 tillförsäkrar manövercylíndern 88 på samma sätt som ovan beskrivits ett "flytande" och ett “låst" arbetstillstånd liksom arbetstillstånd för cylin- derns förkortning och förlängning och vidare finnes en lägesgivare 89 som är inrättad att alstra signaler svarande mot riktning och storlek av de sidoröi som gríparmarna 75 utföra. de Såsom påpekats ovan anländer stocken till inmatningsanordningen med sitt beräkna plan K i ett känt förhållande till sågplanet S, något som i fíg 8d markeras med avstånden ¿ÄX' och.¿ÄX”, och den sidoomställningsonninmatningsvagnarnas grip- element 56 och 57 bringas att utföra skall vara sådan att stocken härefter har sitt beräknade plan parallellt med sågplanet S och på ett förutbestämt avståni därifrån. Detta avstånd kan vara 0 dvs planen K och S kunna sammanfalla. Sido- omställningen ombesörjes som nämnts av systemets dator i samverkan med läges- givarna 73 och 89.

Vagnarna 50 och 51 förflyttas längs sina spår i inmatnings-och återgångsriktninfiarnu med hjän av reversibla elektriska motorer 90 resp 91 vilka äro anbringade på de bakre ändarna av I-balkarna 52. Motorn 90 driver innervagnen 50 via en reduce- ringsväxel 92 och en roterbar horisontell axel 93 som sträcker sig i tvärled ash är sammankopplad med växeln 92 medelst en kedjetransmission som generellt beâe:knas 94. Vardera änden av axeln 93 är försedd med drivande kugghjul 95 vilka äro belägna ovanför de inåt riktade flänsarna 54 på I-balkarna. Ett frilöpande ke *e- (IJ m!! hjul 96 är monterat på ovansidan av den andra främre änden av vardera I-ball 'att kedjehjulet kommer i linje med nyssnämnda kedjehjul på drivaxeln 93. Kring de 7812273-6 :<1 drivande och drivna kedjehjulen 95, 96 löper på varje sida av inmatningsanord- ningen en ändlös kedja 97 vars övre och undre parter äro väl sträckta i inmat- ningsriktningen. Kedjans undre part är fastgjord vid innervagnen 50 varigenom då nämnda kedjepart flyttar sig framåt eller bakåt under inverkan av motorn 90, innervagnen bringas att följa med i inmatnings- resp återgångsriktningen.

Motorn 91 som driver yttervagnen 51 är på analogt sätt kopplad via en reduce- ringsväxel 98 med en drivaxel 99 som sträcker sig parallellt med drivaxeln 93.

På samma sätt som denna har drivaxeln 99 ett kedjehjul 100 i var och en av sina ändar vilka kedjehjul 100 dock äro belägna ovanför de yttre flänsarna 55 på I- balkarna. Ett andra fritt roterande kedjehjul finnes i inmatningsanordningens främre del beläget ovanför I-balkarna och i linje med nämnda kedjehjul 100.

Kring vart och ett av de drivande kedjehjulen 100 och det framförvarande kedje- hjulet 102 löper en ändlös kedja 103. Den undre parten av dessa båda kedjor är sammankopplad med yttervagnen 51.

En lägeskännare 104, 105 är anordnad för vardera vagnen 50 resp 51 för att alstra signaler som Fortlöpande övervaka och kontrollera de lägen som vagnarna inta längs I-balkarna 52. Såsom exemplet visar kunna givarna vara anbringade på de med vagnarna samverkande drivaxlarna 93 resp 99.

Antages det att inmatningsvagnarna 50 och 51 ha det inbördes läge som visas i fig 3 så att innervagnen 50 håller fast den främre änden av en stock medan dennas bakre ände hålles av yttervagnen 51 kommer gripelementen 55 och 56 på resp vagn att bibehålla sitt ingrepp mot stocken till dess att matarrullarna Fattar tag i den främre stockänden. I detta läge hos stocken har innervagnen 50 nått fram till en främre gräns för rörelsen i inmatningsriktningen vid vilken gräns gripelementen 56 föras ur ingrepp från stocksidorna. Härefter blir den främre stockänden uppburen samt styrd och driven i matníngsriktningen av remtransportören 13 i samverkan med matarrullarna 15 allt medan den bakre änden på stocken uppbäres av yttervagnen 51 som givetvis också fortsätter att röra sig i inmatningsriktningen.

Samtidigt som gripelementen 56 på innervagnen 50 släppa taget om stocken svängas de uppåt till sitt overksamma läge varefter innervagnen kan förflytta sig i åter- gångsriktningen till ett läge som är lämpligt för att ta hand om nästa stock vilken då håller på att förflytta sig mot inmatningsanordningen på överföringsanordningens släde 35. Under denna rörelse bakåt passerar innervagnen 50 förbi den i rörelse framåt varande yttervagnen 51 och innervagnen stannar i en punkt vars läge varierar i beroende av längden på den inkommande stocken. För denna lägesinställning som ma¶2a?a~a ID lämpligen sker automatiskt kan utnyttjas en tidigare erhållen mätsignal ut~ visande stocklängden samt den från givaren 104 avgivna signal som anger vagnen: momentana läge.

'När yttervagnen 51 når fram till den främre gränsen för dess inmatningsrörelse vilken gräns kan sammanfalla med det främre vändläget för innervagnen, sväng; É griparmarna 65 åt sidorna så att de blir fria från stocken varpå vagnen omedsi= bart kan börja sin rörelse bakåt. Under den nu fullbordade stockinmatningen intog yttervagnen 51 ett läge bakom den andra vagnen men under nästa inmatning skall yttervagnen gå främst och den behöver därför endast röra sig ett kort stycke bakåt. De båda vagnarna 50, 51 komma därför under på varandra följande inmatningsrörelser att skifta det inbördes lägetlså att de varannan gång gå främst,och om stockarna är ändjämnade mot det tvärgående planet 18 kan den främst gående vagnen - oavsett vilket vagn det är - varje gång börja sin inmats ningsrörelse från ett visst läge vari vagnen befinner sig ett stycke bakom ä planet 18 och vilket läge vagnarna kan bringas att automatiskt intaga med hjäí; ï av lägessignalerna från givarna 104, 105.

Fackmannen torde nu av beskrivningen ovan av greppväxlingsanordningarna på i" ningsvagnarna lätt inse att metoden och anordningen enligt uppfinningen kan modi- fieras på så sätt att griporganparen på överföringsanordningen 9 förses med grepp- växlíngsanordningar av i princip samma slag som de ovan beskrivna, varvid stocken inte skulle undergå någon som helst förflyttning då den överföras från stocks i mätstationen 8 till överföringsanordningen 9 då ju den senares griporgan sï skulle kunna ställa in sig efter stocken. Härigenom blir det möjligt att utförf all avsökning av stocken innan den påverkas av överföringsanordningens gripora f É och stocken skulle således i ett sådant arrangemang innan den omhändertages av inmatningsanordningens griparmar kunna ges en orientering i vilken det beräknais planet K i stocken har det önskade förhållandet till sågplanet S. Inmatnings::::d- níngens griporgan skulle därefter såsom förut anpassa sig efter stockens side: ísn- tering och vid denna sista greppväxling skulle stocken alltså från början intaça önskat läge och orientering varför inmatningsrörelsen skulle kunna påbörjas »seed-zl- bart.

Enligt en annan uppenbar modifikation av uppfinningen kan man elliminera de ü armar 22, 23 eller andra stöd som i mätstationen anligga mot de oregelbundna si på stocken. I stället för sådana stöd kan anordnas koaxiellt belägna element :fn från vardera hållet sättas i ingrepp med stockens båda ändplan varigenom eles: tillsammans definiera en axel gående genom stocken och omkring vilken stocken 7812273-6 . 2J tappar eller ett par roterbart anordnade element av det slag som beskrivas i amerikanska patentet 3,190,323 (lika med svenska patentet 224.850) och som säges vara en med tänder försedd slagkropp. Härvid skulle stockens rotation kunna kontrolleras Från det ögonblick då avsökningen börjar och eftersom stocken inte skulle kunna kasta i sidled då den roterar skulle beräkningsarbetet förenklas och troligen bli mera noggrant. I gengäld torde maskineriet för stockhantéringen, om dess kapacitet skall bibehållas, bli mer komplicerat till sin konstruktion.

Griporganen på överföringsanordningen kunde även här vara självinställande så att sidoförskjutning hos stocken elimineras under överförandet från de koaxiella stödelementen till inmatningsanordningen varvid det alltså skulle bli onödigt att utföra en andra avsökning på stocken sedan den har gripits av överförings- anordningen. På bekostnad av en viss kapacitetsminskning skulle dessa stödelement som ingripa med stockändarna alternativt ingå i överföringsanordningen så att de ersätta griporganen 41 i denna och stocken skulle då uppbäras av dessa element såväl under sin avsökning i mätstationen som under överförandet till såglinjen.

Kapacitetsminskningen synes kunna undvikas endast genom att förse maskinen med ett flertal sådana parvis samverkande stödelement.

För att förenkla framställningen ovan har det antagits att referensplanet M1 är parallellt med sågplanet S och att släden 35 i överföringsanordningen tillrygga- lägger ett förutbestämt avstånd, som i fig Bc betecknas X, rent translatoriskt.

Ehuru ett sådant arrangemang är att föredraga kan tydligtvis släden eller ett annat motsvarande överföringsorgan röra sig utefter en krökt bana som definieras exempelvis av ett par svängbara armar och i sådant fall kan tydligen referensplanet luta i förhållande till sågplanet. Som Förut skall emellertid läget för nämnda båda plan ha ett visst bestämt inbördes förhållande och släden eller motsvarande överföringsorgan skall röra sig i en förutbestämd bana under tillryggaläggande av ett visst bestämt avstånd så att i slutet av den rörelse stocken utför under det att den bäres av överföringsanordningen får sitt beräknade plan K i just det för- hållande till sågplanet S som den hade relativt referensplanet M1 då överförings- _rörelsen började, såvida inte stockens läge och orientering blir korrigerad under rörelsen med hjälp av inställbara griporgan på överföringsanordningen.

I det föregående har beskrivits exempel på uppfinningens tillämpning i sådana fall där avmätning av arbetsstyckena sker i en mätstation belägen på sidan om det plan som går längs genom sågmaskinens inmatningsanordning. Uppfinningen kan emellertid också tillämpas vid en layout med mätstationen liggande bakom och i fil med detta plan, varvid alltså transporten från mätstationen till inmatnings- anordningen kan ske utan sidotransport medan överföringen till inmatningsanord- ningen och det karakteristiska greppbytet sker på i princip samma sätt som ovan beskrivits. f/erföringsanordningen kan härvid utgöras av en kedjetransportör maiarmsee 12- vars drivkedja förses med ett antal i längdled åtskilda V-formade stöd som och två uppbära arbetsstyckena, så att de varken kunna rotera eller sidoförïigíâas. Üverföringsanordingen längsmatar i detta alternativ varje arbetsstycke fram tiil n en greppväxlingsstation i vilken arbetsstycket intar ett läge strax (några fi em) under det i fig 9 visade läget L3. Denna höjdskillnad ha griparmarna 65, 75 att eliminera i en lyftningsrörelse med hjälp av fjärrmanövrerade organ (icke vie Samtliga armar 65 och 75 på vagnarna 51 resp 50 anordnas därför såsom figures visar så att de kan tippas nedåt omkring en tvärgående axellinje 201 resp 202 elle: ;å annat sätt manövreras mot och från det övre läge, som visas prickstreckat i : Detta läge är det som armarna på en vagn skall intaga när denna vagn passerar andra vagnen och härifrån skall armarna kunna sänkas till en lägsta nivå i vi armarnas gripelement, här betecknade 203, 204, befinner sig i jämnhöjd med etí arbetsstycke som framkommit till greppväxlingsstationen.

Vidare bör gripelementen 203, 204 icke vara stelt ordnade på griparmarna utan i stället upphängda medelst L-formade länkar 205 som i sina horisontella skänä« lar 206 har slitsar 207, vilka tillåter att gripelementen, här lämpligen utbi som tandade skivor och lagrade på tappar 208 i nämnda skänklar, kunna dels rs; relativt skänklarna, dels något förskjutas i slitsarnas längdriktning, så att gripelementen på den ena vagnen icke hämmar rörelsen hos den andra vagnens grås- element under nämnda lyftningsrörelse utan medger en viss förändring av det ín~ bördes läget av gripelementen samtidigt som vagnarna står stilla inbördes.

Nämnda skänklar 206 är upphängda i punkter 209 i de nedre ändarna av armarna .a att de alltid bibehålla sin horisontella inriktning, för vilket ändamål länk '~^ upphängningspunkterna 209 icke medger någon sidorörelse mellan resp skänkei ca; arm i riktning tvärs arbetsstycket, utan detta kan såsom ovan beskrivits från ömse håll med kraft ansättas av de båda griparmsparen.

I denna variant av metoden enligt uppfinningen kan man införa arbetsstyckena ett och ett till en bedömningsstation där de exv på manuell väg inställas så i rota~ tionsled att vridningsläget i förhållande till sågplanet blir så fördelaktigt :em möjligt för varje arbetsstycke. Härefter anbringas arbetsstyckena, med bibehëí=a~ åtminstone i huvudsak att det inställda vridningsläget, på överföringsanordn_ V-stöd som förflytta arbetsstyckena i en rent linjär rörelse. Under denna får arbetsstyckena i tur och ordning passera en mätram eller ett mätsystem liknande 71812273-6 9.5 _ det ovan beskrivna så att arbetsstyckets geometri, åtminstone projektionen av dess konturlinjer på ett horisontalplan, blir känd efterhand som det passerar förbi mätsystemet.

Arbetsstycket kan härefter på principiellt samma sätt som ovan beskrivits, sedan det framkommit till greppväxlingsstationen strax under läget L3, gripas av armarna 65 och 75 på ett efter arbetsstyckets form anpassbart sätt så att detta läge inte rubbas, varefter arbetsstycket, sedan det från båda sidor blivit hårt fixerat av gríparmarna, kan lyftas i en svängningsrörelse uppåt-framåt till nivån L3.

Arbetsstycket blir samtidigt frigjort från de V-formade stöden på den under- liggande överföringsanordningen, så att denna på nytt kan sättas i rörelse, samtidigt som arbetsstycket av armarna kan inställas i sidled så att måtten.ZÄX' och ÅÄX" blir noll, såsom ovan beskrivits. Det kan vara att föredraga att anordna de fjärrmanövrerade organ som ombesörja nämnda lyftningsrörelse, så att de kunna styras av signaler som kontrolleras från beräkningsorganet på samma sätt som ovan beskrivits för sidoinställningen, för att i enlighet med en i beräknings- organet gjord optimering arbetsstyckets undersida i sin helhet skall avplanas vid passagen över kuttern 12 i sågmaskinen och härvid få en på önskad nivå belägen längsgående planyta 44b.

Sammanfattningsvis möjliggör förfaringssättet enligt föreliggande uppfinning att ett långsträckt arbetsstycke med oregelbunden kontur, såsom en timmerstock, kan erhålla en optimal orientering på en inmatningsanordning som har till upp- gift att mata arbetsstycket genom en sågmaskin genom att föra det i en trans- latorisk, i huvudsak längsgående rörelse längs en såglinje som är parallell med ett av sågmaskinen definierat sågplan. Härvid sönderdelar sågmaskinen arbets- stycket genom sågsnitt som sträcka sig parallellt med sågplanet på förutbestämda avstånd från detta och vilka åstadkomma ett optimalt utbyte från arbetsstycket.

Claims (1)

7812273-6 Patentkrav IÉ1

1. Förfarande vid avmätning och orientering av långsträckta arbetsstycken, såsom timmerstockar, vilka skall ett och ett medelst en inmatningsanord- ning i längdled inmatas till en sågmaskin, varvid arbetsstycket, medbringat -av gripande organ på inmatningsanordningen, utför en horisontell transla- torisk rörelse utefter en matningslinje som är parallell med ett sågplan gående genom sågmaskinen, k ä n n e t e c k n a t av följande förfarings- steg: annätning på fotoelektrisk väg av arbetsstycket (L1) i en mätstation (8) som i horisontalled är åtskild från inmatningsanordningen (7) och definierar ett referensplan (M1) som har ett känt läge relativt sâgplanet (S), varvid kon~ turen av arbetsstycket avmätes i relation till referensplanet; bestämning på basis av vid avmätningen erhållna mätdata av läget i förhållande till referensplanet av ett längsgående, arbetsstycket tillhörande tänkt plan (K), som för optimering av utbytet skall under inmatningen vara parallellt med sågplanet och ha ett önskat sidoläge till detta; förflyttning medelst en överföringsanordning (9) av arbetsstycket från mät- stationen (8) till en position vid inmatningsanordningen (7) vari arbets- stycket (L2) befinner sig nära nämnda gripande organ (65, 75) men i verti- kalled är åtskilt från matningslinjen, under vilken förflyttning arbetsstycket av medbringande organ (41) på överföringsanordningen fasthålles i ett läge i vilket det tänkta planet (K) vid framkomsten till nämnda position intar samma sidoläge till sågplanet (S) som det hade i förhållande till referensplanet {H1) vid förflyttningens början och är parallellt med såqplanet; relativförflyttning i vertikalled mellan nämnda medbringande organ (41) och nämnda gripande organ (65, 75) varvid arbetsstycket (L2) förflyttas från nämnda position till matningslinjen och överföras till de gripande organen utan förändring av det tänkta planets (K) läge; och orientering av arbetsstycket (L3) medelst sidinställningsorgan (70-73, 86-89) påverkande nämnda gripande organ, alternativt nämnda medbringande organ, så att det tänkta planet (K) vid sågningen får det önskade sidoläget till sågplanet (S). Förfarande enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c kin a t därav, att avmät- ningen utföres med arbetsstycket (L1) stillaliggande och beläget i huvudsak symmetriskt till referensplanet (M1), vilket är beläget parallellt med såg- planet (S) på ett känt avstånd (X) i sidled från detta, att arbetsstycket 718 1 2273 -6 15 kringvrides så att det tänkta planet (K) blir parallellt med referensplanet, att arbetsstycket gripes av nämnda medbringande organ (41) i punkter som äro belägna i arbetsstyckets ändar på ömse sidor om referensplanet, att genom mätdata erhållna efter det att arbetstycket gripits av de medbringande orga- nen det tänkta planets sidoläge relativt referensplanet bestämmes, och att härefter arbetsstycket av de medbringande organen förflyttas i sidled det kända avståndet till den nämnda positionen och upplyftes till matningslinje- nivån, varefter det gripes av nämnda gripande organ vid ställen som äro belägna nära nämnda punkter på ömse sidor om sågplanet. förfarande enligt patentkravet 1, k ä n n e t e o k n a t därav, att arbets- stycket i en bedömningsstation roteras så att dess vridningsläge i förhållande till sågplanet (S) blir fördelaktigt för utbytet, att arbetsstycket med bibe- hållande åtminstone i huvudsak av vridningsläget medelst en transportör med arbetsstyckets ändar uppbärande stöd, utgörande nämnda medbringande organ, förflyttas i sin längdriktning från bedömningsstationen mot inmatningsanord- ningen (7) varvid arbetsstycket under förflyttningen passerar mätstationen och avmätes för bestämning av det tänkta planets önskade sidoläge, och att arbetsstycket sedan det framkommit till nämnda position och gripits av nämnda gripande organ (65, 75) av dessa lyftes uppåt så att det frigöres från transportörens stöd och kan orienteras. förfarande enligt patentkraven 1, 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a t därav, att arbetsstycket vid det eller de greppbyten som sker efter det att av- mätníng för det tänkta planets (K) lägesbestämning blivit utförd, i ett första moment med kraft ansättes av de organ (65, 75) som skall mottaga arbetsstycket varvid de avlämnande organen (41) behålla sitt ingrepp så att varken arbetsstyckets sidoläge ellervridningsläge förändras,varpå i ett andra moment de avlämnande organen släppa sitt ingrepp och förflyttas bort från arbetsstyckets sidor, och att vid det greppbyte som föregår ar- betsstyckets orientering det under nämnda andra moment gällande sidoläget hos de mottagande organen (65, 75) och därmed hos arbetsstycket avmätes, varefter i ett tredje moment de mottagande organens sidoläge regleras till de sidolägen som svara mot det önskade planets (K) sidoläge. Anordning för utförande av förfaringssättet enligt patentkravet 1 och innefattande en inmatningsanordning medelst vilken ett långsträckt arbets- stycke såsom en timmerstock kan i längdled inmatas till en sågmaskin i en horisontell, translatorisk rörelse utefter en matníngslinje som är .-?812273~6 O\ . lb parallell med ett sågplan gående genom sågmaskinen, vilken inmatningsan- ordning omfattar vagnar, som äro inrättade att förflyttas horisontellt i en matníngsriktníng som är parallell med sågplanet, och gripande organ på vardera vagnen för att medbringa ett arbetsstycke, k ä n n e t e c k n a d av en mätstation (8) som innefattar fotoelektriska mätorgan och i horison- talled är åtskild från inmatningsanordningen (7) och definierar ett referens- plan (M1) som har ett känt läge relativt sågplanet (S) och i vilken mät- station konturen av ett arbetsstycke (L1) medelst nämnda mätorgan avmätes i relation till referensplanet, varigenom ett längsgående, arbetsstycket till- hörande tänkt plan (K), som för optimering av utbytet skall under inmatningen vara parallellt med såoplanet och ha ett önskat sidoläge till detta, kan lägesbestämmas i förhållande till referensplanet, en överföringsanordning (9) som är inrättad att förflytta arbetsstycket till en position vid inmatnin s» anordningen (7) vari arbetsstycket (L2) befinner sig nära nämnda gripande organ (65, 75) men i vertíkalled är àtskilt från matningslinjen. och vilken överföringsanordning omfattar medbringande organ (41) för att vid förflytt- ningen fasthålla arbetsstycket i ett läge så att vid framkomsten till nämnda position det tänkta planet (K) intar samma sidoläge till sågplanet (S) som det hade i förhållande till referensplanet (M1) vid förflyttninqens början och är parallellt med sågplanet, en anordning (42-44) för att utföra relativrörel- se i vertíkalled mellan nämnda medbringande organ (41) och nämnda gripande organ (65. 75) så att arbetsstvcket (L2) framkommet till nämnda position kan överföras till de gripande organen och inställas till matningslinjens nivå utan förändring av det tänkta planets (K) läge, och sidinställningsorgan (76- 73, 86-89) som äro operativt förbundna med nämnda gripande organ, alternativt nämnda medbringande organ, för att i sidled omställa dessa och därmed orientera arbetsstycket (L3) så att det tänkta planet (K) får det önskade sidoläget till sågplanet (S). Anordning enligt patentkravet 5, k ä n n e t e c k n a d därav, att mät- stationen (8), anordnad i ett läge på sidan om inmatningsanordningen (7) med referensplanet (M1) gående parallellt med sågplanet (S) på ett känt avstånd (X) från detta, är försedd med ett flertal längs utefter referens» planet åtskilt belägna stöd (21a-21d), vilka äro inrättade att uppbära ändarna på ett i mätstationen infört arbetsstycke (L1) och att kunna rotera detsamma, så att vridningsläget för det tänkta planet (K) blir parallellt med referensplanet, att överföringsanordningen (9) omfattar en släde (35) som är styrd för förflyttning dels i vinkel mot referensplanet mellan ett hämtningsläge, i vilket de medbringande organen (41) befinna sig på ömse sidor om referensplanet och kunna gripa arbetsstycket i punkter nära de stöd som uppbära detsamma, till nämnda position, dels i vertíkalled från '7812273-'6 21' nämnda position till ett avlämningsläge utefter inmatningslinjèn, varvid ínmatningsanordningen är inrättad att med sina gripande organ (65, 75) verkande mot ställen på arbetsstycket (L3), som äro belägna nära nämnda punkter på ömse sidor om sågplanet, gripa arbetsstycket i avlämningsläget samt under inverkan av sidinställningsorganen orientera detsamma. . Anordning enligt patentkravet 5, k ä n n e t e c k n a d därav, att över- föringsanordningen (9) utgöres av en transportör som är inrättad att medelst i transportriktningen efter varandra belägna stöd, utgörande nämnda med- bringande organ, med bibehållande av vridningsläget linjärt förflytta arbets- styckena i längdled från en bedömníngsstation, i vilket vridningsläget inställes, genom mätstationan fram till nämnda position som utgör avlämningsläge och är beläget under matningslinjen, varvid nämnda gripande organ (65, 75) äro in- rättade att under inverkan av anordningen (42-4&) för utförande av relativ- rörelse lyfta ett till avlämningsläget framkommet arbetsstycke från trans- portörens stöd upp till matningslinjen, . Anordning enligt patentkravet 5, 6 eller 7, k ä n n e t e c k n a d därav, att de organ som skall mottaga arbetsstycket vid det eller de greppsbyten som skall ske efter det att avmätning för det tänkta planets (K) lägesbe- stämning blivit utförd, utgöras av två par svängbara armar (65, 75), ett par för vardera änden på arbetsstycket, med armarna i varje par upphängda på i horisontalled åtskilda svängningsaxlar (64, 80) och inbördes sammankopplade med ett hydrauliskt sidinställningsservo (72, 73; 88, 89) som är inrättat att 1ettförstaarbetsskedemedkraftansätta var och en av de båda armarna i riktning mot den andra armen, så att de från ömse håll sluta sig omkring arbetsstycket, samtidigt som servot tillåter sidorörelse hos de båda armarna, så att arbetsstycket trots ansättningskraften kan bibehålla ett av de avläm- nande organen (41) bestämt läge, iettdärpå följande andraarbetsskedê förregla de båda armarna, så att de fixera arbetsstycket i nämnda läge och de avlämnande organen kunna föras ur ingrepp, och i.etttredjearbetsskede vid greppbytets avslutande medelst en till servot hörande lägesgivare (73) avmäta sidoläget för armarna och reglera detta i förhållande till sågplanet (S), så att arbets- stycket av de båda armparen kan ges en orientering svarande mot det önskade sidoläget hos det tänkta planet (K).