SE432191B - Vridstyv pincett - Google Patents

Description

- 811633 Säß-S 10. 15. 20. 25. 30. 35. armarna en bred bas vid sammanfogningslinjen varigenom en. ökad stabilitet mot sidoförskjutning av armarna erhålles.

En ytterligare förbättring av stabiliteten erhålles om ar- marnas främre delar har en böjstyv utformning medan de bak- re, vid sammanfogningen belägna, delarna är böjbart utfor- made. Om vidare åtminstone den böjstyva delen av armarna är i huvudsak rakt utformad minimeras risken för att små snedbelastningar vid hoptryckningen av armarna skall leda till vridande moment, som saxar armarna förbi varandra.

Ytterligare förbättringar av stabiliteten erhålles om de böjbara bakre delarna av armarna hålles korta 1 förhållan- de till de böjstyva främre delarna och om sammanfognings- området för armarna inte endast är brett utformat utan även har en väsentlig tjocklek. Ytterligare fördelar med uppfin- ningen framgår av den närmare beskrivningen nedan.

Detaljbeskrivning av uppfinningen Enligt uppfinningen skall armarna ha en bred bas vid sammanfogningen mellan dessa.Lämpligen ligger förhållandet mellan armarnas längd och basens bredd mellan 7:1 och 2:1.

Företrädesvis_ligger förhållandet mellan 5:1 och 3:1. En så- dan utformning leder till att armarna inte lätt kan sidoför- skjutas i förhållande till varandra.

Det är även önskvärt att sammanfogningspunkten utformas så att en väsentlig styvhet mot vridning erhålles. Detta kan uppnås genom att sammanfogningsområdet inte endast har stor bredd utan även väsentlig tjocklek och företrädesvis på åt- minstone något ställe är tjockare än armarnas sammanlagda tjocklek vid sammanfogningen. Detta uppnås företrädesvis ge- nom att armarna vid sammanfogningen är separerade från var- andra via en avrundad eller plan botten mellan armarna. Den uppkomna materialanhopningen ger en ökad vridstyvhet som för- hindrar att sammanfogningsområdet böjs vid vridning av den ena armen så att armarna inbördes förskjutes.

Armarna är lämpligen uppdelade i en böjstyv främre del och en böjbar bakre del närmast sammanfogningen. Ändamålet med detta är att vid sammanpressning av armarna skall i hu- vudsak all elastisk böjning ske i godset i de bakre böjbara delarna av armarna medan övriga delar av armarna i stort sett bibehåller sin form. Genom att de böjbara delarna är 10. 15. 20. 25. 30. 35. soozsss-s 3 placerade vid den breda och vridstyva delen av konstruk- tionen kan sidstyvheten upprätthållas trots böjbarheten.

Dock bör den böjbara delen göras så kort som möjligt och hellre göras tunn än lång för att maximera vridstyvheten.

Det föredrages därför att längden av den böjbara delen är mindre än 1:10 av längden av den böjstyva främre delen av armarna och helst är mindre än 1:12 av denna längd. En lämplig profil på den böjbara delen år rektangulär.

Den böjstyva delen av armarna skall som nämnts utgöra den större delen av armarna. Böjstyvheten kan erhållas på flera kända sätt men det föredrages att styvheten erhålles genom att balkar anordnas på armarnas insidor, företrädes- vis så att armarnas profil härigenom blir T-formad. Den böjstyva delen av armarna skall vara så rak i utformningen som möjligt sett från sidan. En välvd utformning ökar det vridande momentet på armarna vid små snedbelastningar vid sammantryckning och ökar därigenom riskerna för omsaxning av armarna. Förstyvningarna sträcker sig lämpligen från den böjbara bakre delen av armarna fram till spetsområdet, vilket kan ges en med hänsyn till användníngsområdet sepa- rat utformning. Spetsområdet behöver inte heller ges en rak utformning förutsatt att det utgör en mindre del av armar- nas längd. Till följd av den vridstyva konstruktionen en- ligt uppfinningen kan spetsen med fördel göras smal och det föredrages att armarna som helhet i vy från ovan har en form som i stort sett motsvarar en likbent triangel. Spet- sens insidor bör vara något snedskuren så att pincetten först griper med den främsta delen. Bakom spetsområdet kan armarna på insidan vara utformade med grov tandning, före- trädesvis genom urtagningar i de förstyvande balkarna, vari- genom man med dessa delar av pincetten kan säkert gripa om större föremål, exempelvis plastslangar vid kateterisering.

Detta ökar avsevärt pincettens användningsområde.

Pincetten kan utformas i metall men det föredrages att den utformas i syntetmaterial, varvid plastmaterial såsom polyeten är lämpliga. Ett särskilt lämpligt material har polypropen med glasfiberinblandning visat sig vara. Form- sprutning föredragessom framställningsmetod.

SÜOEÉ-Så-å 10. 15. 20. 25. 30. 35.

Figurförteckning Figurbilagan visar en föredragen utföringsform av pin- Figur 1 visar pincetten i öppet i slutet läge i vy från sidan. Figur 3 visar pincetten i vy från ovan. cetten enligt uppfinningen. läge i vy från sidan. Figur 2 visar pincetten Figurbeskrivning Position 1 markerar en plan skaftdel avsedd att ge pin- cetten en greppvänlig form. De två armarna 2 respektive 3 är sammanfogade vid H där materialet förtjockats något så att ett rakt avsnitt bildas mellan armarna vid sammanfog- Närmast sammanfogningen 4 består armarna av böjliga delar 5 respektive 6, vilka har i huvudsak rektangu- lärt tvärsnitt. Armarna i övrigt är böjningsstyva genom när- varon av förstyvande balkar 7 och 8 på armarnas insidor. Bal- ningslinjen. karnas främre delar är försedda med grov tandning 9 respek- tive l0, lämplig för gripning av t.ex. plastslangar. Av fi- gur 3 framgår den breda utformningen av pincetten vid före- ningspunkten ll för armarna. På armarnas utsidor finns räff- lor 12 respektive 13 för att ge säkrare grepp. Armarnas spetsar lü respektive 15 är utformade med en plan yta ett stycke utmed armlängden och balkarna 7 och 8 bildar en fort- asättning på dessa plana ytor. Som bäst framgår av figur 2 är spetsarnas ytor snedkapade så, att de yttersta delarna av spetsarna först möts vid sammanpressning av armarna. Av figur 3 framgår att spetsarna är smala och att armarna har formen av en i huvudsak likbent triangel, vilken dock avsmal- nar något hastigare mot spetsen. Av figurerna 1 och 2 fram- går att armarna 2 och 3 har en i huvudsak rak utformning mellan de böjliga delarna 5 respektive 6 och spetsarna lä respektive 15, i närheten av vilka armarna kröker för att bilda en tunnare spets; Vid sammantryckning av armarna 2 och 3 förblir dessa till följd av sin böjstyva utformning i stort sett raka medan böjningen sker vid de böjbara delarna 5 och 6. De korta delarna 5 och 6, den vridstyva sammanfogningen H, armarnas breda bas ll samt deras böjstyva och raka ut- formning är faktorer som leder till utmärkt vridstyvhet och sidostyvhet hos armarna med-liten risk att spetsarna saxar om varandra vid gripning.

Claims (7)

10. 15. 20. 25. 80033 53-3 Patentkrav

1. l. Pincett, innefattande två armar (2, 3) med spetsar (lä, na (2, 5) har i vy från ovan en form i huvudsak motsvarande 15) och en sammanfogning (H) för armarna, varvid armar- en likbent triangel och varvid armarna (2, 5) innefattar böj- styva främre delar med i huvudsak rak utformning och böjbara bakre delar (5, 6) närmast sammanfogningen (M), k ä n n e - t e c k n a d de till bredden av basen vid sammanfogningen (4) ligger mel- lan 7:1 och 2:1.

2. Pincett enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att armarnas (2, 5) längd i förhållan- därav, att förhållandet ligger mellan 5:1 och 3:1.

3. Pincett enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att armarnas (2, 3) främre delar gjorts böjstyva ge- nom anordnande av förstyvande balkar (7, 8) längs armarnas insidor fram till spetsarna (14, 15).

4. Pincett enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a du därav, att balkarna (7, 8) ger armarna (2, 3) ett i huvud- sak T-formigt tvärsnitt.

5. Pincett enligt krav l eller 3, k ä n n e t e c k - n a d därav, att armarnas (2, 3) insidor är försedda med tandning (9, 10) på avstånd från spetsarna (lfl, 15).

6. Pincett enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att längden av de böjbara bakre delarna (5, 6) utgör mindre än l:l0 av längden av de böjstyva främre delarna av armarna (2, 3).

7. Pincett enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d därav, att förhållandet är mindre än 1:12.