SE436075B - Anordning for magnetisk eller magnetinduktiv materialprovning med sonder, vilka ner de paverkas av materialet avger en av en viss materialegenskap beroende elektrisk signal - Google Patents

Description

7903678-6 10 15 20 25 30 35 H0 2 räknepulserna när tangenten manövreras kommer in till pulsräknaren, så börjar ett räkneförlopp vars resultat omvandlas till en analog spänning på omvandlarens utgång. Så snart spänningen når värdet för den spänning som skall kompenseras och något överskrider detta, så omkastar jämförarens utgångssignal pulsräknarens räkneriktning och Detta sker ända till dess att värdet för den spänning som skall kompense- den analoga spänningen på omvandlarens utgång reduceras åter. ras åter underskrides och räknandet återupptages i den ursprungliga riktningen. Man erhåller på detta sätt på omvandlarens utgång en kompensationsspänning vilken så länge man trycker på tangenten pendlar omkring det givna börvärdet. De restspänningar som skall kompenseras genom tryckning på tangenten kan bero på ett flertal olika orsaker, exempelvis bristande symmetri 1 givarsystemet, och kan ofta uppgå till stora värden. Det är därför nödvändigt att* välja kompensationshastigheten, d.v.s. räknefrekvensen, mycket hög, om kompensationen ej skall ta alltför lång tid. Även om de i den beskrivna anordningen för kompensationen använda digitala minnesorganen i jämförelse med de tidigare vanliga kapacitiva lagringsorganen uppvisar den fördelen att de har obegrän- sad lagringstid, är anordningen ifråga behäftad med flera betydande nackdelar. Kompensationsanordningen möjliggör endast en mycket grov kompensation. Om man använder den erhållna kompensationsspänningen endast för att genom att bilda skillnaden i förhållande till den* spänning som skall kompenseras åstadkomma en nollsignal, kommer efter de efterföljande förstärkarstegen approximationen till den önskade nollsignalen ej mer att vara tillfyllest; det krävs därut- över en ytterligare, eventuellt manuell kompensation. Om man emellertid inbegriper provanordningens förstärkarsteg eller en del av dessa i kompensationen, d.v.s. om man använder den erhållna kompensationsspänningen till att åstadkomma nollsignaltillståndet på ett ställe med högre signalnivå, så får man vid den nödvändigtvis höga regleringshastígheten och förstärkarstegens ofrånkomliga tidskonstanter en oacceptabelt hög översvängning i kompensations- spänningen. Den ovan nämnda pendlingen fram och tillbaka för kompensationsspänningens värde medför att det beror på den slumpmäs- siga tidpunkt då man släpper den tangent som förbinder räknepuls- generatorn med pulsräknaren om man har att räkna med överkompensa- tion eller underkompensation. Till följd av vad ovan sagts kan båda anta betydande värden. En nackdel med den beskrivna anordningen är även att känslighetsinställningen är anordnad före kompensationsan- 10 15 20 25 30 35 U0 7903678-6 3 ordningen. Detta innebär att man efter varje ändring av känslig- hetsinställningen måste genomföra en ny kompensation, eftersom det lagrade digitala värdet hänför sig till en viss känslighetsinställ- ning. Om man införlivar känslighetsreglaget i kompensationen innebär detta utökning av det dynamiska omrâdet och en motsvarande höjning av tidskonstanterna, vilket innebär att kompensationsspän- ningens översvängningar blir ännu större. En ytterligare nackdel med den beskrivna anordningen består däri att en omställning av den med tangenttryckning utlösbara kompensationen till en kontinuerlig kompensation av den långsamt varierande dríftspänningen är möjlig endast om man avstår från digital lagringsanordning och återgår till användning av en kapacitiv sådan. Å andra sidan är dock även vid kompensation av driftspänningen användning av lagringsorgan med lång lagringstid erforderlig, nämligen då absolutvärdesgivare kommer till användning och då längre uppehåll kan förekomma mellan två mätningar.

Uppfinningen har till ändamål att åstadkomma en materialprov- ningsanordning av det inledningsvis nämnda slaget vid vilken materi- alprovningsanordningens kompensationsanordning har större tidskon- stanter utan att kompensationsspänningen försämras genom nämnvärda översvängningar och utan att kompensationstiden i oacceptabel grad förlänges.

Denna uppgift löses genom en materialprovningsanordning som uppvisar de i den kännetecknande delen av patentkravet 1 angivna särdragen. , Lösningen enligt uppfinningen erbjuder en fördelaktig kompro- miss mellan de motstrídiga fordringarna, eftersom enligt uppfinning- en kompensationens regleringshastighet automatiskt anpassas till storleken av den spänning som skall kompenseras. Stora restspän- ningar leder till en hög frekvens för den spänningsberoende osoilla- torn och därmed till högre regleringshastighet. I och med fortskri- dande kompensation sjunker oscillatorns frekvens och därmed även regleríngshastígheten. Man behöver därför ej befara någon över- svängning i kompensationsspänníngen om kompensationen inbegriper flera olika slags steg, exempelvis förstärkare, filter, känslighets- reglage etc., då sålunda den till dessa stegs ingång tillförda kompensationsspänningen används för att återställa nollsignaltill- ståndet på deras utgång. Man kan därvid åstadkomma ett relativt stort dynamikområde. Det ofördelaktiga pendlandet fram och tillbaka i kompensationsspänningens värde är helt eliminerat. Omkoppling till kontinuerlig kompensation av driftspänningen är utan vidare 7903678-6 10 15 20 25 30 35 NO möjlig.

Enligt en fördelaktig utföringsform av uppfinningen består den spänningsstyrda oscillatorn av en integrator, till vars ingång den spänning, som skall kompenseras, är tillförd och vilken är anordnad att starta integreringen varje gång en förutbestämd tröskelspänning uppnås. Tiden fram till dess att tröskelspänningen uppnås och därmed osoillatorns frekvens beror på storleken av den spänning som skall kompenseras. Enligt en ytterligare utformning av uppfinningen avslutas kompensationsförloppet genom en tidsjämförelse, nämligen vid den tidpunkt då oscillatorspänningens period blir större än ett på förhand valt tidsintervall. Därigenom är det möjligt att med stor noggrannhet på förhand välja kompensationsgraden, d.v.s. graden Ytterli- gare utföringsformer av uppfinningen är angivna i underkraven.

Uppfinningen skall i det följande närmare beskrivas i anslut- ning till på bifogade ritning med fig. 1 - 10 visade utföringsexem- pel. Fíg. 1 är ett blockschema över en materialprovningsanordning.

Fig. 2 och 3 visar utföringsmöjligheter för den tillhörande kompen- Fig. Ä visar en spänningsberoende oscillator.

Fíg. 6 och I visar ytterligare utfö- ringsformer av den spänningsberoende oscillatorn. Fig. 8 visar en alternativ ingångskoppling för oscillatorerna. Fig. 9 och 10 visar kompensationsanordníngar med tidsjämförare. av approximation till det önskade kompensationsresultatet. sationsanordningen.

Fíg. 5 visar pulsdiagram.

Fig. 1 visar en materialprovningsanordning som med de i de följande figurerna i detalj visade kompensationsanordningarna utgör uppfinningen. Ehuru uppfinningen även kan utföras med en magnetisk provanordning, exempelvis en växelfält-läckflödesprovanordning, har här som belysande exempel valts en magnetinduktiv provanordning, en virvelström-provanordning med XY-presentation av provsignalen. En generator 1 matar magnetiseringsspolen 2 i givarsystemet 3, vars skillnadskopplade mottagarspolar U, 5 är anslutna till en förstärka- Förstärkarens 6 utgång är kopplad till signalingångar 'Från generatorn 1 tillföres till res 6 ingång. 7 hos två fasdiskriminatorer 8. fasdiskriminatorernas 8 styringångar 9 två i förhållande till varandra 90° fasförskjutna signaler. X- och Y-utgångssignalerna från de båda fasdiskriminatorerna 8, vilka signaler är proportionel- la mot provsignalens två vinkelrätt mot varandra orienterade X- och Y-komposanter från spelarna H, 5, glättas i lågpassfíltren 10 och tillföres sedan i två kanaler via separeringssteg 11, känslighete- reglage 12, förstärkare 13, hastighetsanpassningsfilter 1H och 10 15 20 25 30 35 RO 7903678-6 5 fasvridare 15 till ett katodstråleoscilloskops 23 X- resp. Y-in- gång. piellt likadant uppbyggda kompensationsanordningar Zü, 25 med en För var och en av de båda kanalerna X och Y finns två princi- ingång 26 och en utgång 27, varvid de sistnämnda är kopplade till en ytterligare summeringsingång 16 hos separeringssteget 11. Kompensa- tionsanordningarna arbetar så att var och en av dem på grundval av den på ingången 26 liggande spänningen på sin utgång 27 avger en kompensationsspänning och ökar dennas storlek till dess att det på ingången 26 föreligger ett önskat börvärde, i regel noll eller nära noll. Kompensationsförloppet utlöses av ett kommando, som i allmän- het ges samtidigt för X-kanalen och Y-kanalen. Två omkopplare 28, 29 är funktionsmässigt förbundna med varandra, liksom även med motsvarande omkopplare för den andra kanalen. Omkopplarnas läge avgör om för en första grovkompensation först kompensationsanord- ningen ZU skall vara ansluten eller om för den efterföljande finkom- pensationen kompensationsanordningen 25 skall vara ansluten. Under det att i det första fallet ingången 26 och utgången 27 hos kompen- sationsanordningen 24 ligger på samma förstärkningsnivå, är i det sistnämnda fallet ingångs- och utgångsnivåerna skilda genom känslig- hetsreglaget 12, förstärkaren 13 och filtret 1U.

Fig. 2 visar en kompensationsanordning 31 i detalj. En spän- ningsberoende oscillator 32, vars ingång 26 samtidigt utgör ingång till kompensationsanordningen 31, har två utgångar 33, 34 och en startsignalgivare H0. När anordningen utlöses av en signal från den sistnämnda börjar oscillatorn 32 svänga med en frekvens som beror på storleken av den på ingången 26 liggande spänningen. Oscíllatorpul- serna uppträder antingen på utgången 33 eller utgången 3%, beroende på huruvida spänningen på ingången 26 är positiv eller negativ.

Till var och en av de båda utgångarna 33, 3ü är en räknare 35, 36 med en därefter kopplad digital/analog-omvandlare 37, 38 ansluten.

Utgångssignalerna från de båda sistnämnda tillföres via en summerare 39 till den gemensamma utgången 27. Allt efter den på ingången 26 förefintliga spänningens polaritet kommer sålunda antingen räknepul- ser från utgången 33 att räknas av räknaren 35 eller också kommer räknepulser från utgången 3H att räknas av räknaren 36, och räknere- sultatet kommer att i omvandlaren 37 resp. 38 omvandlas till en De båda omvandlarna 37, 38 är så anordnade, att de En hög ingångsspänning innebär analog spänning. avger spänningar av olika polaritet. därvid hög räknefrekvens och snabb ökning av kompensationsspänningen på utgången 27. Omvänt kommer vid fortskridande kompensation, 7903678-6 10 15 20 25 30 35 RO I 6 d.v.s. vid reducerad spänning på ingången 26, frekvensen och därmed kompensationsspänningens ändringshastighet att avta.

Fig. 3 visar en på annat sätt uppbyggd kompensationsanordning H1 med en spänningsberoende oscillator 42, en till dennas utgång H8 ansluten reverserbar räknare H3 med en räkneingång H7 samt en med räknarens utgångar förbunden digital/analog-omvandlare UH. På oscillatorns H2 ingång 26 ligger vidare en spänning vars värde bestämmer oscillatorns H2 svängningsfrekvens. Till den spännings- beroende oscillatorn H2 hör en tillsats Ä5, som avger en av polari- teten för spänningen på ingången 26 beroende bínär signal.

Denna signal tillföres till räknarens H3 räkneriktningsingång och avgör om räknaren skall räkna upp eller ned. Arbetssättet motsvarar i övrigt i princip vad som gäller för anordningen enligt fig. 2.

Fig. U visar utförandet av en spänningsberoende osoillator 51, som kan användas i anordningen enligt fig. 2. Huvuddelen av oscil- latorn 51 är en integrator 52, vilken består av en operationsför- stärkare 53, en från dennas utgång till dess inverterande ingång kopplad kondensator 5U och två till de båda ingångarna anslutna resistorer 55, 56. Resistorns 55 andra ände är samtidigt ingång 26 till den spänningsberoende osoíllatorn 51, under det att resistorn 56 ligger på nollpotential. Kondensatorn 54 är överbryggad av en omkopplare 57, exempelvis en fälteffekttransistor, som kan manövre- ras medelst en signal på sin styringång 58. Qperationsförstärkarens 53 utgång är ansluten till ingångarna hos två tröskelvärdessteg 59, 60, vilka vid överskridandet av ett positivt resp. underskridandet av ett negativt tröskelvärde US reagerar och avger en motsvarande bínär signal till sina utgångar. Till de sistnämnda är två monosta- bila vippsteg 61, 62 anslutna, vilkas utgångar i sin tur är kopplade till ingångar 63, 6H hos en ELLER-grind 65. En tredje ingång 66 hos ELLER-grinden är via en tangentkontakt 67 och en resistor 68 förbun- den med mfltninåsspåfinínßen UV. ELLER-grindens utgángssignal tíllföres till omkopplarens 57 styringång 58. De båda vippstegens 61, 62 utgångar är via ledningar 69, 70 anslutna till íngångarna hos de båda räknarna 35, 36 i fig. 2.

Oscillatorn 51 enligt fig. Ä arbetar i stora drag på följande sätt. Genom kortvarig manövrering av tangenten 67 sluts via ELLER-grinden 65 omkopplaren 57 kortvarigt, och kondensatorn SH urladdas. Så snart omkopplaren 57 bryter, börjar den linjära uppladdningen av kondensatorn SH med en branthet som beror av 10 15 20 25 30 35 H0 7905678-6 7 spänningen på integratorns 52 ingång 26. stärkarens 53 utgångsspänning när tröskelvärdet för ettdera av de båda tröskelvärdesstegen, varvid det beror pà utgàngsspänningens polaritet resp. spänningen på ingången 26 huruvida det positiva eller det negativa tröskelvärdet för tröskelvärdessteget 59 resp. tröskelvärdessteget 60 har nåtts, reagerar det tillämpliga tröskel- värdessteget och avger en utgângssignal till vippsteget 61 resp. 62. Detta steg vidarebefordrar signalen via ELLER-grinden 65 till omkopplarens 57 ingång 58 och âterställes efter det att den förutbe- Så snart operationsför- Stämde fördröáninsstiden tn har gått till ända. inom fördröj- niH8Sflid6n än kan kondensatorn 59 fullständigt urladda sig. Efter det att tiden tn har gått ut star-tar ett nytt uppiaddningsför- lopp. Uppladdnings- eller integrationstiden ti är vid gød linea- ritet för integratorn 52 omvänt proportionell mot spänningen på integratorns ingång 26. Uppladdningarnas repetitionsfrekvens, d.v.s. oscillatorfrekvensen, är ungefär proportionell mot den nämnda ingångsspänningen. Fig. 5a visar ett pulsdiagram över integratorns 52 utgângsspänning med rampformade pulser, vilkas period tz år sammansatt av integrationstiden ti och fÖpdrö¿ningStiden tn_ Därunder visas i fig. 5b ett pulsdiagram över de på ledningen 69 resp. 70 uppträdande räknepulserna, vilkas pulslängd motsvarar föfdföjflínßstíden tn och vilkas period motsvarar ramp-pulsernas PePí0d tz. Allt efter polariteten för spänningen på ingången 26 uppträder räknepulser pà ledningen 69 eller 70 och manövrerar räknaren 35 resp. 36. Dessa utgör i enlighet med vad som ovan beskrivits kompensationsspänningen på utgången 27.

Fig. 6 visar en spänningsberoende oscillator 81 som kan använ- das i den i fig. 3 visade kompensationsanordningen H1. I denna oscillator används en integrator med operationsförstärkare 83 ooh' därtill anslutna tröskelvärdessteg 89, 90. Eftersom dessa är av samma slag som de 1 fig. 4 visade, kräver de ingen särskild beskriv- ning. Utgångssignalerna från tröskelvärdesstegen 89, 90 går via en ELLER-grind 91 till ingången hos en monostabil vippa 92, vars fördröjningstid likaledes uppgår till tn_ vippstegets 92 utgång är kopplad till en ingång hos en ELLER-grind 93, till vars andra ïnßång matflínßsßpäflflíflßen UV är tillförd via en tangentkontakt 99 och en resistor 95. Grindens 93 utgång är kopplad till styringángen 88 hos en omkopplare 87, vilken på ovan beskrivet sätt används för att urladda integratorns 82 kondensator SU. Till tröskelvärdesste- gets 90 utgång är ett monostabilt vippsteg 96 anslutet, vars för- 7903678-6 10 15 20 25 30 351 HO 8 dföjnínåstíd tm är större än fördröjningstiden tn. Vippstegets 92 utgång är via en ledning 97 kopplad till räkneingången H7 hos räknaren U3 i fig. 3, under det att vippstegets 96 utgång via ledningen 98 är kopplad till räknarens H3 räkneríktningsingång U6.

Den spänningsberoende osoillatorn 81 arbetar på följande sätt.

Genom manövreringen av tangenten 94 slutes via grinden 93 omkoppla- ren 87 tillfälligt och urladdar kondensatorn SÄ. Därmed börjar det ovan beskrivna växelspelet med uppladdning och urladdning av konden- satorn 8U. När omkopplaren 87 öppnar, startas uppladdningen, under det att uppnåendet av tröskelvärdet för tröskelvärdessteget 89 resp. 90 medför att laddningen avbryts via ELLER-grinden 91, vippsteget 92, ELLER-grinden 93 och omkopplaren 87. 97 motsvarar de i fig. 5b visade. Deras frekvens är proportionell Räknepulserna på ledningen mot spänningen på ingången 26. Räknaren Ä3 räknar de på dess räkneingång H7 uppträdande räknepulserna, och räkneriktningen, d;v.s. om räkningen skall ske med ökningssteg eller minskningssteg, bestämmes av signalen på räkneriktningsingången 46. Där uppträder emellertid pulser med pulslängden tm endast när spänningen på ingången 26 har en förutbestämd polaritet. För att säkerställa att det på räkneriktningsingången Ä3 uppträder pulser som täcker räkne- pulserna, har förutsatts att tm Skall vara större än gn_ Den spänningsberoende oscillatorn 101 enligt fig. 7 motsvarar i flera avseenden oscillatorn 81 enligt fig. 6. Sålunda åstadkommas räknepulserna på ledningen 102, som är att förknippa med räknein~ gången 47 i fig. 3, på samma sätt som enligt ovan med hjälp av en integrator 107. För alstringen av räkneriktningssignalen på led- ningen 103 går man tillväga på ett annat sätt. 'Till utgångarna hos de båda tröskelvärdesstegen 109, 110, vilka motsvarar tröskelvärdes- stegen 89, 90 i fig. 6, är ett bistabilt vippsteg_10H anslutet, vars utgàngssignal på ledningen 103 kan ändras endast genom en signal på den ingång, från vilken utgångssignalen ej härrör. andra ord, om vippsteget 10H har 1-ställts genom en signal på ingången 105, så kan den 0-ställas endast medelst en signal på Med ingången 106. På utgången 103 förefinns sålunda en kontinuerlig signal, vilken är beroende av huruvida räknepulser uppträder på utgången från tröskelvärdessteget 109 eller 110, d.v.s. huruvida en positiv eller en negativ spänning förefinns på ingången 26.

Vid de hittills beskrivna utföringsformerna har man utgått från att spänningen på kompensationsanordningens ingång 26 skall kompen- seras till värdet noll. Det kan emellertid även vara önskvärt att 10 15 20 25 30 35 UO 7903678-6 9 detta värde är skilt från noll. Detta är fallet exempelvis när man vid kvalitetssortering av provobjekt har valt en referenspunkt som ej befinner sig mitt på oscilloskopets 23 bildskärm. Medelst en integrator 116 med operationsförstärkare 120 enligt fig. 8, till vars ej inverterande ingång en inställbar potential är tillförd, kan detta lätt förverkligas. För detta ändamål är ingångsresistorn 117 kopplad till den rörliga kontakten i en potentiometer 118, vilken via en resistor 119 är kopplad till matningsspänningen UV och vars andra ände är förbunden med stommen. Om en sådan integratoringång är anordnad för vardera X-kanalen och Y-kanalen, så kan man medelst potentíometrarna 118 kompensera punkten på bildskârmen till ett godtyckligt läge.

Kompensationsanordningen 121 enligt fig. 9 skiljer sig fràn kompensationsanordningen H1 enligt fig. 3 endast genom en extra tidsjämförelseanordning, som har till uppgift att efter det att kompensationen kommit tillräckligt nära börvärdet koppla ifrån För detta ändamål används ett återtriggbart monostabilt vippsteg 122, som är förbundet med den spänningsberoende oscillal denâammâ . torns H2 utgång och vars utgång är kopplad till styringângen 123 hos en mellan osoillatorn H2 och räknaren H3 befintlig omkopplare 12ü.

Så länge denna omkopplare 12N är sluten, förlöper kompensationen på det ovan beskrivna sättet. Räknepulserna möjliggör i varje period en återtriggning av vippsteget 122 innan dess fördröjningstid har löpt ut, så att vippsteget är varaktigt 1-ställt och med sin ut- gångssignal håller omkopplaren 12U i slutet tillstånd. Om kompensa- tionen har fortskridit så långt att räknefrekvensens period tz är större än vippstegets 122 på förhand valda fördröjningstidsvärde tv, så återställes vippsteget ifråga och omkopplaren 12H spärrar räknepulserna från räknaren H3. Därmed är kompenseringen avslutad.

Den beskrivna tidsjämförelsen kan även användas för att koppla om från grovkompensation till finkompensation så snart de härför förutbestämda kriterierna är uppfyllda, d.v.s. så snart repetitions- frekvensen för räknepulserna har sjunkit till ett tillräckligt lågt värde.

I fig. 10 visas en ytterligare möjlighet till utnyttjning av den vid tidsjämförelsen erhållna signalen, nämligen möjligheten att koppla om till kontinuerlig kompensation så snart en genom tangent- manövrering startad kompensation har kommit tillräckligt nära det avsedda börvärdet. En dylik kontinuerlig kompensation har till syfte att eliminera mycket långsamt varierande små driftspänningar. 10 15 20 25 30 35 40 79036781-6 10 Denna uppgift skiljer sig markant från det föregående kravet att snabbt kompensera stora restspänningar. Man behöver därför i och för en sådan kontinuerlig kompensation även andra hjälpmedel.

Speciellt måste räknepulsernas frekvens sänkas så mycket att de relativt snabba nyttosígnalerna ej kan bortkompenseras. Detta sker i en kompensationsanordning 130 enligt fig. 10 medelst en frekvens- delare 131, som efter uppnåendet av tidskriteríet medelst en åter- triggbar monostabil vippa 132 via en omkopplare 133 inlänkas mellan oscillatorn H2 och räknaren H3. Eftersom dríftspänníngens ändringa- hastigheter kan vara mycket olika, är det lämpligt att utföra frekvensdelaren för ett inställbart delningsförhàllande. Genom signalen från vippsteget 132 inkopplas medelst en ytterligare omkopplare 13ü efter det att tidskriteríet uppfyllts en extra icke-linjär förstärkare 135 före den spänningsberoende oscíllatorns Denna förstärkare har en karaktäristíka med först Därmed H2 ingång. stigande och därefter i mättning övergående förstärkning. ernàs att man snabbt nppnår ett önskat frekvensvärde, som dock ej överskrides.

Claims (9)

f/ 7905678-6 Patentkrav

1. Anordning för magnetisk eller magnetinouktiv materinlprov- ning med sonder vilka när de pâverkas av materialet avger en av en viss materialegenskap beroende elektrisk provsignal, utvärderinga- organ för bearbetning av denna provsignal och ned minst en konpensa- tionsanordning, vilken är anordnad att alstra en konpensationsspïn- ning för att kompensera för en på provsignalen överlagrad rest- el- ler driftspänning, varvid kompensationsanordníngen innefattar en räknepulsgenerator, minst en åtminstone tillfälligt med den sist- nämnda förbunden pulsräknare samt en Cigital/analog-omvandlare, vilken är ansluten till pulsräknaren och från vars utgång kompensa- tionsspänningen kan uttagas, vilken anordning är k ä n n e t e c k - n a d av att räknepulsgeneratorn består av en spänningsberoende oscillator (32, Ä2, 51, 81, 101), till vars ingång (26) den spänning som skall kompenseras är tillförd och som i ett första alternativ har två utgångar, av vilka den ena utgången (53) avger en första signal med en frekvens vars höjd är beroende av den spänning som skall kompenseras när denna spänning uppvisar en viss polaritet och av vilka den andra utgången (33) avger en andra signal med en frek- vens som är beroende av storleken av den spänning, som skall kompen- seras, när denna spänning har den motsatta polariteten, varvid till var och en av de båda utgàngarna (33, 32) är kopplad en pulsrëknare (35, 36) med till dessa anslutna dígital/analog-omvandlare (37, 3b), varvid utgångssignalerna från dessa omvandlare sammarföres i ett summeringssteg (39) för att bilda kompensationsspänningen; eller som i ett andra alternativ endast behöver ha en utgång (H8) vilken är ansluten till ingången hos en reverserbar räknare, varvid dessutom ett polaritetssteg (M5) är anordnat, vilket detekterar polariteten för den spänning som skall kompenseras och vilket pà sin utgång avger en motsvarande signal, samt att denna signal är tillförd till räkneriktníngsingàngen (H6) nos den reversertara räknaren (A3), vara utgångssignal via en digital/analog-omvandlare (MH) bestämmer kom- pensationsspänningen.

2. Anordning enligt kravet 1, k ä n n e t e e k n a d av att den spänningsberoende oscillatorn (51, 81, 101) innefattar en integrator (52, 82, 107), till vars ingång (26) den spänning, som skall kompenseras, är tillförd och till vars utgång är anslutet åtminstone ett tröskelvärdessteg (59, 60, 89, 90; 109, 110), att till integratorn (52, 82, 107) hör en l addningskondensator (5U, êü) vilken är anordnad att urladdas via en st yrbar urladdningsomkopplare 'nosen-s i n: (57, 87), samt att när tröskelvärdet är uppnått en av tröskelvïrdes- steget (59, 60; 89, 90; 109, 110) avgiven signal för styrning av urladdningsomkopplaren (57, 87) är anordnad att tillföras till dennas styringâng (58, 88).

3. Anordning enligt kravet 2, k ä n n e t e c k n a d av att ett tröskelvärdessteg (59, 89, 109) med positivt tröskelvärde och ett tröskelvärdessteg (60, 90, 110) med negativt tröskelvärde används, och att dessas utgångar via en ELLER-grind (65, 91) är förbundna med urladdningsomkopplarens (57, 87) styringång (53, 88).

4. Anordning enligt kravet 3, k ä n n e t e c k n a d av att utgångarna hos de båda tröskelvärdesstegen (109, 110) är förbundna med 1-ställnings- och återställníngsingången (105, 106) hos ett bistabílt víppsteg (103), vars utgångssignal är anordnad att kunna förändras endast av en signal på den ingång, från vilken utgångs- signalen ej härrör, samt att denna utgàngssignal bestämmer räkne- riktningen för den reverserbara pulsräknaren (43).

5. Anordning enligt kravet 3, k ä n n e t e o k n a d av att signalen för bestämning av den reverserbara pulsräknarens (#3) räkneriktning kommer från utgången hos ett av de båda tröskelvär- desstegen (90) via en efter detta ansluten fördröjníngslänk (96).

6. Anordning enligt något av kraven 2 - 5, k ä n n e t e c k - n a d av att i integratorn (52) finns en operatíonsförstärkare (53), vars inverterande ingång via laddningskondensatorn (SH) är förbunden med dess utgång och via en resistor (55) är förbunden med den spänning som skall kompenseras, under det att den ej inverte- rande ingången ligger på en bestämd referenspotential.

7. Anordning enligt kravet 6, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda referenspotential är skild från noll och är inställbar.

8. Anordning enligt något av de föregående kraven, k ä n - n e t e c k n a d av att till en utgång (ÄB) hos den spännings- beroende oscillatorn (42) ett tídjämförelsesteg (122) är anslutet, vilket är anordnat att utföra en jämförelse mellan en förutbestämd tid och oscillatorspänningens period och vilket är anordnat att avge en tidsjämförelsesignal sa snart nämnda period är större än den förutbestämda tiden.

9. Anordning enligt något av de föregående kraven, k ä n - n e t e o k n a d av att en startsignalomkopplare (67, 9U) är anordnad, via vilken urladdningsomkopplaren (57, 57) utlöses och genom vars manövreríng ett engångs-kompensatíonsförlopp ígångsättes.