SE432160B - Anordning for sadan reglering av utblasning fran en forangningskammare, genom vilken en med losningsmedel forsedd bana passerar, att ett overskridande av en nedre explosionsgrens forhindras - Google Patents

Description

O 79G5-fl02- 2 10 15 20 25 30 35 2 ingsângssida och genom att spjället regleras på sådant sätt, att endast en relativt liten del av den lösnings- medel innehållande luften överföres till den förorenings- reglerande anordningen. Härigenom reduceras den för drivning av den föroreningsreglerande anordningen erfor- derliga energimängden avsevärt, eftersom mängden avgaser, som skall behandlas, reduceras i stor utsträckning.

Då LEL-regleranordningen användes på detta sätt, fungerar den således som en energibesparingsanordning.

LEL-regleranordningen kan vidare inkopplas på ett sådant sätt, att, om lösningsmedelskoncentrationen i förångningskammaren överskrider den nedre explosions- gränsen, detta tillstånd kan detekteras, varvid en nöd- stoppsignal alstras och tryckpressen kan stängas av automatiskt. Härigenom förhindras uppbyggnad av en sådan lösningsmedelskoncentration, som kan leda till ett risktillstånd, och säkerställes att varje funktions- fel i systemet kan korrigeras, innan en explosion äger rum. ' På grund av ovannämnda funktioners kritiska natur är det nödvändigt att LEL-regleringen sker på ett exakt sätt. För att säkerställa denna noggrannhet måste regler- anordningen kalibreras relativt ofta. Under kalibrering, för vilken krävs flera minuter, kan LEL-regleranordningen naturligtvis icke reglera utsläppsspjället i överens- stämmelse med den avkända lösningsmedelskoncentrations- nivån. Vid kända system måste därför kalibreringen genomföras, då tryckpressen icke är i drift, eller måste tryckpressen arbeta utan reglering av lösningsmedels- koncentrationsnivân under kalibreringen.

Vid kända system regleras läget för utsläppsspjället endast i överensstämmelse med lösningsmedelskoncentra- tionen. Om den del av systemet, som övervakar lösnings- medelskoncentrationen, sättes ur funktion, måste således tryckpressen stängas av eller drivas på ett oreglerat sätt. För att undanröja detta problem är det önskvärt att konstruera ett system, som arbetar i ett "back up"-till- stånd, som tar hänsyn till de sämsta förhållanden och 10 15 20 25 30 35 7903802-2 3 fortsätter att reglera lösningsmedelskoncentrationen under nettoenergibesparing. Detta kan åstadkommas genom att läget för utsläppsspjället regleras i överensstäm- melse med en signal, som är proportionell mot banans hastighet. Drivningen av tryckpressen fortsätter därför om inte en farlig lösningsmedelskoncentration förelig- ger eller utsläppsspjället icke kan reagera för regler- signalen. ' På grund av den miljö, i vilken LEL-regleranordningen arbetar, måste särskild uppmärksamhet ägnas anordningens egensäkerhet. Vissa komponenter, såsom referensgaskällor och bränslekällor för en gasanalysator och en energi- källa, kan placeras på en säker plats. Vissa komponenter måste emellertid placeras inom ett riskområde. Det är nödvändigt att konstruera de inom riskområdet placerade kmponenterna på sådant sätt, att en explosion förhindras.

Huvudändamålet med föreliggande uppfinning är därför att åstadkomma en LEL-regleranordning med automatisk kalibrering, vid vilken anordning kalibreringscykeln initieras automatiskt och periodiskt och LEL-nivån kontinuerligt övervakas under kalibreringen, så att tryckpressen oavbrutet drives under säkra driftsför- hâllanden.

Ett annat ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en LEL-regleranordning med automatisk kalibrering, vid vilken anordning utsläppsspjällets läge under kalibreringscykeln endast regleras i överens- stämmelse med banans hastighet.

Ett annat ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en LEL-regleranordning medautomatisk kalibre- ring, vid vilken anordning en nödstoppsignal automatiskt alstras om lösningsmedelskoncentrationsnivån överskrider ett förinställt värde.

Ett annat ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en LEL-regleranordning med automatisk kalibre- ring, vid vilken anordning kalibrering genomföras både vid lösningsmedelskoncentrationens nollnivå och vid dess fullskalenivâ. røøasoz-2 l0 15 20 25 30 3s_ 4 Ett annat ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en LEL-regleranordning med automatisk kalibrering och egensäkerhet under drift.

Enligt föreliggande uppfinning reglerar LEL-regler- anordningen läget för ett utsläppsspjäll, vilket är anslutet till en förångningskammare, genom vilken en med lösningsmedel försedd bana passerar. Anordningen har ett första signalalstrande organ, som är anslutet till förângningskammaren för att avkänna lösningsmedels- koncentrationen i denna och alstra en första signal, som är proportionell mot den avkända lösningsmedels- koncentrationen. Ett andra signalalstrande organ är anordnat att avkänna banans hastighet och alstra en mot denna hastighet proportionell, andra signal. Ett kombinationsorgan är anordnat att kombinera den första och den andra signalen för att bilda en reglersignal.

Ett kalibreringsorgan är anordnat att kalibrera det första signalalstrande organet och har ett organ, som är anordnat att under kalibrering hindra det första signalalstrande organet att avge en utsignal. Ett organ är anordnat att reglera läget för spjället i överens-- stämmelse med reglersignalen.

Det första signalalstrande organet har en gasanalysa- tor, som normalt är ansluten för att mottaga provgas från torkkammaren. Gasanalysatorn är också ansluten till en första källa för lösningsmedelsfri gas och en andra källa för gas med känd lösningsmedelskoncentration.

Under den första kalibreringsfasen ansluter ett första ventilorgan den första gaskällan till analysatorn och under den andra kalibreringsfasen ansluter ett andra Ventil- organ den andra gaskällan till analysatorn, så att kalibre- ring vid 0%-LEL och fullskale-LEL kan åstadkommas.

Det första signalalstrande organet har vidare en resistansbrygga och ett till dennas utgång anslutet förstärkningsorgan. Bryggan har ett organ med variabel resistans, vilket är anordnat i flamcellen för att av- känna dennas temperatur,samt en potentiometer. Ett be- handlingsorgan är anordnat att behandla den första 10 15 20 25 30 35 7903802-2 5 signalen och har ett jämförelseorgan, som är anordnat att jämföra förstärkarens utsignal med en bland tre spän- ningar vald spänning, vilka tre spänningar representerar en inställd LEL-nivå, en 0%-LEL-nivå och en fullskale- LEL-nivå. Jämförelseorganets utsignal behandlas partiellt och anslutes till en analog strömställare, som förhindrar behandlingskretsen att avge en utsignal under kalibrering.

När anordningen inte kalibreras, kombineras behandlings- kretsens utsignal med den på banans hastighet baserade, andra signalen för att bilda reglersignalen. Under kali- brering baseras reglersignalen endast på den andra signa- len. Reglersignalen utnyttjas för att inställa läget för ett spjäll, som är anordnat i en till förångningskamma- ren ansluten utsläppsledning.

Anordningen arbetar normalt i LEL-tillstånd, i vilket gas från kammaren analyseras och förstärkarens utsignal är en funktion av lösmedelskoncentrationen i kammaren. Denna utsignal jämföres med en inställd LEL- spänning, och en signal, som representerar skillnaden dememellan, adderas därtill och resultatet utnyttjas för att reglera behandlas, varvid banhastighetssignalen läget för spjället.

Kalibreringen initieras automatiskt med hjälp av en tidmätkrets och utföres i tvâ faser. Under den första fasen är flamcellen ansluten för att mottaga lösnings- medelsfri gas, som därefter analyseras. Förstärkarens utsignal jämföres med en 0%-LEL-referensspänning, och en signal, som representerar skillnaden däremellan, utnyttjas för att inställa resistansbrygganför korrekt nollinställning Under den andra kalibreringsfasen analyseras en gas med känd lösningsmedelskoncentration.

Förstärkarens utsignal jämföres med en förinställd referensspänning, och en signal, som representerar skillnaden däremellan, utnyttjas för att inställa för- stärkarens förstärkning på en korrekt fullskaleinställ- ning.

Under kalibrering förhindrar den analoga strömstäl- vlflrefl att den den första reglersignalen behandlande massiva-z 10 15 20 25 30 35 6 kretsen avger en utsignal och bestämmes spjällets läge endast av banhastighetssignalen. Banans hastighet erhål- les från en till banan ansluten takometers utgång.

Anordningen har vidare ett organ, som är anordnat att övervaka den första signalen och alstra en nödstopp- signal då den första signalen överskrider ett givet värde. Denna signal utnyttjas för att stänga av tryck- pressen, så att ytterligare lösningsmedelsackumulering förhindras.

Anordningen har vidare ett manuellt påverkbart organ, som är anordnat att overksamgöra det första signal- alstrande organet. Det är således möjligt att manuellt verksamgöra anordningen för att reglera spjällets läge i överensstämmelse med endast banhastigheten.

Om anordningens övervakningsdel sättes ur funktion, kommer anordningen att reglera lösningsmedelskoncentra- tionen i överensstämmelse med endast banhastigheten, så att tryckpressen kan arbeta oavbrutet. Anordningen ' ger i detta tillstånd fortfarande en nettoenergibesparing.

Ett nödstopp sker endast om en farlig lösningsmedels- koncentration föreligger i torkaren eller om utsläpps- spjället inte kan reagera för reglersignalen.

Anordningens egensäkerhet säkerställes genom att källan för gas med känd lösningsmedelskoncentration, källan för bränsle för gasanalysatorn och energitill- förselenheten placeras i ett riskfritt område. Inom I riskomrâdet är komponenterna så konstruerade, att ett feltillstånd icke kan ge upphov till en gnista, som är tillräckligt het för att tända ett lösningsmedels- prov i dess mest lättantändliga blandning. En ll5V växelströmsledning är isolerad från anslutningarna till riskområdet. Detta åstadkommes genom val av en transfor- mator, vars primärsida och sekundärsida är åtskilda medelst en isolerande barriär, jordning av transforma- torns kärna och lämplig avsäkring av transformatorns ingång. Ytterligare isolering åstadkommes med hjälp av ett jordplan, som åtskiljer samtliga primärspänningar från samtliga sekundärspänningar. Sekundärspänningen 10 15 20 25 30 35 7903802-2 7 begränsas då av trådlindade barriärmotstånd, som icke öppnar vid ett feltillstånd. Vidare skyddas reläer, vilka är induktiva, av extra shuntdioder för undanröjan~ de av en induktiv spik vid overksamgöring av reläet.

Själva gasanalysatorn skyddas genom att samtliga elektriska komponenter inneslutes i explosionssäkra höljen. Bantakometerns insignal isoleras genom att ledas genom en zenerbarriär. Motordrivna potentiometrar och en elektrisk/tryck-omvandlarspole är shuntade med extra motstånd. Alla anslutningskablar är åtskilda och avskärmade på lämpligt sätt. På detta sätt ges anord- ningen en egensäker konstruktion.

Uppfinningen skall nu beskrivas närmare under hän- visning till bifogade ritningar.

Fig l visar schematiskt en torksektion i en tryck- press och hur en LEL-regleranordning enligt föreliggande uppfinning är ansluten till denna.

Fig 2 visar schematiskt LEL-regleranordningen enligt föreliggande uppfinning.

Fig 3 visar ett flödesschema för en gasanalysator vid regleranordningen enligt föreliggande uppfinning.

Fig 4 visar ett detaljerat blockschema för en reglerkrets enligt föreliggande uppfinning.

Fig 5 visar schematiskt en resistansbrygga och ett signalförstärkningsorgan enligt föreliggande uppfinning.

Fig 6 visar schematiskt ett jämförelseorgan, en analog strömställarkrets och en nollgenomgångsdetektor- krets enligt föreliggande uppfinning.

Fig 7 visar schematiskt en signalbehandlingskrets och ett blockschema för spjällregleranordningar enligt föreliggande uppfinning. 7 Fig 8 visar schematiskt drivkretsar för motordrivna potentiometrar, som utnyttjas vid kalibrering av anord- ningen enligt föreliggande uppfinning.

Fig 9 visar schematiskt drivkretsar för olika lampor vid anordningen enligt föreliggande uppfinning.

Fig 10 visar schematiskt en tillståndsväljarström- ställare, en hastighetstillstånd möjliggörande krets, 21795038» 02- 2 10 15 20 25 30 35 8 en LEL-lampdrivkrets samt energiindikatorlampdrivkretsar enligt föreliggande uppfinning. , Fig ll visar schematiskt en kalibreringstriggkrets och en för gas med lösningsmedelskoncentrationsnivån noll avsedd reläreglerkrets enligt föreliggande uppfinning.

Fig 12 visar schematiskt en för gas med känd lös- ningsmedelskoncentrationsnivâ avsedd reläreglerkrets, en propandrivenhet och en tidmätkrets enligt föreliggan- de uppfinning.

Fig 13 visar schematiskt en energilampindikatordriv- krets och en första potentiometerrörelsegränsdetektor enligt föreliggande uppfinning.

Fig l4 visar schematiskt en andra potentiometer- rörelsegränsdetektorkrets, en lågflödesdetektorkrets och en kalibreringsfelindikatordrivkrets enligt före- liggande uppfinning.

Fig 15 visar schematiskt en nödstoppdrivkrets och en hastighetslampdrivkrets enligt föreliggande uppfin~- ning.

Fig 16 visar schematiskt en indikatorkrets för en grön indikatorlampa, en reningsfördröjningskrets, en test/prov-väljardrivkrets och en luft/metan-väljardriv- krets enligt föreliggande uppfinning.

Såsom visas i fig l, har LEL-regleranordningen enligt föreliggande uppfinning en gasanalysator A, som är ansluten till en reglerenhet B. Gasanalysatorn A och reglerenheten B visas anslutna till en torksektion C i en tryckpress eller liknande. Torksektionen C har en förångningskammare l0, som är belägen rakt ovanför en färgstation 12. När en bana 14, som skall tryckas, kommer in i färgstationen 12, passerar den en takometer 16, som kan vara vilken som helst av ett stort antal kända, kommersiellt tillgängliga och för detta ändamål avsedda takometrar. Takometern 16 mäter banans hastighet och alstrar en mot denna hastighet proportionell signal.

Banan framföres mellan odrivna valsar 18 och kring odrivna valsar 20. Banan införes därefter mellan ena färgvals 22 och en tryckvals 24. Färgvalsen 22 är delvis 10 15 20 25 30 35' 7903802-2 9 nedsänkt i ett färgbad 25 och har i sin yta ett flertal fördjupningar, som efter passage genom färgbadet 25 kvar- håller små mängder av färglösning. När banan 14 passerar mellan färgvalsen 22 och tryckvalsen 24, överföres den i fördjupningarna i färgvalsens 22 yta belägna färglös- ningen till banans 14 yta. Banan 14 föres därefter in i kammaren 10 kring odrivna valsar 26. När banan passe- rat genom kammaren 10, utmatas'den vid kammarens andra sida och överföres till nästa trycksektion.

En ledning 28, som har ett flertal utloppsöppningar i närheten av banans 14 yta, är anordnad i närheten av valsarna 26 men på något avstånd från dessa för att möjliggöra passage för banan 14 däremellan. Ledningen 28 matas från en värmare/blåsanordning 30, vars ingångs- sida är ansluten till en friskluftsinloppsledning 32 och en cirkulationsledning 34. Cirkulationsledningen 34 utgår från kammarens 10 övre del, och den mängd lös- ningsmedel innehållande luft, som cirkuleras från kamma- ren 10 till anordningen 30, regleras av ett cirkulations- spjäll 36, som är anordnat i närheten av cirkulations- ledningens 34 ingång. En utsläppsledning 38 utgår också från kammarens 10 övre del. Den utsläppsmängd, som passerar genom utsläppsledningen 38 och ledes till en föroreningsregleranordning (icke visad), regleras av ett utsläppsspjäll 40.

Kammaren 10 avgränsar ett slutet rum, och den utsläpps- mängd, som suges genom ledningen 38, är alltid ungefär lika med den mängd friskluft, som insuges via inloppet 32. Ut- släppsspjället 40 och cirkulationsspjället 36 drives alltid på motsatt vis, dvs cirkulationsspjället 36 stänges för att släppa in mindre luft i cirkulations- ledningen 34, då utsläppsspjället 40 öppnas för att släppa in mer luft i utsläppsledningen 38.

Spjällen 36 och 40 regleras på pneumatisk väg i överensstämmelse med en elektrisk reglersignal, som alstras av reglerenheten B. Såsom beskrives närmare nedan, alstras reglersignalen av reglerenheten B under normal drift i överensstämmelse med banans hastighet, 79038502- 2 10 15 20 25 30 35 10 såsom denna avkännes av takometern 16, och i överens- stämmelse med lösningsmedelskoncentrationen i kammaren 10, såsom denna koncentration avkännes av en gasanalv- sator A. Gasanalysatorn A avkänner kontinuerligt lös- ningsmedelskoncentrationen för luften i kammaren 10 via en ledning 42. Under kalibrering, då reglersignalen är en funktion av endast banhastigheten, testar gasanalysa- torn A först ett prov med lösningsmedelskoncentrationen noll och därefter ett prov med känd lösningsmedels- koncentration (metan). En källa för vart och ett av dessa prov (gaser) är ansluten till gasanalysatorn via en ingångsledning 44 respektive 46. En källa för bränsle (propan) för flamman i gasanalysatorn är ansluten till gasanalysatorn via en ingångsledning 48. Tryckluft för_ bortskaffande av avgaser från flaxncellen tillföres via en ledning 50. 7 I fig 2 visas gasanalysatorn A ansluten till kamma- ren 10 medelst ledningen 42 för uttagning av ett prov från torkaren, till en källa för nollkoncentrationsgas (luft) medelst ledningen 44, till en källa 52 för gas med känd lösningsmedelskoncentration (metan i luft) medelst ledningen 46, till en källa 55 för bränsle, såsom propan, medelst ledningen 48 till en tryckluftskälla medelst led- ningen 50. Gasanalysatorn A är också ansluten till en energikälla 53. Reglerenheten B innefattar energi- källan 53 och en nedan närmare beskriven reglerkrets 54, som alstrar spjällreglersignalen. Reglersignalen driver i överensstämmelse med inställningen för en utsläppsspjällägespotentiometer 56 en elektrisk/pneuma- tisk-omvandlare 58, som tillföres tryckluft från en pneumatisk källa via en ledning 60. Omvandlaren 58 driver ett pneumatiskt manöverorgan 62 för cirkulations- spjället och ett pneumatiskt manöverorgan 64 för ut- släppsspjället. Reglerkretsen 54 har en ingång från gas- analysatorns A utgång, en ingång från bantakometerns 16 'utgång samt en ingång från energikällans 53 utgång. _Gasanalysatorn, vilken utgör en del av föreliggande uppfinning, visas schematiskt i fig 3. Många olika typer 10 15 20 25 30 35 7903802-2 ll av gasanalysatorer är kända. Den häri beskrivna analysa- torn är av modell AIFFA Flammable Gas Detection System, som tillverkas av Control Instruments Corporation, North Caldwell,New Jersey, USA. Olika typer av gasana- lysatorer kan emellertid utnyttjas för detta ändamål, och uppfinningen är icke begränsad till utnyttjande av den häri speciellt beskrivna gasanalysatorn.

Såsom visas i fig 3, tillföres analysatorn tryck- luft (l,05 kp/cmz) via ledningen 50, som är ansluten till en aspirator 66 via en ventil 68. Aspiratorn åstad- kommer sugverkan vid flamcellens 70 utgångssida för att utsuga rökgaser via en utsläppsledning 72. En prov- reglerventil 74 är anordnad i utsläppsledningen 72 för att reglera flödet genom cellen. Ett filter 76 är anord- nat i utsläppsledningen 72 för att skydda aspiratorn 66.

Propan, som utnyttjas som bränsle för flamman i cellen 70, införes via ledningen 48. Ett bränslefilter 78, en flödesregulator 80 och ett uppvärmt kapillärrör (icke visat) är anordnat i ledningen 48. Flödesregula- torn 80 styres via en återkopplingsledning 82 med hjälp av en âterkopplingssignal, som övervakar flödet (vakuum) i fiamcellen.

Flamcellen har tre gasingångar för analys: Luft (med lösningsmedelskoncentrationen noll), metan (2,5% metan i luft, standardblandning) och prov (uttaget från förångningskammaren) via ledningen 44, 46 resp 42.

Var och en av dessa källor väljes en i taget med hjälp av två trevägsmagnetventiler 84 och 86. Ventilen 84 har ledningarna 44 och 46 såsom ingångar (av vilka den förstnämnda normalt är öppen och den sistnämnda normalt är stängd) och en utgångsledning 88, som ansluter ven- tilen 84 till en ingång (normalt stängd) till ventilen 86. Ventilens 86 andra ingång (normalt öppen) är anslu- ten till ledningen 42 och dess utgång är ansluten till flamcellens 70 ingångssida.

'Ovanför flamman i flamcellen 70 är anordnad en resistans/temperatur-detektor (icke visad), som före- trädesvis är en platinatrådsensor, vars resistans ändras TFHEEÛÉZ-Z 10 15 20 25 30 35 12 med temperaturen. Eftersom lösningsmedel har bränsle- värde, då de passerar genom flamman, och oxiderar, av- ges värme. Den avgivna värmemängden är proportionell mot gasens lösningsmedelskoncentration och avkännes av detektorn. ' _För att kalibrera anordningen enligt föreliggande uppfinning väljes först gas (luft) med lösningsmedels- koncentrationen noll med hjälp av magnetventilerna 84 och 86 och analyseras. Detektorns utsignal utnyttjas för att balansera en resistansbrygga, som är anordnad i det reglerorgan, av vilket detektorn utgör en del, till 0% LEL-inställning. Därefter väljes och analyse- ras gasen med känd lösningsmedelskoncentration (metan).

Denna blandning motsvarar 64% LEL och de elektroniska komponenterna balanseras till denna kända insignal.

'Eftersom 40% LEL utgör en maximal driftspunkt, represen- terar 64% en fullskalekalibrering. Då de elektroniska komponenterna kalibrerats,väljes och analyseras åter prov från förångningskammaren. Det är nu möjligt att .erhålla ett exakt mått på provgasens LEL-koncentration.

Justerventiler 90 och 92 är anordnade för att balan- sera gasinflödeshastigheten i ledningen 44 respektive 46.

En lâgflödesströmställare 96 är anordnad i ledningen 72 och_ansluten till reglerenheten. Om flödeshastigheten blir för låg, försämras analysatorns mätnoggrannhet och negligeras detektorns utsignal genom verksamgöring av lågflödesströmställaren 96. _ Fig 4 är ett detaljerat blockschema och visar regler- enheten enligt föreliggande uppfinning. Ett block 100 representerar bryggkretsen, i vilken den i gasanalysa- torn belägna detektorns resistans mätes. Detta block innefattar också ett förstärkningsorgan för förstärkning av bryggans utsignal samt motordrivna potentiometrar för kalibrering av bryggan och inställning av förstärkarens förstärkning. l Blockets l00 utsignal, vilken representerar den uppmätta LEL-spänningen, anslutes till ett block 102, som innefattar ett spänningsjämförande organ i form av 10 15 20 25 30 35 7903802-2 13 en differentialförstärkare. Differentialförstärkaren gör tre jämförelser: En första jämförelse mellan den inställda LEL-spänningen och provgasens uppmätta LEL- spänning, en andra jämförelse mellan OV och LEL-spän- ningen för gas med lösningsmedelskoncentrationen noll för nollnivâkalibrering samt en tredje jämförelse mellan en förinställd spänning och LEL-spänningen för en gas med känd koncentration för fullskalekalibrering. Diffe- rentialförstärkarens utsignal utnyttjas också för att driva de motordrivna potentiometrarna för kalibrering av blockets 100 bryggkrets och förstärkningsorgan.

Utgången från blockets 102 jämförelseorgan är ansluten till ett block 104. Blocket 104 innehåller elektroniska komponenter för partiell behandling av förstärkarens utsignal. Blocket 104 innehåller också ett strömställarorgan, vilket utnyttjas för att för- hindra behandlingskretsen att avge en utsignal under vissa förhållanden, såsom under kalibrering, när anord- i HASTIGHET-tillstånd och den resulte- rande reglersignalen baseras på endast den andra regler- ningen arbetar signalen, vilken erhålles från takometerns 16 utgång.

Blockets 104 utgång är ansluten till ett block 106, som innehåller en ytterligare signalbehandlings- krets. Blocket 106 mottager banhastighetssignalen från takometern 16, varvid denna signal kombineras med blockets 104 utsignal i blocket 106. Blocket 106 inne- håller också en nivådetektor, som är anordnad att avge en nödstoppsignal om återkopplingssignalen från utsläpps- spjället är ogiltig. Blockets 106 utsignal är spjäll- reglersignalen och anslutes till en elektrisk/pneumatisk- omvandlare 58 (visad i fig 2 men icke i fig 4), som driver ett för inställning av utsläppsspjällets läge avsett manöverorgan, som i sin tur driver utsläpps- spjället och cirkulationsspjället.

Under normal drift(LBL-tillstånd) mätes och förstär- kes således lösningsmedelskoncentrationen för gasprovet från förångningskammaren i blocket 100 och jämföres med en inställd LEL-spänning med hjälp av en differential- 79-030. 0:2- 2 10 15 20 25 30 35 14 förstärkare i blocket 102. Blockets 102 utsignal be- handlas partiellt i blocket 104 och behandlas ytter- ligare i blocket lO6, Öär den kombineras med den på banhastigheten baserade signalen. Blockets l06 utsignal driver en elektrisk/pneumatisk-omvandlare, som i sin tur bestämmer läget för spjällen. Härvid inställes läget för utsläppsspjället i överensstämmelse med lösnings- medelskoncentrationsnivân för provet från kammaren samt banhastigheten. I Under kalibrering eller manuell verksamgöring av HASTIGHET-tillståndet förhindrar strömställarorganet i i blocket l04 en spänningsutsignal från blocket 102 och är den resulterande reglersignalen proportionell mot endast insignalen från bantakometern 16. När kalibrering initieras, väljas HAsncHET-tillståndet automatiskt och lägesinställes utsläppsspjället inte längre med avseende på utsignalen från bryggkretsen utan i stället endast i överensstämmelse med den andra reglersignalen, vilken baseras på bantakometerns utsignal, som är propor- tionell mot banans hastighet. Detta medger kalibrering av bryggkretsen i blocket 100 utan ogynnsam påverkan av spjälläget. I Kalibreringen sker i tvâ faser. Först genomföres en kalibrering vid 0% lösningsmedelskoncentrationsnivâ.

Med hjälp av ett relä verksamgöres en strömställare i blocket l02 för att bringa differentialförstärkaren däri att göra en jämförelse mellan OV och den förstärkta abryggkretsutsignalen vid analysering av gas (luft) med lösningsmedelskoncentrationsnivån noll. Ett block 110, som under denna kalibreringsfas medelst ett relä är anslutet till utgången från differentialförstärkaren i blocket 102, innehåller en bryggkalibreringspotentiome- terdrivkrets, som driver en potentiometer MP1 för att kalibrera bryggkretsen vid 0% LEL-inställning. Ett block 108,-som också är anslutet för att mottaga utsignalen från blocket 102 under denna kalibreringsfas, innehåller en nollgenomgångsdetektor, vars utsignal Zo hindrar .den motordrivna potentiometern MP1 från att passera 10 15 20 25 30 35 79038 02-2 2 15 kalibreringspunkten.

Då 0% lösningsmedelkoncentrationsnivåinställningen kalibrerats analyseras en gas med känd lösningsmedels- koncentration, jämföres förstärkarens utsignal med fullskalereferensspänningen och matas jämförelseorganets utsignal till ett block 114 via ett relä. Blocket 114, vilket innehåller förstärkarens förstärkningspotentio- meterdrivkrets, kalibrerar förstärkningen för brygg~ utsignalförstärkaren i blocket 100 till fullskalein- ställning. Ett block 112, som innehåller en nollgenom- gångsdetektor, mottager också jämförelseorganets ut- signal under denna kalibreringsfas och alstrar en signal SO för att hindra en potentiometer MP2 från att passera kalibreringspunkten.

Kalibreringscykeln initieras periodiskt av ett block 116, som startar cykeln. Blockets 116 utsignal anslutes till ett block ll8, som innefattar en reläreglerkrets för gas med 0% lösningsmedelskoncentration. En av blockets ll8 utsignaler anslutes till ett block 122, som styr magnetventilen 186 i gasanalysatorn på sådant sätt, att gas (luft) med lösningsmedelskoncentrations- nivån 0% analyseras. En annan utsignal Z från blocket 118 ansluts till bryggkalibreringspotentiometerdriv- kretsen i blocket 110 för att medge verksamgöring av denna.

Då kalibreringen vid 0% lösningsmedelskoncentrations- nivån avslutats, avger blocket ll8 en utsignal till en i ett block 120 anordnad reläkrets för gas med känd lösningsmedelskoncentration. Blocket 120 avger en utsignal till en luft/metan-väljardrivkrets i ett block 124 för att så verksamgöra magnetventilen 84 i gasana- lysatorn, att gas (metan) med känd lösningsmedelskoncen- tration tillåtes fylla flamcellen. En annan utsignal § från blocket 120 anslutes till förstärkningspotentio- meterdrivkretsen i blocket 114 för att medge verksam- göring av denna under denna kalibreringsfas.

' Då fullskalekalibreringsfasen och därmed kalibrerings- cykeln avslutats, avger blocket_l20 en ntsignal till i Wflåfifflï- 2 10 15 20 25 30 ' 35 16 -blocket 122 för återföring av magnetventilen 86 till dess ursprungliga tillstånd, i vilket provet från kamma- ren l0 införes i flamcellen. En reningsfördröjningskrets i ett block 126 mottager också blockets 120 utsignal och åstadkommer en en minut lång fördröjning, under vilken gasanalysatorns flamcell rengöres. Efter denna fördröjning återgår anordningen automatiskt till sitt normala tillstånd eller LEÉ-tillstånd och är kalibrering- en avslutad. Blockets 126 utsignaler styr en i ett block 128 anordnad drivkrets för en LEL-tillståndslampa och en i ett block 130 anordnad drivkrets för en HASTIGHET- tillstândslampa. Blocket 126 avger också HASTIGHET- och §ÃšTïÖfiEï-signaler.

Ett block 132 innehåller en logikkrets för FEL- tillstånd. En insignaltill blocket 132 alstras i ett block 134, som innehåller en prov-lågflödesdetektor, som är ansluten till_lågflödesströmställaren 96 (fig 3) i gasanalysatorn. Andra insignaler till blocket 132 kommer från block 144 och 146, som innehåller potentio- metergränslägesdetektorerna.

Ett block 136 reglerar propantillförseln till gas- analysatorn. Ett block 138 och ett block 140 mottager en utsignal från blockets 100 bryggkrets. Blocket 138 innehåller en komparator, som jämför bryggkretsens utsignal med en förinställd spänning och som i fdrekom- mande fall driver en varningslampa. Blocket 140 inne- håller en komparator, som jämför bryggkretsens utsignal med en andra förinställd spänning och som i förekommande fall driver en fara indikerande lampa. Ett block 142, som också är anslutet till bryggkretsen i blocket 100, innehåller en spänningskomparator, som driver en släckt flamma indikerande lampa, om flamman i gasanalysatorn släckts.

Variabla motstånd i blocken 144 och 146 är anslutna 'till bryggkalibreringspotentiometern MP1 respektive förstärkarens förstärkningspotentiometer MP2 och mottager också en utsignal från blocket 100. Blocken 144 och 146 fungerar som gränslägesdetektor för respektive potentiometer. l0 15 20 25 30 35 7903802-2 17 Ett block 148 är anslutet till en manuellt manövrer- bar tillståndsväljarströmställare på reglerenhetens frontpanel och alstrar lämpliga signaler för att möjlig- göra manuell inställning av HASTIGHET- eller TEST-till- stånd. Ett block 150 mottager blockets 126 utsignal och utnyttjas för att initiera en nödstoppsignal, som stoppar tryckpressen under ett farotillstånd. Ett block 152 representerar en +l7V energiindikator. Tre block 154, 156 och 158 bildar energiindikatorer och regulatorer för +l2V, -l2V resp +5V.

I fig 5 visas ett detaljerat kopplingsschema för blocket 100. Såsom visas, bildas ingångsbryggkretsen av motstånd 160, 162, 164, 166, 168 och 170 i energikällan en resistans/temperatur-detektor 172 i gasanalysa- torn A, den motordrivna bryggkalibreringspotentiometern MP1 samt ett variabelt motstånd 174. Reistans/temperatur- detektorn l72 är företrädesvis en platinatrådsensor, vars resistans ändras som en funktion av temperaturen.

Potentiometern MP1 drives, såsom förklaras närmare nedan, för att kalibrera bryggan till 0% LEL-inställning, när gas med lösningsmedelskoncentrationen noll analyse- ras under den första kalibreringsfasen. Det variabla motståndet 174 utnyttjas för initialjustering av bryggan.

Bryggans utgång utgör ingång till en förstärkare 176. Ett variabelt motstånd 178 är anordnat för manuell inkoppling i kretsen. Förstärkaren 176 är ansluten till en återkopplingskrets, som utnyttjas för justering av förstärkarens förstärkning under kalibreringens fullskale- fas. Denna förstärkningsjustering åstadkommas med hjälp av den motordrivna förstärkningspotentiometern MP2, vilken drives på nedan närmare beskrivet sätt. Ett variabelt motstånd 179 utnyttjas för att justera förstär- karens förstârkningsområde. Förstärkarens 176 utsignal begränsas av en diod 180. En mätare Ml är så ansluten till förstärkaren 176, att dennas utsignal kan övervakas.

Mätaren Ml skyddas mot omåttlig negativ spänning av en diod 182 och ettmotstând 184. En utsignal från förstärka- ren 176 ledes till blocket 102, vilket visas schematiskt ïflflåßffiíâ- 2 10 15 20 25 30 35 18 -i fig 6.

Blocket 102 innefattar en differentialförstärkare 186, som är så ansluten, att dess utsignal går mot >noll, när dess båda insignaler är lika. Differential- förstärkaren 186 åstadkommer genom reläreglering tre jämförelser, av vilka den första är en jämförelse mellan den inställda LEL-spänningen, vilken erhålles från ett variabelt motstånd 188, och den uppmätta LEL-spänningen från blockets 100 bryggkrets. Om bryggkretsens utsignal är högre eller lägre än den inställda LEL-spänningen, alstrar differentialförstärkaren 186 en lämplig signal för sådan lägesinställning av spjället, att lösningsme- delskoncentrationen i förångningskammaren återföres till önskad nivå. Detta sker då ett relä 190 och ett relä 192 intar de i fig 6 visade lägena.

Under kalibrering och särskilt under dennas första fas bringas reläet 190 av blocket 118 till sitt alter- nativa läge, så att förstärkaren l86 anslutes till jord.

Gas med lösningsmedelskoncentrationen noll analyseras, och blockets 100 utsignal jämföres med jord, varigenom bryggkalibreringspotentiometern MP1 kan inställa bryg- gan på lämplig 0% LEL-inställning, såsom beskrives nedan. Under kalibreringens andra fas âterföres reläet 190 till sitt ursprungliga läge och bringas reläet 192 av blocket 120 till sitt alternativa läge. Med reläerna 190 och 192 i dessa lägen är förstärkaren 186 ansluten till ett variabelt motstånd 194. Motståndet 194 alstrar en mot känd lösningsmedelskoncentratflxlsvarande referens- spänning för att medge fullskalekalibrering. Denna spänning jämföres med blockets 100 utsignal, när gas med känd lösningsmedelskoncentration analyseras, och förstärkningspotentiometern MP2 verksamgöres på lämpligt sätt för fullskalekalibrering, såsom beskrives nedan.

Differentialförstärkarens 186 utgång är ansluten till blocket 108.

Blocket 108 innehåller en integrerad krets 196 (LMl4l4M, som tillhandahållas av National Semiconductor, Inc.), som fungerar som en nollgenomgângsdetektor. 10 15 20 25 30 35 7905802-2 19 Kretsens 196 ingång är ansluten till differentialför- stärkarens 186 utgång medelst ett relä 198, som också verksamgöres av blocket 118 för att bringas från det visade läget till det alternativa läget under den första kalibreringsfasen. Nollgenomgångsdetektorns 196 utsignal Zo utnyttjas för att hindra bryggkalibreringspotentio- metern MP1 från att passera kalibreringspunkten. Blockets 108 andra utsignal, vilken är LEL-spänningen från för- stärkaren 186, anslutes till bryggkalibreringspotentio- meterdrivkretsen i blocket ll0Å Under den andra kalibreringsfasen återföres reläet 198 till sitt ursprungliga läge och bringas ett relä 200 av blocket 120 till sitt alternativa läge, varigenom förstärkarens 186 utgång anslutes till en integrerad krets 202 (LMl4l4M, som tillhandahållas av National Semiconductor, Inc.), vilken fungerar som en nollgenom- gångsdetektor för fullskalekalibrering. Kretsens 202 utsignal SO utnyttjas för att hindra förstärknings- potentiometern MP2 från att passera kalibreringspunkten.

Reläet 200 är också anslutet till förstärkningspotentio- meterdrivkretsen i blocket ll4.

När reläerna 198 och 200 intar de visade lägena, är förstärkarens 186 utgång ansluten till ingången till en integrerad krets 204 (5B774l393, som tillhandahållas av Fairchild) i blocket 104, vilken fungerar som en proportionell dämpare för förstärkarens utsignal och också som en deriverande förstärkare, som reagerar för snabba förändringar vid ingången. Differentialförstärka- rens 186 utgång bildar också ingång till en integrerad krets 206 (5B774l393, som tillhandahållas av Fairchild) i blocket 104, vilken fungerar som en integrator för differentialförstärkarens utsignal. Integratorns 206 tidkonstanter inställes så med hjälp av en diod 208 och motstånd 210 eller 212, att tidkonstanterna är snabbare för en ökande LEL-spänning än för en avtagande LEL-spänning.

I blocket l04 ingår också en integrerad krets 2l4 (AH0l34D, som tillhandahållas av National Semiconductors, 7f9fl*3*8~ü2~ 2 10 15 20 25 30 35 20 Inc.), vilken fungerar som en analog strömställare.

Den analoga strömställaren 214 har två ingångar 216 och 218. Ingången 216 är ansluten för att mottaga HASTIGHÉT-tillståndssignalen från blocket 126. När denna signal föreligger, hindrar den analoga strömställaren 214 kretsen 204 att avge en utsignal. Strömställarens 214 ingång 218 är ansluten till kollektorn hos en transistor 220, vars bas är ansluten till en transistors 222 kollektor. Transistorns 220 bas är ansluten för att mottaga signalen från takometern 16. Om denna signal icke föreligger, dvs om tryckpressen icke är i drift, blir transistorn 220 ledande, varvid ingången 218 jordas och kretsen 206 förhindras att avge sin integralutsignal.

Transistorn 222, vars bas är ansluten för att mottaga HASTIGHET-tillståndssignalen, jordar också transistorns 220 bas vid närvaro av denna signal, varigenom den analoga strömställaren 214 hindrar kretsen 206 att avge sin integralutsignal. Medan anordningen befinner sig i HASTIGHET-tillstånd, såsom under kalibrering, eller om HASTIGHET-tillståndet möjliggjorts på manuell väg, erhålles således inga utsignaler från kretsarna 204 och 206. När kretsarna 204 och 206 är verksamgjorda, summeras deras kombinerade utsignaler vid en punkt 224, som bildar blockets 104 utgång och är ansluten till blockets 106 ingång.

Såsom framgår av fig 7, erhåller blocket 106 en insignal från blocket 104, vilken representerar den mot den detekterade lösningsmedelskoncentrationsnivån proportionella, partiellt behandlade signalen, en in- signal från bantakometern 16 och en insignal från en utsläppsspjällägespotentiometer 226. Takometerns 16 utsignal passerar genom en Zener-barriär 228 och därefter genom ett variabelt motstånd 230 till en ingång till en.integrerad krets 232 (5B774l393, som tillhandahållas av Fairchild), vilken fungerar som en integrator.

Utsläppsspjällägespotentiometerns 226 utgång är ansluten till en ingång till en integrerad krets 234 (5B774l393, som tillhandahålles av Fairchild), vilken fungerar som 10 15 20 25 30 35 weossnz-2 21 en inverterande förstärkare med inställbar offsetspän- ning för utsläppsspjällägespotentiometerkompensation.

Kretsens 234 utsignal modifieras därefter för att bilda två områden med linjär proportionalitet.

Kretsens 232 utgång är ansluten till basen hos en transistor 236, vilken utnyttjas som en nivådetektor för att alstra en signal DL om återkopplingssignalen från utsläppsspjället är ogiltig. Signalen DL erhålles vid transistorns 236 kollektor. Kretsens 232 utgång är också ansluten till en ingång till en integrerad krets 238 (5B774l393, som tillhandahållas av Fairchild).

Kretsens 238 andra ingång är via ett motstånd 240 ansluten till kretsens 234 utgång. Kretsen 238 fungerar som en proportionell dämpare och som en nivåskiftare för riktig inställning av utsignalen till elektrisk/~ pneumatisk-omvandlaren 58. Omvandlaren 58 omvandlar, den elektriska utsignalen från kretsen 238 till en pneumatisk drivsignal, som anslutes till spjälläges- manöverorganen 62 och 64 för lägesinställning av utsläppsspjället och cirkulationsspjället.

I fig 8 visas schematiskt blocket 110 och blocket ll4, vilka utgör bryggkalibreringspotentiometerdriv~ kretsen respektive förstärkningspotentiometerdrivkretsen.

Under den första kalibreringsfasen anslutes blockets 108 utsignal, vilken representerar bryggkretsförstärkar- utsignalen vid analysering av gas (luft) med lösnings- medelskoncentrationen noll, till en ingång till en integrerad krets 241 (5B774l393, som tillhandahålles av Fairchild). Kretsen 241 fungerar som en icke inver- terande förstärkare, varvid den motordrivna potentiome- tern MP1 åstadkommer en återkopplingssignal till kretsens andra ingång. Förstärkaren 24 är anordnad att åstadkomma en förspänning antingen för en transistor 242, som är ansluten till en +l2V källa, eller för en transistor 244, som är ansluten till en -l2V källa, för drivning av -potentiometern MP1 i korrekt riktning, dvs medurs eller moturs. En strömställare 246 för manuell verksamgöring av potentiometern är anordnad pâ reglerenhetens frontpanel. :tassarna-z 10 15 20 25 so' 35 22 Logikgrindar 248, 250, 252 och 254 utnyttjas för grind- styrning av kretsen under drift. Samtliga insignaler till dessa logikgrindar måste vara höga (logisk “1“) för att göra två transistorer 256 och 258 oledande och medge drivning av potentiometern MP1. Grinden 248 erhåller en insignal ïà, som alstras av potentiometerns MP1 gränslägesdetektor i blocket 144. Grinden 252 er- håller en insignal fâ, som också alstras av potentiometerns MP1 gränslägesdetektor i blocket 144. Grinden 250 mot- tager logiksignaler É och T, vilka alstras av blocket 118 respektive blocket 148. Grindarna 248 och 252 erhåller sin andra insignal från grindens 250 utgång.

Blocket 114 är uppbyggt på samma sätt som blocket 110. Blockets 112 utsignal, vilken representerar brygg- kretsförstärkarens utsignal vid analysering av gas med känd 1ösningsmedelskoncentration, utgör en insignal till en integrerad krets 257 (5B7741393, som tillhanda- hålles av Fairchild). Kretsen 257 fungerar som en icke- inverterande förstärkare, varvid den motordrivna poten- tiometern MP2 åstadkommer en återkopplingssignal. För- stärkaren 257 åstadkommer förspänning för en transistor 259, som är ansluten till en +l2V källa, eller för en transistor 260, som är ansluten till en -12V källa, för att driva potentiometern MP2-i korrekt riktning. En strömställare 262 för manuell reglering av potentiometerns MP2 läge är anordnad på reglerenhetens frontpanel. In- signalerna till logikgrindar 264, 266, 268 och 270 måste vara höga (logisk "l") för att göra tvâ transisto- rer 272 och 274 oledande och medge drivning av potentio- cmetern. En utsignal ši från blocket 146 utgör logikin- signal till grinden 264. Blockets 146 andra utsignal šá utgör insignal till grinden 268. Grindens 266 insigna- ler S och T alstras av blocket 120 respektive blocket 148.

I fig 9 visas schematiskt blockets 138 varningsnivâ- komparator och drivkrets, blockets 140 faronivåkomparator och drivkrets samt blockets 142 drivkrets. Blockens 138 och 140 ingång är ansluten till blocket 100, närmare bestämt till förstärkarens 176 utgång där denna är ansluten till en punkt mellan díoderna 180 och 182. Insignalen till blocken 10 15 20 25 30 35 79-038-02-2 23 138 och 140 representerar således den förstärkta brygg- kretsutsignalen. Blocket 138 innehåller en integre- rad krets 276 (LMl4l4N, som tillhandahålles av National Semiconductors, Inc.), vilken utnyttjas såsom spänningskomparator. Jämförelsespänningen inställes I med hjälp av ett variabelt motstånd 278, vilket repre- senterar varningsnivån, dvs den lösningsmedelskoncentra- tionsnivå, över vilken en varningslampa 280 skall tändas.

Spänningskomparatorns utsignal driver varningslampan 280 via transistorer 282 och 284. En transistors 286 bas är ansluten för att mottaga blockets 116 kalibrerings- utsignal (KAL). Denna signals närvaro gör transistorn 286 ledande, varigenom transistorns 284 bas jordas och tändning av varningslampan 280 förhindras under kali- breringscykeln.

Blocket 140 är uppbyggt på samma sätt som blocket 138. Blocket l40 innehåller en integrerad krets 288 (LMl4l4N, som tillhandahålles av National Semiconductor, Inc.), vars ena ingång är ansluten för att mottaga den förstärkta bryggutsignalen. Kretsens 288 andra ingång är ansluten till ett variabelt motstånd 290, som in- ställer faronivåspänningen. Kretsen 288 fungerar som en spänningskomparator. Då en spänning, som överskrider den av motståndet 290 inställda nivån, avkännes, blir två transistorer 292 och 294 ledande, varigenom en faro- signal alstras och en fara indikerande lampa 296 tändes.

En transistors 298 bas är ansluten för att mottaga blockets ll6 kalibreringsutsignal och därigenom för- hindra tändning av lampan 296 under kalibreringscykeln.

Blockets 142 ingång är ansluten till den i blocket 100 anordnade bryggkretsens utgång vid förstärkaren 176.

Denna ingång är ansluten till basen hos en transistor 300, vilken utnyttjas som en spänningsnivådetektor.

Då en utsignal från bryggkretsen 100 detekteras under- skrida en viss nivå, tändes en lampa 302 för att indikera att flamman i gasanalysatorn slocknat. En logiksignal f, som representerar ett tillstånd med släckt flamma, alstras också av denna krets.

I fig 10 visas schematiskt en tillståndsström- ställare 304, blockets 148 krets för möjliggörande av fa§:aia'ß .e2-2 10 15 20 25 30 35 24 -HASTIGHET-tillstånd, blockets 128 arivkrete för LEL- 'tillståndslampan, blockets 152 energiindikatorkrets, blockets 154 energiindikator- och regulatorkrets samt blockets 156 energiindikator- och regulatorkrets. Ström- ställaren 304 har fyra lägen, nämligen FRÅN, LEL-till- stånd, HASTIGHET-tillstånd samt TEST-tillstånd. I fig 10 visas strömställaren 304 i FRÅN-läge. När strömställa- ren 304 befinner sig i HASTIGHET-tillståndsläget, alstras en HASTIGHET-signal såsom utsignal från blocket 148 vid 306. När strömställaren 304 befinner sig i TEST-tillstånds- läget, alstrar blocket 148 två komplementära logiksigna- ler T och T. Den utgång, vid vilken signalen T alstras, är ansluten till kollektorn hos en transistor 308, vars bas är ansluten till strömställaren 304.

Blocket 128 innehåller drivkretsen för LEL-tillstånds- lampan. Denna krets innehåller två transistorer 310 och 312. Transistorns 310 bas mottager HASTIGHET-signalens komplementsignal. När denna signal föreligger, dvs då anoraningen icke befinner sig i HASTIGHET-tillstånd, tändes LEL-lampan 314.

Vart och ett av blocken 152, 154 och 156 innehåller en lysdiod 316, 318 resp 320, som fungerar som en indika-' tor för att visa närvaro av en spänning av +l7V, +l2V resp -l2V. Blocket 154 innehåller också en spännings- reglerkrets, som består av en diod 322 och en kondensator 324. På samma sätt innehåller blocket 156 en diod 326 och en kondensator 328, vilka reglerar -l2V-utgången, och dioder 330 och 332, vilka reglerar -6V-utgången.

I fig ll visas schematiskt blockets 116 kalibrerings- startkrets och blockets 118 reläreglerkrets för gas med lösningsmedelskoncentrationen noll. Blocket 116 inne- håller en integrerad krets 334 (LMl4l4N, som tillhanda- hålles av National Semiconductor, Inc.) och transistorer 336 och 338, vilka tillsammans med tillhörande komponen- ter fungerar som en astabil multivibrator med en frekvens av ca 22 min. Multivibratorns utgång är ansluten till basen hos en transistor 339, som triggar en integrerad krets 340 (SN74L93, som tillhandahålles av Texas 10 15 20 25 30 35 7903802-2 25 Instruments), vilken fungerar som en för division med 16 avsedd räknare och därigenom alstrar en utsignal för initiering av kalibrering ungefär var sjätte timme.

Kalibreringsstartsignalen KAL föreligger vid en transis- tors 344 kollektor.

Kalibreringsstartsignalen KAL utgör insignal till blockets ll8 reläreglerkrets för gas med lösningsmedels- koncentrationen noll. Blocket 118 är det första steget, som reagerar för kalibreringstartsignalen. Denna signal matas till basen hos en transistor 346, vilken i sin tur styr en transistor 348 och således ett relä 350, som i sin tur styr strömställarna 190 och 198 (se fig 6) för att påbörja den första kalibreringsfasen. Detta sker så länge som någon FEL-signal (från blocket 132) icke föreligger såsom insignal till en transistor 384.

En manuell kalibreringsstartströmställare 354 är anordnad att vüíverksamgöring starta kalibreringscykeln så länge som HASTIGHET-tillståndssignalen föreligger vid en transistors 356 bas.

En integrerad krets 358 (5B774l393, som tillhanda- hålles av Fairchild), vars ena ingång är ansluten till transistorns 348 utgångskrets, fungerar som en integra- tor. Då kretsens 358 utsignal når en positiv spänning, blir en transistor 360 ledande och låses en bistabil krets, som bildas av grindar 362 och 364 för alstring av en logiksignal Z resp É, varvid grindens 362 utgång är ansluten till basen hos en transistor 366. En tid- reglerkondensator 368, som är ansluten över transistorns 366 utgångskrets, urladdas genom transistorn 366 för att återställa den bistabila kretsen. En transistor 370, vars bas är ansluten för att mottaga signalen S via en diod 352 och FEL-signalen via en diod 353, fungerar också som en återställningsenhet för den av grindarna 363 och 364 bildade bistabila kretsen. Utsignalen S från blocket l20 representerar verksamgöring av den andra kalibreringsfasen. Då den bistabila kretsen återställes, overksamgöres reläet 350 och initieras kalibrerings- cykelns andra fas. Det torde inses, att grindens 364 :Ifsøcsßfoifl- 2 10 15 20 25 30 35 26 utsignal É anslutes till ingången till bryggkalibrerings- potentiometerdrívkretsen i blocket ll0, varvid potentio- \metern MP1 drives under den tid, då kretsen är spärrad.

I fig 12 visas schematiskt blockets 120 reläregler- krets för gas med känd lösningsmedelskoncentration och blockets 136 propandriv- och tidmätkrets. När grindens 362 (fig ll) utsignal Z är hög eller logisk "l", drives bryggkalibreringspotentiometern MP1, tills utsignalen Zo från blockets 108 nollgenomgångsdetektorkrets blir hög eller logisk "l". Signalerna Z och Zo utgör insigna- ler till en grind 372, som i sin tur matar en grind 374. Grindens 374 utgång är ansluten till en transistors 376 bas. Vid verksamgöring gör transistorn 376 en tran- sistor 378 ledande, vilken transistor i sin tur verksam-0 gör ett relä 380 för verksamgöring av strömställarna 192 och 200 (fig 6), som kopplar systemet för fullskale- kalibrering. Detta sker så länge som någon FEL-signal (från blocket l32)icke föreligger i en ledning 382.

Vid tillslagning av reläet 380 alstras en logiksignal S, som åstadkommer overksamgöring av reläet 350 (fig ll).

En dinfegrered krets saa (537741393, som tillhanda- hålles av Fairchild), vars ena ingång är ansluten till transistorns 378 utgångskrets, fungerar som en integrator.

När kretsens 388 utsignal når en positiv spänning, blir en transistor 390 ledande och låser därigenom en bistabil krets, som bildas av grindar 392 och 394 för alstring av logiksignalerna S och š. En transistor 396, vars bas är ansluten till blockets 118 utgång, fungerar som en återställningsenhet för denna låskrets.

En tidreglerkondensator 398 urladdas genom en tran- sistors 400 utgångskrets för att återställa den bistabila kretsen, då logiksignalen S, vilken är ansluten till transistorns bas, är hög eller logisk "l". Signalen S utgör en insignal till en grind 402. Grindens 402 andra insignal utgöres av signalen So, vilken alstras av blockets ll2 nollgenomgångsdetektorkrets. Grindens 402 utsignal utgör en insignal till en grind 404, vars andra insignal utgöres av FEL-signalen från blocket 132. När 10 15 20 25 30 35 79038 02- 2 27 signalen S är hög eller logisk "l", driver blockets 114 förstärkningspotentiometerdrivkrets, vars ena in- signal är signalen S, den motordrivna potentiometern MP2, tills utsignalen SO från blockets 112 nollgenom- gångsdetektorkrets blir hög eller logisk "l". När detta sker, slår en transistor 406 från reläet 380, varigenom strömställarna 192 och 200 (fig 6) återgår till sina ursprungliga lägen.

I fig 12 visas schematiskt även blockets 136 propan- driv- och tidmätkrets. Denna krets innefattar en inte- grerad krets 408 (5B774l393, som tillhandahålles av Fairchild), vilken fungerar som en integrator och håller en transistor 410 i dess "till"-tillstånd under 14 minuter efter intryckning av en tändströmställare 412. Transistorns 410 bas är också ansluten för att mottaga den släckt flamma indikerande signalens komple- ment F, varvid transistorn 410 förblir ledande, så länge som denna signal föreligger. Transistorn 410 reglerar gasanalysatorns propantillförsel.

I fig 13 visas schematiskt blockets 158 energiindika- tor- och regulatorkrets och blockets 144 gränsläges- detektorkrets för potentiometern MP1. Blocket 158 är anslutet till energikällan 414, som indikerar närvaron av +5V från energikällan.

Spänningsreglering åstadkommes med hjälp av ett motstånd 416, en diod 418 och en kondensator 420.

Blocket 144 utgör potentiometerns MP1 gränsläges- detektorkrets. En potentiometer 422 är mekaniskt anslu- ten till den motordrivna potentiometerns MP1 axel.

Transistorer 424 och 426 och grindar 428 och 430 bildar ett elektriskt gränsläge för den motordrivna potentiome- tern MP1 med logikutsignaler ÉL och ZH till blockets 110 bryggkalibreringspotentiometerdrivkrets och en ut- signal från en punkt432 till blockets 132 felindikator- krets.

I fig 14 visas schematiskt blockets 146 gränsläges- detektorkrets för potentiometern MP2, blockets 132 fel- 7.9 03802 ~ 2 10 15 20 25 30 35 28 indikatorkrets-samt blockets 134 prov-lågflödesdetektor- krets. Kretsen 146 är uppbyggd på i huvudsak samma sätt som kretsen 144 och innehåller en potentiometer 434, som är ansluten till den motordrivna potentiometerns MP2 axel. Transistorer 436 och 438 och grindar 440 och 442 bildar ett elektroniskt gränsläge för förstärknings- potentiometern MP2 och avger logikinsignaler ši och šà till blockets 114 förstärkningspotentiometerdrivkrets och blockets 132 felindikatorkrets.

Utsignalen från grinden 430 i blocket 144 och utsignalen från grinden 442 i blocket 146 kombineras vid en punkt 444 till en insignal till blockets 132 felindikatorkrets. Punkten 444 är ansluten till basen hos en transistor 446, som i sin tur driver en transis- tor 448L Transistorerna 446 och 448 bildar en logikkrets för ett KALIBRERING-RÖD-tillstånd. Transistorns 448 utgångskrets är ansluten till basen hos en transistor 450, som fungerar som en drivenhet för en KALIBRERING- RÖD-lampa 452, som är belägen på komponentens frontpanel.

Transistorer 454 och 456 bildar en logikkrets för ett feltillstånd, varvid en från transistorns 456 kollektor tuttagen utsignal utgör FEL-signalen och anslutas till bl a blocket 118. Utsignalen vid transistorns 454 kollektor anslutes till kretsen 120.

Den i gasanalysatorn belägna lâgflödesströmställaren 96 är ansluten till blocket 134 såsom ingång. Denna strömställare är ansluten till en transistors 458 bas.

Transistorns 458 utgångskrets åstadkommer alstring av en FEL-signal genom anslutning till blocket 132 medelst en ledning 460, som är ansluten till transistorns 454 x bas. En FEL-signal alstras således när flödet i gasana- lysatorn underskrider ett givet värde. Transistorns 458 utgångskrets är också ansluten till basen hos en transistor 462, som fungerar som en drivenhet för en lågt flöde indikerande lampa 464, som är anordnad på reglerenhetens frontpanel. .

I fig 15 visas schematiskt nödstopplogikkretsen 150 och drivkretsen 130 för hastighetstillståndslampan. 10 15 20 25 30 35 79038 024-2 29 Blocket 150 mottager kalibreringssignalen (från blocket 116) vid en av sina ingångar. Denna ingång är ansluten till basen hos en transistor 466, vars kollektor är ansluten såsom ingång till en grind 468. Grindens 468 andra ingång mottager den fara indikerande signalen från blocket 140. Grindens 468 utgång är ansluten till en grinds 470 ena ingång. Grindens 470 andra ingång är ansluten till utgången från en grind 472, vilken såsom in- signaler mottager DL- och HASTIGHET-signalerna från blocket 106 respektive 126. Grindarna 468, 470 och 472 åstadkommer strypning av en transistor 474, vars bas är ansluten till grindens 470 utgång, och en transistor 475, vars bas är ansluten till transistorns 474 kollektor, för alstring av en nödstopptriggsignal vid en punkt 476, som är ansluten till energikällan.

När en fara indikerande signal föreligger under LEL- eller HASTIGHET-tillstånd eller en DL-signal föreligger under HASTIGHET-, TEST- eller KALIBRERINGS-tillstånd, alstras en nödstoppsignal.

Blocket 130 innehåller en drivkrets för en HASTIGHET- lampa. Denna krets har såsom insignal HASTIGHET-signalen, vilken är ansluten till en transistors 478 bas. Transis- torns 478 emitter är ansluten till basen hos en transis- tor 480, som utgör drivenhet för en HASTIGHET-lampa 482.

I fig 16 visas schematiskt blockets 126 reningsför- dröjningskrets, blockets 122 test/prov-väljardrivkrets samt blockets 124 luft/metan-väljardrivkrets. Blocket 126 mottager insignaler från blocken ll8 och 120, vilka insignaler är anslutna till en transistors 481 bas.

Transistorn 481 fungerar som en drivenhet för en KALIf BRERING-GRÖN-lampa 483. Transistorns 481 kollektor är ansluten till basen hos en transistor 485, vars kollektor är ansluten till ena ingången till en integrerad krets 484 (5B774l393, som tillhandahålles av Fairchild).

Kretsen 484 fungerar som en integrator Och åstadkommer en minuts fördröjning för att medge rengöring av flam- cellen, tills en transistor 486, vars bas är ansluten till kretsens 484 utgång, blir-oledande. När transistorn 75919 ïrâfifi- 2 10 15 20 25 30 35 30 .486 blir oledande, alstras en HASTIGHET-signal såsom utsignal från denna. ÉÃÉTÉÖÉÉT-signalen återför systemet till LEL-tillstånd. Vid denna tidpunkt är kalibrerings- cykeln fullbordad. Transistorns 486 kollektor är ansluten till en grind 488, vars utgång är ansluten till en ingång 'till grinden 472 i blocket 150. En andra ingång från blocket 126 är ansluten till basen hos transistorn 478 i blocket 130. - blocket 122, vilket är test/prov~väljardrivkretsen, mottager en insignal från blocket 118 och en andra insignal från blocket 120, vilka insignaler kombineras och matas till basen hos transistorn 481 eller hos en transistor 490. Transistorerna 481 och 490 driver gasanalysatorns A magnetventil 86, vilken väljer test eller prov för flamcellen. ' Blocket 124, vilket är luft/metan-väljardrivkretsen, mottager en insignal från blocket 120, vilken insignal är ansluten till en transistors 492 bas. Transistorns 492 bas är också ansluten till en manuell luft/metan- 'väljarströmställare 494. Transistorn 492 fungerar som en drivenhet för magnetventilen 84, vilken väljer luft eller metan för gasanalysatorns flamcell.

Det torde inses, att föreliggande uppfinning avser en LEL-regleranordning, som under normala förhållanden reglerar läget för ett utsläppsspjäll i överensstämmelse med dels den avkända lösningsmedelskoncentrationsnivån i förångningskammaren,dels banhastigheten. Anordningen har organ för automatisk, periodisk kalibrering av resistansbryggan och förstärkaren, varvid spjällets läge under kalibreringen regleras endast i överensstämmelse med banans hastighet. Kalibreringen av resistansbryggan och förstärkaren genomföras i två faser, nämligen en första fas, under vilken gas med lösningsmedelskoncentra- tionen noll matas till gasanalysatorn och bryggkretsen kalibreras vid lösningsmedelskoncentrationsnivån noll medelst en motordriven potentiometer, och en andra fas, under vilken en gas med känd lösningsmedelskoncentrations~ nivå analyseras i gasanalysatorn och förstärkarensförstärk- 7903802-2 31 ,ning kalibreras i överensstämmelse med gasens kända lösningsmedelskoncentraticn. Anordningen kalibreras sålunda både vid noll- och fullskalenivå. Anordningen återföres därefter till sitt normala driftstillstånd.

Anordningen har också organ för kontinuerlig övervakning av lösningsmedelskoncentrationsnivån och för alstring av en nödstoppsignal för avstängning av tryckpressen i händelse av att lösningsmedelskoncentrationen i förång- ningskammaren när en farlig nivå.

Claims (28)

vsoaseßz- 2 i 10 I5 20 25 30 35 32 PATENTKRAV

1. Anordning för sådan reglering av utblåsning från en förångningskammare, genom vilken en med lösningsmedel försedd bana passerar, att ett överskridande av en nedre explosionsgräns förhindras, k ä n n_e t e c k n a d av ett första signalalstrande organ, vilket är anslutet till förångningskammaren för att avkänna lösningsmedels- _koncentrationen i denna och alstra en av denna koncentra- tion beroende första signal, ett andra signalalstrande organ, vilket är anordnat att avkänna banans hastighet och alstra en av denna hastighet beroende andra signal, ett kombinationsorgan, vilket är anordnat att kombinera den första och den andra signalen för att bilda en regler- signal, ett organ, vilket är anordnat att reglera utblås- ningen i överensstämmelse med reglersignalen, samt ett kalibreringsorgan, vilket är anordnat att kalibrera det första signalalstrande organet och har ett utsignalför- hindrande organ, som är anordnat att under kalibrering hindra det första signalalstrande organet att avge en utsignal.

2. Anordning enligt patentkravet l, t-e c k n a d därav, att kalibreringsorganet har ett k ä n n e - nollinställningskalibreringsorgan för kalibrering av det första signalalstrande organet vid nöllinställning soch ett fullskalekalibreringsorgan för kalibrering av , det första signalalalstrande organet vid füllskalein- ställning.

3. Anordning enligt patentkravet 2, t e c k n a d därav, att kalibreringsorganet vidare k ä n n e - har ett organ för verksamgöring av nollinställnings- kalibreringsorganet under ett givet första tidsintervall och ett organ för verksamgöring av fullskaleinställnings- kalibreringsorganet under ett.givet andra tidsintervall.

4. } Anordning enligt patentkravet 3, k ä n n e - t e c k n a d därav, att kalibreringsorganet vidare har ett organ för periodisk alstring av en kalibrerings- 10 15 20 25 30 35 7993802-2 33 initierande signal för verksamgöring av det nollinställ- ningskalibreringsorganet verksamgörande organet.

5. Anordning enligt patentkravet 4, k ä n n e - t e c k n a d därav, att det fullskaleinställnings- kalibreringsorganet verksamgörande organet är anordnat att verksamgöras efter nämnda första tidsintervall.

6. Anordning enligt patentkravet 5, k ä n n e - t e c k n a d därav, att kalibreringsorganet är anord- nat att overksamgöras efter nämnda andra tidsintervall.

7. Anordning enligt patentkravet 2, t e c k n a d därav, att kalibreringsorganet vidare k ä n n e - har ett organ för periodisk alstring av en kalibrerings- initierande signal för verksamgöring av nollinställnings- kalibreringsorganet.

8. Anordning enligt patentkravet 1, t e c k n a d därav, att det första signalalstrande organet har en gasanalysator, en bryggkrets , vilken har ett för avkänning av temperaturen i analysatorn k ä n n e - avsett organ med variabel resistans, samt ett förstärk- ningsorgan för förstärkning av bryggkretsens utsignal.

9. Anordning enligt patentkravet 8, k ä n n e - t e c k n a d därav, att det första signalalstrande organet vidare har ett signalbehandlingsorgan för be- handling av förstärkningsorganets utsignal, vilket signalbehandlingsorgan har ett organ för avgivning av ett flertal referensspänningar, ett organ, vilket är anordnat att välja en av dessa referensspänningar, samt ett jämförelseorgan, vilket är anordnat att jämföra förstärkningsorganets utsignal med den valda referens- spänningen och alstra en utsignal i överensstämmelse med denna jämförelse. '

10. Anordning enligt patentkravet 9, t e c k n a d därav, att kombinationsorganet har ett organ, som är anordnat att kombinera jämförelseorganets utsignal med nämnda andra signal för att bilda nämnda k ä n n e- reglersignal.

11. ll. Anordning enligt patentkrave12 och 8, t e c k n a d därav, att nollinställningskalibrerings- k ä n n e - TÉ-fiåiâafiß' 2 10 15 20 25 30 35 34 organet har ett organ för inställning av bryggkretsen på nollinställning. 7 _

12. Anordning enligt patentkraven 2 och 8, k ä n n e- t e c k n a d därav, att fullskalekalibreringsorganet har ett organ för inställning av förstärkningsorganets förstärkning på fullskaleinställning.

13. Anordning enligt patentkravet ll, t e c k n a d därav, att bryggkretsen vidare har en k ä n n e -_ potentiometer och att nollinställningskalibreringsorganet harzett organ för inställning av potentiometern för kalibrering av bryggkretsen till önskad nollinställning.

14. Anordning enligt patentkravet l, k ä n n e - t e c k n a d därav, att kalibreringsorganet vidare har ett_kalibreringsinitierande organ för periodisk kalibreringsinitiering.

15. Anordning enligt patentkravet 14, t e c k n a d därav, att det kalibreringsinitierande k ä n n e - organet har ett tidmätorgan, som är anordnat att med förinställda intervall alstra en kalibreringsinitierande signal. °

16. Anordning enligt patentkravet l, k ä n n e - t e c k n a d av ett organ, vilket är anordnat att alstra en nödstoppsignal när nämnda första signal överskrider en förinställd nivå.

17. Anordning enligt patentkravet 1, t e c k n a d av ett manuellt påverkbart organ, vilket k ä n n e - är anordnat att hindra det första signalalstrande _ organet att avge en utsignal.

18. Anordning enligt patentkravet l, k ä n n e - t e c k n a d därav, att det andra signalalstrande organet har en till banan verksamt ansluten takometer.

19. Anordning enligt patentkravet 1, t e c k n a d därav, att det första signalalstrande organet har en gasanalysator,en första källa för lösnings- medelsfri gas, en andra källa för gas känd lösningsmedels- ett ventilorgan, som är anordnat att k ä n n e - koncentration, normalt ansluta analysatorn till förångningskammaren, samt ett organ, som är anordnat att bringa ventilorganet 10 15 20 25. 30 35 7903802-2 35 att ansluta analysatorn till den första källan under en nollinställningskalibreringsfas och till den andra källan under en fullskalekalibreringsfas.

20. Anordning enligt patentkravet l, k ä n n e - t e c k n a d därav, att det första signalalstrande organet har ett organ för alstring av en signal, som varierar med den avkända lösningsmedelskoncentrationen, ett organ för avgivning av ett flertal referensspän- ningar, ett referensspänningsväljande organ, vilket är anordnat att välja en av dessa referensspänningar, samt ett jämförelseorgan, vilket är anordnat att jämföra nämnda första signal och den valda referensspänningen och alstra en utsignal i överensstämmelse med denna jämförelse.

21. Anordning enligt patentkravet 20, k ä n n e - t e c k n a d därav, att referensspänningarna innefattar en förinställd nedre-explosionsgräns-referensspänning, en nollinställningsreferensspänning och en fullskale- referensspänning.

22. Anordning enligt patentkravet 21, k ä n n e - t e c k n a d därav, att kalibreringsorganet vidare har ett organ, som är anordnat att, då kalibrering initieras, behandla referensspänningen så, att jämförelse- organets utsignal representerar nollinställningskalibre- ringssignalen.

23. Anordning enligt patentkravet 22, t e c k n a d därav, att kalibreringsorganet vidare k ä n n e - har ett tidmätorgan, som är anordnat att efter ett givet tidsintervall alstra en tidmätsignal för att initiera fullskalekalibreringsfasen.

24. Anordning enligt patentkravet 23, t e c k n a d därav, att kalibreringsorganet vidare k ä n n e - har ett organ, som är anordnat att verksamgöras vid mottagning av tidmätsignalen för att bringa det referens- spänningsväljande organet att välja fullskalereferens- spänningcn, så att jämförelseorganets utsignal represen- terar fullskalekalibreringssignalen_

25. Anordning enligt patentkravet 24, k ä n n e - aïQJLJíÉÉBïmf-i 10 15 20 25 36 t e c k n a d därav, att kalibreringsorganet vidare har ett andra tidmätorgan, som är anordnat att efter ett givet tidsintervall alstra en andra tidmätsignal för att avbryta kalibrering.

26. Anordning enligt patentkravet 25, k ä n n e - t e c k n a d därav, att kalibreringsorganet vidare har ett organ, som är anordnat att verksamgöras vid mottagning av den andra tidmätsignalen för att bringa det referensspänningsväljande organet att välja den förinställda nedre-explosionsgräns-referensspänningen och overksamgöra det utsignalförhindrande organet.

27. Anordning enligt patentkraven 19 och 20, k ä n n e t e c k n.a d därav, att kalibreringsorganet har ett organ, som är anordnat att, då kalibrering ' initieras, bringa ventilorganet att välja den första källan och bringa det referensspänningsväljande organet att välja nollinställningsreferensspänningen, så att jämförelseorganets utsignal representerar nollinställ- ningskalibreringssignalen.

28. Anordning enligt patentkraven 23 och 27, k ä n n e t e c'k n a d därav, att kalibreringsorganet vidare har ett organ, som är anordnat att verksamgöras vid mottagning av tidmätsignalen för att bringa ventil- organet att välja den andra källan och bringa det referensspänningsväljande organet att välja fullskale- referensspänningen, så att jämförelseorganets utsignal representerar fullskalekalibreringssignalen.